TEKNISKT UNDERLAG MED AVGRÄNSNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDEN OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

Transkript

1 KARLSTADS-GRUMS VATTENVERKSFÖRBUND Mellerudstorp vattenskyddsområde UPPDRAGSNUMMER TEKNISKT UNDERLAG MED AVGRÄNSNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDEN OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER Sweco Environment AB Göteborg

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Utredningens omfattning och genomförande Orientering 2 2 Mellerudstorps vattentäkt Anläggningens utformning Vattenbehandling Försörjningsområde Vattenförbrukning Kapacitet Framtida uttagsbehov Reservvattentäkt Vattentäktens värde Befintligt vattenskyddsområde Vattendom Ägandeförhållande 5 3 Områdesbeskrivning Geologi Hydrogeologi Grundvattenbildning Grundvattennivåer och grundvattenströmning Grundvattenmagasinets egenskaper Tillrinningsområde Sårbarhet Vattenkvalitet 12 4 Planbestämmelser och markanvändning Övergripande planering Översiktsplan VA-plan Naturreservat Motstående intressen inom tillrinningsområdet 13 5 Riskbedömning för Mellerudstorps vattentäkt Riskobjekt 14

3 5.1.1 Klimatförändringar och översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar, järnväg och transporter Jord- och skogsbruk Bebyggelse Materialtäkter och andra markarbeten Miljöfarlig verksamhet Övriga riskkällor Riskanalys Bedömning av sannolikhet Bedömning av konsekvens Beräkning av risknivå Resultat Riskreducerande åtgärder 21 6 Utformning av vattenskyddsområde Krav och allmän metodik Vattenskyddsområdets skyddszoner Avgränsning av vattenskyddsområde för Mellerudstorps vattentäkt Platsspecifika motiv till avgränsningar 26 7 Bakgrund till skyddsföreskrifterna Skyddsföreskrifternas syfte Skyddsföreskrifternas funktion Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå Generella krav Restriktionsnivå Anpassning av vattenskyddsföreskrifterna till riskbedömningen 29 Bilagor 1 Riskanalys 2 Riskreducerande åtgärder - tabell 3 Karta Utbredning av vattenskyddsområde för Mellerudstorp vattentäkt 4 Skyddsföreskrifter för Mellerudstorp vattentäkt

4

5 1 Inledning På uppdrag av Karlstads-Grums vattenverksförbund (KGVF) har Sweco upprättat tekniskt underlag med avgränsat vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för vattentäkten i Mellerudstorp. 1.1 Bakgrund och syfte För vattentäkten i Mellerudstorp finns ett fastställt vattenskyddsområde från Avsikten är nu upphäva detta beslut och att fastställa ett nytt vattenskyddsområde enligt gällande lagstiftning. Krav finns på inrättande av vattenskyddsområden i den svenska lagstiftningen i 2 samt 7 kap. miljöbalken och i 6 kap. 5 vattenförvaltningsförordningen. Krav finns även på skydd genom införandet av dricksvattendirektivet (80/778/EEG) ändrat genom 98/83/EG via: Livsmedelslag (2006:804); Livsmedelsförordning (2006:813); Statens livsmedelsverks föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. Vattenmyndigheten ställer i åtgärdsprogrammet krav på kommunerna att upprätta nya vattenskyddsområden som behövs för framtida dricksvattenförsörjning. 1 I Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden från anges att syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster, som är viktiga för dricksvattenförsörjningen, ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Vattenförekomster och vattentäkter måste därför skyddas mot såväl nutida som framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med olyckshändelser samt kontinuerliga diffusa och koncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög prioritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. 1.2 Utredningens omfattning och genomförande Uppdraget har omfattat upprättande av tekniskt underlag och förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Mellerudstorps vattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbok för vattenskyddsområden. 1 Åtgärdsprogram Västerhavets vattendistrikt, Naturvårdsverket, Handbok 2010:5 Vattenskyddsområde med allmänna råd 2003:16.

6 1.3 Orientering Mellerudstorps vattentäkt ligger omkring 5 km öster om Edsvalla samhälle och 7 km nordost om Vålberg samhälle i Karlstads kommun, se Figur 1. Vattentäkt Figur 1: Orienteringskarta över Edsvalla samhälle i Karlstads kommun och ungefärligt läge för Mellerudstorps vattentäkt. Eniro 2 Mellerudstorps vattentäkt 2.1 Anläggningens utformning Råvattenuttaget sker från två grusfilterbrunnar, B1 och B2. Den nyaste brunnen, B2, utgör huvudbrunn och står för större delen av vattenuttaget. Brunn B2 är borrad 2015 och togs i drift Brunnen är 26,5 meter djup. Vatten pumpas från B2 till vattenverket med hjälp av en sänkpump placerad på 18 meters djup i brunnen. Den nya brunnen B2 ersatte en tidigare brunn B2 som numera är tagen ur produktion och sandfylld och ingjuten. B2 är försedd med låst överbyggnad. Den andra brunnen, B1, fungerar som reserv, men den är regelbundet i produktion. Utformningen av B1 är mer osäker då inga brunnsritningar finns tillgängliga. Vid den syratvätt som genomfördes av Vara Brunnsborrning 2011 filmades brunnen och det

7 kunde konstateras att brunnen var 18,4 m djup med filter mellan 10,4 till 18 m, där alla mått anges från betongrörets kant. Brunnen har en låst överbyggnad. 2.2 Vattenbehandling I vattenverket reduceras innehåll av järn och mangan genom luftning och dosering av kaliumpermanganat. Vattnet ph-justeras med natriumhydroxid och snabbfiltreras i sandfilter. Vid behov desinficeras vattnet med natriumhypoklorit. Under hösten 2018 kommer permanent UV-desinfektion att installeras. 2.3 Försörjningsområde Genom ett gemensamt distributionssystem försörjer vattentäkterna i Törne och Mellerudstorp samhällena Vålberg, Edsvalla, Norsbron och Grums, se Figur 2. Totalt försörjer vattentäkterna ca personer, varav huvuddelen bor i Grums kommun. Figur 2: Mellerudstorps vattentäkt försörjer tillsammans med Törne vattentäkt samhällena Vålberg, Edsvalla, Norsbron och Grums. Eniro

