ÖMMERN VATTENSKYDDSOMRÅDE

Transkript

1 H Alingsås kommun ÖMMERN VATTENSKYDDSOMRÅDE Tekniskt underlag samt vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Göteborg SWECO Environment AB Uppdragsnummer SWECO VIAK Vattenresurser Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax p:\1313\ alingsås vattenskydd\10arbetsmtrl_dok\tekniskt underlag\tu_ doc

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND OCH MOTIV FÖR INRÄTTANDE AV VATTENSKYDDSOMRÅDE UPPDRAGETS OMFATTNING OCH GENOMFÖRANDE UNDERLAGSMATERIAL SYFTE OCH ANVÄNDNING AV DENNA TEKNISKA BESKRIVNING ORIENTERINGSKARTA 3 2 VATTENTÄKTEN ANLÄGGNINGENS UTFORMNING VATTENBEHANDLING FÖRSÖRJNINGSOMRÅDE FÖR BERÖRT VATTENVERK VATTENFÖRBRUKNING KAPACITET VATTENTÄKTENS VÄRDE ÄGANDEFÖRHÅLLANDEN VATTENDOM 5 3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING OMRÅDESBESKRIVNING MARKTYP INOM TILLRINNINGSOMRÅDET GEOLOGI HYDROLOGI Nederbörd Vattensystemet HYDROGEOLOGI NATURLIGA BARRIÄRER OCH SÅRBARHETSBEDÖMNING VATTENKVALITET I ÖMMERN 10 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING AKTUELLA PLANBESTÄMMELSER Översiktsplan Alingsås kommun Naturreservat Vattenskyddsområden MOTSTÅENDE INTRESSEN INOM TILLRINNINGSOMRÅDET 13 5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR GENOMFÖRANDE RISKKÄLLOR Identifierade risker inom Sabotage, kris och krig Identifierade risker inom Klimatförändringar Identifierade risker inom Övrig verksamhet och markanvändning i tillrinningsområdet 15 Urban miljö 15 Jord- och skogsbruk 18 i

3 Bilagor Vägar och sjötransporter 20 6 RISKBEDÖMNING IDENTIFIERING AV RISK RISKANALYS Riskanalysens resultat Riskanalysens användning Riskanalysens känslighet 25 7 ÅTGÄRDER 26 8 UTFORMNING AV SKYDDSOMRÅDE KRAV OCH ALLMÄN METODIK SKYDDSZONER Vattentäktszon Primär zon Sekundär zon Tertiär zon AVGRÄNSNING AV PRIMÄR OCH SEKUNDÄR SKYDDSZON Modell för avgränsning Transporttider i sjöar och vattendrag Minsta skyddsavstånd till sjöar och vattendrag Dräneringar AVGRÄNSNING AV TERTIÄR SKYDDSZON GENOMFÖRANDE SAMT MOTIV TILL GRÄNSDRAGNINGAR Strategi och generella motiv PLATSSPECIFIKA MOTIV SAMMANFATTNING 36 9 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER SKYDDSFÖRESKRIFTERNAS SYFTE SKYDDSFÖRESKRIFTERNAS FUNKTION GENERELLA KRAV PÅ RESTRIKTIONSNIVÅN KOMMUNENS MILJÖPOLICY OCH MILJÖAMBITIONER 38 1 Riskkällor i Ömmerns tillrinningsområde 2 a) Riskanalys kommentarer b) Riskanalys tabell 3 Förslag till vattenskyddsområde 4 Förslag till skyddsföreskrifter ii

4 1 INLEDNING På uppdrag av Alingsås kommun har SWECO upprättat tekniskt underlag samt vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för ytvattentäkten Ömmern. Denna är reservvattentäkt till huvudvattentäkten Färgensjöarna. 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. I Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden från anges att syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster som är viktiga för dricksvattenförsörjningen ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Vattenförekomster och vattentäkter måste därför skyddas mot såväl nutida som framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med olyckshändelser samt kontinuerliga diffusa och koncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög prioritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. Ytvattentäkten Färgen utgör idag huvudvattentäkt för Alingsås tätort, Västra Bodarne och Hemsjö-Ingared samhälle. Sjön Ömmern är reservvattentäkt. Reservvattentäkten saknar vattenskyddsområde och Alingsås kommun önskar att ett skyddsområde med tillhörande föreskrifter skall upprättas för att säkerställa dricksvatten av god kvalitet i ett långsiktigt perspektiv. Enligt Alingsås miljömål skall vattenkvaliteten särskilt säkras i Ömmern och Färgensjöarna eftersom dessa utgör kommunens viktigaste råvattentillgångar för dricksvattenproduktion. 1 Naturvårdsverket, Handbok 2003:6 Vattenskyddsområde med allmänna råd 2003:16. 1 (38)

5 1.2 Uppdragets omfattning och genomförande Uppdraget har omfattat upprättande av tekniskt underlag och förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Ömmern vattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbok för vattenskyddsområden. För genomförande av uppdraget har följande moment utförts: o Teknisk beskrivning av vattentäkten. o Beskrivning hydrologiska förhållanden o Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor o Översiktlig riskanalys av väsentliga riskkällor för vattentäkten o Utvärdering och förslag till vattenskyddsområde o Framtagande av skyddsföreskrifter 1.3 Underlagsmaterial Utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av Alingsås kommun. Underlagsmaterialet har främst utgjorts av: A) Topografiska kartan 7C Borås SV, skala 1: B) Geologiska kartan Ae nr 128, skala 1: C) Geologiska kartan Af nr 130, skala D) Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16 E) Naturvårdsverkets handbok, 2003:6, med allmänna råd om vattenskyddsområden F) Skydd av ytvattentäkter, Livsmedelsverket 5/97, G) Lokala hälsoskyddsföreskrifter, H) Alingsås kommuns Översiktsplan, ÖP 95 2 (38)

6 1.4 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och föreskrifter. Syftet är inte och kan inte vara att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt de allmänna råden (kap 3.1) är avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet till, och inte inom, fastighetsskala. 1.5 Orienteringskarta Lilla Färgen Råvattenintag Ömmern Figur 1. Orienteringskarta över lokalisering av vattentäkten Lilla Färgen samt reservvattentäkten Ömmern, Alingsås kommun. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/ (38)

