Mer fosfor ger mer cyanobakterier i norra Östersjön
|
|
- Viktor Jonasson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mer fosfor ger mer cyanobakterier i norra Östersjön Agneta Andersson, Chatarina Karlsson & Siv Huseby, Umeå universitet Helena Höglander, Stockholms universitet I flera områden i norra Östersjön har cyanobakterierna ökat under de senaste tio till femton åren. I Bottenhavets och Egentliga Östersjöns kustområden ökar de kvävefixerande cyanobakterierna. I Bottenvikens utsjö är det den småcelliga och kolonibildande gruppen Chroococcales som blir fler. Förändringarna beror i flera fall på ökande halter av fosfor. Växtplankton är basen i havets näringsväv, och de är i slutändan mycket viktiga för fiskproduktionen. Växtplanktonsamhället i Östersjön består av ett tiotal grupper, varav cyanobakterier är en. Cyanobakterier är speciellt intressanta eftersom vissa arter kan producera gifter som kan vara skadliga för andra organismer i havet, och även för människor. De årligt återkommande sommarblomningarna av cyanobakterier i Egentliga Östersjön är ett miljöproblem och anses allmänt bero på övergödning i havsområdet. Blomningar av cyanobakterier är emellertid inte en ny företeelse i Östersjön utan förekom även för 7 år sedan. Cyanobakterier gynnas av höga närsaltskoncentrationer, speciellt fosfor, och används som en indikator för övergödning i söt- och brackvattensystem. Även förändringar i temperatur och salthalt kan påverka förekomsten av cyanobakterier. I denna studie undersöks om någon av de kolonibildande cyanobakterieordningarna och/eller de fysikalisk-kemiska parametrarna har ökat eller minskat under sommarperioden från juni till september under åren i norra Östersjön. Data är insamlade genom den nationella miljöövervakningen. Encelliga Chroococcales, av typen Synechococcus, övervakas endast i Bottniska viken och har därför inte tagits med här. Variationer från norr till söder Vad gäller de fysikalisk-kemiska parametrarna så fördubblas salthalten från Bottenviken till Egentliga Östersjöns utsjö. Totalfosforhalten ökar med ungefär tre gånger från norr till söder och totalkvävehalterna är högre i söder än i norr. Kvoten oorganiskt kväve (DIN) och fosfor (DIP) är Den kolonibildande cyanobakterien Cyanodictyon sp. som hör till gruppen Chroococcales. Foto: Helena Höglander fakta Cyanobakterier Cyanobakterier, tidigare kallade blågrönalger, är fotosyntetiserande bakterier som till sin uppbyggnad och förökning liknar bakterier, men som annars mest liknar andra växtplankton. De trivs i både söt- och brackvatten. De planktiska cyanobakterierna delas in i tre ordningar (grupper): Chroococcales encelliga eller kolonibildande småcelliga arter med runda, ovala eller avlånga celler som sitter ihop i geléhöljen eller är sammanbundna med geletrådar, Nostocales kvävefixerande, trådformiga arter med heterocyster (särskilda celler där kvävefixeringen kan ske) och vilceller, samt Oscillatoriales icke kvävefixerande, trådformiga arter, utan heterocyster eller vilceller. havet 13 / 1 51
