Schematisk skiss över vattenkraftutbyggnaden. avrinningsområde. Åseleälven benämns idag vanligen Ångermanälven [1].

Transkript

1 Å N G E R M A N Ä L V S M O D E L L E N Utbyggnaden av vattenkraften i Sverige ägde, liksom i övriga världen, rum i huvudsak under och 1960-talen och är idag mycket omfattande. Huvuddelen av Sveriges stora älvsystem har ett stort antal dammar och kraftverk och är starkt påverkade av vattenreglering [1]. Typiskt för perioden var att behovet av att bygga upp Sverige som nation satte en kraftig prägel på samhällsprocesserna. Samtidigt var kunskapen om vattenkraftutbyggnadens miljöpåverkan begränsad. Vattenbyggnadsintresset värderades högre än andra, både enskilda och allmänna intressen och i praktiken tilläts inte motstående intressen bromsa utvecklingen. Vattenkraftsel kan anses vara grön ur utsläppssynpunkt, ändå är det utan tvekan så att överdämning av sjöar och torrläggning av älvsträckor, ändrade flödesförhållanden samt uppförandet av dammar har haft stor negativ inverkan på ekosystem, kulturvärden och sociala värden, men... MÅSTE det råda ett motsatsförhållande mellan vattenkraft och andra intressen? HUR ska man göra för att alla ska få plats? 1

2 Vattendirektivet Införandet av EU:s ramdirektiv för vatten, eller vattendirektivet [2], innebär en nysatsning på vattenvård, vilket i sin tur betyder att omfattande insatser måste göras och att många reglerade vatten behöver åtgärdas. För att genomföra sådana åtgärder krävs i allmänhet omfattande förundersökningar, noggrann planering, projektering och uppföljning. Ofta handlar det också om åtgärder som kräver förändring av de vattendomar som sätter villkoren för verksamheten. Vattendirektivet fastslår att medlemsstaternas vatten ska ha god ekologisk status år 2015 (förlängt till 2021). Vid konflikt med viktiga samhällsintressen, som till exempel kraftproduktion, kan vattenförekomster förklaras som kraftigt modifierade. I dessa vatten skall i stället god ekologisk potential uppnås. Ångermanälven Ångermanälven står för 17 % av hela Sveriges vattenkraftproduktion. Utbyggnaden av älven har inneburit att den biologiska mångfalden i älvdalen har minskat kraftigt och att vissa arter helt har försvunnit, såsom vildlax, nätting och ål. Med Ångermanälvens avrinningsområde som modellområde har två projekt genomförts, i älvens övre respektive nedre delar [3][4]. Syftet har varit att ta fram förslag på arbetsgång för planering och genomförande av åtgärder som ska ge god ekologisk potential. Innebörden av god ekologisk potential är inte helt klar, men avsikten med de genomförda projekten är att de så långt som möjligt ska fungera som exempel på arbetssätt för att kunna ta ställning till vilka åtgärder som är möjliga och rimliga att genomföra i reglerade vattendrag. Därigenom ska det även vara möjligt att bestämma kvalitetskrav för vattenförekomster som, till följd av vattenkraftutbyggnad, förklarats som kraftigt modifierade enligt vattendirektivet. 2

3 Schematisk skiss över vattenkraftutbyggnaden i Ångermanälvens avrinningsområde. Åseleälven benämns idag vanligen Ångermanälven [1]. I rapporterna från de genomförda projekten ingår, förutom konkreta åtgärdsförslag för olika sträckor i Ångermanälven, ett förslag till arbetssätt för hur man kan gå till väga vid analys av vattendomar, kartläggning av flödessituation, fysiska och biologiska förhållanden samt förändringar i kraftproduktion vid restaureringsåtgärder. I förslagen ingår även att göra kostnadsuppskattningar och bedöma konsekvenserna för nuvarande kraftproduktion. Den arbetsmodell som föreslås är en stegvis process bestående av 16 steg ; ÅNGERMANÄLVSMODELLEN Det bör påpekas att de 16 steg som redovisas här är den utvecklade versionen av Ångermanälvsmodellen som presenteras i rapporten för nedre Ångermanälven och Faxälven. 3