8 2.4 Vattenförbrukning Under perioden var vattenproduktionen vid Mellerudstorps vattentäkt i medeltal ca 700 m 3 /dygn (ca 8 l/s) och den genomsnittliga årsproduktionen ca m 3. Den totala produktionen för Törne och Mellerudstorps vattentäkter har varit relativt konstant under perioden Kapacitet Brunn B2 provpumpades under perioden med ett flöde om 40 l/s 3, vilket förbundet har uppskattat till verkets dimensionerande flöde. Med hänsyn till bedömd årlig grundvattenbildning inom tolkat tillrinningsområde kan ett årligt medeluttag av 50 l/s göras långsiktigt. I äldre brunnar vid vattentäkten har det varit ett problem med utfällning av järn och mangan. Av denna anledning bör inte brunnen utnyttjas för hårt. För att bibehålla brunnens funktion bör flödet ur B2 understiga det dimensionerande flödet om 40 l/s. Under kortare perioder kan dock ett högre flöde tas ut. 2.6 Framtida uttagsbehov Det finns inget som tyder på att vattenbehovet skulle öka i framtiden förutsatt att ingen större inflyttning till de samhällen som försörjs av vattentäkten sker, att någon ny vattenkrävande industri etableras eller att kommunen beslutar att försörjningsområdet ska utökas genom att andra samhällen ansluts till Mellerudstorps vattenverk. 2.7 Reservvattentäkt Vattentäkterna Sörmon och Törne är reservvattentäkter för Mellerudstorps vattentäkt. 2.8 Vattentäktens värde Vattentäktens värde beror bland annat på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande samt tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Det bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten i händelse av att den blir obrukbar. Mellerudstorps vattentäkt ligger i Sörmons grundvattenmagasin som är identifierad som en geologisk formation av nationell betydelse för vattenförsörjning 4. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Mellerudstorps vattentäkt ett mycket högt skyddsvärde. Till vattentäkter med mycket högt skyddsvärde hör allmänna huvudvattentäkter. 3 Karlstad-Grums vattenverksförbund. Hydrogeologisk utredning Provpumpning och bedömning av vattentäktens tillrinningsområde. Sweco Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning. SGU Rapporter och meddelanden 115, 2004.

9 2.9 Befintligt vattenskyddsområde För Mellerudstorps vattentäkt finns ett fastställt vattenskyddsområde från 1967 (Figur 3). Figur 3: Befintligt vattenskyddsområde för Mellerudstorps vattentäkt (Länsstyrelsens webb-gis) Vattendom Grundvattenuttag för Mellerudstorps vattentäkt är reglerat i Västerbygdens vattendomstol i vattendom A89/1967. Vattendomen ger tillstånd att leda bort i medeltal m 3 /dygn grundvatten från vattentäkten, vilket motsvarar ungefär 50 l/s, samt m 3 /maxdygn (ca 60 l/s) Ägandeförhållande Mellerudstorps råvattenbrunn och vattenverk är belägna på fastigheten Mellerudstorp 1:14 som ägs av Karlstads-Grums Vattenverksförbund.

10 3 Områdesbeskrivning 3.1 Geologi Mellerudstorps vattentäkt ligger i ett slättområde norr om Vänern där lera, silt, sand och grus har avsatts i svackor i berggrunden i samband med och efter inlandsisens avsmältning. Vattentäkten ligger i en mäktig isälvsavlagring som utgör en höjd i slättlandskapet. Avlagringen består av sand och grus, se Figur 4. Isälvsavlagringen är bred med flacka ytor som sträcker sig från Lillerud/Varpnäs i söder till Mellerudstorp i norr, se Figur 4. I de sydöstra delarna av avlagringen finns en drygt kilometerlång åsform som når ca 85 m ö.h. Sand dominerar i avlagringen och grus förekommer främst i åspartierna 5. Avlagringen har delvis omformats av den forntida Vänern i samband med landhöjningen och främst i avlagringens västra del kan strandvallar observeras. Avlagringens nordöstra del, som ursprungligen haft formen av en ås, är idag till stor del utbruten efter grustäktsverksamhet 5. Isälvsavlagringen är delvis avsatt i en nära nord-sydlig förkastningslinje i berggrunden 6. Den omges i väster, norr och öster av områden med lera och silt i markytan och inom dessa områden är marknivån betydligt lägre än själva isälvsavlagringen. Mot söder finns utbredda områden med svallsediment i form av sand. Berg i dagen förekommer i avlagringens västra delar söder om vattentäkten (Figur 4). Vid borrning av nya uttagsbrunnen B2 kunde det konstateras att jordlagren i huvudsak är sandiga vid brunnsläget men ett hårt lager bestående av grovgrus och sten påträffades under borrning ca m under markytan. De undersökningsborrningar som genomfördes vid brunnsläget inför byggnation av ny uttagsbrunn visade på leriga/siltiga jordlager från markytan och ner till 6 m under markytan varefter huvudsakligen sandiga jordlager förekommer. Ökande innehåll av finkornigare material påträffades från 26 m under markytan. Borrstopp erhölls på drygt 32 m mot berg eller block. Under 2016 installerades grundvattenrör i området. Grundvattenrörens läge redovisas i Figur 6. I borrpunkter belägna nere på slätten överlagras friktionsmaterialet av finkorniga jordarter. I borrpunkt 1611 och 1612 är skiktet med silt och lera 20 m respektive 30 m mäktigt och underlagras huvudsakligen av finsand och siltig finsand. Vid borrning av provpunkt 1608 erhölls endast lera ner till borrstopp på berg eller block på 12 m. Sydväst om 1608 påträffades även här ytligt berg med borrstopp på 8,3 m u my. 5 Beskrivning till jordartskartorna 10 D Karlstad NV. SGU serie Ae 140, Karlstad-Grums Vattenverksförbund. PM över utvecklingsmöjlighet av vattentäkterna i Mellerudstorp och Törne. VIAK AB, Göteborg