7 2 VATTENTÄKTEN 2.1 Anläggningens utformning Råvattenintaget i Ömmern är beläget vid Sandvik (se figur 1). Intagsanordningen är placerad på 15 meters djup. Då uttag av vatten sker leds vattnet från intagsanordningen genom en råvattenledning till råvattenpumpstationen på fastigheten Sandvik 1:1. Från pumpstationen pumpas råvattnet till vattenverket i Hjälmared för behandling. Från vattenverket distribueras vattnet via huvudledningar och högreservoarer till konsumenten. Den totala kapaciteten uppgår till cirka m 3 /dygn. För att underhålla anläggningen vid Ömmern och på så sätt tillförsäkra anläggningens funktion sker ett vattenuttag på ca m 3 /år. 2.2 Vattenbehandling På vattenverket behandlas råvattnet innan det leds vidare ut på distributionsnätet. Först sker flockning och fällning genom tillsats av aluminiumsulfat varefter vattnet filtreras genom ett snabbfilter. En hårdhetshöjning genomförs därefter genom reaktion med kalk och kolsyra. Slutligen justeras ph-värdet och vattnet kloreras genom tillsats av klordioxid. 2.3 Försörjningsområde för berört vattenverk Reservvattentäkten är kopplad till vattenverket i Hjälmared som idag förser Alingsås tätort, Västra Bodarne och Hemsjö-Ingared med dricksvatten, vilket omfattar cirka personer samt ett antal verksamheter och industrier. Ödenäs samhälle har en egen grundvattentäkt och försörjs inte av ovan nämnda vattenverk. 2.4 Vattenförbrukning Ömmern är en reservvattentäkt. Varje år pumpas dock ca m 3 vatten från Ömmern till vattenverket för att underhålla anläggningen och på så sätt tillförsäkra anläggningens funktion. Ödenäs samhälle, som delvis ligger inom Ömmerns vattenskyddsområde försörjs med vatten från en kommunal grundvattentäkt. 4 (38)

8 2.5 Kapacitet Den maximala kapaciteten för bortledande av vatten från Ömmern till vattenverket i Hjälmared uppgår till 140 l/s ( m 3 /dygn). 2.6 Vattentäktens värde Ömmern är som reservvattentäkt mycket värdefull eftersom den ska försörja ett stort antal människor med vatten av god kvalitet i händelse av att huvudvattentäkten inte kan nyttjas. Enligt naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde bedöms värdet av en vattentäkt med utgångspunkt från uttagbara mängder, vattenkvalitet samt på nuvarande samt eventuellt framtida vattenutnyttjande. Enligt denna bedömningsmetodik har Ömmern ett högt skyddsvärde eftersom den utgör en allmän reservvattentäkt. 2.7 Ägandeförhållanden Intagsledningen för råvattenintaget ligger inom fastigheten Sandvik 1:1 som ägs av Sven Johansson. Den befintliga råvattenpumpstationen är beläget inom samma fastighet. 2.8 Vattendom Vattenfall innehar enligt vattendom AM 13/1952, dom A 66/1959 regleringsrätten i sjön Ömmern. Inom ramen för denna regleringsrätt medger Vattenfall Alingsås kommun rätten att bortleda vatten från Ömmern till vattenverket i Hjälmared. Bortledning får ske i händelse av att kommunens huvudvattentäkt Färgen inte kan användas för vattenförsörjning. Avtalet medger kommunen rätt att mot en ersättning provköra anläggningen inom ramen av ett årligt uttag på maximalt m 3. Detta uttag är försumbart jämfört med Ömmerns tillrinning och Vattenfalls tappning vid utloppet. Kommunen är skyldig att meddela Vattenfall utifall uttaget överskrids och i så fall utgår särskild ersättning. 5 (38)

9 3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING 3.1 Områdesbeskrivning Ömmern är belägen i den södra delen av Alingsås kommun. Ömmerns avrinningsområde omfattar även sjöarna Store Nären och Ören (se figur 2). Huvuddelen av avrinningsområdet ligger inom Alingsås kommun. Avrinningsområdet omfattar även del av Lerums kommun i sydväst, Bollebygds kommun i syd och sydost samt Vårgårda kommun i nordost. Ömmern ligger inte inom samma avrinningsområde som den ordinarie vattentäkten Färgen. Store Nären Inlopp Hjulsjön Hjulsjön Ömmern Utlopp Torska ström Ören Inlopp Laxån Figur 2 Ömmerns avrinningsområde kan delas upp i två delområden. Det norra omfattar Ömmern och dess tillflöde i nordost och det södra omfattar Ören och tillflödet i söder.. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. Inom avrinningsområdet förekommer en mängd småsjöar, vattendrag och våtmarker. Ett antal mindre vattendrag mynnar i Ömmern. Det största tillflödet till sjön sker från två olika sjösystem, dels via Hjulsjön 6 (38)

10 i öster och dels via Laxån i sjöns södra del. Dessa sjösystem mottar i sin tur tillflödande vatten från småsjöar och mossar belägna längre uppströms, mot nordost. Det södra av dessa system utgörs bland annat av sjön Ören och dess förgreningar. Det norra av sjösystemen utgörs av sjön Store Nären som är förbunden med Ömmern genom Hjulsjön och Hjulån. Utflödet sker i den västra delen via Torska Ström till Lill-Bottnasjön och Torskabotten. Avrinningsområdet karakteriseras av ett kuperat bergigt landskap med mossa, kärr eller morän i dalgångarna. Bergshöjder på över 200 möh är vanligt förekommande framförallt i områdets nordöstra delar. Ömmern yta ligger drygt 120 möh. Runtom sjön varierar bergshöjden mellan möh över havet. 3.2 Marktyp inom tillrinningsområdet Skogsmark är den dominerande marktypen inom Ömmerns tillrinningsområde. Bebyggelsen i området är sparsam. Samlad bebyggelse förekommer främst i Ödenäs, Närsbo, Lövhult och Olofsered. I övrigt förekommer en del glest utspridd bebyggelse samt mindre sommarstugeområden. Ett antal mindre områden utgörs av jordbruksmark med eller utan djurhållning. Detta gäller framförallt i anslutning till Ödenäs. Området kring Ödenäs är ett värdefullt lövskogsrikt odlingslandskap med särskilda bevarandeintressen 2. Arealen hårdgjorda ytor är begränsad. Väg 180 korsar områdets nordöstra del. I övrigt förekommer ett fåtal mindre landsvägar samt grusvägar. Asfalterade ytor i form av parkeringsplatser mm förekommer framförallt i samband med bebyggelse. 3.3 Geologi Ömmerns tillrinningsområdet karakteriseras av berg i dagen samt områden med tunna jordlager, vanligtvis morän, på berg. En del större moränavlagringar förkommer vanligtvis i låglänta områden mellan större bergshöjder samt på bergssluttningar. Det är framförallt i området kring Ödenäs samhälle och sjön Ören som de mest sammanhängande moränområdena påträffas. Ödenäs samhälle är beläget på en drumlin, en långsträckt svagt rundad moränkulle. 2 Värdefulla odlingslandskap i Älvsborgs län, Länsstyrelsen i Älvsborgs län (38)

