HYSSNA VATTENSKYDDSOMRÅDE

Transkript

1 Hr Marks kommun HYSSNA VATTENSKYDDSOMRÅDE Tekniskt underlag samt vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Göteborg Uppdragsnummer ra02s SWECO VIAK Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax Uppdrag ; HSTE p:\1311\ mark vattentäkter\760 hyssna\orginalrapport\leverans slutrapport\hyssna doc

2 ra02s

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ra02s INLEDNING BAKGRUND OCH MOTIV FÖR INRÄTTANDE AV VATTENSKYDDSOMRÅDE UPPDRAGETS OMFATTNING OCH GENOMFÖRANDE UNDERLAGSMATERIAL SYFTE OCH ANVÄNDNING AV DENNA TEKNISKA BESKRIVNING ORIENTERINGSKARTA 4 2 HYSSNA VATTENTÄKT VATTENTÄKTENS UTFORMNING VATTENBEHANDLING FÖRSÖRJNINGSOMRÅDE VATTENFÖRBRUKNING KAPACITET FRAMTIDA UTTAGSBEHOV RESERVVATTENTÄKT VATTENTÄKTENS VÄRDE ÄGANDEFÖRHÅLLANDEN VATTENDOM TIDIGARE VATTENSKYDDSOMRÅDE 7 3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING OMRÅDESBESKRIVNING MARKANVÄNDNING GEOLOGI HYDROLOGI Nederbörd HYDROGEOLOGI NATURLIGA BARRIÄRER OCH SÅRBARHETSBEDÖMNING VATTENKVALITET 10 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING ÖVERGRIPANDE PLANERING Översiktsplan Detaljplan Naturreservat/skyddade områden Motstående intressen inom tillrinningsområdet 12 5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR GENOMFÖRANDE RISKKÄLLOR OCH EMISSIONER INOM TILLRINNINGSOMRÅDET TILL HYSSNA VATTENTÄKT Klimatförändringar - översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar Gårdar med jord- eller skogsbruk Bebyggelse Övriga riskkällor 18 6 RISKBEDÖMNING 19

4 6.1 RISKANALYS Riskanalysens resultat RISKANALYSENS ANVÄNDNING RISKANALYSENS KÄNSLIGHET SKYDDSBEHOV 21 7 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE KRAV OCH ALLMÄN METODIK SKYDDSZONER Vattentäktszon Primär zon Sekundär zon Tertiär zon GENOMFÖRANDE SAMT MOTIV TILL GRÄNSDRAGNINGAR Strategi och generella motiv PLATSSPECIFIKA MOTIV SAMMANFATTNING 28 8 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER SKYDDSFÖRESKRIFTERNAS SYFTE SKYDDSFÖRESKRIFTERNAS FUNKTION GENERELLA KRAV PÅ RESTRIKTIONSNIVÅN KOMMUNENS MILJÖPOLICY OCH MILJÖAMBITIONER 30 Bilagor 1: Hydrogeologisk karta 2: Karta över risker identifierade vid riskinventering 3a: Riskanalys kommentarer 3b: Riskanalys resultat 4: Karta över vattenskyddsområde 5: Skyddsföreskrifter för Hyssna vattentäkt 6: Utdrag ur kommunfullmäktiges beslut ra02s

5 1 INLEDNING På uppdrag av Marks kommun har SWECO VIAK AB upprättat tekniskt underlag samt vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Hyssna vattentäkt. 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Syftet med att inrätta ett vattenskyddsområde är att ge Hyssna vattentäkt ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv. Inrättande av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s och svensk lagstiftning uppnås, genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras, så att vatten nu och i framtiden kan användas för sitt ändamål. Genom att ett område förklaras som vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter meddelas 1 : stärks skyddet för vattenförekomsten tydliggörs vattenförekomsten och täktens betydelse tydliggörs vattenförekomstens planmässiga betydelse förtydligas vad som gäller utifrån Miljöbalken För Hyssna vattentäkt finns ett tidigare vattenskyddsområde fastställt år Utbredningen av detta har setts över och anpassats till gällande krav enligt Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden. Skyddsföreskrifterna har anpassats till gällande lagstiftning. 1.2 Uppdragets omfattning och genomförande Uppdraget omfattade upprättande av tekniskt underlag och förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Hyssna vattentäkt. Arbetet genomfördes under och omfattade: Teknisk beskrivning av vattentäkten 1 Vattenskyddsområde. Handbok med allmänna råd. Naturvårdsverket 2003:6. 1 (30)

6 Hydrogeologisk beskrivning av vattentäktens tillrinningsområde Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor Översiktlig riskanalys av väsentliga riskkällor för vattentäkten Utarbetande av förslag till skyddsområde. Framtagande av skyddsföreskrifter Utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av Marks kommun, samhällsbyggnadsförvaltningen samt uppgifter från bl.a. miljökontoret. 1.3 Underlagsmaterial Underlagsmaterialet har främst utgjorts av: A) Hydrogeologisk karta över Västra Götalands län, mellersta delen SGU ser Ah nr 13 B) Rapport om skyddet av de kommunala grundvattentäkterna, Marks kommun, 1998 C) Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16 D) Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, Naturvårdverkets handbok 2003:6. E) Det uthålliga Mark. Lokala miljökvalitetsmål, Mark, F) Verksamhetsredovisning. Vatten och avloppsförsörjning Marks kommun. G) Översiktsplan 90 för Mark. H) Grusförsörjningsplan, revidering. Miljö i Mark I) Sårbarhetsstudie av vattentäkter vid Hajom, Hyssna och Öxabäck i Marks kommun. IMPAKT geofysik, J) Skötselanvisningar för Hyssna vattenverk Marks kommun K) Marks kommun, ansökan om lagligförklaring av fem befintliga 2 (30)