11 Vattentäkt Figur 4: Jordartsfördelning i anslutning till Mellerudstorps vattentäkt. SGU. 3.2 Hydrogeologi Vattentäkten ligger i vattenförekomsten Sörmon SE Vattenförekomsten bedöms ha en god kemisk och kvantitativ status med mycket goda uttagsmöjligheter. I Figur 5 redovisas grundvattenmagasinets utbredning vid Mellerudstorp enligt SGU. Enligt SGU har inga grundvattendelare identifierats vid Mellerudstorp och den naturliga strömningsriktningen är riktad från nordost mot sydväst. Brunnar och grundvattenrör vid Mellerudstorps vattentäkt redovisas i Figur

12 Figur 5: Grundvattenmagasin vid Mellerudstorp SGU. Vattentäkternas ungefärliga läge markerat med svart ring Grundvattenbildning Den effektiva nederbörden i området, dvs. nederbörden minskad med avdunstningen (evapotranspirationen), uppgår i området till mm/år 8. Enligt data från SMHI är avrinningen i aktuellt delavrinningsområde 346 mm/år. Hur stor del av den effektiva nederbörden som bildar grundvatten beror av i markytan förekommande jordarter. I områden med lera eller berg i dagen är grundvattenbildningen mycket låg medan huvuddelen av nettonederbörden bildar grundvatten där markytan utgörs av isälvsmaterial. Grundvattenströmningen är riktad från nordost mot sydväst. Grundvattenbildningen till vattentäkten sker främst inom områden med isälvsmaterial i dagen i anslutning till vattentäkten och norr om denna Grundvattennivåer och grundvattenströmning Under 2016 installerades 17 grundvattenrör i området, se Figur 6. Figuren visar uppmätta naturliga grundvattennivåer Beskrivning till kartan över grundvattnet i Värmlands län. SGU Serie An nr. 19.

13 I de centrala delarna av isälvsavlagringen ligger grundvattennivån relativt långt under markytan. Den ostörda grundvattennivån ligger ca meter under markytan. Vid B2 ligger den naturliga grundvattennivån ca 1,5 meter under markytan. I slättområdet väster om vattentäkten råder artesiska förhållanden. Den naturliga grundvattenströmningen är riktad från nordost till sydväst. Den naturliga hydrauliska gradienten i området norr om vattentäkten kan beräknas till ca 0,004. Figur 6: Naturliga grundvattennivåer i anslutning till Mellerudstorps vattentäkt observerade (efter Provpumpnings PM). Pilen visar riktningen för naturlig grundvattenströmning Grundvattenmagasinets egenskaper Enligt SGU:s grundvattenkarta uppgår uttagsmöjligheten i området till i storleksordningen l/s. En provpumpning genomfördes i B2 under perioden till med flödet 40 l/s. Före pumpstart var vattentäkten avstängd i ca 3 månader i syfte att uppnå naturliga förhållanden. Utvärderingen av provpumpningen visade att grundvattenmagasinets transmissivitet, T, uppgår till ca 4,3 *10-2 m 2 /s i anslutning till B2. En kortare provpumpning genomfördes i brunn B1 under till med flödet 8 l/s. Utvärderingen visade att transmissivitet, T, uppgår till ca 1,1 *10-2 m 2 /s i anslutning till B1.

14 Grundvattenmagasinets mäktighet (b) i anslutning till uttagsbrunn B2 är ca 25 meter. Utvärderingen visar på ett grundvattenmagasin med en kanalformad utbredning i riktningen NNO-SSV. Kanalens bredd uppgår till ca 800 m, vilket stämmer väl överens med isälvsavlagringens utbredning Tillrinningsområde Den effektiva nederbörden, dvs. nederbörden minskad med avdunstningen (evopotranspirationen), uppgår i området till mm/år 9. Ett sätt att uppskatta tillrinningsområdets minsta storlek är att anta att grundvattenbildningen vid kontinuerligt uttag motsvarar eller överstiger vattenuttaget. Det kan göras enligt nedan (Naturvårdsverket, 2010): QQ 365 AA = WW A= infiltrationsyta [m 2 ] Q= uttaget flöde [m 3 /d] = 3456 m 3 /d W=grundvattenbildningen [m 3 /m 2 år]=0,3 m/år Beräkningen ger att tillrinningsområdets storlek är i storleksordningen 7 km 2, vilket motsvarar en cirkel med radien ca 1500 meter. Det bedömda tillrinningsområdet (se Figur 7) har avgränsats utifrån en avvägning av en rad faktorer som grundvattenmagasinets begränsning, bedömda grundvattendelare och grundvattenströmningen som, vid uttag, är riktad mot vattentäkten från både väster och nordost. 9 Beskrivning till kartan över grundvattnet i Värmlands län. SGU Serie Ah nr 19, 2001.

15 Figur 7: Avgränsat tillrinningsområde för Mellerudstorp vattentäkt. 3.3 Sårbarhet Sårbarhet betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager som minskar ett områdes sårbarhet från föroreningar applicerade på markytan. Vattentäkten i Mellerudstorp ligger i ett område där grundvattenmagasinet är täckt av ca 6 meter finsediment i form av lera och silt och i detta område finns en naturlig barriär. För att grundvattenmagasinet ska anses vara väl skyddat bör lermäktigheten uppgå till minst 3 meter. Inom områden med mäktiga lager av finmaterial är sårbarheten låg. Öster om uttagsbrunnen ligger isälvsavlagringen i dagen och öppna förhållanden råder. Sårbarheten inom områden där isälvsavlagringen ligger i dagen är mycket hög.

