RAPPORT. Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter TRANEMO KOMMUN HULARED VATTENSKYDDSOMRÅDE UPPDRAGSNUMMER

Transkript

1 repo001.docx UPPDRAGSNUMMER TRANEMO KOMMUN HULARED VATTENSKYDDSOMRÅDE Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Sweco Environment AB Göteborg Sweco

2 repo001.docx Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Utredningens omfattning och genomförande Orientering 2 2 Hulared vattentäkt Anläggningens utformning Vattenbehandling Försörjningsområde Vattenförbrukning Kapacitet Framtida uttagsbehov Reservvattentäkt Vattentäktens värde Vattendom Ägandeförhållande 4 3 Områdesbeskrivning Geologi Grundvattenbildning Hydrogeologi Sårbarhet Vattenkvalitet 7 4 Planbestämmelser och markanvändning Övergripande planering Översiktsplan Naturreservat Motstående intressen inom tillrinningsområdet 8 5 Riskinventering i anslutning till vattentäkten Genomförande Riskkällor Klimatförändringar och översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar och transporter (1) Jordbruk (2) Skogsbruk (3) Bebyggelse (4) 11

3 repo001.docx Övriga riskkällor 11 6 Riskbedömning och riskreducerande åtgärder Sannolikhetsbedömning Konsekvensbedömning Riskmatris Resultat Riskreducerande åtgärder 16 7 Utformning av vattenskyddsområde Krav och allmän metodik Vattenskyddsområdets skyddszoner Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon Avgränsning skyddszoner för Hulareds vattenskyddsområde Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon Genomförande samt motiv till gränsdragningar Generella motiv Platsspecifika motiv för vattenskyddsområde 20 8 Bakgrund till skyddsföreskrifterna Skyddsföreskrifternas syfte Skyddsföreskrifternas funktion Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå Generella krav Restriktionsnivå Anpassning av vattenskyddsföreskrifterna till riskbedömningen 23 Bilagor: 1 Riskanalys 2 Skyddsföreskrifter för Hulared vattenskyddsområde 3 Karta Utbredning av vattenskyddsområdet

4 repo001.docx Inledning På uppdrag av Tekniska sektionen i Tranemo kommun har SWECO upprättat tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för vattentäkten i Hulared. 1.1 Bakgrund och syfte Vattentäkten i Hulared saknar vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Krav finns på inrättande av vattenskyddsområden i den svenska lagstiftningen i 2 samt 7 kap. miljöbalken och i 6 kap. 5 1 p. vattenförvaltningsförordningen. Krav finns även på skydd genom införandet av dricksvattendirektivet (80/778/EEG) ändrat genom 98/83/EG via: Livsmedelslag (2006:804); Livsmedelsförordning (2006:813); Statens livsmedelsverks föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. Vattenmyndigheten ställer i åtgärdsprogrammet krav på kommunerna att upprätta nya vattenskyddsområden som behövs för framtida dricksvattenförsörjning. 1 I Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden från anges att syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster, som är viktiga för dricksvattenförsörjningen, ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Vattenförekomster och vattentäkter måste därför skyddas mot såväl nutida som framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med olyckshändelser samt kontinuerliga diffusa och koncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög prioritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. 1.2 Utredningens omfattning och genomförande Uppdraget har omfattat upprättande av tekniskt underlag och förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Hulared vattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbok för vattenskyddsområden. För genomförande av uppdraget har följande moment utförts: Teknisk beskrivning av vattentäkten. Sammanställning av befintligt material och information. Områdesbeskrivning Beskrivning av geologi, hydrogeologi, sårbarhet och skyddsbehov. Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor 1 Åtgärdsprogram Västerhavets vattendistrikt, 2010:4 2 Naturvårdsverket. Handbok om vattenskyddsområden 2010:5. 1 (23)

5 repo001.docx Riskinventering i fält samt sammanställning av befintligt material. Översiktlig riskbedömning av väsentliga riskkällor för vattentäkten Utvärdering och förslag till skyddsområde Vattentäktszon, primär- och sekundär skyddszon samt tertiär zon inrättas, vilka tillsammans bildar vattenskyddsområdet. Framtagande av skyddsföreskrifter 1.3 Orientering Vattentäkt 2 (23) Figur 1 Orienteringskarta över Hulared med ungefärligt läge för Hulared vattentäkt. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/ Underlagsmaterialet har utgjorts av: A) Gula kartan, skala 1: Topografiska kartan, skala 1: B) Jordartsgeologisk karta ser Ae nr 75. C) Hydrogeologisk karta över Älvsborgs län SGU ser Ah 13. D) Äldre tekniska utredningar kring vattentäkten i Hulared VBB VIAK E) Översiktsplan 2009, Tranemo kommun, F) Handbok om vattenskyddsområden 2010:5. Naturvårdsverket, 2011.

6 repo001.docx Hulared vattentäkt 2.1 Anläggningens utformning Vattentäkten utgörs av en bergborrad brunn utförd 1961 belägen strax söder om samhället, ca 500 m norr om Grytteredssjön. Brunnsdjupet är ca 47 m och brunnen är placerad inuti vattenverkets byggnad. 2.2 Vattenbehandling I vattenverket finns radonfilter, kolfilter och UV-ljus. ph-värdet justeras genom luftning. 2.3 Försörjningsområde Vattentäkten försörjer Hulared samhälle med vatten, ca 65 personer. 2.4 Vattenförbrukning Vattenförproduktionen är i medeltal ca 7 m 3 /dygn. Totalt producerades 2716 m 3 vatten under Kapacitet Enligt uppgift från kommunen har vattentäkten en kapacitet på minst 86 m 3 /dygn (1 l/s). 2.6 Framtida uttagsbehov Det finns inga tecken på att vattenbehovet skulle öka i framtiden förutsatt att ingen större inflyttning till samhället sker eller att någon vattenkrävande industri etableras. 2.7 Reservvattentäkt I dagsläget saknas reservvattenförsörjning för Hulareds verksamhetsområde. 2.8 Vattentäktens värde Vattentäktens värde beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande samt tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Det bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten i händelse av att den blir obrukbar. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Hulared vattentäkt ett högt skyddsvärde. Till vattentäkter med hög skyddsvärde hör vattentäkter där reservvattentäkt saknas. 2.9 Vattendom Vattendom saknas för Hulared vattentäkt. 3 (23)

7 repo001.docx Ägandeförhållande Vattentäkten ligger på fastigheten Gryttered 3:25 som ägs av Tranemo kommun. 4 (23)