7 bergborrade vattentäkter 1.4 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Syftet är inte, och kan inte vara, att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt Naturvårdsverkets allmänna råd för vattenskyddsområden är avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet till, och inte inom, fastighetsskala. 3 (30)

8 1.5 Orienteringskarta Vattentäkt Figur 1 Orienteringskarta med ungefärligt läge för Hyssna vattentäkt i Marks kommun. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/ (30)

9 2 HYSSNA VATTENTÄKT 2.1 Vattentäktens utformning Brunnsanläggningen i Hyssna utgörs av en 56 m djup bergborrad brunn med diametern 125 mm. Brunnen utfördes på 1960-talet Vattenbehandling Råvattnet uppfordras med en undervattenspump och leds till vattenverket. Där behandlas råvattnet i en luftningscistern och två helautomatiska tryckfilter för reducera halterna av järn och mangan 3. Vattnet leds därefter till en lågreservoar. Därifrån distribueras vattnet via en hydroforanläggning efter desinfektion med UV-ljus till ledningsnätet. 2.3 Försörjningsområde Vattentäkten försörjer Hyssna samhälle med vatten och totalt är ca 510 personer (år 2005) anslutna till vattenverket. Dessutom finns viss kommunal service, skola etc ansluten. 2.4 Vattenförbrukning Vattenuttaget ur brunnen ligger i medeltal på ca 0,73 l/s (63 m 3 /dygn). Totalt producerades under 2005 ca m Kapacitet Vattentäkten provpumpades 1971 med en kapacitet på 3,3 l/s (285 m 3 /dygn). 2.6 Framtida uttagsbehov Antalet personer som är anslutna till Hyssna vattentäkt väntas inte öka nämnvärt. Planerad nybyggnation utgörs av ca 10 hushåll. Detta medför att framtida vattenbehov väntas vara ungefär det samma som i dagsläget. 2 Vänersborgs tingsrätt, Miljödomstolen. Mål nr M 31-02, Skötselanvisningar för Hyssna vattentäkt. Gatukontoret i Marks kommun, (30)

10 2.7 Reservvattentäkt Det finns ingen reservvattentäkt för Hyssna vattentäkt. 2.8 Vattentäktens värde Värdet på en vattentäkt beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande samt på tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Det bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten i händelse av att den blir obrukbar. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Hyssna vattentäkt ett mycket högt skyddsvärde. Till vattentäkter med mycket högt skyddsvärde räknas allmänna vattentäkter. Ur Naturvårdsverkets handbok 2003:6 (2.5) Extremt högt skyddsvärde: Nationellt högprioriterade (riksintressen) vattenförekomster och vattentäkter för nuvarande och/eller framtida vattenförsörjning. Viktiga allmänna vattentäkter där det saknas reservvattentäkt. Mycket högt skyddsvärde: Allmänna huvudvattentäkter. Viktiga större enskilda vattentäkter där reservalternativ saknas, större vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning. Högt skyddsvärde: Allmänna reservvattentäkter, enskilda vattentäkter (> 50 personer eller 10 m 3 /d), mindre vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning, större vattenförekomster för eventuell framtida allmän vattenförsörjning. Normalt-lågt skyddsvärde: Oprioriterade allmänna reservvattentäkter, enskilda reservvattentäkter, tänkbara vattenförekomster för framtida enskild vattenförsörjning. 2.9 Ägandeförhållanden Vattentäkten är belägen på fastigheten Lockö 1:19. Fastigheten ägs av Marks kommun. 6 (30)

11 2.10 Vattendom För uttagsbrunn på fastigheten Lockö 1:19 finns en vattendom från , Dom nr M31-02, Vänersborgstingsrätt, Miljödomstolen. Vattendomen medger ett vattenuttag på i medeltal 96 m 3 /dygn ( m 3 /år), dock högst 140 m 3 /dygn Tidigare vattenskyddsområde Det fanns ett tidigare vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för Hyssna vattentäkt fastställt av kommunfullmäktige i Marks kommun Vattenskyddsområdet var indelat i en inre och en yttre skyddszon enligt figur 2. Parallellt med skyddsföreskrifterna gällde ett intermistiskt förbud sedan Utbredningen av det tidigare vattenskyddsområdet har setts över och anpassas till krav enligt Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden. Skyddsföreskrifterna har anpassats till gällande lagstiftning. Hyssna Surtan Väg 156 ð Lockö N 0HWHUV Figur 2 Utbredning av tidigare vattenskyddsområde. Den inre skyddszonen är rastrerad och den yttre skyddszonen begränsas med heldragen linje. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/ (30)

12 3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING 3.1 Områdesbeskrivning Vattentäkten ligger i Surtans dalgång söder om Hyssna samhälle. Uttagsbrunnen ligger nära ån på dess västra sida. Höjden över havet ligger vid vattentäkten på ca 60 m. I öster och väster omges dalgången av höjdområden med nivåer på upp drygt 100 möh. 3.2 Markanvändning Markanvändningen i Surtans dalgång i anslutning till Hyssna vattentäkt utgörs främst av jordbruksmark och betesmark. Dalgången omges av skogsbevuxna höjdområden. Inom vattentäktens närområde finns enstaka bostadshus och gårdar. Samlad bebyggelse i Hyssna samhälle finns ca 250 m norr om uttagsbrunnen, på motsatta sidan av Surtan. 3.3 Geologi Berggrunden i Hyssna utgörs av gnejs. Större lineament och svaghetszoner i berggrunden redovisas på den hydrogeologiska kartan i bilaga 1. Dessa är framtolkade från den topografiska kartan. Vattentäkten ligger inom en flack platå i Surtans dalgång. Surtan rinner nordost om brunnen. Modernt geologiskt kartmaterial saknas över området, men under 2005 genomförde SGU en översiktlig kartering av jordarterna i området. Jordartsfördelningen på den hydrogeologiska kartan i bilaga 1 har upprättats efter SGU:s fältkarta. I anslutning till vattentäkten består jordarten i ytan av siltig lera, men berggrunden går i dagen både söder och nordväst om uttagsbrunnen. Inom höjdområdena som omger dalgången förekommer stora områden med berg i dagen eller med ett tunt moränlager. Områden med mäktigare moränlager finns främst i svackor inom höjdområdet samt på sluttningar mot dalgången. I den södra delen av Hyssna är dalgången fylld av lera och silt. Under lerlagret förekommer sannolikt isälvsmaterial. I den norra delen av samhället finns utbredda områden med isälvsmaterial. Isälvsmaterialet ligger även i dagen som uppstickande kullar inom lerområdet i söder. I anslutning till isälvsmaterialet finns områden med svallsand där sanden överlagrar lera och silt. Längs Surtan förekommer utbredda områden med svämsediment. 8 (30)