16 Grustäktsverksamhet har tidigare bedrivits inom delar av isälvavlagringen, norr om vattentäkten. Inom dessa områden är stor del av den omättade zonen bortgrävd och sårbarheten är därför mycket hög med avseende på grundvattenmagasinet. 3.4 Vattenkvalitet Kontroll av råvattenkvalitet från 1995 och framåt visar att det i samband med byte av brunn 2016 skedde en dramatisk förbättring av vattnets färgtal. Vattnets innehåll av mangan är ungefär som tidigare medan järninnehållet har minskat. Alkaliniteten ligger högre och stabilare medan turbiditeten ligger lägre och stabilare i den nya brunnen. Kemisk syreförbrukning ligger på jämn och låg nivå. Klorid, sulfat, ammonium och ammoniumkväve ligger stabilt liksom nitrat och nitrit. Bekämpningsmedlet Bentazon upptäcktes i grundvattnet 2006, dock i halter under aktuellt gränsvärde för dricksvatten. Halten av Bentazon är lägre i den nya brunnen än i den gamla och tenderar att sjunka. Under provpumpningen genomfördes grundvattenprovtagning. Denna visar att grundvattenkemin inte förändrades under provpumpningen. Järnhalterna bedöms som mycket höga vid samtliga provtagningstillfällen enligt SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten. Halterna av natrium och sulfat är måttligt höga medan magnesium- och manganhalterna bedöms som höga. Enligt SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten är halterna av COD-Mn, nitrit och koppar mycket låga i råvattnet. Konduktivitet och halten nitrat, ammonium, klorid, kalcium och kalium är låga. Analys av bekämpningsmedel i råvattnet visade att bentazon påträffades i halter överstigande analysgränsen. Vid vattenprovtagning strax efter pumpstart var bentazonhalten 0,035 µg/l och strax före pumpstopp var halten 0,23 µg/l. Halten bedöms vara låg till måttlig enligt SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten. Enligt MKN för grundvatten ska åtgärder vidtas om bekämpningsmedel påträffas i halter över analysgränsen.

17 4 Planbestämmelser och markanvändning 4.1 Övergripande planering Konflikter om användningen av vattnet bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, till exempel för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering och vattentäkter. Konflikterna från vattentäktens huvudmäns perspektiv uppkommer av skyldigheter att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa genom att vara restriktiva mot verksamheter som kan påverka kvaliteten negativt. 4.2 Översiktsplan Översiktsplanerna för Karlstads kommun är antagen Området runt Mellerudstorps vattentäkt omfattas inte av planer för förändrad markanvändning. Det anges i planen som ett område med värdefull jordbruksmark, klass 1. Söder om vattentäkten finns ett utredningsområde för järnväg. 4.3 VA-plan Karlstads kommun har en strategisk VA-plan som antogs politiskt VA-planen är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Genom VA-planen har Karlstads kommun en tydlig och långsiktig planering av vatten- och avloppsförsörjningen. 4.4 Naturreservat Det finns inget naturreservat eller andra naturskyddsområden i anslutning till Mellerudstorps vattentäkt. 4.5 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Några andra motstående intressen än de som tas upp under kap. 5 har inte påträffats för Mellerudstorps vattentäkt.

18 5 Riskbedömning för Mellerudstorps vattentäkt 5.1 Riskobjekt Riskobjekten är platsbundna verksamheter eller företeelser som kan påverka yt- och grundvattnets kvalitet. Riskkällor är icke-platsrelaterade riskobjekt. Den genomförda riskbedömningen bygger på den riskinventering som har genomförts inom ett tidigare föreslag till skyddsbestämmelser för Mellerudstorps vattentäkt från samt den faroanalys 11 som har genomförts för Törne och Mellerudstorp vattentäkter. Den har kompletterats med uppgifter från miljöförvaltningen och från länsstyrelsen webb-gis. De verksamheter eller företeelser som kan innebära risker i området kan grupperas i följande riskkällor: o o o o o o o o Klimatförändringar och översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar och transporter Jord- och skogsbruk Bebyggelse Materialtäkter och andra markarbeten Miljöfarlig verksamhet Övriga riskkällor Inom närområdet för Mellerudstorp vattentäkt utgörs markanvändningen av skogsmark öster och norr om vattentäkten och av utbredda jordbruksområden väster om vattentäkten. Länsväg 702 går tvärs över isälvsavlagringen norr om vattentäkten. I anslutning till vägen har grustäktsverksamhet tidigare bedrivits. De riskkällor som har identifierats för Mellerudstorps vattentäkt sammanställs nedan Klimatförändringar och översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att föroreningar därmed lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen och perioder av extrem torka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket också tidigare erfarenheter från perioder med höga regnmängder visar: o Bräddning av avlopp 10 Förslag till skyddsbestämmelser för Mellerudstorp vattentäkt J&W Energi och Miljö. 11 Faroanalys Törne och Mellerudstorps vattentäkter. Karlstad kommun, Teknik- och fastighetsförvaltningen

19 o o o o Stora dagvattenmängder Översvämning och bortspolning av föroreningar från pågående och nedlagda verksamheter på markområden i anslutning till vattendrag och sjöar Ökad olycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Ökad grumlighet i ytvattendrag Mellerudstorps vattentäkt ligger drygt 100 meter från vattendraget Ävjan. Det föreligger ingen risk att området runt vattentäkten ska svämmas över. Mellerudstorps vattentäkt riskerar heller inte att påverkas negativt av bräddningar på det kommunala spillvattennätet eftersom det inte finns några bräddpunkter i anslutning till vattentäkten Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Dessa risker har inte analyserats i denna rapport eftersom detta är ett samhällsproblem och inte en specifik risk för denna vattentäkt. En särskild riskanalys som fokuserar på risker i kris och krig rekommenderas. Detta bör inarbetas i kommunens beredskapsplan. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas Vägar, järnväg och transporter Norr om vattentäkten går väg 702. Vägen korsar isälvsavlagringen ca 100 m uppströms vattentäkten i grundvattenströmningens riktning. Den totala trafikmängden på den aktuella sträckan uppgår till ca 810 ÅDT och tungtrafik är ca 60 ÅDT 12. Vägen är inte rekommenderad transportled för farligt gods, men farligt godstransporter kan förekomma. Det finns inga skyddsåtgärder genomförda längs vägen i anslutning till vattentäkten. Övriga vägar i området utgörs av mindre enskilda vägar. Risker förknippade med vägar och transporter är främst förorenat vägdagvatten, vägsalt samt olyckor med farligt gods eller med tungt fordon. Tunga fordon har stora drivmedelstankar, ibland dubbla tankar. Trafikmängden på vägar i anslutning till vattentäkten är relativt liten och sannolikheten för att en olycka med farligt gods eller tungt fordon ska inträffa på vägar i området är liten. Konsekvensen av olycka med farligt gods kan dock bli mycket stor i händelse av att tanken springer läck. Användning av halkbekämpningsmedel med kemikalier i form av salt kan påverka grundvattenkvaliteten. Saltning är dock effektivt för att minska olycksrisken i anslutning till vattentäkten vintertid. Väg 702 förbi vattentäkten saltas. Även grussalt används. 12 nvdb2012.trafikverket.se