11 Isälvssediment förekommer på ett fåtal platser. Den största avlagringen är lokaliserad till området kring Olofsered vid Ömmerns sydöstra strand. Postglacial sand är synnerligen sällsynt förekommande. Inom området förekommer ett fåtal ytterst små områden till ytan med denna jordart. En stor del av lågområdena i området utgörs av organiska jordarter i form av mossar och kärr. De flesta är små och många saknar utpräglat till- eller frånflöde. De till ytan största moss- och myrmarkerna förekommer främst till den nordöstra delen. Det är ifrån denna del av området som en stor del av det vatten som senare når Ömmern har sitt ursprung. Bergrunden i området domineras av förgnejsad granit och granodiorit, vilka är så kallade sura bergarter. I området förekommer även inslag av basiska bergarter som metagabbro, metabasit och tonalit. Inom stora områden förekommer berg i dagen, framförallt längs Ömmerns västra strand. 3.4 Hydrologi Nederbörd Den korrigerade årsnederbörden inom området är i medeltal ca 900 mm/år. Avrinningen är ca 400 mm/år Vattensystemet Vattendelarna för Ömmerns avrinningsområde har kartlagts av SMHI och redovisas på karta i figur 2. Från vattendelaren rinner vattnet mot Ömmern antingen via grundvattenflöde eller som direkt ytavrinning via vattendrag i olika storlekar. Ömmerns tillflöden domineras, som tidigare nämnts, av två större förgreningssystem med tillhörande egna sjösystem. Det södra av systemen rinner upp i våtmarker och småsjöar i nordöstra delen av tillrinningsområdet. Genom Lafsån i norr transporteras vattnet till sjön Ören och dess olika förgreningar. Utflödet från Ören går via Laxån som tillsammans med ett antal tillströmmande vattendrag utgör ett utflöde i Ömmerns södra del. Det andra stora förgreningssystemet rinner upp vid Näverhultasjön i norr. Därifrån rinner vattnet via Näverån till Store-Nären, den näst största sjön i området. Vattnet 8 (38)

12 rinner sedan vidare genom Hjulån till Hjulsjön som står i förbindelse med Ömmern i nordost. I övrigt förekommer ett antal små tillrinnande bäckar som har sitt ursprung i mindre myrmarker belägna runtom sjön. Ömmern är en sjö med mycket kuperad bottentopografi. Det maximalt uppmätta djupet uppgår till 56 meter. Sjöbotten har en djup ränna som sträcker sig från den norra delen vid Sandvik till utloppet vid Lövhult. Den södra delen av sjön är grund, 0-5 m och har sandbotten. Ömmerns utlopp är beläget i den västra delen av sjön, nära Lövhult samhälle. Den genomsnittliga, teoretiska omsättningstiden i sjön beräknas till cirka 6 år. Enligt vattendom är Ömmern reglerad. Vid utloppet vid Torska ström utnyttjas fallhöjden på ca 10 meter mellan Ömmern och sjön Torskabotten för vattenkraft. Vattendom medger att sjön får dämmas till en nivå av + 123,56 möh (RT 90). Den nedre gränsen för regleringen är +121,56 möh under perioden 1/11 1/3 och + 122,20 möh under perioden 1/4-1/10 med en rätlinjig övergång mellan höjderna under mars och oktober. 3.5 Hydrogeologi I områden med berg i dagen eller tunt jordlager på berg är vattengenomsläppligheten låg och huvuddelen av nederbörden avrinner sannolikt som ytavrinning. Detta leder till korta flödestider och behov av tilltagna skyddsavstånd i denna typ av områden. Då merparten Ömmerns tillrinningsområde karakteriseras av berg i dagen eller tunt moränlager på berg förväntas ytavrinningen till närliggande vattendrag eller våtmark vara snabb där dessa förhållanden råder. I sjöns omedelbara närhet kan detta innebära att även en snabb transport till Ömmern är att förvänta i det fall vattnet transporteras via ett vattendrag direkt ut i sjön. Förekomst av våtmark fördröjer transporten, vilket innebär att en snabb ytavrinning inte alltid behöver vara synonymt med en snabb transport till Ömmern. I områden med morän, sand eller isälvssediment är infiltrationskapaciteten betydligt högre. I dessa områden kan grundvatten bildas. Volymerna av nybildat grundvatten är årstidsbetingat. Under sommarhalvåret förekommer sällan någon nybildning eftersom nederbörden är relativt låg och växterna förbrukar 9 (38)

13 det växttillgängliga vattnet i marken. Vintertid kan inget grundvatten bildas så länge som marken är tjälad. Merparten av den nederbörd som faller inom dessa områden infiltrerar dock i marken innan det når eventuella vattendrag. Då marken är tjälad eller vattenmättad kan ytavrinning ske. 3.6 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarheten betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av föroreningar, eller brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Marken inom Ömmerns tillrinningsområde utgörs främst av områden med berg i dagen eller med tunt moränlager. Områden med berg i dagen medför en ökad ytavrinning och lokalt inom dessa områden är sårbarheten stor eftersom en förorening på marken relativt snabbt kan rinna av på ytan till ett vattendrag. Förutsättningen för fastläggning av en förorening är liten där jordtäcket är tunt. Inom de områden där mäktigare moränlager eller isälvsmaterial förekommer är sårbarheten för ytvattnet lägre eftersom en förorening här kan infiltrera i marken. Infiltrationen möjliggör en fördröjd transport innan vattnet når sjön och eventuella föroreningar kan på naturlig väg till viss del fastläggas och brytas ned. För en sjö gäller att ju större andel ytvattentillflöden, desto större sårbarhet. En sjös sårbarhet genom tillrinnande ytvattendrag är vanligtvis stor. Ömmerns tillrinningsområde utgörs av ett glest befolkat område med få risker, därför bedöms sårbarheten för sjön som helhet som låg till måttlig. 3.7 Vattenkvalitet i Ömmern Innan Ömmern valdes som reservvattentäkt för Alingsås kommun genomfördes en omfattande vattenprovtagning. Resultatet visade att vattenkvaliteten i Ömmern är mycket lik den i Färgensjöarna, vilket medför att samma beredning kan användas i vattenverket. Regelbunden provtagning har gjorts sedan anläggningen färdigställdes. Idag analyseras vattnet två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. Vid provtagningstillfället under våren analyseras råvattnet avseende mikrobiologiska och kemiska parametrar. Den andra provtagningen sker ute hos användare på ledningsnätet under tidig höst i samband med att vattnet provkörs genom vattenverket. Denna analys är en utvidgad kontroll vilken 10 (38)