2 Hos släktet Woronichinia (gruppen Chroococcales) sitter cellerna ihop med gelétrådar i täta kolonier. Arten Pseudanabaena cf. limnetica hör till gruppen Oscillatoriales. Kolonierna kan bilda fantastiska former. Här Dolichospermum lemmermannii som hör till gruppen Nostocales. Planktolyngbya sp. (Oscillatoriales). Foto (samtliga): Helena Höglander högre vid Bottenhavskusten än i Egentliga Östersjön, vilket beror på en högre halt av oorganiskt kväve samt lägre koncentration av oorganiskt fosfor i Bottenhavet. Cyanobakteriernas andel i växtplanktonsamhället ser mycket olika ut från norr till söder i Östersjön. I Bottenvikens utsjö är andelen kolonibildande cyanobakterier endast omkring två procent av den totala biovolymen växtplankton, medan andelen ökar ju längre söderut man kommer. I norra Egentliga Östersjöns utsjöområden är andelen kolonibildande cyanobakterier så mycket som 35 procent av växtplanktonbiovolymen under sommaren. Fördelningen av olika grupper inom cyanobakteriesamhället skiljer sig väsentligt vid stationen A13 i Bottenvikens utsjö jämfört med de övriga lokalerna. Vid A13 är andelen kolonibildande Chroococcales och Oscillatoriales större än vid de andra, där istället kvävefixerarna (Nostocales) dominerar. Förändringar i norra Östersjön I Bottenviken har de kolonibildande småcelliga Chroococcales ökat under de senaste tio åren. Detta kan delvis förklaras av hög fosforhalt och/eller hög vattentemperatur. I Bottenhavets kustområde har de kvävefixerande cyanobakterierna ökat under perioden, samtidigt som totalfosforhalten visar en svag tendens att öka. Ytterligare en förklaring till ökningen är att halten av oorganiskt kväve har minskat, vilket gynnar de kvävefixerande arterna. I Bottenhavets utsjö visar de icke kvävefixerande trådformiga arterna en signifikant ökning under perioden och de kvävefixerande ökade svagt. För detta område kunde inte några orsakssamband hittas med de testade kemisk-fysikaliska variablerna. I kustområdet för norra Egentliga Östersjön visar såväl de kvävefixerande cyanobakterierna som totalfosforhalten och totalkvävehalten en signifikant ökning under perioden. Även oorganiskt fosfor och oorganiskt kväve visar en tendens till att öka, men den är inte signifikant. Ökningen av de kvävefixerande cyanobakterierna kan dock bara delvis förklaras av en ökning i totalkväve, totalfosfor och oorganiskt fosfor. Vad som ytterligare orsakar den är ännu oklart, men temperatur, väder och skiktning av vattenmassan kan vara viktiga faktorer. Varken det totala cyanobakteriesamhället eller någon av dess grupper visar någon ökande eller minskande trend i norra Egentliga Östersjöns utsjöområde. Fosfor en nyckelfaktor Studien indikerar att fosfor är en nyckelfaktor som styr förekomsten av cyanobakterier i de norra delarna av Östersjön. Kvävefixerande arter gynnas av höga fosfathalter och låga kväve/fosfor-kvoter. Detta syns till exempel vid Bottenhavets kuststation, där biovolymen ökar med minskad halt av oorganiskt kväve i vattnet och visar särskilt hög biomassa de år då kvoten mellan kväve och fosfor är under tio (8 och 1). I norra Egentliga Östersjön råder alltid låga kvoter mellan kväve och fosfor under sommaren, vilket gynnar de kvävefixerande arterna i dessa områden. Varför kvävefixerande cyanobakterier ökar vid norra Egentliga Östersjöns kuststation men inte vid dess utsjöstation är inte helt klarlagt, men det kan till exempel bero på att tillgången på oorganiskt fosfor är högre vid kusten än vid utsjön. Orsaken kan dels vara ökad tillrinning från land, dels uppvällning av fosforrikt bottenvatten vid kustområdet. Medelvärden FYSIKALISKA OCH KEMISKA PARAMETRAR ÖSTERSJÖN Station Temp ( C) Salt Totalfosfor (µm) Totalkväve (µm) Oorganiskt kväve DIN (µm) Oorganiskt fosfor, DIP (µm) DIN/DIP (µm/µm) Bottenviken, utsjö (A13) 11. ± 1,,9 ±,1, ±,3 17,3 ±,9 Bottenhavet, kust (B3/B7) 13, ± 1, 3,6 ±,,3 ±,5 16,8 ± 1,1 1, ±,6,5 ±,3 8,3 ± 15, Bottenhavet, utsjö (C1/C3) 1,9 ± 1,,9 ±,,3 ±, 16,3 ±,6 Norra Eg. Östersjön, kust (B1) Norra Eg. Östersjön, utsjö (BY31) 1,8 ±,9 6, ±,1,6 ±,7,1 ±,7, ±,, ±,7,1 ±,8 13, ± 1,3 6,3 ±,1,5 ±,6 19,6 ±,6,1 ±,,8 ±,,1 ± 1, n Medelvärden (± 1 standardavvikelse) för temperatur, salthalt, totalfosfor (Tot P), totalkväve (Tot N), oorganiskt kväve (DIN=nitrit+nitrat+ammonium), oorganiskt fosfor (DIP) och kvoten oorganiskt kväve/oorganiskt fosfor (DIN/DIP) under perioden juni september vid olika stationer i nordsydlig riktning i norra Östersjön. I Bottniska viken är data från -1 m och i norra Egentliga Östersjön från m. 5 havet 13 / 1