20 5.1.4 Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk utgör i olika delar av verksamheten varierande hot för vattentäkten. Inom jordbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel och gödselmedel som kan förorsaka försämrad vattenkvalitet. Skogsbruket kan innebära en risk för försämrad vattenkvalitet dels genom näringsläckage, dels genom markskador och läckage från de arbetsfordon och tankar som används i verksamheten. Jordbruksmark finns i nära anslutning till uttagsbrunnen, i slättområdet norr och väster om vattentäkten. Skogsområden finns på isälvsavlagringen öster och söder om vattentäkten. Potentiella riskkällor i samband med jord- och skogsbruk är: o o o o o o Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Mobila bränsletankar Kalhyggen Upplag av timmer mm Djurhållning Bekämpningsmedel Även vissa tillåtna bekämpningsmedel har beaktansvärd hög toxicitet, vilket medför att de kan komma att utgöra en risk för försämrad grundvattenkvalitet. Även hantering av bekämpningsmedel utgör en riskkälla. Skogsbruket står generellt sett endast för en liten del av samhällets användning av bekämpningsmedel. I grundvattnet vid vattentäkten har bekämpningsmedel detekterats, vilket visar att vattentäkten påverkas av den närbelägna jordbruksmarken. Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av gödselmedel; handelsgödsel (kemiskt framställt) och naturgödsel (djurspillning). Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genom dess innehåll av mikrobiella föroreningar, vilka kan överleva under lång tid. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dock en risk för spridning av t.ex. kväve till grundvattnet. Mobila bränsletankar Mobila tankar för petroleumprodukter inom jord- och skogsbruksverksamhet, som enligt gällande krav ska vara dubbelmantlade, kan medför en risk för grund- och ytvattenförorening främst genom spill i samband med tankning och vid stöld.

21 Kalhyggen Kalhyggen med körskador kan medföra en kraftigare avrinning från området med bl.a. ökad transport av näringsämnen, organiskt material och partiklar som följd. Ett stort uttag av biomassa kan bidra till försurning av yt- och grundvatten. Timmerupplag Upplag av timmer, bark, spån, flis etc. kan utgöra en risk för vattentäkten genom läckage av bl.a. fenoler till grundvattnet. Djurhållning Riskerna förknippade med djurhållning är främst kopplade till lagringen av djurspillning. På Trossnäs gård, ca 1,5 km väster om vattentäkten bedrivs aktivt jordbruk och här finns köttdjur. Aktivt jordbruk bedriv även i Lillerud ca 3 km söder om vattentäkten. Det finns två travbanor i området, en vid Nyttorp öster om vattentäkten och en vid Lillerud söder om vattentäkten Bebyggelse Överallt där människor bor och vistas förekommer en rad potentiella risker för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. All sammanlagd hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. I anslutning till vattentäkten i Mellerudstorp finns ingen samlad bebyggelse. I område förekommer endast enstaka hus och gårdar, det närmaste ligger drygt 200 m från vattentäkten. Fastigheterna har enskilda avlopp. I övrigt utgör inte den utspridda bebyggelsen någon risk för vattentäkten Materialtäkter och andra markarbeten På isälvsavlagringen har tidigare materialtäkt bedrivits inom flera områden. Före detta materialtäkter är i sig ingen riskkälla, men områden där grustäktsverksamhet tidigare har bedrivits är sårbara eftersom en stor del av den omättade zonen är bortgrävd och vegetationslagret saknas helt eller delvis. Avståndet från markytan till grundvattenytan är litet, vilket medför en kort uppehållstid. Samtliga avslutade grustäkter har återställts genom skogsplantering. Även andra schaktningsarbeten som utförs på isälvsavlagringen kan medföra en ökad risk för grundvattenmagasinet beroende på omfattning och schaktdjup Miljöfarlig verksamhet Karlstad flygplats, drygt 2 km norr om vattentäkten är miljöfarlig verksamhet, en s.k. A- verksamhet med regelbunden tillsyn av länsstyrelsen.

22 Vid Lillerud, ca 3 km söder om vattentäkten finns ett avloppsreningsverk för 200 pe (samma som förorenad mark 5). Det utgör en U-verksamhet Övriga riskkällor Förorenad mark I nära anslutning till vattentäkten finns inga inventerade områden med potentiellt förorenad mark. Förorenad mark på större avstånd redovisas i Figur 8. 1) Industrideponi drygt 2 km väster om vattentäkten. Området har riskklass 3. 2) Sågverk utan doppning drygt 2 km väster om vattentäkten. Området har riskklass 4. 3) Karlstad flygplats drygt 2 km nordost om vattentäkten. Området har riskklass 2. Flygplatsverksamheten startade Ett asfaltsverk har funnits på platsen. 4) Mindre plantskola. Området har inte riskklassats och kommer inte att undersökas vidare. 5) Avloppsreningsverk ca 3 km söder om vattentäkten. Ett biologiskt reningsverk för 200 pe. Körbanor för hästar I området finns två körbanor för träning av hästar. En ligger ca 1 km sydost om vattentäkten och en ligger nära 3 km söder om vattentäkten. Körbanorna bedöms inte utgöra någon risk för vattentäkten. Figur 8: Riskkällor och markanvändning i anslutning till Mellerudstorps vattentäkt.