8 repo001.docx Områdesbeskrivning Hulared samhälle är beläget ca 15 km nordost om Tranemo centralort. Samhället är beläget inom ett relativt flackt område ca 500 meter norr om Grytteredssjön. Sjöns nivå är ca 186 möh, medan markytan inom Hulared samhälle är belägen på en nivå drygt 190 möh. 3.1 Geologi Hulared samhälle ligger i en sprickdal med nordostlig sträckning. Det regionala dalstråket Tranemo Gällstad kännetecknas av isälvsavlagringar dominerat av sand och grus. På omgivande höjdpartier förekommer morän och berg. Väster och norr om Grytteredssjön utgörs isälvsavlagringarna av flacka områden med grovsand och mellansand. Nordost om Hulared samhälle förekommer ryggar och kullar bestående av stenigt grus, se figur 2. Jordlagermäktigheten vid brunnen är ca 10 m enligt uppgift från brunnsborrningen. Jordartsinformation från brunnsborrningen saknas dock. Uppgifter om brunnar i SGU:s brunnsarkiv redovisar på jordmäktigheter 3-6 m inom Hulareds samhälle 3. Vattentäkten ligger vid kanten av en ryggbildning med nord-sydlig sträckning som löper sydost och nordost om samhället. Enligt SGU:s jordartskarta utgörs denna bildning söder om vägen av morän med en bergskärna. Denna rygg ligger dock i förlängning av en mer regional åsbildning i Tranemo-Gällstad stråket som bl.a. återfinns nordost om Hulared och söder om Åsarp. Ryggbildningen vid Hulared samhälle kan inte uteslutas utgöra en fortsättning av åsen och som därmed kan ha en kärna av grovt isälvsmaterial. Brunnen ligger i en övergång mellan de sand- och siltavlagringar som täcker de flacka partierna norr om Grytteredssjön och ryggbildningen väster om vattentäkten som täcks eller utgörs av morän. 3.1 Grundvattenbildning Den korrigerade årsmedelnederbörden i området varierar mellan 878 mm (Limmared) och 990 mm (Ambjörnarp). Den samlade yt- och grundvattenavrinningen antas uppgå till ca 400 mm/år som motsvarar en avrinning på 12.7 l/s och km (23)

9 repo001.docx Figur 2: Jordartskarta över området runt Hulared. SGU 3.2 Hydrogeologi Brunnen tar sitt vatten ifrån spricksystem i omgivande berggrund. Det finns indikationer på en sprickzon med nordostlig sträckning som troligen förser brunnen med huvuddelen av uttagsmängden. Sprickzonen kan i sin tur förses med grundvatten från sand och grusområden förekommande i området. Sådana utgörs bl.a. av isälvsavlagringar norr om Grytteredssjön samt sand- och grusområden belägna norr ut i dalgången. Brunnen är belägen intill en större rygg-/åsbildning med nord-sydlig sträckning. Denna formation kan inte uteslutas ingå i en åsformation bestående av isälvsmaterial som sträcker sig mellan Tranemo - Gällstad. Tidigare provpumpning har indikerat mycket goda vattenförande egenskaper. Vid provpumpning pumpades brunnen med 1 l/s vilket resulterade i en avsänkning på 1 meter i brunnen. Avsänkningen varade under återstoden av pumpningen som pågick i en månad. Enligt uppgift 4 har ostörd grundvattenyta uppmätts ligga ca 5 meter under markytan. 6 (23) 4 VBB VIAK Grundvattentäkt i Hulared Geohydrologisk beskrivning och riskbedömning, 1991.

10 repo001.docx De goda uttagsmöjligheterna kan betyda att brunnen står i god kontakt med vattenförande sprickzoner eller att det råder god hydraulisk kommunikation mellan grundvattenmagasinet i berg och de ytligare jordlagren. Grundvattentransport i jordlagren styrs till stor del av den hydrauliska konduktiviteten, vilken är jordartsberoende. Grundvattentransporten i berg styrs bland annat av den hydrauliska konduktiviteten, vilken i berget vanligtvis är låg, men som ställvis kan vara betydande i sprickor. Flödeshastigheter för grundvattnen i berg är i allmänhet centimetrar eller decimetrar per dygn, men kan i spricksystem nå hastigheter på flera meter per dygn. Skyddsområden för bergbrunnar bör därför definieras av utbredningen av vattenförande sprickzoner. Grundvattnets strömning till en enskild brunn beror dock främst av lokala sprickor och sprickzoner. Kunskap om sådana lokala förhållanden kräver omfattande hydrogeologiska fältundersökningar. För vattentäkten i Hulared finns kunskap om sprickzonerna. 3.3 Sårbarhet Sårbarheten betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Sårbarheten för vattentäkten i Hulared bedöms som måttlig till stor då brunnen ligger i en sprickakvifer täckt av sand- och grusavlagringar med god vattenförande förmåga. Sandoch gruslagren fungerar som naturlig barriär mot ytliga föroreningar. En förorening i de övre marklagren innebär en stor risk även för grundvattenmagasinet i berg då sand och grus lagren antas ha en god genomsläpplighet och den hydrauliska kontakten mellan grundvattenmagasinet i jord och berg indikerats som god. 3.4 Vattenkvalitet En sammanställning av analysresultat från den bergborrade brunnen i Hulared under perioden visar att råvattnet har en god kvalitet utom med avseende på låga halter av bekämpningsmedel. Råvattnets ph-värde ligger något över neutralt på 7,3-7,8. Halterna av aluminium, järn och mangan är låga, de ligger under analysgränserna. Halterna av analyserade näringsämnen är låga liksom turbiditet och färgtal. Mikrobiella föroreningar finns inte i råvattnet. Bekämpningsmedel har analyserats åtta gånger under den aktuella tidsperioden och vid samtliga tillfällen har halter av 2,6-diklorbenzamid (BAM) över analysgränsen konstaterats. Vid tre tillfällen har halterna överstigit gränsvärdet 0,1 µg/l. BAM är en nedbrytningsprodukt av diklorbenil som är förbjuden sedan Halterna var högre i början av tidsperioden. 7 (23)

11 repo001.docx Planbestämmelser och markanvändning 4.1 Övergripande planering Konflikter om användningen av vattnet bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering, vattentäkter. Konflikterna från vattentäktens huvudmäns perspektiv uppkommer av skyldigheter att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa genom att vara restriktiva mot verksamheter som kan påverka kvaliteten negativt. 4.2 Översiktsplan Översiktliga målsättningar beträffande vattenskydd och kommunens vattenförsörjning uttalas i Tranemo kommuns översiktsplan Enligt ÖP är kommunens roll i vattenförvaltningen att agera på ett sådant sätt att vattnet skyddas och förvaltas på ett bästa sätt för kommande generationer. Tranemo kommun har för avsikt att i sin planering ta hänsyn till de beslut och åtgärder som behövs för en god vattenförvaltning. Det finns ingen fördjupad översiktsplan för Hulareds samhälle Naturreservat Det finns inget naturreservat i anslutning till Hulared vattentäkt. 4.3 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Några andra motstående intressen än de som tas upp under kap. 5 har inte påträffats för Hulareds vattentäkt. 8 (23)