13 3.4 Hydrologi Nederbörd Den korrigerade årsnederdörden i området uppgår till ca 1100 mm. Avrinningen är ca 50 % av nederbörden och uppgår till ca mm/år, vilket motsvarar l/s*km Hydrogeologi Enligt grundvattenkartan är det tämligen goda möjligheter att ta ut grundvatten i berggrunden i området, medelkapaciteten är l/h 6. En tidigare genomförd hydrogeologisk modellering, avseende kapacitet i berggrunden i del av Marks kommun ligger Hyssna vattentäkt i ett område med hög kapacitet för grundvattenutvinning 5. Grundvattentransport i jordlagren sker i jordarternas porsystem och styrs till stor del av jordartens hydrauliska konduktivitet. Grundvattentransporten i berggrunden sker i sprickor och sprickzoner och beror på sprickornas grad av öppenhet och hur de hänger samman. Uttagbar vattenmängd och tillrinningsområdets omfattning beror på sprickornas orientering och utsträckning, hydrauliska egenskaper samt inbördes kontakt. Flödeshastigheter för grundvatten i sprickor i berg är i allmänhet centimetrar eller decimetrar per dygn, men kan i större spricksystem vara flera meter per dygn. Vattenskyddsområden för bergborrade brunnar bör därför definieras av utbredningen av vattenförande sprickzoner. Detta kan medföra att vattenskyddsområdets utbredning varierar i olika riktningar beroende på sprickzonernas riktning. Grundvattenströmningen till en brunn är främst beroende av lokala sprickor och sprickzoner. Framtolkade sprickzoner redovisas på den hydrogeologiska kartan i bilaga 1 tillsammans med svaghetszoner i anslutning till vattentäkten som tolkades fram genom geofysiska undersökningar i en tidigare genomförd sårbarhetsstudie för området 6. Den huvudsakliga grundvattenbildningen till vattentäkten bedöms ske i de områden med berg i dagen eller tunna jordlager som förekommer söder, väster och norr om vattentäkten 6 samt genom regional 4 Hydrogeologisk karta över Västra Götalands län, mellersta delen. SGU serie Ah nr Sårbarhetsstudie av vattentäkter vid Hajom, Hyssna och Öxabäck i Marks kommun. IMPAKT geofysik, Marks kommun Hydrogeologisk beskrivning, Vattentäkter i Öxabäck, Hajom, Hyssna, Älekulla och Ubbhult. GF, (30)

14 grundvattenströmning i större sprickzoner. Sannolikt tar uttagsbrunnen främst sitt vatten från den nord-sydlig sprickzonen öster om vattentäkten. Detta antagande bygger enbart på den geofysiska undersökning som tidigare genomförts i anslutning till vattentäkten samt på lineamentstolkningar utifrån den topografiska kartan. Det är inte känt hur sprickorna i området hänger samman. Det bedöms inte finnas någon hydraulisk kontakt mellan vattentäkten och Surtan och inducerad infiltration av ytvatten till vattentäkten bedöms därför inte ske. Grundvattennivån i berggrunden runt vattentäkten eller i uttagsbrunnen är inte känd. 3.6 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarhet betecknar markens och grundvattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark till grundvattnet. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager som minskar ett områdes sårbarhet. I området närmast uttagsbrunnen i Hyssna betecknas sårbarheten som måttlig. I detta område överlagras berggrunden av lera, men lerlagrets mäktighet är relativt liten. Inom det område med berg i dagen och tunna lager av morän som finns söder, norr och väster om vattentäkten är sårbarheten större. Sprickor i berghällen kan stå i hydraulisk kontakt med de sprickzoner som förser brunnen med vatten. 3.7 Vattenkvalitet Vid Hyssna grundvattentäkt provtas både råvattnet och renvatten som går ut på nätet. Genomgång av analysresultat av råvatten från åren visar att råvattnet håller en god kvalitet med avseende på flertalet parametrar. Halterna av järn och mangan är dock höga och ligger över gränsvärdet för tjänligt vatten. Vattnet har ett högt ph-värde och en hög alkalinitet. Bakteriehalten är låg och bekämpningsmedel har inte påträffats i råvattnet. Det går inte att utläsa några trender i förändringen i vattenkvalitet under den aktuella tidsperioden. 10 (30)

15 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARK- ANVÄNDNING 4.1 Övergripande planering Konflikter om användningen av vattnet bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering och vattentäkter. Vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan komma i konflikt med andra verksamheter som kan påverka vatten negativt genom de restriktioner som läggs på verksamheterna Översiktsplan Översiktliga målsättningar beträffande vattenskydd och kommunens vattenförsörjning uttalas i Marks kommuns översiktsplan antagen I ÖP 90 anges följande huvudmål för den framtida användningen av mark och vatten: Säkerställa framtida vattenförsörjning. Minska användningen av miljöfarliga ämnen och förhindra utsläpp av dessa till luft, mark och vatten. I ÖP 90 anges följande delmål med relevans för vattenförsörjning och vattenskydd: Den framtida vattenförsörjningen bör baseras på grundvatten. Befintliga vattentäkter, samt vattentillgångar av strategisk betydelse för kommunens framtida vattenförsörjning skall skyddas mot förorenade verksamheter i största möjliga utsträckning. Tillförsel av miljöfarliga ämnen och gödslande ämnen till vatten skall minskas. I enskilda lägen kan restriktioner på enskilda utsläpp bli nödvändiga. Enligt översiktsplanen anges Surtans dalgång som ett område med särskilt högt naturvärde. Dalgången tillhör områden med prioriterad jordbruksmark. 11 (30)

