E-POST KORTFATTAD SAMMANFATTNING AV RESULTAT EMÅNS NEDRE DELAR MAJ-AUG 2013

Transkript

1 DATUM UPPDRAGSNUMMER TILL Anders Svensson Lst Kalmar län KOPIA Jens Nilsson RÅN Hanna Almqvist E-POST KORTATTAD SAMMANATTNING AV RESULTAT EMÅNS NEDRE DELAR MAJ-AUG 213 Nedan följer en kortfattad sammanfattning av resultaten som hittills inkommit för undersökningarna i Emåns nedre delar. Ytvattenprovtagning har genomförts vid fyra tillfällen, månadsvis i maj-aug 213. Provtagning i fokuspunkter har genomförts vid ett tillfälle, i juni 213. Provpunkternas lägen redovisas i igur 1. En schematisk bild av vattenflödet i Grönskogsområdet redovisas i igur 2. Golder Associates AB Box 2127, 14 6 Stockholm. Besöksadress: Östgötagatan 12, Stockholm Tel: ax: Golder Associates: Kontor i Afrika, Asien, Australien, Europa samt Nord- och Sydamerika Org.nr VAT.no SE Styrelsens säte: Stockholm

2 igur 1: Provpunkternas lägen. igur 2: Schematisk bild av Grönskogsområdet, med utsatta provpunkter. 2/8

3 Kadmium [ug/l] Kadmium [ug/l] 1. YTVATTENPROVTAGNING Ytvattenhalterna följer samma mönster som vi tidigare sett vid majprovtagningen. Halterna direkt nedströms Jungnerholmarna är endast marginellt högre än halterna uppströms. Däremot stiger halterna kraftigt vid Gåsgöl och vid sjöarna (dvs där sedimentansamlingar finns). Nedströms sjöarna är halterna mer eller mindre konstanta hela vägen till utloppet vid Em. Halterna är generellt högst i maj och juli och lägst i augusti. Ut ur Grönskogssjön (YV7 och YV11) är halterna generellt högst. Halterna är också höga i kvillen mellan Kärrhultesjön och Grönskogssjön. Mönstren ser liknande ut för filtrerat och ofiltrerat vatten.,35 iltrerat YV,3,25,2,15,1,5 maj-13 jun-13 jul-13 aug-13 igur 3: Kadmiumhalter i filtrerat ytvatten, Emån.,5 Ofiltrerat YV,4,3,2,1 CCME PEL maj-13 jun-13 jul-13 aug-13 igur 4: Kadmiumhalter i ofiltrerat ytvatten, Emån, strecket visar,18 µg/l, vilket är CCME:s PEL-värde vid hårdhet 5 mg CaCO 3/l. 3/8

4 Andelen löst kadmium är generellt högst i maj och augusti och lägst i juni och juli (igur 5). Vid den inledande ytvattenprovtagningen (vid platsbesöket i sept 212, se igur 6 för att friska upp minnet) såg det ut som att all kadmium var löst uppströms Jungnerholmarna, men nedströms dessa var endast 5-6 % löst. Samma mönster går inte att se vid dessa provtagningar (även om maj- och juniprovtagningar indikerar ett liknande mönster och YV1 och YV2 (uppströms Jungner) utmärker sig något vid jämförelse av andel löst kadmium). Det finns heller inget tydligt mönster som visar att andelen löst eller partikelbundet ökar eller minskar vid någon viss punkt i systemet. 12% Andel löst kadmium [%] 1% 8% 6% 4% 2% maj-13 jun-13 jul-13 aug-13 % igur 5: Andel löst kadmium (kadmiumhalt i filtrerat vatten dividerat med kadmiumhalt i ofiltrerat vatten). igur 6: Resultat från den inledande ytvattenprovtagningen, sept /8

5 1.1 Transport Kadmiumtransporten i Grönskogsområdet redovisas i igur 7. lödena har mätts i samtliga punkter undantaget i YV7 (Tabell 1). Där har flödet istället uppskattats till YV7=YV5-YV11 (uppskattningen tycktes tidigare ge negativa värden i YV7, men rättelse av ett räknefel gav mer rimliga värden). Transporten är lägst i augusti (förklaras både av lägst halter och lägst flöde under denna månad). Den totala transporten är i östra delen av systemet (YV8-YV11) högst i juli, medan den lösta transporten är högst i maj. I västra delen av systemet är både den totala och den lösta transporten generellt högst i maj.,5,4,4,3,3,2,2,1,1, Transport av löst kadmium [kg/mån] YV5 YV6 YV7 YV8 YV9 YV1 YV11,7,6,5,4 Maj Juni,3 Juli,2 Augusti,1, Transport av kadmium (total) [kg/mån] YV5 O YV6 O YV7 O YV8 O YV9 O YV1 YV11 O O Maj Juni Juli Augusti igur 7: Kadmiumtransport i Grönskogsområdet. Tabell 1: löden i Grönskogsområdet [m3/s] Datum YV5 YV6 YV7* YV8 YV9 YV1 YV11 Tot ,9 2,3 1,6 6, 6, 5,9 4,3 24, , 2,1 1,8 4,9 5,5 4,7 3,2 2, ,3 1,7 1,3 6,1 6,6 4,1 3,1 21, ,2 1,2 1,7 2,4 4, 2,1 1,5 14, ,4 1,2,2 1,6 3, 3,2 2,2 13,7 1 Ej uppmätta flöden YV7=YV5-YV11 5/8