12 repo001.docx Riskinventering i anslutning till vattentäkten 5.1 Genomförande Information om riskkällor från Tranemo kommun har kompletterats med en riskinventering i fält utförd av SWECO. Riskkällor inom tillrinningsområdet för Hulared vattentäkt beskrivs nedan, både platsspecifika riskobjekt och risker som är förknippade med en viss typ av markanvändning. 5.2 Riskkällor Riskobjekten är platsbundna verksamheter eller företeelser som kan påverka yt- och grundvattnets kvalitet. Riskkällor är icke platsrelaterade riskobjekt. De verksamheter eller företeelser som kan innebära risker i området kan grupperas i följande riskkällor: Klimatförändringar och översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar och transporter Jord- och skogsbruk Bebyggelse Övriga riskkällor De olika riskkällorna beskrivs och sammanställs nedan. Markanvändning och riskkällor redovisas på karta i figur Klimatförändringar och översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att föroreningar därmed lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen och perioder av extrem torka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket också tidigare erfarenheter från perioder med höga regnmängder visar: Bräddning av avlopp Stora dagvattenmängder Översvämning och bortspolning av föroreningar från pågående och nedlagda verksamheter på markområden i anslutning till vattendrag och sjöar Ökad olycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Ökad grumlighet i ytvattendrag 9 (23)

13 repo001.docx Hulareds vattentäkt ligger relativt högt i terrängen och det föreligger ingen risk för att området runt uttagsbrunnen ska svämmas över Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Dessa risker har inte analyserats i denna rapport. En särskild riskanalys som fokuserar på risker i kris och krig rekommenderas. Detta bör inarbetas i kommunens beredskapsplan. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas Vägar och transporter (1) Vattentäkten ligger ca 60 m söder om Hularedsvägen och omges av bostäder. I vattentäktens närområde förekommer en mindre tillfartsväg till badplatsen vid Grytteredssjön och till någon enstaka fastighet. Enskild uppställning av bilar förekommer i anslutning till bostadsfastigheter, badplats samt på parkeringsplats i anslutning till industrifastigheten i centrum av Hulared. I och i anslutning till samhället finns ett flertal verksamheter som är beroende av transporter, varav vissa ämnen som transporteras är skadliga för grundvattnet. Exempelvis förekommer transport av petroleumprodukter till oljecisterner i bostadshus och varutransporter till industriverksamheten i samhället. Genomgående transporter av andra skadliga ämnen för grundvattnet kan inte uteslutas, men är sannolikt begränsade i antal. De riskkällor som allmänt kan identifieras i samband med vägar och transporter är: Olyckor med farligt gods eller tungt fordon Vägdagvatten Jordbruk (2) Jordbruksmark förekommer i anslutning till Hulareds samhälle. Markområdet väster och sydväst om Hulared vattentäkt nyttjas som betesmark. Enligt uppgift från kommunen förekommer ingen djurhållning eller bekämpningsmedelsspridning inom närområdet för vattentäkten. Några större aktiva jordbruksfastigheter finns inte i vattentäktens närområde. De riskkällor som kan identifieras i samband med jordbruk är främst hantering och användande av växtnäringsämnen och bekämpningsmedel. 10 (23)

14 repo001.docx Skogsbruk (3) Omgivningarna är delvis bevuxna med skog. De riskkällor som kan identifieras i samband med skogsbruk är främst hantering av bekämpningsmedel, upplag av timmer samt spill och läckage av petroleumprodukter. Vid kalhuggning ökar risken för kväveläckage till grundvattnet. Vid avverkning och annat arbete i skogen föreligger risk för spill från mobila lagringstankar för petroleumprodukter samt läckage från skogsmaskiner. Upplag av timmer o.dyl. i samband med skogsbruk kan medföra en risk för grundvattnet genom läckage av fenoler Bebyggelse (4) Överallt där människor bor och vistas förekommer en rad potentiella risker för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Vattentäkten ligger i Hulareds samhälle och närmaste bostadshus ligger strax intill vattentäkten. Delar av det som bedömts som vattentäktens nybildningsområde utgörs av bostadsområde. Enligt uppgift är fastigheterna i vattentäktens närområde anslutna till det kommunala avloppsreningsverket. Antalet oljecisterner i form av enskild värmeanläggning i samhället är inte känt, men oljecisterner kan förekomma. I bostadsområde med trädgårdar kan nyttjande av bekämpningsmedel för hemmabruk och användandet av hushållskemikalier utgöra en risk för grundvattnet. Konsekvensen av olyckor och hushålls/trädgårdskemikalier är att skadliga ämnen kan nå vattentäkten. Det kan försämra vattenkvaliteten. Det finns energibrunnar och jordvärmeanläggningar inom Hulareds samhälle. Riskerna med energianläggningar i jord och berg är främst förknippade med anläggningsskedet. För bergvärmeanläggningar är det främst utförande av borrhålet samt borrhålet i sig som utgör en risk genom att en snabb och relativt öppen transportväg skapas mellan markytan och grundvattnet. Risker förknippade med läckage av köldbärarvätska bedöms vara små eftersom denna är biologiskt nedbrytbar Övriga riskkällor Förorenad mark-drivmedelshantering (5) På fastigheten vid cykelaffären har det tidigare hanterats drivmedel. Fastigheten är inventerad som potentiellt förorenat område enligt länsstyrelsen webbgis. Området som ligger ca 60 m från vattentäkten och sanerat av SPIMFAB 5. 5 Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet 11 (23)

15 repo001.docx Förorenad mark-nedlagd avfallsdeponi (6) Norr om vattentäkten på avståndet ca 500 m finns en nedlagd avfalldeponi för icke farligt avfall. Denna har riskklass 3 enligt länsstyrelsen webbgis. En nedlagd avfallsdeponi kan utgöra en risk för grundvattenförorening genom läckage av lakvatten. Textilindustri (7) I samhället ca 250 m väster om vattentäkten finns en textilindustri. Risker förknippade med en sådan verksamhet är främst hantering av petroleumprodukter. Enligt uppgift från kommunen förekommer dock ingen hantering av ämnen som kan medföra risk för vattentäkten. Tunga transporter till och från verksamheten kan innebära ett riskmoment. Reningsverk (8) Hulared kommunala reningsverk ligger ca 400 m väster om vattentäkten. Detta bedöms dock inte utgöra någon risk för vattentäkten eftersom avrinningen från avloppsreningsverket sker söder ut. Riskkällorna redovisas i figur 3 Gröna områden i kartan utgörs skogsmark och gula områden är jordbruksmark. Figur 3 Riskkällor i anslutning till Hulared vattentäkt. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/ (23)