14 förutom mikrobiologisk och kemisk analys även innefattar analys av bekämpningsmedel. Ömmern är naturligt en näringsfattig och sur sjö. Detta beror på att berggrunden i området består av svårvittrade och sura bergarter. Vattnet i sjön har naturligt lågt ph-värde och alkalinitet och saknar därför större buffrande förmåga mot surt nedfall via nederbörd. Detta medförde att sjön försurades under 1970-talet och en kalkningsaktion påbörjades Idag kalkas förutom Ömmern även de uppströms liggande sjöarna Näverhultasjön, Store- och Lille Nären samt Ören regelbundet. Provtagning enligt länsstyrelsens effektuppföljningsprogram görs regelbundet i Laxåns, Ömmerns, Örens och Store Närens utlopp. För att ge en bild av hur vattenkvaliteten i Ömmern är idag har analysresultat på råvattnet jämförts med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag 3. Resultatet visar att vattnet har god till mycket god buffertkapacitet, detta till följd av kalkningen. De uppmätta ph-värdena ligger inom gränserna för ett svagt surt till nära neutralt tillstånd. Sjön uppvisar ett syrerikt tillstånd och halterna av organiskt material är låga enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. I ytvatten finns generellt en stor mängd mikroorganismer, varav många kan vara sjukdomsframkallande. I Ömmerns råvatten har koliforma bakterier påvisats. En möjlig orsak till detta kan vara påverkan av fekalier från de kanadagäss som periodvis vistas i badviken i nära anslutning till råvattenintaget. Rester av kolväten, bekämpningsmedel och toxiner bildat av giftiga alger har inte påvisats i Ömmerns vatten. 3 Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverkets rapport (38)

15 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARK- ANVÄNDNING Konflikter gällande användning bottnar oftast i anspråk på att använda samma ytor för flera ändamål, t ex för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering, vattentäkter. Vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa. En säker och hälsosam dricksvattenförsörjning är en nödvändig grund för ett samhälles fortlevnad och utveckling. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan komma i konflikt med andra verksamheter som kan påverka vattnet genom de restriktioner som läggs på verksamheterna, om inte verksamheterna kan samsas. 4.1 Aktuella planbestämmelser Översiktsplan Alingsås kommun Översiktsplanen, ÖP 95, för Alingsås kommun antogs av kommunfullmäktige I översiktsplanen anges att ett av kommunens egna uppsatta mål är att ta särskild hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet vid utbyggnad av infrastruktur. I planen nämns att vattenskyddsområden för vattentäkter kan behöva ses över för att uppnå detta mål. I planen redogörs för avsaknad av reservvattentäkt för bland annat Alingsås tätort och Västra Bodarne och att det har utretts hur vattenförsörjningen skall kunna förbättras. En vattenöversikt har tagits fram i vilken viktiga grund- och ytvattenmagasin dokumenteras. I planen rekommenderas att samtliga för vattenförsörjningen viktiga områden bör skyddas för framtida behov. Det framgår också att vattenskyddsområden skall upprättas för nya vattentäkter. Översiktsplanen trycker på att stor uppmärksamhet bör ägnas åt bland annat Ömmerns och Store-Närens vattenkvalitet. Det nämns att bebyggelseavlopp med utsläpp i sjöarna ej bör medges. Fiskodling är förbjudet. Alingsås kommun är uppdelad i olika kommundelar med olika planeringsområden. Ömmerns vattenskyddsområde omfattas av tre kommundelar. Halva Ömmern och halva Store-Nären och området söder därom ingår i Ödenäs kommundel. Den norra delen av området 12 (38)

16 omfattas av kommundelen Alingsås och den västra halvan av sjön och området väster därom är Hemsjö kommundel. I översiktsplanen nämns planeringsförutsättningar för de respektive områdena. För Alingsås kommundel nämns inga planer för områden inom skyddsområdets gränser. Hemsjö och Ödenäs kommundelar behandlas tillsammans eftersom gränsen mellan dem går mitt i sjön. För Ödenäs finns en fördjupad översiktsplan från Detta innebär att en mer detaljerad planering för området har gjorts. För Närsbo finns en detaljplan som medger helårsbosättning efter vattenförstärkning Naturreservat Inom Ömmerns avrinningsområde förekommer två naturreservat, Läkarebo, beläget strax norr om Olofsered öster om Ömmern samt Örsbråten, en gård söder om Ören. Lärkebo inrättades 1959 och Örsbråten inrättades Vattenskyddsområden För grundvattentäkten i Ödenäs finns ett vattenskyddsområde med skyddsbestämmelser som fastställdes Motstående intressen inom tillrinningsområdet Några andra motstående intressen än de som tas upp under kap. 5 har inte påträffats för Ömmern som vattentäkt. 13 (38)

17 5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 5.1 Genomförande En översiktlig riskinventering genomfördes inom Ömmerns tillrinningsområde av SWECO med särskild detaljeringsgrad inom det tilltänkta vattenskyddsområdet. Riskinventeringen har kompletterats med uppgifter från Miljökontoret i Alingsås kommun. Riskkällor inom Ömmerns avrinningsområde beskrivs nedan. Flertalet risker och dess lägen redovisas på karta i bilaga Riskkällor Riskobjekten inom tillrinningsområdet kan enligt Naturvårdsverkets metodik indelas i grupper: Sabotage, kris och krig Klimatförändringar Övrig verksamhet och markanvändning i tillrinningsområdet Identifierade risker inom Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas. Dessa risker har inte analyserats i denna rapport Identifierade risker inom Klimatförändringar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att föroreningar därmed lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen och perioder av extrem torka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker: o o Bräddning av avlopp Stora dagvattenmängder 14 (38)