16 4.1.2 Detaljplan Detaljplaner, upprättade vid olika tillfällen finns för flera områden inom Hyssna samhälle. Ingen av dem berör området i anslutning till Hyssna vattentäkt Naturreservat/skyddade områden Inga naturreservat eller andra skyddade områden förekommer inom vattentäktens tillrinningsområde Motstående intressen inom tillrinningsområdet Några andra motstående intressen än de som redovisas under kapitel 5 har inte påträffats för Hyssna vattentäkt. 12 (30)

17 5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 5.1 Genomförande Riskobjekten utgörs av konfliktpunkterna mellan verksamheter som kan påverka grundvattnet och vattentäkten. Med risk menas här en möjlig fara från en verksamhet eller ett förhållande. En riskinventering av området runt Hyssna vattentäkt genomfördes Denna har sedan kompletterats med uppgifter från Miljökontoret i Marks kommun. 5.2 Riskkällor och emissioner inom tillrinningsområdet till Hyssna vattentäkt De verksamheter eller förhållanden som kan innebära risker i området kan grupperas i riskkällor: Klimatförändringar Sabotage Vägar/transporter Gårdar med jord- eller skogsbruk Bostadshus/fritidshus Industrier Övriga riskkällor De olika riskkällorna beskrivs nedan och läget redovisas på karta i bilaga Klimatförändringar - översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att därmed föroreningar lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Ett översvämmande vattendrag löper i sig större risk att förorenas av verksamheter/objekt i anslutning till vattendraget, t.ex. av 13 (30)

18 överbelastade dag- och spillvattenledningar eller genom att markbundna föroreningar frigörs. Hyssna vattentäkt ligger drygt 100 m från Surtan. Nivåskillnaden mellan ån och vattentäkten är minst 10 m. Att vattentäkten ska förorenas genom att ån översvämmas bedöms därför inte utgöra någon risk Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med krig och kris. Även om vattenskyddsområdets funktion huvudsakligen är att minska riskerna i fredstid bör ändå risker som kan förknippas med krig och kris uppmärksammas. För aktuellt uppdrag redovisas endast risker associerade med sabotage mycket översiktligt. Risker rör bl.a. åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas. Dessa aspekter bör beaktas i en beredskaps- och saneringsplan Vägar De riskkällor som kan identifieras i samband med vägar och transporter är: Olyckor Vägdagvatten Vägsalt I anslutning till Hyssna vattentäkt förekommer endast en mindre väg. Den går förbi vattentäkten på avståndet ca 10 m. Väg 156 går ca 500 m väster om vattentäkten och utgör därför ingen risk. Eftersom trafikbelastningen på den mindre vägen förbi uttagsbrunnen är så låg är det endast användning av vägsalt som bedöms utgöra en risk för vattentäkten. Risker förknippade med farligtgodsolyckor och vägdagvatten har inte beaktats Vägsalt Klorid från vägsalt kan utgöra en risk för en vattentäkt. Vanligtvis sprids något kg salt/m², år. Klorid rör sig lätt i marken med grundvattenflödet. 14 (30)

19 5.2.4 Gårdar med jord- eller skogsbruk Jordbruk och skogsbruk utgör i olika delar av verksamheten varierande hot för vattentäkten. Inom jordbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen såsom handelsgödsel, naturgödsel och urin som kan förorsaka försämrad vattenkvalitet. Skogsbruk innebär en risk för försämrad vattenkvalitet främst genom spridning av gödsel och förekomst av näringsläckage till följd av att trädens upptag av näringsämnen minskar vid till exempel kalhuggning. De riskkällor som kan finnas i anslutning till gårdar med jord- eller skogsbruk är: Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Djurhållning Övrigt farmartankar, upplag av timmer mm I Surtans dalgång finns utbredda områden med jordbruksmark som används för odling och för bete. Betesmark finns bl.a. i anslutning till det inhägnade området runt uttagsbrunnen. En större gård med hästar ligger ca 500 m söder om vattentäkten. Ytterligare gårdar finns öster om Surtan. I området söder om vattentäkten finns stall. Nedan redovisas översiktligt riskkällor förknippade med gårdar med jord- och skogsbruk Bekämpningsmedel Inom jordbruk och skogsbruk används bekämpningsmedel. Vissa tillåtna bekämpningsmedel har beaktansvärd hög toxicitet vilket gör att de under en lång tid framöver kan komma att utgöra en allvarlig risk för försämrad vattenkvalitet. Vanligt förekommande i skogsbruket är användning av träskyddsmedel, vilket är ett slags bekämpningsmedel. Även hantering av bekämpningsmedel utgör en riskkälla Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av växtnäringsämnen i jord- och skogsbruket; handelsgödsel (kemiskt framställt) och naturgödsel (djurspillning). Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genom dess innehåll av mikrobiella föroreningar bestående av organismer som överlever under lång tid. Alla typer av 15 (30)