16 repo001.docx Riskbedömning och riskreducerande åtgärder Den metod som här används för att bedöma de olika riskkällorna är en kvalitativ rankning som framförallt syftar till att sortera riskkällorna i olika riskklasser, vilka föranleder olika behov av åtgärd. Sannolikhet och konsekvens bedöms var för sig och är principiellt oberoende parametrar 6. Sannolikheterna beskrivs som graden av sällsynthet av en oönskad händelse. Konsekvenserna beskrivs som omfattningen av den förväntade försämringen av råvattenkvaliteten. Skalorna för sannolikheten och konsekvensen är indelad i fyra klasser och kombinationen av sannolikhets- och konsekvensklassen beskriver risken. Det är viktigt att poängtera att de riskklasser som presenteras inte tar hänsyn till vad som anses vara en acceptabel respektive oacceptabel risk. Risken (R) beskrivs slutligen som en sammanvägning av sannolikheten (S) för att en riskkälla ska påverka vattentäkten negativt och konsekvenserna (K) denna påverkan medför. R = S * K Den metod som här används, följer anvisningarna i Naturvårdverkets handbok om vattenskyddsområden 7 om att risker kan beskrivas som sammanvägning av sannolikhet och konsekvens. Denna typ av metod förespråkas även av Världshälsoorganisationen 8 som en viktig del då Vattensäkerhetsplaner utarbetas. Den använda metoden är också mycket lik det angreppssätt som beskrivs i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Underlag för bedömningen är den riskinventering som genomförts inom ramen för projektet. 6.1 Sannolikhetsbedömning Sannolikheten speglar hur ofta en oönskad händelse bedöms kunna inträffa och tar hänsyn till att föroreningen måste nå vattentäkten för att utgöra en fara. Sannolikhetsklassningen avser därför sannolikheten i vattentäkten, vilket är en kombination av ett antal sannolikheter från utsläppspunkten till vattentäkten, och omfattar inte enbart sannolikheten för utsläppet på sin plats. Sannolikheten delas in i fyra nivåer enligt kriterier beskrivna i tabellen nedan, och är en överföring av Livsmedelverkets befintliga nivåer för sannolikhetsklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. 6 Bedömningen är utförd av konsulter på Sweco med stöd av Tekn.dr. Andreas Lindhe och professor Lars Rosén på Chalmers. 7 Naturvårdsverket, Handbok 2010:5 8 Guidelines for drinking-water quality, 4:e utgåvan (23)

17 repo001.docx Sannolikhet Kriterier S1: Liten sannolikhet Händelsen bedöms inträffa mer sällan än en gång på 50 år. S2: Medelstor sannolikhet Händelsen bedöms kunna inträffa inom de närmaste åren. S3: Stor sannolikhet Händelsen bedöms kunna inträffa de närmaste 1-10 åren. S4: Mycket stor sannolikhet Händelsen bedöms inträffa en gång per år eller oftare. I riskbedömningarna i bilaga 1 redovisas sannolikheten för respektive riskkälla som någon av ovanstående S-klass (S1-S4). 6.2 Konsekvensbedömning Konsekvenserna är indelade i fyra allvarlighetsnivåer, vilka redovisas i tabellen nedan. De kriterier som används utgår ifrån vilken effekt riskkällan har på vattenkvaliteten och hur detta påverkar möjligheterna att utnyttja Hulared vattentäkt. Konsekvensbedömningen utgår från att en oönskad händelse verkligen har inträffat och osäkerheter om konsekvensen av en händelse hanteras på följande sätt 9 : Vid liten osäkerhet om konsekvens bör den mest realistiska konsekvensen användas. Vid stor osäkerhet om den verkliga konsekvensen bör en pessimistisk bedömning göras enligt försiktighetsprincipen. Precis som för sannolikhetsbedömningen redovisas om den konsekvens som beaktas är relaterad till normala förhållanden för riskkällan, en brist som uppstår eller om det är en olycksartad händelse. Konsekvensen redovisas som K-klass (K1-K4) i bilaga 1, och är en överföring och tolkning av Livsmedelverkets befintliga nivåer för konsekvensklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Konsekvens Kriterier K1: Liten konsekvens Obetydlig påverkan på råvattenkvaliteten K2: Medelstor konsekvens Försämrad råvattenkvalitet som kan påverka dricksvattenkvaliteten. K3: Stor konsekvens Kortvarig försämrad råvattenkvalitet som ställer höga krav på beredningen annars är hälsoeffekter troliga. K4: Mycket stor konsekvens Långvarig försämring av råvattenkvaliteten som ställer höga krav på beredning annars är hälsoeffekter troliga. 14 (23) 9 Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Livsmedelsverket 2007.

18 repo001.docx Riskmatris När sannolikhet och konsekvens för en oönskad händelse har bedömts kan den placeras in i den riskmatris som redovisas nedan och tilldelas på detta vis en riskklass. Risken är indelad i tre olika klasser där riskklass 1 är den lägsta riskklassen och riskklass 3 är den högsta riskklassen. Att en riskkälla i riskbedömningen får riskklass 1 innebär inte att den inte utgör någon risk, d.v.s. den kan inte bortses ifrån. Det är också viktigt att poängtera att indelningen i riskklasser kan göras på andra sätt än vad som redovisas i riskmatrisen nedan. Indelningen som används här har dock bedömts lämplig för det syfte riskanalysen har i detta sammanhang. Sannolikhet Konsekvens K1 liten K2 medelstor K3 stor K4 mycket stor S4 mycket stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S3 stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S2 medelstor Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 S1 liten Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 2 Risknivåerna i riskmatrisen har följande innebörd när det gäller krav på åtgärder etc.: Riskklass Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Innebörd Förenklad riskhantering, förebyggande åtgärder som egenkontroll och avvikelsehantering ska upprättas Aktiv riskhantering, förebyggande och/eller förberedande åtgärder ska övervägas. Risken måste reduceras, förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga. 6.4 Resultat Risknivån inom tillrinningsområdet för Hulareds vattentäkt är låg. Utifrån resultatet av riskanalysen bedöms de största riskerna utgöras av risker förknippade med den närbelägna bebyggelsen som; Hantering av hemkemikalier, t.ex. bekämpningsmedel Förekomst av tankar och cisterner för lagring av petroleumprodukter 15 (23)

19 repo001.docx Riskreducerande åtgärder Hulared vattentäkt har ett högt skyddsvärde som allmän vattentäkt för Hulared samhälle. Sårbarheten i området i anslutning till vattentäkten betecknas som måttlig till stor. Risknivån inom vattentäktens tillrinningsområde bedöms som relativt låg. Att inrätta vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter är ett sätt att skydda en vattentäkt. Det är dock inte möjligt att reducera eller styra undan alla risker med hjälp av skyddsföreskrifter utan det krävs även andra åtgärder för att reducera risker. Mot bakgrund av resultatet av riskanalysen och av miljöbalkens allmänna hänsynsregler rekommenderas följande övergripande åtgärder för att öka skyddet för vattentäkten: o o o Boende inom vattenskyddsområdet ska få tillsänd information om vattenskyddsområdet om hur boende och verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet kan påverka vattentäkten. Information och tillsyn är nödvändigt för att kunna förstå vikten av att skydda vattentäkten genom vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Detta bedöms vara grundläggande för att uppnå önskat syfte med vattenskyddet. Olyckor med farligt gods regleras inte i vattenskyddsområdets föreskrifter. Det är viktigt att kommunen tillser att det finns god beredskap och kunskap hos räddningstjänsten om vattentäkten vid insatser i samband med olyckor eller i samband med brand inom vattenskyddsområdet. För att uppnå detta ska kommunen, i samråd med räddningstjänsten, ta fram en beredskapsplan för vattenskyddsområdet. Skyltar ska finnas, som upplyser om vattenskyddsområdets existens, vid vägar där man kör in i vattenskyddsområdet samt vid platser med hög risknivå, t.ex. vid rastplatsen nordväst om vattentäkten. Skyltar ska även finnas i anslutning till där petroleumprodukter hanteras. 16 (23)