18 o Översvämning och bortspolning av föroreningar från pågående och nedlagda verksamheter på markområden i anslutning till vattendrag och sjöar o Ökad olycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Dessa risker bedöms inte utgöra något hot för Ömmern eftersom bebyggelsen inom avrinningsområdet är och kommer att vara begränsad och därmed mängden dagvatten mm. Denna riskkälla kommer ej att behandlas i riskanalysen för aktuellt uppdrag Identifierade risker inom Övrig verksamhet och markanvändning i tillrinningsområdet De verksamheter eller förhållanden inom området som är riskobjekt kan grupperas i riskkällorna: o Urban miljö o Jord- och skogsbruk o Vägtrafik/transporter Urban miljö Överallt där människor bor och vistas förekommer en lång rad potentiella hot för en nedströms belägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. De riskkällor för Ömmern som förknippas med den urbana miljön är bland annat: o o o o o o o Avlopp Olyckor Hushålls/trädgårdskemikalier Parkering/fordonstvätt Energianläggningar Dagvatten Övrigt Samlad bebyggelse inom avrinningsområdet förekommer huvudsakligen i Ödenäs, Närsbo, Olofsered och Lövhult. Där utöver finns ett stort antal enskilt utspridda gårdar, bostadshus samt fritidshus. Konsekvensen av avlopp, olyckor, diffust läckage och hushålls/trädgårdskemikalier med mera är att skadliga ämnen kan nå Ömmern och därmed försämra råvattenkvaliteten. 15 (38)

19 Avlopp Kommunala avloppsreningsverk utgör en belastning genom utsläpp av näringsämnen och orenat avlopp (mikrobiella föroreningar) vid bräddningstillfällen. Inom Ömmerns avrinningsområde finns ett kommunalt avloppsreningsverk beläget i Ödenäs. I Närsbo finns ett avloppsreningsverk som bedrivs av en samfällighet. Övriga fastigheter inom vattenskyddsområdet har enskilda avlopp vars kvalitet i dagsläget är okända. Den främsta risken med avlopp är utsläpp av mikrobiella föroreningar till ytvattnet men även stora mängder av andra ämnen såsom kväve och fosfor kan försämra vattentäktens kvalitet. En idag aktualiserad risk i den urbana miljön utgörs av läkemedelsrester som tillförs vattendrag och grundvatten genom utsläpp av avloppsvatten. Olyckor All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Stora volymer skadliga ämnen hanteras bland annat i samband med uppvärmning av bostäder. Även cisterner inomhus kan utgöra en risk om det finns avlopp så att eventuellt spill kan nå mark-, yt- eller grundvatten eller dagvattensystemet. Ett väsentligt riskmomentet med oljecisterner är transporter och påfyllning. Hushålls/trädgårdskemikalier Bekämpningsmedel och övriga hemkemikalier utgör en risk för vattentäkten inte enbart då de används för yrkesmässigt bruk utan även vid privat bruk. Rester av bekämpningsmedel kan vid låga halter påverka vattenkvaliteten och nedbrytningen av de flesta medel är mycket långsam vilket gör att ämnena stannar kvar länge i marken och vatten. Parkering/fordonstvätt Vanligt förekommande i bebyggda områden är regelbunden parkering och uppställning av fordon samt olika former av 16 (38)

20 fordonstvätt. Dessa förfaranden innebär en risk för förorening av vattentäkten genom att föroreningar kan föras med grundvattnet eller genom ytavrinning från hårdgjorda ytor där avlopp saknas. Energianläggningar Inom tillrinningsområdet förmodas berg- och jordvärmeanläggningar för bostadsuppvärmning förekomma. För ytvattentäkten Ömmern bedöms risken med denna typ av anläggningar som liten på grund av den barriäreffekt som berget eller jorden utgör. Ytterligare en motivering till bedömningen är att ett ytvatten medger stora utspädningsmöjligheter av eventuella föroreningar. För nyare energianläggningar bedöms risken vara ännu mindre på grund av köldbärarvätskans normalt måttliga miljöfarliga egenskaper. Dagvatten Föroreningar utgörs av restprodukter bland annat ifrån transporter, dvs. väg-, däck- och fordonsslitage, samt lakningsprodukter ifrån bebyggda ytor. Undersökningar utförda av SLU har visat på förekomst av bekämpningsmedel i dagvatten från villaområden 4. Övrigt Upplag av avfall och förorenade massor är ytterligare en risk förknippad med urban miljö. Idag förekommer inga kända upplag av dessa typer, men de utgör ändå en principiell risk för vattentäkten. Risken behandlas dock inte i riskanalysen. Invid Ömmerns utlopp har vattenfall en mindre bergsförlagd vattenkraftsförläggning. Riskerna med denna ur dricksvattensynpunkt bedöms vara obefintliga för vattentäkten. Dock skulle ett oljeläckage kunna ske, vilket i så fall hamnar nedströms Ömmern. I riskanalysen, bilaga 2b, bedöms följande risker vara förknippade med Urban miljö inom tillrinningsområdet: Avloppsreningsverket, Ödenäs Avloppsreningsverket, Närsbo 4 Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2005, SLU (38)

21 Utsläpp av spillvatten från enskilda avlopp Oljecisterner för uppvärmning läckage och spill Hemkemikalier läckage och spill Enskild användning av bekämpningsmedel Parkering och uppställning av fordon Fordonstvätt Dagvatten från övrig bebyggelse Jord- och skogsbruk Jordbruk och skogsbruk kan inom olika delar av verksamheten utgöra en risk för vattentäkten. Inom jordbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen som kan förorsaka försämrad vattenkvalitet. Skogsbruk innebär en risk för försämrad vattenkvalitet främst genom näringsläckage vid avverkning och markberedning. Jord- och skogsbruksmaskiner utgör ytterligare en risk bland annat genom läckage eller spill av bränsle och olja. Skogsbruk är vanligt förekommande över hela Ömmerns tillrinningsområde och ca 90 % (ca 29 km 2 ) av den totala landarealen inom det föreslagna vattenskyddsområdet utgörs av skogsmark. Jordbruksmark förekommer endast inom mindre områden, främst i anslutning till Ödenäs. Av den totala landarealen inom det föreslagna vattenskyddsområdet utgör jordbruksmark ca 3 % (ca 1 km 2 ). De riskkällor som kan förknippas med jord- och skogsbruk är: o Bekämpningsmedel o Växtnäringsämnen o Djurhållning o Avverkning o Jord- och skogsbruksmaskiner o Timmerupplag o Övrigt Bekämpningsmedel Inom jord- och skogsbruk används bekämpningsmedel. Vissa tillåtna bekämpningsmedel kan vara svårnedbrytbara och har beaktansvärt hög toxicitet vilket gör att de kan komma att utgöra en risk för försämrad vattenkvalitet. Även hantering bekämpningsmedel utgör en riskkälla. Skogsbruket står endast för en liten del av bekämpningsmedelsanvändningen i samhället. 18 (38)