6 Kadmium [ug/l] 2. OKUSPUNKTER 2.1 Yt- och bottenvatten Yt- (,5 m u vy) och bottenvatten (ca,5 m o sy) provtas vid alla fokuspunkter. Halterna är vid flera tillfällen högre i ytvatten än i bottenvatten, vilket är något förvånande. Halterna i ofiltrerade prover är högre än i filtrerade. OKUS3, i Kärrskogssjön, utmärker sig med klart högre halter än övriga vattenprov (igur 8).,12,1 Yt- och bottenvatten, juni 213,8,6,4,2 YT BOTT O O O O O O OKUS 1 OKUS 2 OKUS 3 OKUS 4 OKUS 5 OKUS 6 igur 8: Halter i yt- och bottenvatten i fokuspunkter, juni 213. Strecket visar ca,18 ug/l, CCME:s RV vid hårdhet 5 mg CaCO3/l. 2.2 Ytliga sediment Ytliga sediment (-2 cm u sy) provtas i alla punkter varje säsong. I igur 9 visas resultaten från juni 213, tillsammans med närliggande punkter från sedimentkarteringen i oktober 212. Halterna är låga i referenspunkten (OKUS1) och fortfarande relativt låga i Gåsgöl (OKUS2), men stiger kraftigt i Kärrhultesjön (OKUS3), för att därefter sjunka igen. Halterna är liknande i oktober 212 och juni 213. Om vi jämför igur 8 och igur 9 kan vi se ett samband mellan höga halter i sedimenten och höga halter i vattnet. Ytsediment OKUS1 OKUS2 OKUS3 OKUS4 OKUS5 OKUS6 jun-13 sedimentkarte ring okt 212 igur 9: Sediment -2 cm u sy i fokuspunkterna, juni 213 samt sedimentkartering okt 212 (inget prov analyserades i OKUS5 i okt 212). 6/8

7 Suspendathalt [mg/kg] Suspendatbelastning [mg/l] 2.3 Suspendat Vatten har filtrerats för att undersöka suspendathalter och suspendatbelastning i de sex fokuspunkterna. Suspendatbelastningen (dvs hur mycket suspendat som finns per liter vatten) redovisas i igur 1. Halten varierar mellan 3,3 och 5 mg/l, lägst är belastningen i Kärrhultesjön (OKUS3) och Berggöl (OKUS6), högst i Grönskogssjön (OKUS4). 6 Suspendatbelastning, juni OKUS1 OKUS2 OKUS3 OKUS4 OKUS5 OKUS6 Susp.belastning igur 1: Suspendatbelastning i fokuspunkterna, juli 213. Kadmiumhalten i suspendatet redovisas i igur 11. Halten stiger kraftigt i varje punkt ned till Grönskogssjön (OKUS4). I Berggöl (OKUS6) är halterna likvärdiga med halterna i Grönskogssjön. I OKUS5, i en kvill vid Grönskogsområdet, är halterna klart lägre än i Grönskogssjön. Halterna i suspendatet i Grönskogssjön är dubbelt så höga som halterna i suspendatet i Kärrhultesjön, trots att sedimenthalter och halter i vattnet är klart högre i Kärrhultesjön (se igur 8 och igur 9). Suspendathalt, juni Cd OKUS1 OKUS2 OKUS3 OKUS4 OKUS5 OKUS6 igur 11: Kadmiumhalt i suspendatet i fokuspunkterna, juni /8

8 Andel löst [%] Även med hjälp av suspendatfiltreringen kan andelen löst förorening beräknas, genom att jämföra halter i suspendatet med halter i det vatten som gått genom filtren. Av igur 12 framgår att i Grönskogssjön (OKUS4) är andelen löst kadmium lägst, med knappt 4 % i löst fas. I Berggöl (OKUS6) däremot är 9 % av kadmiumen i löst fas. En jämförelse med igur 5 visar inte på någon tydlig korrelation, men proven är generellt inte tagna i samma punkter så de är egentligen inte direkt jämförbara. Andel löst, juni Cd OKUS1 OKUS2 OKUS3 OKUS4 OKUS5 OKUS6 igur 12: Andel löst kadmium i fokuspunkterna, juni BEHOV AV JUSTERINGAR I dagsläget ser vi inga behov av justeringar av provtagningsplanen. När resultat från sedimentfällorna och porvattenpressningen inkommit (första resultaten kommer i oktober) kan det dock hända att ett justeringsbehov ses. En diskussion kring detta bör i så fall tas efter att provtagningarna i oktober är genomförda och utvärderade. Hanna Almqvist c:\users\halmqvist\desktop\resultat tom aug 213_1311.docx 8/8