20 repo001.docx Utformning av vattenskyddsområde Utifrån vattentäktens planerade uttag, hydrogeologiska förhållanden utförda vattenbalansräkningar samt riskanalysen, föreslås ett vattenskyddsområde för Hulared vattentäkt enligt Bilaga 3. Vattenskyddsområdet består av en primär och en sekundär skyddszon. 7.1 Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap) (Miljödepartementet, 1999). Naturvårdsverket 10 ger i sina allmänna råd och handbok för vattenskyddsområden anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner på så stora områden. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika zoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Vattenskyddsområdets skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra skyddszoner med olika restriktionsnivåer om inte annat motiveras. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika skyddszoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att lägre respektive högre krav kan ställas på verksamheter inom olika områden beroende främst på närheten till uttagsbrunnen Vattentäktszon En vattentäktszon avgränsas som ett område kring en eller flera uttagsbrunnar. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt, t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast 10 Handbok om vattenskyddsområden. Naturvårdsverket 2010:5. 17 (23)

21 repo001.docx disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område Primär skyddszon Vid identifiering av primär skyddszon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Syftet med den primära skyddszonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen med uttagsbrunnen. Gränsen mellan primär och sekundär skyddszon sätts så att uppehållstiden från den primära zonen yttre gräns till vattentäktszonen gräns beräknas vara minst 100 dygn Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära skyddszonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen avgränsas så att uppehållstiden från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid på minst ett år Tertiär skyddszon En tertiär skyddszon kan inrättas med syfte att omfatta resterande delar av tillrinningsområdet för vattentäkten som inte omfattas av övriga skyddszoner. Syftet med den tertiära skyddszonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. 7.3 Avgränsning skyddszoner för Hulareds vattenskyddsområde Vattentäkten tar sitt vatten ifrån spricksystem i omgivande berggrund. Tidigare provpumpning har indikerat mycket goda vattenförande egenskaper. De goda uttagsmöjligheterna tyder på att brunnen står i god kontakt med vattenförande sprickzoner och att det råder god hydraulisk kommunikation mellan grundvattenmagasinet i berg och de ytligare jordlagren. Det finns indikationer på en sprickzon med nordostlig sträckning, men några noggrannare undersökningar av detta har inte genomförts. Utgångspunkten för avgränsning av vattenskyddsområdet för Hulared vattentäkt är att det sker en radiell tillströmning av grundvatten till vattentäkten Vattentäktszon Uttagsbrunnen ligger i vattenverkets byggnad och är väl skyddad. Någon vattentäktszon har därför inte utformats. 18 (23)

22 repo001.docx Primär skyddszon För att få en uppfattning om grundvattnets genomsnittliga uppehållstid i grundvattenmagasinet runt brunnen beräknas den konvektiva transporttiden enligt nedanstående samband; Q t r 2 b n e (ekvation 1) Där r =radiellt avstånd från uttagsbrunn b= det grundvattenförande lagrets mäktighet, antas till ca 40 m n e = effektiv porositet för berg, antas till 0,1 % Q = vattenuttagets storlek (m 3 /d)=20 m 3 /d t= 100 dygn Detta ger ett mått på det minsta område som erfordras för att uppehållstiden för 100 dygns grundvattenströmning ska uppnås. Om man förutsätter att brunnen får sitt vatten från ett cirkelformat område erhålls att radien för detta område är ca 130 m vid ett vattenuttag på 20 m 3 /dygn Sekundär skyddszon Den sekundära skyddszonen avgränsas så att uppehållstiden från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid på minst ett år. Om det på motsvarande sätt som för primär skyddszon (ekvation 1) förutsätts att brunnen får sitt vatten från ett cirkelformat område erhålls att radien för detta område är ca 240 m vid aktuellt uttag för uppehållstiden 1 år Tertiär skyddszon De primära och sekundära skyddszonerna bedöms omfatta de viktigaste delarna av vattentäktens tillrinningsområde. Någon tertiär skyddszon har därför inte utformats för Hulareds vattentäkt. Gränsen för sekundär skyddszon utgör vattenskyddsområdets yttre begränsning. 7.4 Genomförande samt motiv till gränsdragningar Nedanstående generella motiv har beaktats för vattenskyddsområdets principiella storlek. Mot bakgrund av nedanstående motiv utan rangordning och med de redovisade prognostiserade risker, konstaterade belastningar och riskkällornas lokalisering, bedömer vi vårt förslag till principiell storlek utgående ifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3) att inte vara orimligt. Inom vissa områden har motiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare. 19 (23)

23 repo001.docx Generella motiv 1. Grundregeln är att vattenskyddsområdet i princip bör omfatta hela vattentäktens tillrinningsområde. 2. Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning så att det efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten skall kunna användas som en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsområde skall därför ha så stor utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Storleken avgörs av de riskkällor och belastningar som konstaterats, samt naturlig barriärförmåga och skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsområde baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion Platsspecifika motiv för vattenskyddsområde En primär och en sekundär skyddszon föreslås med utgångspunkt från ovanstående beräkningar, resultatet av riskanalysen samt fastighetsgränser. Nedan beskrivs platsspecifik motivering för gränsdragningen enligt numrering i figur (23)

24 repo001.docx Figur 4 Punkter för platsspecifik motivering till utbredning av vattenskyddsområde. Numrering refererar till hänvisning i text. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/ P1 P2 S1 S2 Gränsdragningen för primär skyddszon har generellt baserats på beräkningar av det område som erfordras för att uppehållstiden 100 dygn ska uppnås vid ett uttag på 20 m 3 /dygn. Avgränsningen baseras på att det i det närmaste sker en radiell tillströmning av grundvatten till vattentäkten, vilket ger ett cirkelformat område med radien ca 130 m. Detta område har anpassats till fastighetsgränser i samhället och till det höjdområde som finns öster om vattentäkten. Mot öster begränsas skyddszonen längs den markerade höjdryggen som utgör en lokal ytvattendelare. Gränsdragningen för sekundär skyddszon har generellt baserats på beräkningar av det område som erfordras för att uppehållstiden ett år ska uppnås vid ett uttag på 20 m 3 /dygn. Avgränsningen baseras på att det i det närmaste sker en radiell tillströmning av grundvatten till vattentäkten, vilket ger ett cirkelformat område med radien ca 240 m. Mot väster har området anpassats till fastighetsgränser. Mot öster begränsas den sekundära skyddszonen längs vattendraget. 21 (23)