4 1. Fastställ vattnens ekologiska status i det område som är aktuellt. Kontrollera om vattnen är kraftigt modifierade. Prioritera vattenområden som inte har god ekologisk status. 2. Komplettera och verifiera bedömningen av ekologisk status. I många fall finns det luckor i myndigheternas bedömningsunderlag. Det kan finnas kompletterande undersökningar hos universitet, kommuner, vattenvårdsförbund eller andra aktörer och det kan behövas ytterligare undersökningar. 3. Finns vattendom eller motsvarande tillstånd för verksamheter som påverkar det aktuella vattnet? Vilka juridiska förhållanden gäller för området? 4. Sammanställ den inverkan på vattenstånd, flöden och vandringsmöjligheter som gällande tillstånd och vattendom(ar) medför. För att skapa en helhetsbild av påverkanssituationen kan det ibland vara nödvändigt att undersöka vad som gäller för anläggningar upp- eller nedströms det aktuella området. 5. Sammanställ andra verksamheter och naturförhållanden som kan påverka den ekologiska statusen. Även om vattendraget är reglerat så kan vattenområdet påverkas av annat som är av betydelse för åtgärdsarbetet (t.ex. reningsverk eller pumpstationer till dessa, soptippar, dikningsföretag, skogsavverkning, jordbrukspåverkan, kanalisering, försurning m.m.). 6. Kommunicera med dem som berörs av aktuell verksamhet (t.ex. kringboende, fiskevårdsområden, ideella föreningar, vattenråd, berörda myndigheter och kommuner samt verksamhetsutövare). Att föra dialog med myndigheter, berörda företag och enskilda är en viktig del av processhanteringen. Det kan även tillföra ytterligare information om ursprunglig ekologisk status, fler perspektiv, kompletterande kompetenser m.m. 7. Sammanställ vilka ekologiska värden som bedöms ha gått förlorade eller skadats. Utgå från underlagen som samlats in och sammanställts i punkterna 1-6. Uppgifter som inte kommer från undersökningar utförda med verifierbara metoder kan vara svårbedömda, men kan ändå vägas in om de har stöd av eller stödjer andra uppgifter med större vetenskaplig tyngd. 4

5 8. Fastslå vad som kan anses motsvara god ekologisk status/god ekologisk potential för vattnet. (Rekommendationer om vad som utgör god ekologisk status eller potential i en vattenförekomst kan lämnas till berörd myndighet. Ett formellt ställningstagande kan dock bara göras av en för detta ansvarig myndighet, enligt gällande bestämmelser.) Att definiera vilken målsättning man har med åtgärderna ska ligga som underlag för både ekonomiska överväganden och finansieringsalternativ samt för hur dessa förhållanden kan mätas. 9. Ta fram förslag på möjliga, tekniskt genomförbara åtgärder. Först efter att ha genomfört ordentliga undersökningar och tydligt definierat problemområden är det meningsfullt att utarbeta åtgärdsförslag. 10. Bedöm de ekologiska effekterna av de möjliga åtgärderna, så väl i det aktuella vattnet som i närliggande områden (jfr. med punkterna 8 och 9). 11. Bedöm de föreslagna åtgärdernas effekter på andra naturvärden och kulturmiljöer. 12. Bedöm den ekonomiska nyttan av de föreslagna åtgärderna. Den ekonomiska nyttan bör bedömas utefter de riktlinjer som anges i konsekvensanalysen (punkterna 10 och 11), d.v.s. med hänsyn taget till vattnets ekosystemtjänster, dess kulturvärden och den biologiska mångfalden. 13. Bedöm kostnader för föreslagna åtgärder och konsekvenser för kraftproduktion, elförsörjning och andra verksamheter som påverkas av åtgärderna. 14. Presentera förslag och bakgrund för berörda aktörer genom skriftliga rapporter och fysiska möten. 15. Initiera åtgärderna i samverkan med bl. a. kraftbolag och myndigheter. Den lokala förankringen är en förutsättning för lyckade åtgärder och lokal acceptans. Många åtgärder som behöver genomföras vid vattenkraftverksamheter kan förutsätta ändringar av gällande domar/tillstånd och dess villkor. 16. Följ upp och utvärdera utförda åtgärder. 5