23 Våtmarksprojekt En markägare önskar att anlägga en våtmark i området väster/sydväst om vattentäkten. Det går inte att utesluta att en anlagd våtmark kan utgöra en risk för påverkan på grundvattnet om det finns en hydraulisk kontakt mellan ytvattnet och grundvattenmagasinet. Risken är främst förknippad med dålig ytvattenkvalitet genom t.ex. fågelspillning mm. För att närmare beskriva risken behöver en ingående riskbedömning genomföras. 5.2 Riskanalys En riskanalys har genomförts för Mellerudstorp vattentäkt enligt Bilaga 1. Risken (R) beskrivs som en sammanvägning av sannolikheten (S) för att en riskkälla ska påverka vattentäkten negativt och konsekvenserna (K) denna påverkan medför. Sannolikhet och konsekvens bedöms var för sig och är principiellt oberoende parametrar 13. Skalorna för sannolikhet och konsekvens är indelad i fyra klasser och kombinationen av sannolikhetsoch konsekvensklassen beskriver risken. Risk (R) = Sannolikhet (S) Konsekvens (K) Den använda metoden är mycket lik det angreppssätt som beskrivs i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Underlag för bedömningen är den riskidentifiering som genomförts inom ramen för projektet Bedömning av sannolikhet Sannolikheten speglar hur ofta en oönskad händelse bedöms kunna inträffa och tar hänsyn till att föroreningen måste nå vattentäkten för att utgöra en fara. Sannolikhetsklassningen avser därför sannolikheten i vattentäkten, vilket är en kombination av ett antal sannolikheter från utsläppspunkten till vattentäkten, och omfattar inte enbart sannolikheten för utsläppet på sin plats. Sannolikheten delas in i fyra nivåer enligt kriterier beskrivna i tabellen nedan, och är en överföring av Livsmedelverkets befintliga nivåer för sannolikhetsklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbok Riskoch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Sannolikhet Kriterier S1: Liten sannolikhet Händelsen bedöms inträffa mer sällan än en gång på 50 år. S2: Medelstor sannolikhet Händelsen bedöms kunna inträffa inom de närmaste åren. S3: Stor sannolikhet Händelsen bedöms kunna inträffa de närmaste 1-10 åren. S4: Mycket stor sannolikhet Händelsen bedöms inträffa en gång per år eller oftare. 13 Bedömningen är utförd av konsulter på Sweco

24 5.2.2 Bedömning av konsekvens Konsekvenserna är indelade i fyra allvarlighetsnivåer, vilka redovisas i tabellen nedan. De kriterier som används utgår ifrån vilken effekt riskkällan har på vattenkvaliteten. Konsekvensbedömningen utgår från att en oönskad händelse verkligen har inträffat och osäkerheter om konsekvensen av en händelse hanteras på följande sätt 14 : Vid liten osäkerhet om konsekvens bör den mest realistiska konsekvensen användas. Vid stor osäkerhet om den verkliga konsekvensen bör en pessimistisk bedömning göras enligt försiktighetsprincipen. Precis som för sannolikhetsbedömningen redovisas om den konsekvens som beaktas är relaterad till normala förhållanden för riskkällan, en brist som uppstår eller om det är en olycksartad händelse. Konsekvensen redovisas som K-klass (K1-K4) och är en överföring och tolkning av Livsmedelverkets befintliga nivåer för konsekvensklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Konsekvens Kriterier K1: Liten konsekvens Obetydlig påverkan på råvattenkvaliteten, inga anmärkningar. K2: Medelstor konsekvens Tillfällig försämring av råvattenkvalitet som kan påverka dricksvattenkvaliteten. K3: Stor konsekvens Otjänligt vatten som berör många. K4: Mycket stor konsekvens Otjänligt vatten som berör många, fara för liv och hälsa Beräkning av risknivå När sannolikhet och konsekvens för en oönskad händelse har bedömts kan den placeras in i den riskmatris som redovisas nedan och tilldelas en riskklass. Risken är indelad i tre olika klasser där riskklass 1 är den lägsta riskklassen och riskklass 4 är den högsta riskklassen. Att en riskkälla i riskbedömningen får riskklass 1 innebär inte att den inte utgör någon risk, d.v.s. den kan inte bortses ifrån. Det är också viktigt att poängtera att indelningen i riskklasser kan göras på andra sätt än vad som redovisas i riskmatrisen nedan. Indelningen som används här har dock bedömts lämplig för det syfte riskanalysen har i detta sammanhang. 14 Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Livsmedelsverket 2007.

25 Sannolikhet Konsekvens K1 liten K2 medelstor K3 stor K4 mycket stor S4 mycket stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 S3 stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S2 medelstor Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 S1 liten Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass Resultat Resultatet av riskanalysen redovisas i bilaga 1. I anslutning till Mellerudstorp vattentäkt finns få riskkällor, vilket medför en generellt låg risknivå. Den största risken, riskklass 3, är spridning av bekämpningsmedel på jordbruksmark i anslutning till uttagsbrunnarna. Bekämpningsmedel har påvisats i råvattnet och även om detta sannolikt beror på tidigare användning av bekämpningsmedel så visar det på grundvattnets känslighet och vilka effekter som bekämpningsmedelsanvändning kan medföra. I övrigt utgörs de största riskerna, riskklass 2, av olyckor med farligt godstransporter eller tunga fordon på väg 702, spridning av salt för halkbekämpning på vägen samt av spridning av växtnäringsämnen på jordbruksmark. 5.3 Riskreducerande åtgärder Mellerudstorp vattentäkt har ett högt skyddsvärde som allmän vattentäkt. Sårbarheten med avseende på grundvattenmagasinet är mycket hög i anslutning till vattentäkten och i området öster om vattentäkten eftersom grundvattenmagasinet är öppet och ett naturligt skydd saknas. Mellerudstorp vattentäkt har en mycket god kapacitet och är därför en viktig grundvattenresurs. Det är viktigt att ge vattentäkten ett långsiktigt skydd för att förhindra försämring av grundvattenkvaliteten. Att inrätta vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter är ett sätt att skydda en vattentäkt. Det är dock inte möjligt att reducera eller styra undan alla risker med hjälp av skyddsföreskrifter utan det krävs även andra åtgärder för att reducera risker. Exempel på övriga riskreducerande åtgärder är beredskapsplaner, fysisk planering, tillsyn och information. Ibland kan även fysiska åtgärder vara nödvändiga, t.ex. i anslutning till hårt trafikerade vägar. I bilaga 2 redovisas vilka risker som kan regleras genom skyddsföreskrifter samt vilka övriga riskreducerande åtgärder som kan behöva genomföras. Mot bakgrund av resultatet av riskanalysen och av miljöbalkens allmänna hänsynsregler rekommenderas följande övergripande åtgärder för att öka skyddet för Mellerudstorp vattentäkt:

26 o o o Boende inom vattenskyddsområdet ska få tillsänd information om vattenskyddsområdet om hur boende och verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet kan påverka vattentäkten. Information och tillsyn är nödvändigt för att kunna förstå vikten av att skydda vattentäkten genom vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Detta bedöms vara grundläggande för att uppnå önskat syfte med vattenskyddet. Olyckor med farligt gods regleras inte i vattenskyddsområdets föreskrifter. Det är viktigt att kommunen tillser att det finns god beredskap och kunskap hos räddningstjänsten om vattentäkten vid insatser i samband med olyckor eller i samband med brand inom vattenskyddsområdet. För att uppnå detta ska kommunen, i samråd med räddningstjänsten, ta fram en beredskapsplan för vattenskyddsområdet. Skyltar ska finnas, som upplyser om vattenskyddsområdets existens, vid vägar där man kör in i vattenskyddsområdet samt vid platser med hög risknivå. Skyltar ska även finnas i anslutning till där petroleumprodukter hanteras.