25 repo001.docx Bakgrund till skyddsföreskrifterna 8.1 Skyddsföreskrifternas syfte Genom att meddela skyddsföreskrifter för ett vattenskyddsområde så bidrar det till att EU:s och svensk lagstiftnings målsättningar för vattenskydd uppnås på så sätt att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras. Riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras så att vattnet nu och i framtiden kan användas för dricksvattenändamål. Syftena är att: Informera om det allmänt gällande lagkrav på aktsamhet och allmän hänsyn Specificera krav på aktsamhet i form av skyddsföreskrifter inom just detta vattenskyddsområde Förbättra vattenkvaliteten och minska risken för förorening Identifiera olika intressen som vill använda mark och vatten Använda mark och vatten på bästa sätt 8.2 Skyddsföreskrifternas funktion Syftet med skyddsföreskrifterna och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Hulared vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. Skyddsföreskrifterna är såväl föreskrivande som informerande. Dessa två funktioner gör att syftet med skyddsföreskrifterna uppnås. Utformningen av skyddsföreskrifterna har därför anpassats till dessa funktioner. 8.3 Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå För att åstadkomma ett tillfredsställande skydd för vattentäkten, föreslås skyddsföreskrifter enligt bilaga Generella krav Skydd av vattentäkter regleras i stort genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av ytvattentäkter i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden samt de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl ytsom grundvattentäkter beaktas även EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet att se till att en "god ekologisk vattenstatus" uppnås och bibehålls. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även om vattnet idag har god kvalitet Restriktionsnivå Kommunens miljöpolitiska ambition bedöms ansluta till miljöbalkens nivå och skyddsföreskrifterna grundar sig därför i princip på normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16 med anpassning till lokala förhållanden. Skyddsföreskrifterna beaktar befintliga risker, men de ska även vara framåtsyftande och föreskriver därför även om 22 (23)

26 repo001.docx verksamheter som inte är aktuella idag. Föreskrifterna baseras på normalbestämmelserna enligt NFS 2003: Anpassning av vattenskyddsföreskrifterna till riskbedömningen Riskbedömningen har speciellt lyft fram hantering av hemkemikalier, t.ex. bekämpningsmedel inom det närbelägna bostadsområdet samt spridning av bekämpningsmedel på jordbruksmark i området. Därför bör vattenskyddsföreskrifterna anpassas till denna bedömning, i den mån miljöbalken och de allmänna råden NFS 2003:16 inte hanterar dessa risker på ett tillräckligt vis. SWECO Environment AB Vattenresurser, Göteborg Helen Eklund Uppdragsledare Anders Blom Kvalitetsgranskning 23 (23)

27 Bilaga 1 Tranemo kommun Riskanalys för Hulared vattentäkt Översiktlig riskanalys enligt "Risk- och sårbarhetsanalys dricksvattenförsörjning", SLV okt 2007 Identifierade beaktansvärda riskobjekt/riskkällor Översiktlig riskanalys vid Riskklass vattentäkten Riskkällor S-klass K-klass Bebyggelse - Hemkemikalier Bebyggelse-Markförlagda tankar och cisterner Jordbruk bekämpningsmedel Olyckor på väg Förorenad mark - petroleumprodukter Skogsbruk i allmänhet Vägdagvatten Förorenad mark - avfallsdeponi Bebyggelse-Energianläggningar Kriterier för sannolikhetsklassning S1 - händelsen bedöms inträffa mer sällan än en gång på 50 år S2 - Händelsen bedöms kunna inträffa inom år. S3 - Händelsen bedöms kunna inträffa inom 1-10 år. S4 - Händelsen bedöms inträffa en gång per år eller oftare Kriterier för konsekvensklassning K1 Obetydlig påverkan på råvattenkvaliteten K2 Försämrad råvattenkvalitet som kan påverka dricksvattenkvaliteten K3 Kortvarig försämrad råvattenkvalitet som ställer höga krav på beredning K4 Långvarig försämring av råvattenkvaliteten som ställer höga krav på beredning Sannolikhet Konsekvens K1 K2 K3 K4 liten medelstor stor mycket stor S4 - mycket stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 S3 - stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S2 - medelstor Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 S1 - liten Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 2 Risknivåerna i matrisen har följande innebörd: Riskklass 1 Förenklad riskhantering - förebyggande åtgärder (t.ex egenkontroll och avvikelsehantering) ska upprätthållas. Riskklass 2 Riskklass 3 Aktiv riskhantering - förebyggande och/eller förberedande åtgärder ska övervägas. Risken måste reduceras - förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga.

28 memo04.docx SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR HULARED VATTENSKYDDSOMRÅDE BILAGA 2 Skyddsföreskrifter för Hulareds vattenskyddsområde, Tranemo kommun, fastställda av kommunfullmäktige xx 201y-yy-yy Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken beslutar kommunfullmäktige i Tranemo kommun om vattenskyddsområde för Hulared vattentäkt i Tranemo kommun. Vattenskyddsområdet ska ha den omfattning som framgår av bifogad karta i bilaga 3. Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszon samt i primär och sekundär skyddszon. Med stöd av 7 kap. 22 miljöbalken beslutar kommunfullmäktige att nedan angivna skyddsföreskrifter ska gälla inom vattenskyddsområdet. Skyddsföreskrifterna redovisas med en uppdelning mellan respektive zon. Detta beslut träder i kraft dagen för kommunfullmäktiges beslut. Vattenskyddsområdets mål och syfte Mål Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. Syfte Syftet med dessa föreskrifter och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Hulared vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. 1 (10) S w e co E n vi r o n m e nt AB EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\hulared\hulared_skyddsföreskrifter_ docx

29 memo04.docx Prövnings och tillsynsmyndighet är enligt miljöbalken den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. 1 Vattentäktszon Inom vattentäktszonen får endast vattentäktsverksamhet bedrivas. 2 För yt- och grundvattnet skadliga ämnen a b c d e Primär Skyddszon Hantering av större mängd än 25 liter petroleumprodukter är förbjudet. Undantag gäller för transporter till fastighet inom området. Undantag gäller för bränsle i drifttanken på fordon eller reservkraftverk. Undantag gäller befintlig lagring som har sekundärt skydd och sker i ett utrymme inomhus som saknar golvbrunn. Hantering av större mängder än för hushållsbehov, av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen såsom impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter är förbjudet. Undantag gäller transporter samt befintlig lagring som har sekundärt skydd och sker i ett utrymme inomhus som saknar golvbrunn. Förvaring av markförlagd cistern med tillhörande rörledningar, som tagits ur bruk, är förbjudet. Fordonstvätt annat än avsköljning med vatten är förbjuden utom i reningsanläggning som är anmälnings- och tillståndsprövad enligt miljöbalken. Etablering av verksamhet eller utökning av befintlig verksamhet där risk för förorening av yt- och grundvatten föreligger får inte ske utan anmälan. Sekundär skyddszon Hantering av större mängd än 250 liter petroleumprodukter kräver tillstånd. Undantag gäller för transporter. Undantag gäller för bränsle i drifttanken på fordon eller reservkraftverk. Undantag gäller befintlig lagring som har sekundärt skydd och sker i ett utrymme inomhus som saknar golvbrunn. Hantering av större mängder än för hushållsbehov, av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen såsom impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter kräver tillstånd. Undantag gäller transporter samt befintlig lagring som har sekundärt skydd och sker i ett utrymme inomhus som saknar golvbrunn. Samma som primär skyddszon Samma som primär skyddszon Samma som primär skyddszon 2 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER HULARED EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\hulared\hulared_skyddsföreskrifter_ docx