3 % av total biovolym % av total biovolym 8 6 ANDEL CYANOBAKTERIER I VÄXTPLANKTONSAMHÄLLET 1 8 A13 B3/B7 C1/C3 B1 BY31 6 medel medelbiovolym (mm 3 /,1 BIOVOLYM CYANOBAKTERIER OCH ÖVRIGA VÄXTPLANKTON, Cyanobakterier (totalt) Övrigt A13 B3/B7 C1/C3 B1 BY31,3,,1,3, liv och rörelse i fria vattnet B1 Askö B7 Örefjärden B3 C1/C3 A13 A13 B3/B7 C1/C3 B1 BY31 A13 B3/B7 C1/C3 B1 BY31 BY31 Landsortsdjupet n Andelen cyanobakterier i växtplanktonsamhället ökar från Bottenviken i norr till norra Egentliga Östersjön i söder. Sommarmedelvärdet för den totala biovolymen av växtplankton varierar mellan,8 till,37 mm 3 /l, med högst värde i Bottenhavets utsjö (A13). Provtagning skedde i juni september % av medelbiovolym % av medelbiovolym SAMMANSÄTTNING AV CYANOBAKTERIESAMHÄLLET Oscillatoriales Nostocales Chroococcales SAMMANSÄTTNING AV CYANOBAKTERIESAMHÄLLET 1 8 A13 B3/B7 C1/C3 B1 BY31 6 n Andelen kolonibildande Chroococcales och Oscillatoriales är större vid stationen A13 i Oscillatoriales Bottenviken än de övriga områdena längre söderut. Vid övriga stationer dominerar de kvävefixerande arterna (Nostocales) cyanobakteriesamhället. Nostocales Chroococcales n Cyanobakterieprover samt hydrografi- och kemi insamlades under juni-september på de nationella miljöövervakningsstationerna A13 i Bottenvikens utsjö, B3 och B7 i Bottenhavets kust, C1/C3 i Bottenhavets utsjö, B1 (Askö) vid norra Egentliga Östersjöns kust och vid BY31 (Landsortsdjupet) i norra Egentliga Östersjöns utsjö. I Bottniska viken togs proverna på 1 m djup och från m djup i Egentliga Östersjön. I Bottniska viken utfördes 1 3 provtagningar per månad under minst tre av de fyra undersökningsmånaderna. I Egentliga Östersjön utfördes 1 3 provtagningar varje månad under perioden juni till september. medel medel BOTTENVIKENS A13 B3/B7 UTSJÖ C1/C3 B1 BOTTENHAVETS BY31 KUST,1, Chroococcales Nostocales,1,15,8,6,1,,, BOTTENHAVETS UTSJÖ N. EGENTLIGA ÖSTERSJÖNS KUST,3,5 Oscillatoriales Nostocales,,,15,1,1, m Cyanobakteriegruppernas utveckling, (medelvärden av biovolym, mm 3 /l, juni september, ± 1 standardavvikelse). Biovolymen ökar signifikant (P<,5) hos kolonibildande Chroococcales vid Bottenvikens utsjö (A13), hos kvävefixerare (Nostocales) vid Bottenhavets kust (B3/B7) och norra Egentliga Östersjöns kust (B1) samt för Oscillatoriales vid Bottenhavets utsjö (C1/C3). Observera de olika skalorna. Analys av trender har gjorts med enkel linjär regression för hela perioden (för A13 Chroococcales saknas data 1999 ). havet 13 / 1 53
4 Aphanizomenon sp. (gruppen Nostocales) ökar i kustområdena i norra Östersjön. tot-n ( µmol/l) Totalkväve Norra Eg. Östersjöns kust m KVÄVE OCH FOSFOR I ÖSTERSJÖN OCH BOTTNISKA VIKEN 5 1 DIN ( µmol/l) Oorganiskt kväve,5 Norra Eg. Östersjöns kust m, Bottenhavets kust 1 m 1,5 1,,5 5 1 tot-p ( µmol/l) Totalfosfor,8 Norra Eg. Östersjöns kust m,6, Bottenhavets kust 1 m, Bottenvikens utsjö 1 m 5 1 DIN/DIP ( µmol/l) Kvot mellan kväve och fosfor 6 Bottenhavets kust 1 m 5 1 n I Bottenhavets kust (B3/B7) har kvävehalten såväl som kväve/fosfor-kvoten minskat under de senaste 15 åren i de övre 1 m. I