27 6 Utformning av vattenskyddsområde 6.1 Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (2003:16) och handbok för vattenskyddsområden (2010:5) anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip, enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner inom så stora områden. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är dock alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 6.2 Vattenskyddsområdets skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra skyddszoner med olika restriktionsnivåer om inte annat motiveras. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika skyddszoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att lägre respektive högre krav kan ställas på verksamheter inom olika områden beroende främst på närheten till uttagsbrunnen Vattentäktszon En vattentäktszon bör enligt Naturvårdsverket utformas kring uttagsbrunnen. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt, t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område Primär skyddszon Vid identifiering av primär skyddszon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Syftet med den primära zonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen med uttagsbrunnarna. Gränsen mellan primär zon och sekundär zon sätts så att uppehållstiden i grundvattenzonen till uttagsbrunnarna beräknas vara minst 100 dygn för grundvatten bildat i den sekundära zonen. I de fall området nära vattentäkten utgörs av mäktiga jordlager med begränsad genomsläpplighet eller där en starkt uppåtriktad grundvattengradient råder även vid fullt uttag kan även områden med kortare uppehållstid än 100 dygn ingå i den sekundära zonen. Viktiga nybildningsområden för grundvatten beaktas vid utformning av den primära skyddszonen även när transporttiden överstiger 100 dygn.

28 6.2.3 Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära zonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen bör minst omfatta så stor del av tillrinningsområdet att uppehållstiden för grundvatten från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid av minst ett år Tertiär skyddszon Syftet med den tertiära skyddszon är att även perifert mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. Den tertiära skyddszonen omfattar de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga skyddszoner. Huvudprincipen är att hela tillrinningsområdet till vattentäkten bör omfattas av vattenskyddsområdet. En tertiär skyddszon är inte aktuell för Mellerudstorps vattentäkt, se avsnitt Avgränsning av vattenskyddsområde för Mellerudstorps vattentäkt Den naturliga tillströmningen av grundvatten sker från norr till nordost med en gradient på ca 0,004. Vid uttag ifrån vattentäkten strömmar grundvatten till brunnen även från områden söder om vattentäkten och i vattentäktens närområde sker en cirkulär grundvattenströmning mot brunnen. Figur 9 visar hur stor avsänkningen av grundvattennivån är vid pumpstop Följande ingångsdata används för att beräkna storleken på skyddszonerna för Mellerudstorps vattenskyddsområde: Transmissivitet, T 4,3*10-2 m 2 /s Resultat provpumpning av B2 Grundvattenmagasinets mäktighet, b Hydraulisk konduktivitet, K 15 m Uppskattat medelvärde 2,87*10-3 m/s Beräknat T/b Hydraulisk gradient, i 0,004 Från uppmätta naturliga grundvattennivåer Effektiv porositet, ne 0,25 Litteraturvärde Uttag B2, Q 40 l/s = 3456 m 3 /dygn Uttag B1, Q 10 l/s Reservbrunn, men i regelbunden produktion Figur 10 visar en principskiss över grundvattenströmningen till Mellerudstorps vattentäkt vid uttag av grundvatten.

29 1,2 Figur 9: Avsänkningen av grundvattenytan vid Mellerudstorps vattentäkt vid ett grundvattenuttag på 40 l/s från B2. Vid uttaget bildas en sänktratt runt uttagsbrunnen. N S Figur 10: Principskiss över grundvattenströmningen vid Mellerudstorps vattentäkt där den naturliga grundvattenströmningen sker från norr-nordost. Vattenuttaget orsakar en tillströmning av grundvatten söder ifrån.

30 Grundvattnets konvektiva transporthastighet kan beräknas med Darcy s lag enligt ekvation 1. VV = KK ii = 2, ,004 = 4,59*10-5 m/s = 4 m/dygn (ekvation 1) nn ee 0,25 Resultatet av beräkningar av transporthastighet med Darcy s lag ger följande avgränsning av skyddszoner uppströms vattentäkten: Primär skyddszon, 100 dygn: Sekundär skyddszon, 365 dygn: 400 m 1450 m Grundvattnets genomsnittliga uppehållstid i grundvattenmagasinet runt en brunn kan beräknas genom en kontinuitetsbetraktelse 15. Detta ger en översiktlig uppfattning om storleken på de grundvattenvolymer som måsta skyddas vid olika vattenuttag. Konvektiva transporttider vid cirkulär tillströmning av grundvatten till vattentäkten beräknas enligt ekvation 2. QQ tt = ππ rr 2 bb nn ee (ekvation 2) Resultatet av beräkningen ger följande avstånd för de olika skyddszonerna: Primär skyddszon, 100 dygn: Sekundär skyddszon, 365 dygn: 500 m 1800 m 6.4 Platsspecifika motiv till avgränsningar Mot bakgrund av de hydrogeologiska förhållandena och resultatet av genomförd provpumpning har primär och sekundär skyddszon avgränsats enligt Figur 11 och Bilaga 2. Platsspecifika motiv för gränsdragningen redogörs nedan enligt numrering i figur. P1 P2 P3 Den primära skyddszonen har avgränsats utifrån beräkningar av grundvattentillströmningen för 100 dygn till vattentäkten enligt ekvation 1 och 2 samt resultatet av genomförd provpumpning. Eftersom grundvattenströmningen är riktad från nordost är skyddszonen utdragen i denna riktning. Mot söder omfattar den primära skyddszonen reservbrunnen B1. B1 är i kontinuerlig drift och skyddszonen har utformats för ett uttag på 10 l/s. Gränsen utgör även gräns för vattenskyddsområdet. Det bedöms inte ske någon grundvattenströmning mot brunnarna från området söder om denna gräns. Det är därför inte motiverat att utforma en sekundär skyddszon mot söder. Mot norr har skyddszonen avgränsats enligt beräkningar av erforderligt avstånd för att uppnå en uppehållstid på 100 dygn. 15 Naturvårdverket. Handbok om vattenskyddsområde 2010:5.