30 memo04.docx Information: Ytterligare bestämmelser följer Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot vattenförorening vid hantering av brandfarlig vätska NFS 2017:5 med tillhörande revideringar. Eventuella restriktioner gällande transporter redovisas i lokala trafikföreskrifter samt i Räddningsverkets atlas för transport av farligt gods. 3 Bekämpningsmedel a b c Primär skyddszon All hantering med undantag för transport av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Undantag gäller för användning som sker inomhus eller punktvis användning vid enstaka tillfällen. All yrkesmässig hantering med undantag för transport av biologiska bekämpningsmedel kräver tillstånd. Jord- och vattenslagning av plantor som behandlats med bekämpningsmedel är förbjuden. Sekundär skyddszon All yrkesmässig hantering med undantag för transport av kemiska bekämpningsmedel kräver tillstånd. Undantag gäller för användning som sker inomhus eller punktvis användning vid enstaka tillfällen. Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon. Information: Ytterligare bestämmelser följer Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel enligt i NFS 2015:2. 4 Växtnäringsämnen a b c d Primär skyddszon Yrkesmässig spridning av växtnäringsämnen såsom biogödsel, handelsgödsel och naturgödsel kräver tillstånd. Spridning av slam från reningsverk eller annan avloppsanläggning kräver tillstånd n. Lagring av växtnäringsämnen utan tät anläggning är förbjuden. Nyetablering eller utökning av befintlig djurhållning med lantbruksdjur får inte ske utan anmälan. Sekundär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon 3 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER HULARED EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\hulared\hulared_skyddsföreskrifter_ docx

31 memo04.docx 5 Upplag a b c d Primär skyddszon Uppläggning av bark, flis, spån, timmer och liknande under längre tid än en ett år är förbjudet. Tillfällig uppläggning av sådana produkter, under kortare tid än ett år, kräver tillstånd. Uppläggning av ved eller andra träbaserade produkter, avsedda för uppvärmning av bostad, på den aktuella fastigheten omfattas inte av denna restriktion. Etablering av upplag av avfall, förorenade massor eller med massor med okänt ursprung eller okänt föroreningsinnehåll är förbjudet. Användande av avfall, förorenade massor, eller massor med okänt föroreningsinnehåll för anläggningsändamål är förbjudet. Uppläggning av snö som härrör från trafikerade ytor utanför aktuell skyddszon är förbjudet. Uppläggning av vägsalt och dammbindningsmedel är förbjudet. Sekundär skyddszon Uppläggning av bark, flis, spån, timmer och liknande utan tät täckning under längre tid än ett år kräver tillstånd n. Uppläggning av ved eller andra träbaserade produkter, avsedda för uppvärmning av bostad, på den aktuella fastigheten omfattas inte av denna restriktion. Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon 6 Infiltration och avledning av avloppsvatten a Primär skyddszon Nyetablering av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten eller annat avloppsvatten är förbjuden. Sekundär skyddszon Nyetablering av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten eller annat avloppsvatten kräver tillstånd. 4 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER HULARED EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\hulared\hulared_skyddsföreskrifter_ docx

32 memo04.docx 7 Vägar och parkering a b c Primär skyddszon Beläggningsarbete och andra förbättringsarbeten på väg på en total yta större än 200 m 2 vid samma tillfälle kräver anmälan. Nyetablering av väg eller parkeringsplats för mer än 20 personbilar eller motsvarande kräver tillstånd. Daglig parkering eller uppställning under längre tid än en vecka av arbetsfordon, arbetsmaskiner och tunga fordon kräver tillstånd. Sekundär skyddszon Samma som i primär skyddszon. Samma som i primär skyddszon. Samma som i primär skyddszon. 8 Materialtäkter och markarbeten a b c Primär skyddszon Materialtäkt är förbjuden med undantag för husbehovstäkt som kräver tillstånd. Markarbeten kräver tillstånd. Schaktnings- och markarbeten på en sammanhängande yta mindre än 200 m 2 eller underhåll av markledningar omfattas inte av denna restriktion. Återfyllnad med avfall, massor med okänt föroreningsinnehåll eller massor som är förorenade är förbjudet. Sekundär skyddszon Materialtäkt är förbjuden. Husbehovstäkt omfattas inte av denna restriktion. Samma som i primär skyddszon. Samma som i primär skyddszon 9 Energianläggningar och brunnar a b Primär skyddszon Anläggning för lagring eller utvinning av värmeenergi eller kyla från jord, berg eller vatten kräver tillstånd. Nyetablering av anläggning för enskild vattenförsörjning är förbjudet. Sekundär skyddszon Samma som i primär skyddszon Nyetablering av anläggning för enskild vattenförsörjning kräver tillstånd. 5 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER HULARED EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\hulared\hulared_skyddsföreskrifter_ docx

33 memo04.docx 10 Skyltning Där väg passerar gräns till vattenskyddsområde samt där så behövs vid vägar som passerar genom området ansvarar vattentäktens huvudman för att det finns skyltar som utmärker och informerar om vattenskyddsområdet. Där petroleumprodukter eller andra skadliga ämnen hanteras i en omfattning som kan medföra risk för förorening av grundvattnet skall skylt finnas som informerar om vattenskyddsområdets existens. Skyltarna tillhandahålls av vattentäktens huvudman. 11 Allmänna bestämmelser Ikraftträdande Kommunfullmäktiges beslut träder i kraft dagen för beslutet. Skyddsföreskrifterna skall gälla från det datum kommunfullmäktige beslutar om att fastställa vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Enligt 7 kap. 22 Miljöbalken ska skyddsföreskrifterna gälla från denna tidpunkt även om de överklagas. För befintliga anläggningar och verksamheter träder föreskrivna förbud och föreskrivna krav på tillstånd- eller anmälningsplikt i kraft två år efter att dessa skyddsföreskrifter har fastställts. 6 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER HULARED EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\hulared\hulared_skyddsföreskrifter_ docx

34 memo04.docx Information till skyddsföreskrifterna Anmälningsplikt vid risk för förorening Ägare eller nyttjanderättshavare av fastighet inom skyddsområdet skall genast anmäla spill, läckage och annan förorening från oljor, kemikalier eller andra miljöfarliga ämnen om händelsen kan medföra risk för skadlig förorening av mark och vatten. Anmälan ska göras till Räddningstjänsten och till tillsynsmyndigheten. Inträffade olyckshändelser skall omedelbart rapporteras på telefon nr 112. Tillstånd I de fall tillstånd krävs enligt dessa föreskrifter får sådant medges av den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Tillstånd kan bli förknippat med villkor. Som förutsättning för sådant tillstånd gäller att det kan visas att verksamheten kan utföras och drivas utan risk för skada för vattenförekomsten. Ansökan om tillstånd ska lämnas in skriftligen. Anmälan I de fall anmälan krävs enligt dessa föreskrifter ska anmälan lämnas in skriftligen till den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Anmälan enligt dessa föreskrifter ska ha inkommit senast 6 veckor före det att åtgärden påbörjas. Dispens Om det finns skäl kan den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet meddela dispens från bestämmelser med förbud enligt dessa skyddsföreskrifter. Tillsyn, avgifter och påföljd Bestämmelser om tillsyn över efterlevnad av ovan meddelade föreskrifter finns i miljöbalken m.fl. författningar. Bestämmelser om påföljder finns i miljöbalken. Den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet är tillsynsmyndighet för vattenskyddsområdet. Bestämmelser om avgifter för prövning och tillsyn finns dels i miljöbalken m.fl. författningar, dels i taxa som antagits av kommunfullmäktige i Tranemo kommun. 7 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER HULARED EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\hulared\hulared_skyddsföreskrifter_ docx