Bottenvikens utsjö (A13) och norra Egentliga Östersjöns kust (B1) har totalfosforhalterna ökat (signifikant ökning endast de senaste tio åren vid A13). Vid norra Egentliga Östersjöns kust har även totalkvävehalterna ökat och oorganiskt kväve visar en tendens till ökning. Signifikanta förändingar (p<,5) är markerade med heldragen trendlinje. Nästan signifikant förändring är markerad med streckad trendlinje (DIN station B1 p=,53 och totalfosfor station B3/B7 p=,7). Det gör däremot inte Nodularia spumigena (gruppen Nostocales). Foto (samtliga): Helena Höglander Det är främst arten Aphanizomenon sp. som ökar i kustområdet medan den potentiellt giftiga arten Nodularia spumigena inte visar någon tendens till ökning. Att gruppen Chroococcales, de småcelliga kolonibildande arterna, ökat under de senaste tio åren i Bottenviken kan bero på en samverkan av höga fosfor och temperaturvärden. Det är möjligt att just denna grupp gynnas av att de är små och därför snabbt kan ta upp näringsämnen från vattnet. Generellt gynnas små algarter när närsaltstillgången är låg, så som den är i Bottenviken. Att cyanobakterier ökar från norr till söder i det studerade området beror sannolikt på att fosforkoncentrationerna är högre söderut. En stor fosforkälla är Egentliga Östersjöns bottensediment som vid syrebrist förlorar sin förmåga att binda fosfor till sig. Istället frisätts fosforn och kan vid omblandning föras upp till ytvattnet och ge cyanobakterierna extra näring. Eftersom en del av norra Egentliga Östersjöns ytvatten cirkulerar norrut och bildar bottenvattnet i Bottenhavet kan en frisättning i Egentliga Östersjön även påverka fosforhalterna i Bottenhavet. Den fortsatt dåliga syresituationen vid Egentliga Östersjöns bottnar som nu råder, ökar risken för uppblandning av det fosforrika bottenvattnet. Mycket tyder på att cyanobakterier, och då främst kvävefixerande arter, kommer vara ett fortsatt viktigt inslag i sommarens växtplanktonblomningar i norra Egentliga Östersjön. S 5 havet 13 / 1
5 Pelagial biologi / växtplankton Chatarina Karlsson & Siv Huseby, Umeå universitet/ Helena Höglander, Stockholms universitet / Ann-Turi Skjevik, SMHI 1 miljö ÖVERVAKNING Växtplankton är en bra indikator på ändrad vattenkvalitet eftersom de reagerar snabbt när till exempel närsaltskoncentrationer och ljus ändras. Sammansättningen och mängden påverkar också den övriga vattenmiljön i hög grad, genom förändrat siktdjup och födotillgång för djur som lever i vattenmassan eller på botten. Växtplankton undersöks framförallt för att bestämma kust- och utsjöområdenas näringsstatus. Status klassificeras utifrån biovolym växtplankton samt klorofyll a (juni augusti). Bedömningsgrunder är dock enbart framtagna för kustvatten, men används med försiktighet för att kunna göra en tillståndsbedömning även för utsjövatten. j Läs mer om programmet på sid. 97. I Bottniska viken har status för växtplankton pendlat mellan god och måttlig för både Bottenhavet och Bottenviken de senaste åren. Resultatet för 1 är god status i Bottenhavets utsjö och kust, samt måttlig i Bottenviken. I norra Egentliga Östersjön bedöms status som fortsatt måttlig för såväl kuststationen Askö som utsjöstationen Landsortsdjupet. Sammanvägningen av data ger hög ekologisk status för områdena i Kattegatt såväl som i Skagerrak. EKOLOGISK STATUS VÄXTPLANKTON 1 Ekologisk status enligt vattendirektivet hög god måttlig otillfredsställande dålig Bottenviken, utsjö (A-stationerna) Bottenhavet, kust (Örefjärden) Bottenhavet, utsjö (C-stationerna) Thalassiosira baltica, en vanlig vårblommande