20 växtnäringsämnen utgör dock en risk för spridning av näringsämnen till omgivningen. Hantering av växtnäringsämnen omfattar bland annat lagring, transport och spridning. Gemensamt för den mesta gödselhanteringen är att ofta hanteras mycket stora mängder inom ett begränsat område eller inom en begränsad tid vilket leder till att stora mängder växtnäringsämnen kan tillföras grundvattnet från ett och samma ställe (till exempel från en gödselstad) eller inom en kort tidsperiod, men utspritt över ett större område (till exempel i samband med sådd under våren) Djurhållning Djurhållning nära en grundvattentäkt kan orsaka spridning av mikrobiella patogener, vilka kan medföra magsjuka Övrigt Farmartankar inom jordbruksverksamhet innebär en risk för att petroleumprodukter genom spill och läckage kan nå ytvattnet. Det finns även risk för spill i samband med tankning och stöld från mobila lagringstankar för petroleumprodukter i samband med skogsavverkning. Upplag av timmer i samband med skogsbruk kan utgöra ett hot mot vattentäkten genom läckage av bland annat fenoler Bebyggelse Överallt där människor bor och vistas förekommer en lång rad potentiella hot för en nedströms belägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. De riskkällor för Hyssna vattentäkt som förknippas med bebyggelse är främst: Enskilda avlopp Olyckor Hushålls/trädgårdskemikalier Fordonsuppställning Energianläggningar/värmepumpar 16 (30)

21 Samlad villabebyggelse finns drygt 200 m nordost om Hyssna vattentäkt. Söder och väster om vattentäkten förekommer enskilda hus, främst längs den väg som går förbi vattentäkten och söderut till väg 156. Konsekvensen av avlopp, olyckor, diffust läckage och hushålls/trädgårdskemikalier mm är att skadliga ämnen kan nå grundvattnet och därmed försämra råvattenkvaliteten. Eftersom antalet hus är så litet och de ligger utspridda bedöms riskerna förknippade med bebyggelse vara mycket små. Nedan redovisas riskerna översiktligt Avlopp Fasigheterna har enskilda avloppslösningar som kan utgöra en risk för grundvattenmagasinet. Erfarenhetsmässigt vet man att andelen avloppsanläggningar som är undermåliga, beroende på bristfällig konstruktion eller skötsel, är i storleksordningen %. Den främsta risken med avlopp är infiltration av mikrobiella föroreningar till grundvattnet, men även kväve, fosfor och andra ämnen kan spridas med grundvattnet till en vattentäkt. Inom vattentäktens närområde har samtliga fastigheter väster om Surtan enskilda avloppslösningar. Det kommunala avloppsnätet är utbyggt inom detaljplanerat område, främst öster om ån Olyckor All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Stora volymer skadliga ämnen hanteras bland annat i samband med uppvärmning av bostäder. Även cisterner inomhus kan utgöra en risk om det finns avlopp så att eventuellt spill kan nå mark-, yt- eller grundvatten eller dagvattensystemet. Ett väsentligt riskmoment med oljecisterner är transporter och påfyllning. 17 (30)

22 Hushålls/trädgårdskemikalier Bekämpningsmedel och övriga hemkemikalier utgör en risk för vattentäkten inte enbart då de används för yrkesmässigt bruk utan även vid privat bruk. Rester av bekämpningsmedel kan vid låga halter påverka vattenkvaliteten och nedbrytningen av de flesta medel är mycket långsam vilket gör att ämnena stannar kvar länge i marken Fordonsuppställning Vanligt förekommande i bebyggda områden är regelbunden parkering och uppställning av fordon samt olika former av fordonstvätt. Dessa förfaranden innebär en risk för förorening av vattentäkten genom att föroreningar kan föras med grundvattnet Energianläggningar/värmepumpar Riskerna med energianläggningar i jord och berg är att läckage av köldbärarvätska vid anläggning och drift kan medföra påverkan på grundvattenkvaliteten. För bergvärmeanläggningar kan även utförandet av borrhålet samt hålet i sig utgöra en risk t.ex. genom att en transportväg skapas mellan markytan och grundvattenmagasinet Övriga riskkällor Hyssna reningsverk ligger drygt 100 m väster om vattentäkten. Det renade vattnet släpps ut i Surtan. Risken med avloppsreningsverk är att mikrobiella föroreningar, kväveföroreningar samt fosfor kan nå grundvattnet. En rostig farmartank samt diverse annat skrot står längs vägen ca 150 m väster om vattentäkten. Drygt 500 m norr om vattentäkten finns en industriverksamhet. Det är främst olyckor i samband med transporter och släckvatten vid brand som kan utgöra en risk. Avståndet till vattentäkten är dock så stort att industrin inte bedöms utgöra någon risk för vattentäkten. En nedlagd textilindustri ligger ca 250 m väster om vattentäkten. Eftersom ingen verksamhet pågår bedöms inte denna utgöra någon risk för vattentäkten. 18 (30)

23 6 RISKBEDÖMNING Risken utgörs av produkten mellan konsekvensen av en störning och sannolikheten för att denna störning skall inträffa. Konsekvensen av störningen är i detta fall att råvattenkvaliteten försämras. För att analysera risken för att de riskobjekt som förekommer i vattentäktens tillrinningsområde skall komma att påverka grundvattenkvaliteten används en riskmodell med sex, av varandra, oberoende parametrar. Dessa omfattar troligheten för att ett transportsystem finns för föroreningen från riskkällor eller riskobjekt till vattentäkten, transportsystemets motstånd mot transport samt belastningen av transportsystemet med farliga ämnen. Dessa bygger tillsammans upp en riskmodell som utgörs av följande delar: Sannolikheten för hotande emission Närheten (avstånd) till vattentäkt/intag Sårbarhet Emissionens rörlighet Emissionens farlighet Emissionens belastning, intensitet 6.1 Riskanalys De riskkällor som identifierats i området ger i princip upphov till två typer av emissioner punktutsläpp och diffusa utsläpp. Utsläppen kan dessutom vara tillfälliga eller kontinuerliga. I tabell 1 ges exempel på hur risker i anslutning till Hyssna vattentäkt kan grupperas. Tabell 1 Exempel på kategorier av riskkällor, tillfälliga diffusa TD, tillfälliga punktutsläpp, TP, kontinuerliga diffusa KD samt kontinuerliga punktutsläpp KP. Diffusa Punkt Tillfälliga Vägsaltning Hemkemikalier Gödsling Bekämpningsmedelsanvändning Kontinuerliga Djurhållning Trasiga oljetankar Dåliga avloppslösningar 19 (30)