31 Figur 11: Motiv till avgränsning av Mellerudstorp vattenskyddsområde. S1 Den sekundära skyddszonen har avgränsats utifrån de beräkningar som har genomförts av grundvattentillströmningen för 365 dygn till vattentäkten

32 S2 S3 Mot nordväst omfattas områden som bedöms utgöra områden, viktiga för grundvattenbildning till det grundvattenmagasin som finns under lerlagret och som hänger samman med grundvattenmagasinet vid vattentäkten. Mot norr avgränsas den sekundära skyddszonen så att den omfattar hela grundvattenmagasinet 16, från vilket vattentäkten får sitt vatten, uppströms vattentäkten. Någon tertiär skyddszon har inte avgränsats för Mellerudstorps vattentäkt. Motivet till detta är att de primära och sekundär skyddszonerna bedöms vara tillräckliga för att skydda viktiga nybildningsområden och inströmningsområden för grundvatten till vattentäkten. 7 Bakgrund till skyddsföreskrifterna 7.1 Skyddsföreskrifternas syfte Genom att meddela skyddsföreskrifter för ett vattenskyddsområde så bidrar det till att EU:s och svensk lagstiftnings målsättningar för vattenskydd uppnås på så sätt att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras. Riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras så att vattnet nu och i framtiden kan användas för dricksvattenändamål. Syftena är att: Informera om det allmänt gällande lagkrav på aktsamhet och allmän hänsyn Specificera krav på aktsamhet i form av skyddsföreskrifter inom just detta vattenskyddsområde Förbättra vattenkvaliteten och minska risken för förorening Identifiera olika intressen som vill använda mark och vatten Använda mark och vatten på bästa sätt 7.2 Skyddsföreskrifternas funktion Syftet med skyddsföreskrifterna och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Mellerudstorp vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande även fortsättningsvis kan användas för dricksvattenförsörjning. 7.3 Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå För att åstadkomma ett tillfredsställande skydd för Mellerudstorp vattentäkt, föreslås skyddsföreskrifter enligt bilaga Generella krav Skydd av vattentäkter regleras i stort genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av ytvattentäkter i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden samt de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl yt- 16 SGU, kartvisaren. Karta över grundvattenmagasin.

33 som grundvattentäkter beaktas även EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet att se till att en "god ekologisk vattenstatus" uppnås och bibehålls. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även om vattnet idag har god kvalitet Restriktionsnivå Kommunens miljöpolitiska ambition bedöms ansluta till miljöbalkens nivå och skyddsföreskrifterna grundar sig därför i princip på normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16 med anpassning till lokala förhållanden. Skyddsföreskrifterna beaktar befintliga risker, men de ska även vara framåtsyftande och föreskriver därför även om verksamheter som inte är aktuella idag Anpassning av vattenskyddsföreskrifterna till riskbedömningen Som framgår av resultatet av riskbedömningen utgörs de största riskerna i området av: Riskklass 3, spridning av bekämpningsmedel på jordbruksmark i anslutning till uttagsbrunnarna. Bekämpningsmedel har påvisats i råvattnet. Riskklass 2, spridning av växtnäringsämnen på jordbruksmark, olyckor med farligt godstransporter eller tunga fordon på väg 702 samt spridning av salt för halkbekämpning på vägen. Spridning av salt minskar dock risken för olyckor vintertid och idag är kloridhalten låg i grundvattnet vid uttagsbrunnarna. Det bör därför vara tillåtet att sprida vägsalt på väg 702. Vissa identifierade risker kan inte hanteras genom skyddsföreskrifter. I bilaga 2 framgår vilka risker som kan hanteras med hjälp av skyddsföreskrifter och vilka som behöver reduceras med hjälp av andra åtgärder.

34 Bilaga 1 Karlstad Grums vattenverksförbund Riskanalys för Mellerudstorp vattentäkt Översiktlig riskanalys enligt "Risk- och sårbarhetsanalys dricksvattenförsörjning", SLV okt 2007 Identifierade beaktansvärda riskobjekt/riskkällor Översiktlig riskanalys vid Riskklass Riskkällor S-klass K-klass Vägar, olyckor med farligt gods Vägar, olycka med tungt fordon Vägar, vägdagvatten Vägar, vägsalt Jordbruk, bekämpningsmedel Jordbruk, växtnäringsämnen Djurhållning Skogs- och jordbruk, mobila bränsletankar Skogsbruk, upplag av timmer mm Avverkning Bebyggelse, enskilda avlopp Bebyggelse, energianläggningar Miljöfarlig verksamhet, Karlstad flygplats Miljöfarlig verksamhet, avloppsreningsverk Poteniellt förorenat område Poteniellt förorenat område Poteniellt förorenat område Poteniellt förorenat område Poteniellt förorenat område Planerad våtmark Kriterier för sannolikhetsklassning Kriterier för konsekvensklassning S1 - Händelsen bedöms inträffa mer sällan än en gång på 50 år K1 Obetydlig påverkan på vattenkvaliteten, inga anmärkningar S2 - Händelsen bedöms kunna inträffa inom de närmaste åren. K2 Tillfälliga anmärkningar som berör många S3 - Händelsen bedöms kunna inträffa de närmaste 1-10 åren. K3 Otjänligt vatten som berör många S4 - Händelsen bedöms inträffa en gång per år eller oftare. K4 Otjänligt vatten med fara för liv och hälsa Sannolikhet Konsekvens K1 K2 K3 K4 liten medelstor stor mycket stor S4 - mycket stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 S3 - stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S2 - medelstor Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 S1 - liten Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 2