kiselalg. fakta Sen vårblomning påverkar statusklassningen i norr Sen issmältning försenar vårblomningen i Bottenviken, och det är inte ovanligt att vårblomningen sträcker sig in i juni månad. Detta påverkar sommarmedelvärdet och ger ett något högre värde än normalt. Om sommarmedel för perioden juni augusti är en lämplig period för att bedöma ekologisk status i Bottenviken, såväl som i andra svenska kustområden, utreds just nu vidare inom forskningsprojektet WATERS. Foto: Helena Höglander Skagerrak, kust (Släggö) Kattegatt, utsjö (Anholt E) Norra Egentliga Östersjön, kust (Askö) Norra Egentliga Östersjön, utsjö (Landsortsdjupet) m Status för växtplankton klassificeras utifrån biovolym och klorofyll a (juni augusti). År 1 var statusen god i Bottenhavets utsjö och kust, och måttlig i Bottenviken. I norra Egentliga Östersjön var statusen måttlig både vid kuststationen Askö och utsjöstationen Landsortsdjupet. Områdena i Kattegatt och Skagerrak bedömdes ha hög ekologisk status. havet 13 / 1 55
6 forts. Pelagial biologi / växtplankton Bottniska viken Status för växtplanktonbiovolym är god i Bottenhavets kust- och utsjöstationer och precis över gränsen till måttlig för Bottenvikens utsjö. Den måttliga statusen för växtplanktonbiovolym i Bottenviken beror främst på en blomning av Gymnodiniales sommaren 11. Under juli blommade grönalgen Botryococcus sp. i Bottenviken. Denna blomning påverkade dock inte sommarmedelvärdet, eftersom blomningen inte förekom på någon av stationerna. Växtplanktonbiovolymen visar ingen upp åt gående eller nedåtgående trend de senaste 15 åren i något av områdena. Klorofyll a har däremot ökat signifikant i Bottenviken, både när det gäller sommarmedel och årsmedel, och vid kuststationen i Bottenhavet (årsmedel) under perioden Samma trend syns också i Bottenhavets utsjö för perioden 1 (sommarmedel). Ökningen kan bero på ändrat ljusklimat men behöver utredas bättre. Tills man har utrett klart vad ökningen i klorofyll beror på bör biovolymen av växtplankton ses som ett säkrare mått på ekologisk status, särskilt i Bottenviken. Grönalgen Botryococcus sp. blommande i Bottenviken under juli månad, men inte vid någon av de nationella provtagningsstationerna. 3 1,8,6,, 3 1,8,6,, Bottenviken utsjö, A-stationerna BOTTNISKA VIKEN Bottenhavet kust, Örefjärden Bottenhavet utsjö, C-stationerna n Årliga medelvärden för perioden juni till augusti (punkter), samt löpande treårsmedelvärden (heldragna linjer) från slangprov 1 m. Bedömningsgrunder finns endast för kustområden, men i figurerna antyds klassgränserna även för utsjöstationerna för att ge en NORRA fingervisning EGENTLIGA om miljöstatusen ÖSTERSJÖN där. Askö kust, B1 1 1 Landsortsdjupet utsjö, BY31,3,,1 kvävefixerande cyanobakterier dinoflagellater häftalger kvävefixerande cyanobakterier dinoflagellater häftalger Foto: Chatarina Karlsson Sommaren 1 fanns det ovanligt många och storcelliga Dinophysis norvegica VÄSTERHAVET vid Landsorts djupet i Norra 6 Egentliga Östersjön. Ökningen avspeglades i såväl en Skagerrak ökad totalbiomassa av växtplankton Kattegatt såväl kust, Släggö utsjö, Anholt E som i hög klorofyllhalt vid stationen. havet 13 / 1 Foto: Helena Höglander