24 6.1.1 Riskanalysens resultat Genom systematisk bedömning av riskmodellens samtliga ingående parametrar erhålls för varje riskobjekt en så kallad riskpoäng, vilken är en produkt av sannolikhet och konsekvens, se bilaga 3b. Riskpoängen ger riskobjekten en approximativ inbördes ordning i förhållande till hur stor risk de anses utgöra för vattentäkten. Resultatet av riskanalysen redovisas i tabell i bilaga 3b. Som framgår av tabellen utgörs de största riskerna av o Spridning av bekämpningsmedel på jordbruksmark nära vattentäkten o Användande av hemkemikalier, t.ex. bekämpningsmedel 6.2 Riskanalysens användning Riskanalysen är ett verktyg för att systematiskt rangordna risker inom vattentäktens tillrinningsområde. Även om resultatet av riskanalysen är grovt utgör det en lämplig grund för att bestämma vattenskyddsområdets utsträckning och skyddsföreskrifternas omfattning. Arbetsmodellen fokuserar i enlighet med Naturvårdsverkets rekommendationer på de risker som bedömts utgöra allvarliga hot mot vattentäkten. Det är viktigt att komma ihåg att riskanalysen jämför risker inom ett bestämt område. Resultatet kan inte jämföras med en riskanalys genomförd i ett annat område. 6.3 Riskanalysens känslighet I riskanalysen ingår subjektiva bedömningar. Det medför att rangordningen i bilaga 3b visar en relativ risknivå mellan olika riskkällor inom Hyssna vattentäkts tillrinningsområde. Endast riskobjekt som hamnar långt ifrån varandra i rang, d.v.s. stor skillnad i poäng utgör verkligt skiljda risker för vattentäkten. 20 (30)

25 6.4 Skyddsbehov Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 2.9) Skyddsbehovet är extra stort där det förekommer sådana verksamheter och markanvändning som kan ge upphov till irreversibla eller långvariga skador på vattenförekomster och vattentäkter. Dessa delar av tillrinningsområdet bör omfattas av skyddsföreskrifter som innebär stora restriktioner för markanvändning och verksamheter i avsikt att minska riskerna till acceptabla nivåer. Risknivån i anslutning till Hyssna vattentäkt bedöms vara låg och det förekommer inga riskobjekt som särskilt behöver beaktas vid utformningen av vattenskyddsområdet. Skyddsbehovet är som störst i de områden som bedöms vara viktiga nybildningsområden för grundvatten. För en bergborrad brunn är det svårt att bedöma hur tillströmningen av vatten sker och var grundvattnet bildas. För Hyssna vattentäkt bedöms det främst som viktigt att skydda områden där berggrunden ligger i dagen i anslutning till vattentäkten. 21 (30)

26 7 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Utifrån vattentäktens hydrogeologiska förhållanden, utförda vattenbalansräkningar, riskanalyser har ett vattenskyddsområde avgränsats enligt bilaga Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (2003:16) och handbok för vattenskyddsområden (2003:6) anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner på så stora områden. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika zoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra zoner med olika restriktionsnivåer. 22 (30)

27 7.2.1 Vattentäktszon Ur Naturvårdsverkets handbok (kap ) En vattentäktszon bör enligt Naturvårdsverket avgränsas kring uttagsbrunnen/brunnarna. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. Om det finns flera uttagsområden ska alla avgränsas som vattentäktszon. Området runt uttagsbrunnen för Hyssna vattentäkt är redan inhägnat och ej tillgängligt för obehöriga. Detta område utgör vattentäktszon. Enligt tidigare hydrogeologisk bedömning finns ingen hydraulisk kontakt mellan vattentäkten och Surtan 7. Att inrätta vattentäktszon längs vattendraget var därför inte aktuellt Primär zon Ur Naturvårdsverkets handbok (kap ) Vid identifiering av primär zon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Syftet med den primära zonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen hinner nå vattentäktszonen med uttagsbrunnarna. Gränsen mellan primär zon och sekundär zon sätts så att uppehållstiden i grundvattenzonen till vattentäktszonens gräns beräknas vara minst 100 dygn för grundvatten bildat i den sekundära zonen. I de fall området nära vattentäkten utgörs av mäktiga jordlager med begränsad genomsläpplighet eller där en starkt uppåtriktad grundvattengradient råder även vid fullt uttag kan även områden med kortare uppehållstid än 100 dygn ingå i den sekundära zonen. Primär skyddszon för Hyssna vattentäkt beräknas efter ett vattenuttag på 96 m 3 /dygn, vilket motsvarar det vattenuttag som i medeltal är tillåtet enligt gällande vattendom. Storleken på det område som erfordras för 100 dygns uppehållstid i marken kan bestämmas genom vattenbalansberäkning enligt följande samband; 7 Marks kommun Hydrogeologisk beskrivning, Vattentäkter i Öxabäck, Hajom, Hyssna, Älekulla och Ubbhult. GF, (30)

28 Q * t A = R Där: A = erforderligt tillrinningsområde Q = uttagen vattenmängd, 96 m 3 /dygn t = tid, 100 dygn R = grundvattenbildningen, i berg ca 100 mm/år Enligt ovan beskrivna samband erfordras ett tillrinningsområde med storleken 0,096 km 2. Vid radiellt flöde motsvarar det en cirkel med diametern 175 m. Resultatet av vattenbalansberäkningen är mycket grovt eftersom grundvattenbildningen i berg är osäker. Det ger dock en indikation på storleken på det område som erfordras för att uppehållstiden 100 dygn ska uppnås Sekundär zon Ur Naturvårdsverkets handbok (kap ) Syftet med den sekundära zonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen bör minst omfatta så stor del av tillrinningsområdet att uppehållstiden för grundvatten från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid av minst ett år. Storleken på det tillrinningsområde som erfordras för ett års uttagen vattenmängd kan bestämmas genom vattenbalansberäkning enligt sambandet; Q * t A = R Där: A = erforderligt tillrinningsområde Q = uttagen vattenmängd, 96 m 3 /dygn t = tid, 365 dygn R = grundvattenbildningen, i berg ca 100 mm/år Enligt ovan beskrivna samband erfordras ett tillrinningsområde med storleken 0,35 km 2. Vid radiellt flöde motsvarar det en cirkel med 24 (30)