6 Exempel Ångermanälvens övre del: Malgomaj Volgsjön; Bullerforsens/Malgomajs kraftverk Juridiska förhållanden och ekologisk status För älvsträckan finns fyra vattendomar Dessa fastställer bl.a. tappningsnivåer och vattenföring samt diskuterar behov av åtgärder för att underlätta/möjliggöra fiskvandring, vilket dock hittills inte ansetts vare sig nödvändigt eller meningsfullt. Den nuvarande ekologiska statusen bedöms vara dålig främst med tanke på mycket stora flödesförändringarna. Bedömningen grundar sig bl.a. på analys från Vattenmyndigheten, information och diskussioner i vattendomarna samt äldre fotografier. Huvudgrenen, med den före detta Bullerforsen, består idag i huvudsak av en urschaktad utloppskanal nedströms Malgomajs kraftverk. I den sidogren som kallas Lillån råder permanent nolltappning. Älvsträckan bör klassas som kraftigt modifierad och Malgomajdammen bedöms som ett definitivt vandringshinder för fisk och andra vattenorganismer. Bullerforsen sedd nedifrån; till vänster före utbyggnad, till höger år 2008 [3]. Åtgärdsförslag Tre alternativ samt ett förslag från 1959 har prövats beträffande åtgärder. Det enda alternativet som bedöms ekologiskt försvarbart visas i bilden på nästa sida. 6

7 Refugdamm Lillåns damm Ränna till kraftverkskanalen med omlöp runt regleringstill spegeldammen. Lillån Kostnadsberäkning Denilränna i Lillåns damm Refugdamm i Magomaj (600 m) Vatten i Lillån året runt Denil- eller slitsränna till kraftverkskanalen med omlöp runt regleringstill spegeldammen. Översyn av vattenhushållningsbestämmelserna. Ca 1-1,5 MSEK (inkl. anpassning för olika flöden, inpassning i befintlig damm och konstruktion för att kunna följa Malgomajs nivåförändringar Kostnaden är svår att uppskatta utan detaljplanering, men området är relativt grunt. 2-4 m 3 /s ; 0,5-1,2 MSEK/år i minskade intäkter. Denna beräkning innefattar inte kostnader för ev. anpassning av åfåran. Ca 3 MSEK som engångsinsats. Ekonomisk konsekvensanalys har inte gjorts i den genomförda utredningen. Processen för Bullerforsen, enligt Ångermanälvsmodellen, har nått steg 15. (Steg 8 samt 11 och 12 bör ev. bearbetas ytterligare.) Jfr. utbyggnadsvattenföringen 140 m 3 /s i Bullerforsen. 7

8 Nedre Ångermanälven och Faxälven: Sollefteå Bottenhavet; Sollefteå kraftverk Sollefteå kraftverk sett nedifrån år 2011 [4]. Juridiska förhållanden och ekologisk status En mycket stor mängd juridiska dokument behandlar verksamheten vid Sollefteå kraftverk. Som sista anläggning innan havet ska kraftverket återreglera korttidsregleringarna i övriga delar av Ångermanälven och Faxälven. Detta innebär att man inte har så stor egen påverkan på flöden och reglering. Till följd av stora flödesförändringar samt att dammen vid kraftverket utgör ett definitivt vandringshinder bedömer Vattenmyndigheten vattenförekomstens ekologiska status som otillfredsställande. God ekologisk status ska ha uppnåtts till 2021 enligt gällande miljökvalitetsnorm [5]. Åtgärdsförslag Insatser vid Sollefteå kraftverk anses avgörande för åtgärder i övriga delar av avrinningsområdet då det utgör det första vandringshindret från havet räknat. Tre alternativa vandringsvägar har utvärderats bland vilka ett omlöp på älvens norra sida (gul linje i bilden) bedöms vara det bästa. Motivationen är funktionssäkerhet både avseende vandring och teknik. Kostnadsberäkning Omlöp (längd: 150 m, bredd: 4-6 m, lutning 5 %) 2-4 MSEK Processen för Sollefteå, enligt Ångermanälvsmodellen har nått steg 15. (Steg 8 samt 11 och 12 bör ev. bearbetas ytterligare.) 8