7 biovolym (mm 3,6,, biov 1 1,1 liv och rörelse i fria vattnet miljö ÖVERVAKNING 3 1 Askö kust, B1 NORRA EGENTLIGA ÖSTERSJÖN Landsortsdjupet utsjö, BY31 6 Skagerrak kust, Släggö VÄSTERHAVET Kattegatt utsjö, Anholt E,8,6,,,3,,1 kvävefixerande cyanobakterier dinoflagellater häftalger kvävefixerande cyanobakterier dinoflagellater häftalger m Bedömning av ekologisk status för växtplankton baseras på en sammanvägning av växtplankton (biovolym och klorofyll a). Figurerna visar årliga medelvärden för juni augusti (punkter) samt löpande treårsmedelvärden (heldragna linjer) från slangprov 1 m ( m för Askö och Landsortsdjupet i Norra Eg. Östersjön). Streckad linje visar ökningen av kvävefixerande cyanobakterier199 1 baserad på linjär regression (R =.9). Kustområdenas klassgränser antyds för ekologisk status även för utsjöstationer för att ge en fingervisning om miljöstatus. Egentliga Östersjön Västerhavet VÄSTERHAVET Medan 6 biovolymen var oförändrad vid Bedömningen av växtplanktonparametrarna E klorofyll a och biovolym vid statio- Skagerrak Kattegatt kuststationen kust, Släggö Askö (B1) sommaren utsjö, 1 Anholt var klorofyllhalten högre än vad som tidigare uppmätts. Den höga klorofyllhalten i Skagerraks kustvatten, resulterade i hög nerna Anholt E i Kattegatts utsjö och Släggö kan dels bero på relativt stor biomassa av ekologisk status för de båda områdena. häftalger, som kan innehålla mer klorofyll än andra arter, dels högre biomassa av i växtplanktonsamhället under året. Gifti- I Västerhavet hände inget extraordinärt dinoflagellatsläktet Dinophysis. ga arter noterades sparsamt och förekom Sommaren 6 1 fanns ovanligt storcelliga Dinophysis norvegica vid utsjöstatio- Under hösten blommade dinoflagellatsläk- sällan över sina eventuella varningsgränser. nen Landsortsdjupet. Det medförde att tet Ceratium vid västkuststationerna, precis biovolymen för dinoflagellater blev den som det gjorde året innan vid samma tid. högsta uppmätta under den undersökta Det potentiellt giftiga dinoflagellatsläktet Dinophysis är det släkte som oftast perioden Även antalet celler var tillbaka 199 på samma höga nivåer 1 som under vållar bekymmer 1 för musselodlare vid den 199-talets första hälft. Ökningen avspeglades även i en ökad total biomassa såväl så kallade diarrégifter, som när de ackumu- svenska västkusten. Släktet kan producera som hög klorofyllhalt vid Landsortsdjupet. lerar i musslor gör konsumenter magsjuka. Biomassan av kvävefixerande cyanobakterier var lägre på kuststationen Askö gränsvärdet vid ett fåtal tillfällen i januari Under 1 översteg giftet i musslorna sommaren 1 än de senaste tio åren. samt i september och november vid provtagningsstationer i Bohuslän. Treårsmedelvärdet fortsätter att öka men sambandet är svagare än tidigare. Foto: Ann-Turi Skjevik De senaste tre åren har dinoflagellatsläktet Ceratium blommat under höst och vinter i Västerhavet. havet 13 / 1 57
8 Pelagial biologi / djurplankton Marie Johansen, SMHI / Jan Albertsson, Umeå universitet / Elena Gorokhova, Stockholms universitet Övervakning av djurplankton ger information om hur mycket det finns och vilka arter som dominerar vid olika perioder. Djurplankton befinner sig mitt i näringskedjan; de påverkas av och påverkar såväl växtplankton- som fisksamhällena. Bedömningsgrunder för djurplanktons miljöstatus saknas fortfarande. Det är därför svårt att dra några slutsatser om miljötillståndet baserat på den provtagning som görs av djurplanktonsamhällen. Vid kusten i norra Bottenhavet har totalbiomassan av hinnkräftor ökat i förhållande till hoppkräftor under de senaste femton åren. Liknande förändring i djurplanktonsamhället har inte skett i utsjöområdena, där hoppkräftorna alltid dominerar. I Egentliga Östersjön syns ingen signifikant trend för djurplanktons totalbiomassa under den senaste femtonårsperioden. Sett över hela tidsserien, som började 1976, kan man vid kuststationen Askö däremot observera en minskande trend samt att