29 diametern 334 m. Resultatet av vattenbalansberäkningen är grovt eftersom grundvattenbildningen i berg är osäker. Tillströmningen av grundvatten till vattentäkten är dock inte radiell utan sker huvudsakligen i berggrundens sprickzoner. Vid gränsdragning av sekundär skyddszon antas strömningshastigheten, i de sprickzoner i berggrunden som kan leda fram vatten till uttgasbrunnen, vara ca 1 m/dygn. Detta medför en sträcka på ca 365 m. Det är dock inte känt hur berggrundens sprickor i området hänger samman Tertiär zon Ur Naturvårdsverkets handbok (kap ) Syftet med den tertiära zonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. Den tertiära zonen omfattar de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga zoner. Huvudprincipen är att hela tillrinningsområdet till vattentäkten bör omfattas av vattenskyddsområdet. Någon tertiär skyddszon har inte utformats för Hyssna vattentäkt, utan vattenskyddsområdet sammanfaller med gränsen för sekundär skyddszon. Det är inte motiverat att inkludera hela tillrinningsområdet i vattenskyddsområdet eftersom det inte förekommer några större risker för vattentäkten. Vattentäkten får sitt vatten genom tillströmning av grundvatten i sprickzoner i berggrunden och det är inte möjligt att avgöra var detta grundvatten bildas. 7.3 Genomförande samt motiv till gränsdragningar Nedanstående generella motiv har beaktats för vattenskyddsområdets principiella storlek. Mot bakgrund av nedanstående motiv utan rangordning och med de redovisade prognostiserade riskerna, konstaterade belastningar och riskkällornas lokalisering, bedömer vi vårt förslag till principiell storlek utifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3) att inte vara orimligt. Inom vissa områden har motiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare. 25 (30)

30 7.3.1 Strategi och generella motiv 1. Grundregeln är att vattenskyddsområdet i princip bör omfatta hela vattentäktens tillrinningsområde. 2. Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning, så att råvattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten skall kunna användas som en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsområde skall därför ha så stor utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Storleken avgörs av de riskkällor och belastningar som konstaterats, samt naturlig barriärförmåga och skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsområde baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. Varje annan storlek innebär en annan risk att syftet bakom vattenskyddet inte kan uppnås. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion. 7.4 Platsspecifika motiv Avgränsning av primär och en sekundär skyddszon föreslås mot bakgrund av de hydrogeologiska förhållandena och riskanalysen. Nedan redogörs för platsspecifika motiv för gränsdragningen enligt numrering i figur 3. Vattentäktzonen är inte utmärkt på kartan. 26 (30)

31 ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' '' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' Hyssna S2 ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' S1 ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' Väg 156 ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' S5 ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' P4 ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ð P1 ' ' ' ' ' ' P2 ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' Surtan ' ' ' ' ' ' ' ' ''' ' ''' ''' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' '' ' ' ' ' ' ' P3 S3 ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' S4 N ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' 0HWHUV Figur 3 Utbredning av vattenskyddsområde för Hyssna vattentäkt. Numreringen hänvisar till motivering i text. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. P1 P2 P3 Avgränsningen av primär skyddszon baseras på beräkningar av storleken på det område som erfordras för att balansera 100 dygns grundvattenuttag. Zonen är utdragen i nord-sydlig riktning eftersom uttagsbrunnen sannolikt tar vatten från sprickor i denna riktning. Mot nordost begränsas den primära skyddszonen längs Surtans strand. Det bedöms inte finnas någon hydraulisk kontakt mellan ån och uttagsbrunnen. Mot söder omfattar den primära skyddszonen delar av den bergsrygg som finns från vattentäkten och söder ut. Här ligger berggrunden i dagen och bedöms därför utgöra ett nybildningsområde för grundvatten till vattentäkten. Avståndet till uttagsbrunnen är ca 180 m. P4 Mot väster omfattar den primära skyddszonen områden med berg i dagen och områden där lerlagret bedöms vara tunt. Områden med berg i dagen utgör nybildningsområde för vattentäkten. 27 (30)

32 S1 S2 S3 S4 S5 Begränsningen av den sekundära skyddszonen baseras på beräkningar av det område som erfordras för att balansera ett års uttag från vattentäkten. Eftersom uttagsbrunnen sannolikt tar sitt vatten främst från den nord-sydliga sprickzonen i Surtans dalgång är den sekundära skyddszonen utdragen mot norr och söder. Detta för att uppehållstiden för ett års grundvattenströmning ska uppnås. Surtan bedöms inte stå i hydraulisk kontakt med uttagsbrunnen, men dalgångens sprickzon norr ut bedöms stå i kontakt med brunnen. Den sekundära skyddszonen omfattar därför områden norr om ån så att uppehållstiden för ett års grundvattenströmning uppnås. Mot öster utgör Surtan begränsning för den sekundära skyddszonen. Det bedöms inte motiverat att omfatta områden öster om ån eftersom grundvattenströmningen främst bedöms ske från söder och norr. Mot söder omfattar den sekundära skyddszonen större delen av den bergrygg som ligger söder om vattentäkten. Inom detta område ligger berggrunden i dagen och bedöms därför utgöra nybildningsområde för vatten till vattentäkten. Väster ut begränsas den sekundära skyddszonen så att den omfattar den sprickzon som tolkats fram i den östra delen av dalgången. Det är dock inte känt hur de olika sprickzonerna hänger samman. Huvuddelen av grundvattentillströmningen bedöms dock komma från den nord-sydliga sprickzonen öster om vattentäkten. Av den anledningen har inte höjdområdet i väster tagits med i vattenskyddsområdet. Strömningstiden 1 år bedöms erhållas med den avgränsning som genomförts. 7.5 Sammanfattning Vattentäkten har erhållit ett vattenskyddsområde som indelats i en vattentäktszon samt i en primär och en sekundär skyddszon. I marken har avgränsningen baserats på grundvattentransporthastigheten, samt accepterade uppehållstider enligt Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden. Vid den detaljerade utformningen av skyddsområdets gränser har även viss hänsyn tagits till ägogränser vägar mm. 28 (30)