9 Fungerar modellen? I rapporterna från de två projekt som hittills genomförts presenteras en stor del av resultaten från det arbete som utförts enligt Ångermanälvsmodellen. De studerade vattnens ekologiska status, juridiska situation och pågående verksamheter redovisas. Åtgärdsbehov uppskattas liksom effekter av och kostnader förenade med föreslagna åtgärder. I dagsläget har processerna, för den övre respektive den nedre delen av Ångermanälven, nått fram till steg 10 i modellen där avsikten är att mer ingående utredningarna ska inledas. I viss utsträckning har även moment genomförts. Arbete med steg 15 och 16 (praktiska åtgärder och utvärdering av dessa) har dock ännu inte inletts. Processen hittills anses ha fungerat väl då man, trots det komplexa och konfliktfyllda ämnet samt ett stort antal inblandade intressenter och myndigheter, kunnat producera rapporter med tydliga resultat som en grund för det fortsatta arbetet. Förankringen i lokalsamhället genom samverkan med bl.a. fiskevårdsföreningar, möten med befolkningen etc. anses också vara god. Nedre Ångermanälven och Faxälven - Möte mellan projektets expertgrupp och kraftbolagen E.ON och Vattenfall i Sollefteå mars (foto: Majed Safaee) En utredning av Ångermanälvens mellersta del och Faxälvens övre del, liknande de som redan genomförts för Ångermanälvens övre och nedre delar, anses som ett intressant komplement för att få en helhetsbild av avrinningsområdet. Det som dock bedöms som avgörande är att hitta krafter som kan leda de påbörjade processerna från ord till handling. Drivande organisation bör inte vara en tillsynsmyndighet eller ett starkt enskilt intresse utan någon form av oberoende organisation eller myndighet som exempelvis en myndighet med ansvar kopplade till vattendirektivet, en kommun eller en lokal samverkansorganisation. 9

10 För- och nackdelar med Ångermanälvsmodellen + - Enkel att använda Levererar ovärderlig kunskap (genom involvering av lokala intressenter) Olika lokala intressenter får möjlighet att påverka Visar på billiga åtgärder (i förhållande till intäkter från vattenkraften) Visar att styrmedel, teknik och praktiska lösningar finns. Visar att åtgärder får både ekologiskt och samhällsekonomiskt positiva effekter Tidsödande (bl.a. p.g.a. utredningar av komplexa juridiska processer inom ett mycket stort geografiskt område) Genomförandet begränsas av att det finns arbetsmoment som endast kan utföras av vissa aktörer Vissa kostnader är svåra att beräkna Avsaknad av medel och opartiskt kompetensstöd som kan stötta lokala krafter att driva arbetet framåt Det har hittills varit svårt att identifiera en lämplig drivande organisation Kontakt Har Du frågor eller synpunkter gällande Ångermanälvsmodellen är Du välkommen att kontakta Vilhelmina Model Forest Adress: Vilhelmina Model Forest, c/o Skogsstyrelsen, Volgsjövägen 27, S VILHELMINA Telefon: E-post: VMF hemsida: vilhelminamodelforest@vilhelmina.se (Där finns även mer information om Ångermanälvsmodellen ) 10

11 Fakta och referenser [1] Mer information om vattenreglering i Sverige finns bl.a. hos Vattenregleringsföretagen, [2] EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet), ( ). [3] Åtgärdsplanering i reglerade vattendrag arbetsåtgärder och åtgärdsförslag i Övre Ångermanälven. Skogsstyrelsens Rapport 1/2009. Skogsstyrelsens förlag. Jönköping. [4] Nedre Ångermanälven och Faxälven förslag till miljöförbättrande åtgärder. Rapport 5/2011. Skogsstyrelsens förlag. Jönköping. [5] Mer information om miljökvalitetsnormer för vatten finns bl.a. hos Vattenmyndigheterna, ( ). [6] Korta fakta om Ångermanälven är hämtade från Wikipedia, ( ). Foton: (vilka ej hämtats ur [3] eller [4] eller där annan fotograf anges) Ursula Neussel. Denna informationsbroschyr har tagits fram av Vilhemina Model Forest under 2013 med finansiering av EU-medel från Baltic Sea Region genom forskningsprojektet Baltic Landscape. 11

12 Ångermanälven Bullerforsen (kraftverk) Vojmån VILHELMINA ÅNGERMANÄLVEN Fjällsjöälven Faxälven SOLLEFTEÅ (tätort och kraftverk) är 463 km lång och belägen i norra Sverige. Den är Sveriges tredje vattenrikaste älv, med en medelvattenföring på 500 m 3 /s vid mynningen. Avrinningsområdet (se bild) är km². har sina källor i södra Lappland. Den flyter genom Ångermanland och mynnar ut i Bottenhavet. De viktigaste biflödena är Vojmån, Fjällsjöälven och Faxälven. har 16 kraftverk. Några av de viktigaste forsarna för vattenkraftproduktion är Nämforsen, Moforsen och Forsmoforsen [6]. 12