hoppkräftornas andel i totalbiomassa minskar. I Västerhavet har hoppkräftor minskat något jämfört med andra djurplanktongrupper, men inte signifikant. j Läs mer om programmet på sid. 97. Den förhållandevis stora hoppkräftan Limnocalanus macrurus (här i larvstadie) har ökat i Bottenvikens utsjö de senaste femton åren. biomassa (gram våtvikt/m ) 3 1 Bottenviken utsjö, A-stationerna BOTTNISKA VIKEN Bottenhavet kust, B-stationerna Bottenhavet utsjö, C-stationerna Foto: Elena Gorokhova Bottniska viken biomassa (gram våtvikt/m ) biomassa (gram våtvikt/m ) kust, Askö B VÄSTERHAVET Kattegatt utsjö Anholt E samt N1 Falkenberg Det syns inga förändringar i totalbiomassan hos djurplankton i Bottniska viken under den senaste femtonårsperioden. På utsjöstationerna i Bottenviken, A-stationerna, hade totalbiomassan fram till 11 visat tecken på en långsam ökning under perioden men antalet föll tillbaka något 1 och ökningen blir därför inte signifikant. En av djurplanktongrupperna, hoppkräftorna, har dock ökat signifikant i Bottenvikens utsjö under de senaste femton åren, vilket nästan helt beror på en tydlig ökning av den stora arten Limnocalanus macrurus. Övriga hoppkräftarter har dock inte ökat. Tillbakagången i totalbiomassa 1 på stationerna i Bottenvikens utsjö gör att dessa stationer återigen har lägre totalbiomassa än de i Bottenhavets utsjö, vilket kan sägas motsvara förväntade förhållanden på grund av den högre produktiviteten i Bottenhavet. På kuststationerna i Örefjärden i norra EGENTLIGA ÖSTERSJÖN utsjö, Landsort BY31 m Den totala biomassan av djurplankton från de nationella övervakningsstationerna. Proverna är tagna från botten till ytan i Bottniska viken, från 3 meters djup vid BY31 (Landsortdjupet) samt från meter i Västerhavet. Heldragen linje visar treårigt löpande medelvärde. Spridningsmåtten visar standard error för säsongen, förutom för Bottniska viken och Västerhavet där de visar standard error för säsongsmedelvärdet mellan två stationer. Bottenhavet har sammansättningen av djurplankton förändrats under tidsserien; hinnkräftorna har ökat sin andel av totalbiomassan på bekostnad av hoppkräftorna. Dock har inga förändringar skett 58 havet 13 / 1
9 1 miljö ÖVERVAKNING Kammaneten Mnemiopsis leidyi är vanlig i Västerhavet under sommar och höst. n Synchaeta baltica ett hjuldjur som har ökat under de senaste åren i Östersjön. Foto: Elena Gorokhova Foto: Erik Selander/Azote i totalbiomassan. De senaste sju åren har det i stort sett varit ett hinnkräftdominerat djurplanktonsamhälle, i motsats till tidigare då hoppkräftor dominerade. Scenariot kan sägas vara lite mindre tydligt 1 då hoppkräftorna ökade något. Förändringen från dominans av hoppkräftor till hinnkräftor kan leda till konsekvenser för fisksamhället. De storleksmässigt mindre hinnkräftorna ger ett sämre energiutbyte för fiskarna, än de större hoppkräftorna. Den beskrivna förskjutningen i dominans mellan hopp- och hinnkräftor förefaller inte ha skett i utsjöområdena, där hoppkräftorna alltid dominerar och kvoten mellan hopp- och hinnkräftor fluktuerar utan bestämd riktning. Egentliga Östersjön Det går inte att fastställa någon signifikant trend för djurplanktons totalbiomassa under den senaste femtonårsperioden, vare sig på Egentliga Östersjöns kuststation vid Askö eller på utsjöstationen vid Landsortdjupet. Däremot kan en minskande signifikant trend observeras vid Askö vid en analys av hela tidsserien, som startade Vid kuststationen Askö syns också en signifikant procentuell minskning av hoppkräftornas andel i totalbiomassa sett över hela