35 memo04.docx Definitioner av begrepp Avfall Avfall definieras enligt avfallsförordningen (2011:927). Avloppsvatten Med avloppsvatten avses enligt Miljöbalkens 9 kap 2 ; 1. Spillvatten eller annan flytande orenlighet. Hushållsspillvattnet består av spillvatten från WC ( klosettvatten ) samt från bad, disk och tvätt ( BDT-vatten ). 2. Vatten som använts för kylning. 3. Vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för viss eller vissa fastigheters räkning (dagvatten). 4. Vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. Cistern Med cistern avses förutom cisternen även tillhörande ledningar om så finns. Bekämpningsmedel Med kemiskt bekämpningsmedel avses, i enighet med miljöbalken, kemiska produkter som är avsedda att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Ogräsättika och såpvatten räknas inte som bekämpningsmedel i dessa föreskrifter. Med biologiskt bekämpningsmedel avses, enligt 14 kap miljöbalken, en bioteknisk organism som framställts särskilt för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Enskild avloppsanläggning Avloppsanläggningar för spillvatten eller annat avloppsvatten som inte är anslutna till det kommunala avloppsledningsnätet. Enskild vattenförsörjning Enligt EUs ramdirektiv för vatten är enskild vattenförsörjning vattenuttag för dricksvatten som understiger 10 m 3 /dygn eller betjänar färre än 50 personer. Mindre vattenuttag som nyttjas för offentlig eller kommersiell verksamhet räknas dock inte som enskild vattenförsörjning. Förorenade massor Med förorenade massor avses i dessa föreskrifter massor från ett förorenat område eller efterbehandlingsprojekt, d.v.s. från ett område, en deponi, mark, grundvatten eller sediment som är förorenat och vars föroreningshalter påtagligt överskrider lokal eller regional bakgrundshalt. Vad som avses med förorenade massor kan därför variera mellan olika platser och får avgöras av tillsynsmyndigheten. 8 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER HULARED EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\hulared\hulared_skyddsföreskrifter_ docx

36 memo04.docx Handelsgödsel Med handelsgödsel avses här gödsel som framställts i kemisk industri. Hantering Med hantering avses - i enlighet med miljöbalken - en verksamhet eller åtgärd som utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering, saluförande, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden. Husbehovstäkt Med husbehovstäkt avses i dessa föreskrifter sådant uttag av material som ska användas inom den egna fastigheten för dess egna behov. Definitionen är inte kopplad till en volym. En materialtäkt där det utbrutna materialet används som ersättning för tjänster, avyttras eller på annat sätt utnyttjas kommersiellt betraktas inte som husbehovstäkt (NFS 2003:2). Hushållsbehov Med hushållsbehov avses här hantering av enstaka förpackningar av de största storlekarna man som enskild konsument kan köpa i detaljhandeln. Hälso- och miljöskadliga produkter Med hälso- och miljöskadliga produkter avses i dessa föreskrifter kemiska produkter klassificerade och märkta som farliga enligt CLP-förordningen eller framtida bestämmelser med motsvarande syfte och innebörd. Markarbeten Med markarbeten avses schaktning, borrning, fyllning, spontning, pålning och andra liknande arbeten på land. Materialtäkt Med materialtäkt avse i dessa föreskrifter täkt av berg samt sten, grus, sand, lera, torv eller andra jordarter. Naturgödsel Med naturgödsel avses här gödsel som bildats av naturavfall t.ex. kreatursspillning, kompost, tång etc. Punktvis behandling Bekämpning eller behandling av en växt i taget utan att läckage eller annan spridning sker till omgivningen samt tillfälligt användande på enstaka plats med biocid för sanering av ohyra eller skadedjur. 9 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER HULARED EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\hulared\hulared_skyddsföreskrifter_ docx

37 memo04.docx Sekundärt skydd Anordning som säkerställer att vätska kan fångas upp från en läckande cistern. En dubbelmantlad cistern anses som cistern med sekundärt skydd. En invallning är en annan typ av sekundärt skydd. Schaktning Schaktningsarbeten för mer omfattande byggande avser avsänkning av markytan för större anläggningsarbeten på utstakat område än för grundläggning av ett enfamiljshus. Schaktningsarbete i samband med ledningsarbete, vägunderhåll eller liknande omfattas inte av tillståndsplikt. Tät anläggning En anläggning för lagring av växtnäringsämnen ska vara utformad så att det inte sker någon avrinning eller något läckage av gödsel eller förorenat vatten till omgivningen. Upplag Med upplag avses i dessa föreskrifter tillfällig eller permanent förvaring direkt på marken eller i vattnet av förorenande ämnen, avfall, förorenade massor, massor med okänd miljöstatus eller andra förorenade produkter. Förvaring av hushållsavfall från enskilda hushåll, vilket läggs i särskilda behållare för regelbunden sophämtning, är enligt dessa föreskrifter inte att betrakta som upplag. Detta gäller även komposterbart hushållsavfall från enskilt hushåll, vilket läggs i hushållskompost på den egna tomten. Växtnäringsämnen Med växtnäringsämnen avses konstgödning, mineraliska gödselmedel, stallgödsel (fastgödsel, kletgödsel, flytgödsel samt urin), avloppsslam, biogödsel, vedaska samt övriga organiska gödselmedel, dock ej gödsel från betande djur inom vattenskyddsområdet. Yrkesmässig Yrkesmässig verksamhet kan bedrivas av såväl fysiska som juridiska personer. För att någon ska anses yrkesmässigt bedriva en verksamhet förutsätts att verksamheten har en viss omfattning och varaktighet samt att den har ett fastställt vinstsyfte och är av självständig karaktär. Förhållanden som tyder på yrkesmässig verksamhet: Verksamheten bedrivs i bolagsform Verksamhetsutövaren är bokföringsskyldig Verksamhetsutövaren är momsredovisningsskyldig 10 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER HULARED EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\hulared\hulared_skyddsföreskrifter_ docx

38 Bilaga 3 3:7 1:3 3:6 3:5 1:5 1:3 1:5 1:10 1:13 1:11 3:1 3:2 1:15 3:32 3:11 3:26 3:35 3:24 3:14 3:23 3:28 3:9 3:12 3:31 3:5 3:34 3:29 3:19 3:17 3:18 3:27 3:20 3:10 3:36 3:41!. 3:25 3:39 3:40 3:33 3:3 3:21 3:5 ¹ Vattenskyddsområde Primär skyddszon 3:22 Sekundär skyddszon 50 m :16 HULARED VATTENTÄKT Tranemo kommun