22 Felaktig förvaring av behandlade plantor i anslutning till vatten kan påverka vattenkvaliteten negativt. Växtnäringsämnen Hantering av växtnäringsämnen omfattar bland annat lagring, transport och spridning. Det finns huvudsakligen två typer av växtnäringsämnen; handelsgödsel (kemiskt framställt) och naturgödsel (djurspillning). Naturgödsel utgör en risk främst genom dess innehåll av mikrobiella föroreningar. Skogsgödsling bedrivs inte i dagsläget. Även spridning av slam från reningsverk eller enskild reningsanläggning kan utgöra en risk för försämrad vattenkvalitet. Djurhållning Djurhållning i anslutning till vattendrag, t.ex. strandbete, innebär risk för spridning av mikrobiella patogener, vilka medför en form av magsjuka. Inom Ömmerns tillrinningsområde är inte strandbete en utbredd företeelse varför risken med stranbete bedöms vara begränsad. Avverkning och andra skogsbruksåtgärder Från skogsmark sker ett kontinuerligt läckage av olika ämnen till vatten. Skogsbruksåtgärder kan påverka läckaget av både näringsämnen och tungmetaller till vatten. Ett stort uttag av biomassa kan bidra till försurning av yt- och grundvatten. Vid kalhyggen kan avrinningen bli kraftigare med bland annat ökad transport av näringsämnen, organiskt material och partiklar som följd. Körning med skogsmaskiner i vattendrag kan påverka vattenkvaliteten negativt. Jord- och skogsbruksmaskiner Fordon och arbetsmaskiner som används vid jord- och skogsbruk utgör en riskfaktor för vattenkvaliteten framförallt vid läckage eller spill av bränsle eller olja. Risken kan reduceras genom regelbundna besiktningskontroller av fordon och maskiner samt användande av miljöklassad olja. 19 (38)

23 Timmerupplag Upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande i samband med skogsbruk kan i vissa fall utgöra ett hot mot vattentäkten genom läckage av bland annat fenoler. Övrigt Farmartankar inom jordbruksverksamhet innebär en risk för att petroleumprodukter genom spill och läckage kan nå ytvattnet. Det finns även risk för spill i samband med tankning och stöld från mobila lagringstankar för petroleumprodukter i samband med skogsavverkning. I riskanalysen, bilaga 2b, bedöms följande risker vara förknippade med Jord- och skogsbruk inom tillrinningsområdet: Jordbruk bekämpningsmedel Skogsbruk bekämpningsmedel Jordbruk växtnäringsämnen Avverkning Jord- och skogsbruksmaskiner Djurhållning Timmerupplag Farmartankar etc. läckage och spill Vägar och sjötransporter De riskkällor som är relaterade till transporter i olika former är: o Olyckor o Vägdagvatten o Oförbränt bränsle och bränslespill Inom Ömmerns tillrinningsområde finns ett flertal vägar av varierande storlek. Väg 180 mot Borås är den största vägen. Den korsar östra delen av avrinningsområdet och passerar strax intill Store-Närens östra strand längs en sträcka av ca 150 m. Väg 1753 mot Hindås korsar området från nord till sydväst. Vid Ömmerns nordöstra strand och i stort sett söderut till Ödenäs samhälle ligger vägen precis intill strandkanten. Detta innebär att den ligger nära sjön längs en sträcka av ca 2,5 km. Båda vägarna passerar dessutom flera tillflöden till sjöarna Ömmern och Store-Nären. I övriga delar av området förekommer ett antal mindre vägar, vilka i regel inte är asfalterade. 20 (38)

24 Konsekvensen av trafik på vägar är att skadliga ämnen via luft och vatten genom olyckor och vägdagvatten, kan transporteras till råvattentäkten och därigenom försämra vattenkvaliteten. Olyckor Olyckor med transport av farligt gods kan medföra att stora mängder förorenande ämnen sprids till omgivningen inom en kort tid och som punktutsläpp. Väg 1753 och väg 180 ligger nära sjöar och korsar ett antal vattendrag som rinner ut i sjöarna. Inträffar en olycka med farligt gods eller tungt fordon inom dessa områden är det stor risk att t.ex. ett petroleumutsläpp rinner ut i vattendraget eller sjön och på så vis förorenar Ömmern. Ingen av vägarna är rekommenderad väg för transporter med farligt gods. Väg 1753 har bärighetsklass 2 vilket bland annat medför begränsningar för fordonets vikt. Vägdagvatten Dagvatten ifrån vägar utgör en stor diffus föroreningskälla för vattenkvaliteten. Vägdagvatten innehåller ofta höga halter av tungmetaller i form av koppar, bly och kadmium samt opolära alifatiska kolväten. Även luftemissioner ifrån biltrafiken utgör en riskkälla. Klorid ifrån vägsalt kan utgöra en risk för vattentäkter. Vanligtvis sprids något kg salt/m², år. Eftersom Ömmern är en ytvattentäkt bedöms klorid från vägsalt utgöra en mindre risk för vattentäkten och behandlas därmed inte ytterligare i riskanalysen. Beläggningsarbete på vägar kan förorena vägdagvatten, dels genom att vattnet tar upp ämnen från de material som läggs på vägbanan, dels genom användningen av maskiner vilka kan läcka drivmedel, olja mm. Även kontinuerligt slitage där små partiklar frigörs från däck och vägbana bidrar till förorening av vägdagvatten. Sjötransporter Bensin- och dieseldrivna båtmotorer medför en risk för vattenförorening, dels vid drift, dels vid den allmänna bränslehanteringen. Äldre tvåtaktsmotorer utgör en påtaglig risk för. Motorns konstruktion medför att den släpper ut % av bränslet och i princip all olja oförbränt i vattnet. 21 (38)

25 Hantering av bränsle för drivning av fordon på sjöar utgör en betydande risk genom att det ofta sker i direkt anslutning till vattnet. Sjöflyg och trafik med motordrivna fordon på isbelagd sjö utgör även de en risk eftersom bränsle kan läcka ut på vattnet/isen. I riskanalysen, bilaga 2b, bedöms följande risker vara förknippade med Vägar, järnvägar och sjötransporter inom tillrinningsområdet. Väg 1753 olyckor med farligt gods Väg 180 olyckor med farligt gods Övriga vägar olyckor med farligt gods Väg 1753 övriga olyckor Väg 180 övriga olyckor Övriga vägar övriga olyckor Dagvatten från väg 1753 Dagvatten från väg 180 Dagvatten från övriga vägar Trafik med motordrivet fordon på sjö eller is bränsle Trafik med motordrivet fordon på sjö eller is - olycka 22 (38)