33 8 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER Lagstiftning, Naturvårdsverket, EU, Miljömålskommittén, Marks kommun och många andra anser att vattenskyddet långsiktigt måste förbättras. Att införa vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter enligt miljöbalken är ett av många verktyg för att uppnå detta. Några av målen med vattenskyddet är att: Informera om det allmänt gällande lagkrav på aktsamhet och allmän hänsyn Specificera krav på aktsamhet i form av skyddsföreskrifter inom just detta vattenskyddsområde Förbättra vattenkvaliteten och minska risken för förorening Identifiera olika intressen som vill använda mark och vatten Använda mark och vatten på bästa sätt 8.1 Skyddsföreskrifternas syfte Syftet med skyddsföreskrifterna och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Hyssna vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. 8.2 Skyddsföreskrifternas funktion Skyddsföreskrifterna är såväl föreskrivande som informerande. Dessa två funktioner gör att syftet med skyddsföreskrifterna uppnås. Utformningen av skyddsföreskrifterna har därför anpassats till dessa funktioner. 8.3 Generella krav på restriktionsnivån För att åstadkomma ett tillfredsställande skydd för vattentäkten, gäller skyddsföreskrifter enligt bilaga 5. Skydd av vattentäkter regleras i stort genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av ytvattentäkter i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden samt de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl yt- som grundvattentäkter finns numera även EU:s ramdirektiv för vatten att beakta. 29 (30)

34 Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet att se till att en "god ekologisk vattenstatus" uppnås och bibehålls i ett flergenerationsperspektiv. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även om vattnet idag har god kvalitet. En vattentäkts skyddsområde är vanligen lämpligast att indela i vattentäkts zon samt i en primär, sekundär och vid behov en tertiär skyddszon. Avsikten med vattentäktszonen är att säkra ett effektivt närskydd och området ska vara otillgängligt för obehöriga. För den primära zonen bör gälla sådana skyddsföreskrifter att rådrum erhålles i händelse av akut förorening. För den sekundära zonen bör gälla sådana skyddsföreskrifter att en hög grundvattenkvalitet bibehålls eller förbättras. För den tertiära zonen regleras mark och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv. 8.4 Kommunens miljöpolicy och miljöambitioner För att få en tydlig linje mellan politisk miljöambition och resulterande skyddsbestämmelser, har kommunens miljöpolicy och andra miljödokument utgjort grunden för en kalibrering av restriktionsnivån i bestämmelserna. Enligt Miljömålshandboken för Det uthålliga Mark utgör gällande lagstiftning och därmed Miljöbalken miniminivån för kommunens miljöarbete. Det medför att kommunens miljöpolitiska ambition ansluter till miljöbalkens nivå, varför vattenskyddsbestämmelserna i princip grundar sig på normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16. SWECO VIAK AB Helen Eklund Anders Blom Kvalitetsansvarig 30 (30)

35 BILAGA 3a: RISKANALYS - Kommentarer Blom-Liedholmsk riskklassning efter: Managing Ground Water Contamination Sources in Wellhead Protection Areas: A Priority Setting Approach, EPA 570/ För att lättare kunna göra en analys och rangordning av de risker som finns för Hyssna vattentäkt kan risken brytas ner i ett antal bitar. Här omfattar de transportsannolikhet, barriärförmåga och emissionens egenskaper. Denna uppdelning har således gjorts efter principen: 1. Förutsättningar för att risk skall finnas 2. Hydrogeologiska egenskaper 1. Det förorenande ämnets egenskaper Transportsannolikhet: Dessa parametrar måste samtliga existera för att risk skall kunna existera. Detta innebär att om en av dem kan reduceras till noll så upphör risken att existera. Barriärförmåga: Dessa parametrar beskriver markens förmåga att reducera föroreningen samt sträckan på vilket detta kan äga rum. Emissionen: Dessa parametrar beskriver emissionens egenskaper, t.ex. dess förmåga att motstå nedbrytning, dess farlighet, mängden förorening, antal utsläpp. Bedömningen av emissionens farlighet och belastning följer de riktlinjer Naturvårdsverket fastslagit för förorenade markområden. Tabellen läses genom att först bestämma emissionens farlighet, och med utgångspunkt från resultatet därefter bestämma belastningen som en funktion av mängden. Angivna vikter avser ren förorening, t.ex. olja, medan angivna volymer avser förorenat medium, t.ex. avloppsvatten. I Naturvårdsverkets bedömningar används skalan liten, måttlig, stor och mycket stor, medan den Blom-Liedholmska riskklassningen bygger på en bedömning i skalan 0-10 för att öka möjligheterna till nyanseringar i bedömningen. Naturvårdsverkets skala har översatts till skalan 1, 2, 5 och 10. Beräkning: Varje komponent i riskanalysen ingår i ett multiplikativt samband, vilket ger en riskpoäng. Poäng: Poängen anger ett sammanfattande risktal där hög poäng per definition representerar en högre risk än en låg poäng. Liten poängskillnad innebär inte liten verklig riskskillnad. Stor poängskillnad innebär hög sannolikhet för verklig riskskillnad. 1 (2)