Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

Transkript

1 Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

2 Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska kolföreningar Kolföreningarna förbrukas naturligt av bakterier, bryts ner av UV-strålning och sedimenterar. Sammantaget fungerar sjöar som klarningsbassänger

3 Naturlig variation Årsvariation av vattenfärg i fyra halländska åar baserat på månadsmedelvärden för perioden Källa: Länsstyrelsen i Hallands län

4 Färgtal Åsnens utlopp mg/l

5 Färgtal Möckelns utlopp mg/l

6 Färg (mg/l) Färgtal i 5 sjöar, mg/l y = 0,0057x - 137,47 R 2 = 0, Färgtal Femlingen Färgtal Möckeln Färgtal Kösen Färgtal Salen Färgtal Åsnen Linjär (Färgtal Åsnen) Linjär (Färgtal Salen) Linjär (Färgtal Möckeln) Linjär (Färgtal Kösen) Linjär (Färgtal Femlingen) y = 0,0087x - 211,14 R 2 = 0,3085 y = 0,0102x - 231,59 R 2 = 0,2023 y = 0,0052x - 111,41 R 2 = 0,0776 y = 0,0034x - 19,12 R 2 = 0, År

7 Färgtal refsjöar y = 0,0009x - 20,729 R 2 = 0, , ,00 Rammsjön Farstusjön Fiolen St Skärsjön Skärlen Vrången Hjärtsjön y = 0,0328x - 877,88 R 2 = 0,1993 y = 0,0447x ,5 R 2 = 0,1809 y = 0,0143x - 249,18 R 2 = 0, ,00 y = 0,011x - 297,49 R 2 = 0,2011 y = 0,0029x - 79,519 R 2 = 0, ,00 y = 0,0055x - 130,99 R 2 = 0,0867 y = 0,0108x - 229,26 R 2 = 0,1555 1, y = 0,0008x - 16,514 R 2 = 0,1092

8 Miljöproblem Minskat siktdjup Gynnar gös på bekostnad av abborre och gädda Ändrad växtzonering Födotillgång för fisk minskar Gubbslem gynnas Ökad nedbrytning med syrebrist som följd Minskat livsutrymme för fisk m m Risk för fosforläckage från sedimenten (fosfor frigörs vid syrefria förhållanden) ->övergödning, algblomning

9 Miljöproblem forts Ökande svårigheter och kostnader för att producera dricksvatten (~ 2 kr/m3) Lukt, smak, bakterietillväxt, klororganiska föreningar

10 Orsaker? Klimat Nederbördsmängden -> höga flöden->mättad mark-ytlig avrinning-> högre humushalter Temperatur -> torrare somrar??????->ökad nerbrytning i mark Markanvändning Ökad skogsproduktion -> ökade förråd av organiskt material? Dikade områden -> ökad rörlighet för humus Effekt av försurningen? Eller återhämtning? Minskat svavelnedfall -> Högre humushalter?

11 Sjön Bäen Kalén, V. Varför blir Skånska sjöar och vattendrag brunare?, Lst Skåne län år 2007.

12 Referenssjöar i Kronoberg Förändring färgtal (%) Diagramrubrik Procentuell förändring Linjär (Procentuell y = -207,09x + 0,0968 R 2 = 0,274 1,6-0,007-0,006-0,005-0,004-0,003-0,002-0, ,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Förändr SO4 (Mekv/l)

13 Klimat och sårbarhetsutredningen SOU 2007:60 Antalet högflödessituationer ökar! Totala nederbördsmängder i SV Sverige förväntas öka Skyfallen blir fler och mer nederbördsrika Allt mer av vinternederbörden faller som regn

14

15 Vad gör vi åt detta? Fortsatt långsiktigt klimatarbete Kontakt med forskningen Lunds Univ., W. Granéli Löfgren,Wilander, SLU Sprider kunskap seminarium planeras under året Ökad uppmärksamhet inom miljöövervakningen tätare provfisken Upptagen som Väsentlig fråga inom vattendirektivsarbetet Yttrandet över Klimat och sårbarhetskommitténs betänkande vattenförsörjning, fiskenäringen

16 Yttrande till VM ang. väsentliga frågor inför förvaltningsplanearbetet Länsstyrelsen ser särskilt positivt på att Vattenmyndigheten har lyft fysisk planering samt ökande brunfärgning av ytvatten som väsentliga frågor. Den ökande brunfärgningen är ett miljöproblem som mycket påtagligt berör såväl vattenägare, fiskare, allmänhet, dricksvattenproducenter och turismnäringen. Brunfärgning påverkar bl.a. fiskbestånden i snabb takt och riskerar att minska regionens attraktivitet för besökare. Länsstyrelsen anser att frågan är akut och att informationsbehovet och efterfrågan på möjliga motåtgärder är stort. Länsstyrelsen konstaterar dock att ökande humushalter som beskrivande parameter på ett dåligt sätt passar in i bedömningsgrunderna för statusklassningen.

17 Västerhavets vattendistrikt Länsstyrelsen är också kritisk till att frågan om ökande humushalter och brunfärgning inte nämns för Lagan och att det inte har bedömts vara något miljöproblem överhuvudtaget inom vattendistriktet. Den ökande brunfärgningen är ett miljöproblem som mycket påtagligt berör såväl vattenägare och fiskare som allmänhet, dricksvattenproducenter och turismnäringen. Brunfärgning påverkar bl a fiskbestånden i snabb takt och riskerar att minska regionens attraktivitet för besökare. Länsstyrelsen anser att frågan är akut och att informationsbehovet och efterfrågan på möjliga motåtgärder är stort. Länsstyrelsen konstaterar dock att ökande humushalter som beskrivande parameter på ett dåligt sätt passar in i bedömningsgrunderna för statusklassningen. Detta får dock inte hindra Vattenmyndigheten att förhålla sig till frågan. Länsstyrelsen förutsätter att brunfärgningsproblematiken beaktas tydligt och öppet i det fortsatta vattenförvaltningsarbetet.

18