26 6 RISKBEDÖMNING Nedanstående text bygger på tillämpning av en riskanalysmodell som framtagits på SWECO i Göteborg, den så kallade Blom-Liedholmska modellen, se bilaga 2a. 6.1 Identifiering av risk Risken utgörs av produkten mellan konsekvensen av en störning och sannolikheten för att denna störning skall inträffa. Konsekvensen av störningen är i detta fall att råvattenkvaliteten försämras. För att analysera riskerna att de riskobjekt som förekommer i vattentäktens tillrinningsområde skall komma att påverka vattenkvaliteten i vattentäkten används en riskmodell med nio, av varandra, oberoende parametrar. Dessa omfattar sannolikheten för att ett transportsystem finns för föroreningen från riskkällor eller riskobjekt till vattentäkten, transportsystemets motstånd mot transport samt belastningen av transportsystemet med farliga ämnen. Tillsammans bygger parametrarna upp en riskmodell som utgörs av följande delar: Sannolikhet för utsläpp av förorening Sannolikhet för ogynnsam transportmöjlighet till vattentäkt Markens och vattnets sårbarhet Avståndet till råvattenintag Emissionens rörlighet Emissionens farlighet Belastning, mängd, volym av emissionen Utbredning av riskförekomst Genom systematisk beräkning av riskanalysens samtliga ingående parametrar erhålls för varje riskobjekt en så kallad riskpoäng, vilken är en produkt av samtliga ingående parametrar. Riskpoängen ger objekten en approximativ inbördes ordning i förhållande till främst hur stor risk de relativt sett anses utgöra för vattentäkten. 6.2 Riskanalys En schablonmässig värdering och kvantifiering av riskerna som identifierats kunna hota vattentäkten har utförts. Underlaget för riskanalysen och resultatet av denna presenteras i bilaga 2. Principerna för att risk ska uppstå alternativt utebli är: 23 (38)

27 1. Samtliga ovanstående parametrar är nödvändiga ingredienser och måste vara större än noll för att risk skall uppkomma. 2. Det räcker med att någon av parametrarna är noll för att risk inte kan existera. De riskkällor som har identifierats i Ömmerns tillrinningsområde ger i princip upphov till två typer av emissioner punktutsläpp och diffusa utsläpp. Utsläppen kan dessutom vara tillfälliga eller kontinuerliga. I tabell 1 nedan ges exempel på hur risker i anslutning till Ömmerns vattentäkt kan grupperas. Tabell 1 Exempel på vilka riskobjekt som ingår i de olika kategorierna. Tillfälliga Kontinuerliga Diffusa Spridning av bekämpningsmedel Spridning av gödsel Dagvatten från vägar Spillvatten från enskilda avlopp Punkt Olyckor på väg Läckage från oljecisterner Fordonstvätt Parkering av fordon Om riskkällan ligger nära eller långt ifrån råvattenintaget avgör i vilken grad som föroreningen ur råvattenintagets perspektiv kan betraktas som en punktkälla eller en diffus källa. En riskkälla på stort avstånd från råvattenintaget och som genomgår utspädning, kan vid råvattenintaget ge diffus effekt, även om själva källan är punktformig Riskanalysens resultat Ömmerns tillrinningsområde är ett glest befolkat område som huvudsakligen utgörs av skogsmark. Risknivån i området kan betecknas som låg. De riskobjekt som identifierats i området har analyserats och resultatet av riskanalysen redovisas i tabell i bilaga 2b. Som framgår av tabellen utgörs de största riskerna för Ömmern vattentäkt av: Trafik med motordrivet fordon på sjö eller is Användning av bekämpningsmedel på jordbruksmark nära vattentäkten och enskild användning av bekämpningsmedel 24 (38)

28 Utsläpp vid farligtgodsolycka samt vägdagvatten från väg 1753, utsläpp vid farligtgodsolycka på andra vägar i området, utsläpp från enskilda avloppsanläggningar Riskanalysens användning Riskanalysen är ett verktyg för att systematiskt kategorisera risker inom vattentäktens tillrinningsområde. Även om resultatet av riskanalysen är grovt utgör det en lämplig grund för att bestämma vattenskyddsområdets utsträckning och skyddsföreskrifternas omfattning. Det är viktigt att komma ihåg att riskanalysen jämför risker inom ett bestämt område. Resultatet kan inte jämföras med en riskanalys genomförd i ett annat område Riskanalysens känslighet I riskanalysen ingår subjektiva bedömningar vilket medför att rangordningen i bilaga 2b är approximativ. Endast riskobjekt som hamnar långt ifrån varandra i rang utgör verkligt skiljda risker för vattentäkten. 25 (38)

29 7 ÅTGÄRDER Som reservvattentäkt bedöms Ömmern ha ett högt skyddsvärde. Det är viktigt att i ett långsiktigt perspektiv skydda sjöns vatten så att en fortsatt hög vattenkvalitet kan bibehållas. Mot bakgrund av miljöbalkens hänsynsregler rekommenderas följande övergripande åtgärder för att öka skyddet av vattentäkten: Boende och verksamhetsutövare bör få tillsänd information om vattenskyddsområdet. Information är nödvändig för att kunna förstå vikten av att skydda vattentäkten genom vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Detta bedöms vara grundläggande för att uppnå önskat syfte med vattenskyddet. Reglera användande av bensindrivna båtmotorer som äldre båtmotorer av 2-taktsmodell. Använda biologiskt nedbrytbara oljor och alkylatbensin. Se till att det finns god beredskap och kunskap hos räddningstjänsten om vattendragens betydelse för vattentäkten vid olycksinsatser. 26 (38)

30 8 UTFORMNING AV SKYDDSOMRÅDE Utbredningen av vattenskyddsområde för Ömmern vattentäkt redovisas i bilaga 4. Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszon samt i primär, sekundär respektive tertiär skyddszon. Nedan beskrivs den metodik som används för att avgränsa vattenskyddsområdet. 8.1 Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsbestämmelser är att preventivt skydda en vattentäkt. Skydd av vattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket (2003) ger i sina allmänna råd och handbok för vattenskyddsområden anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrologiska och hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner inom så stora områden. En uppdelning av skyddsområdet i olika zoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten. 8.2 Skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen av skyddsområdet för en ytvattentäkt bör resultera i fyra zoner för vilka olika restriktionsnivåer anges i skyddsföreskrifterna Vattentäktszon Avsikten med en vattentäktszon är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. En vattentäktszon bör enligt Naturvårdsverket avgränsas kring uttagsområdet (råvattenintaget) i sjön. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. 27 (38)

31 8.2.2 Primär zon Den primära skyddszonen syftar till att skapa ett rådrum i händelse av en akut förorening. Naturvårdsverkets handbok föreslår att gränsen för primär skyddszon skall motsvara rinntiden 12 timmar fram till vattenintaget vid högvattenflöde. En strandzon inrättas, som bör vara minst 50 meter bred ska omfatta alla tillflöden i form av åar, bäckar och större diken och täckdiken från vilka rinntiden till vattentäkten är beräknad till 12 timmar. För att förenkla beräknandet av rinntidsavståndet för och till alla berörda vattendrag, kan dessa enligt Naturvårdsverket klassas i grupper med olika schablonberäknade vattenhastigheter Sekundär zon Avsikten med den sekundära skyddszonen är att behålla en hög ytvattenkvalitet eller att förbättra den. Den sekundära skyddszonen skall motsvara en rinntid i vattendrag fram till den primära skyddszonen på 12 timmar vid högvattenflöde. Utmed vattendrag och dräneringar skall den sekundära skyddszonen omfatta ett område på minst 100 meter. Där flödestiden för grundvatten inom detta område understiger 100 dygn skall gränsen för sekundär skyddszon flyttas utåt till dess att flödestiden 100 dygn uppnås. Även dräneringar såväl på som under mark beaktas vid beräknandet av rinntiden för sekundär skyddszon Tertiär zon Syftet med den tertiära skyddszonen är att även mark- och vattenutnyttjande som i ett långt tidsperspektiv kan påverka vattentäkten negativt ska omfattas av vattenskyddsområdet. En tertiär zon ska inrättas med syfte att omfatta resterande delar av vattenskyddsområdet. 8.3 Avgränsning av primär och sekundär skyddszon Modell för avgränsning För utformning av den primär och sekundära skyddszonens utbredning används en arbetsmodell som beaktar nedanstående faktorer i given ordning. 28 (38)

32 1. Transporttider i vattendrag och sjöar Från vattenintaget skall primär skyddszon sträcka sig så långt uppströms att flödestiden vid högvattenflöde är minst 12 timmar från yttre gränsen. Den sekundära skyddszonen ska begränsas så att flödestiden från yttre begränsningen till vattenintaget är 24 timmar. 2. Dräneringar Dräneringar på och under mark skall beaktas. 3. Minsta skyddsavstånd Minsta avstånd fram till ytvattendrag eller dräneringar skall vara 50 m för primär skyddszon. För sekundär skyddszon ska avståndet vara minst 100 m eller det avstånd som erfordras för 100 dygns uppehållstid för grundvattenflöde i marken Transporttider i sjöar och vattendrag Inloppet till Ömmern sker huvudsakligen i två punkter, dels via Laxån i Olofseredviken i sjöns södra del och dels via Hjulån och Hjulsjön i Båtsviken i den nordöstra delen av sjön (se figur 3). Ömmerns har sitt utlopp i den sydvästra delen av sjön via Torska ström. Råvattenintaget ligger i den nordligaste delen av sjön. Utgångspunkten vid beräkningar av var i vattensystemet uppehållstiderna 12 respektive 24 timmar fram till råvattenintaget begränsas är att tiden beräknas fram till en punkt i ytan ovanför råvattenuttaget. Att intagsledningen är placerad på djupet 15 m beaktas inte Strömningshastigheter i vattendrag Vattenhastigheten i vattendrag styrs av såväl topografi som bottenförhållanden, tvärsnittets storlek och form mm. Enligt SMHI 5 är typiska medelströmhastigheter i ytvattendrag 0,2 0,6 m/s. Beräkningarna av strömhastigheten i vattendrag har schabloniserats genom att ett antal typmiljöer bestämts utifrån vattendragens verkliga lutning och storlek från kartmaterial. Som utgångspunkt för dessa typmiljöer har rekommendationerna i Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskydd följts. Lutningen har bestämts utifrån topografiska kartan och vattendragens storlek har bestämts 5 Vattenskyddsområde. Handbok med allmänna råd. Naturvårdsverkets handbok 2003:6. 29 (38)

33 med hjälp av den ekonomiska kartan tillsammans med punktobservationer i fält. För att bestämma dimensionerande strömningshastighet för uppströms avgränsning har sedan Naturvårdsverkets typvärden för flödeshastigheter använts enligt tabell 2. De representerar strömningshastigheten vid extrema högflödessituationer. Erfarenheter från olyckor i anslutning till vattentäkter visar att rinntiden måste beräknas efter värsta förhållande 6. Tabell 2 Exempel på grov generell uppskattning av transporthastigheter i medeltal ytvatten i olika terräng vid extrema högflödessituationer. Ur Naturvårdsverkets handbok om vattenskydd 8. Lutning [m/km] Dike [m/s] Bäck [m/s] Å [m/s] 1 0,4 0,6 0,8 5 0,7 1,1 1,6 10 0,9 1,5 2, Strömningshastighet i sjöar Vattengenomströmningen i sjöar är beroende av en rad faktorer som tillrinningens storlek, sjöns form och djupförhållanden, skiktning och vindförhållanden. Ett mått som brukar användas för att beräkna strömningshastigheter i sjöar är den teoretiska omsättningstiden, d.v.s. den tid det tar att byta ut allt vatten i sjön mot nytt. I verkligheten medverkar inte hela sjöns volym i lika hög grad i utbytet. Vattenflödet genom Ömmern från det nordliga inloppet sker från nordost mot sydväst. Detta medför att större delen av sjön ligger nedströms råvattenintaget vid Sandvik. Vinden kan dock generera en ytvattenström över sjöytor vilket medför att det övre 1-metersskiktet rör sig i vindriktningen. Vid en varaktig vind från sydväst kan en vindgenererad ytvattenström mot nordost bildas i Ömmern. Ytvattenströmmen rör sig med en hastighet på ca 1-1,5 % av vindhastigheten. Ett schablonvärde på 0,1 m/s har använts för den vindgenererade ytvattenströmmen i Ömmern utifrån den valda dimensionerande vindhastigheten 10 m/s. Denna hastighet har även använts för att beräkna strömningstiden genom andra sjöar i avrinningsområdet. 6 Kemikalieolyckor vid vattentäkter. Naturvårdsverkets rapport (38)