tidsserien, vilket tyder på en förändring av djurplanktonsamhällets struktur och storleksfördelning. Detta kan leda till sämre näringskvalitet och födotillgång för djurplanktonätande fiskarter, samt minskad betning av växtplankton. Västerhavet I Kattegatt är det bara från utsjöstationen Anholt E, där mätningarna startade 1998, som det finns sammanhängande data för en längre tidsperiod. Data från den inre stationen i Kattegatt, N1 Falkenberg, som började provtas 8, har ändå tagits med i sammanställningen. Dessa två stationer, Anholt E och N 1 Falkenberg, verkar följa varandra väl trots olika avstånd från kusten. Kattegatts två stationer får därmed representera hela Västerhavets utsjö. Även här saknas signifikanta trender i totalbiomassa av djurplankton under den senaste fjortonårsperioden. När den totala biomassan delas upp i olika grupper kan man se en viss minskning av hoppkräftor jämfört med hinnkräftor, appendikularier samt övriga djurplankton som verkar ha en mer stabil förekomst över tiden. Dock är trenden inte signifikant för någon av grupperna. Det är värt att tillägga att man under 8-9 såg en betydande minskning av hoppkräftor jämfört med hinnskräftor. Under de här åren förekom stora mängder av kammaneten Mnemiopsis i Västerhavet under sommar och höst. havet 13 / 1 59
10 Pelagial biologi / bakterieplankton Siv Huseby, Umeå universitet 1 miljö ÖVERVAKNING bakterieplanktons biomassa och tillväxt övervakas idag endast i Bottniska viken. Bakterieplanktonbiomassa är ett mått på mängden bakterier i vattnet och mäts med hjälp av mikroskopanalyser. Tillväxt av bakterier mäts som upptag av radioaktivt tymidin. Statusklassning av bakterieplankton baseras på expertbedömning. j Läs mer om programmet på sid. 97. Bakteriebiomassan ökar Bakterieplankton indikerar god näringsstatus i Bottenviken såväl som i Bottenhavet. Det är samtidigt tydliga trender i tidsserierna. Sedan mätningarna startade 1991 har bakteriebiomassan ökat både vid kust- och utsjöstationer i Bottenhavet. Biomassan som blev uppmätt under 1 i Örefjärden är det högsta uppmätta under tidsseriens gång. Totalt, för hela mätserier från 1991 till 1, har bakteriebiomassan fördubblats i Örefjärden med en medelökning på knappt två procent per år. För Bottenviken finns ingen säkerställd trend för hela tidsserien, men en signifikant ökning syns från 6 till 1 då data visar på en ökning på över 8 procent per år. biomassa (µg kol/l) tillväxt (µg kol/l och dag) 6 6 Bottenviken utsjö A-stationerna A13 A5 BOTTNISKA VIKEN Bottenhavet kust Örefjärden B3 B Bottenhavet utsjö C-stationerna C1 C3 C1 1 1 n Bakteriebiomassa och bakterietillväxt för perioden för områdena Bottenviken utsjö, Bottenhavet kust och Bottenhavet utsjö. Stationernas positioner visas på kartan på sidan 97. Gul linje visar gränsen till måttlig status, och grön till god status. Statusklassningen är gjord med expertbedömning. tillväxt (µg kol/l och dag) biomassa (µg kol/l) Rånefjärden Gussjöfjärden kust utsjö Bottenviken Örefjärden Gaviksfjärden Bottenhavet n Medelvärden från mätseriernas start till 1 för biomassa och tillväxt av bakterieplankton 1 m, kust- och utsjöområden i Bottniska viken. Felstaplar = 95-procentigt konfidensintervall. Bakterietillväxten minskar i utsjön Samtidigt som biomassan har ökat har bakterietillväxten minskat signifikant i utsjön både i Bottenviken och i Bottenhavet sedan mätningarna startade. I Bottenviken har minskningen i medel varit fyra procent per år på båda utsjöstationerna om man ser till hela tidsserien. Minskningen har varit något större per år de senaste tolv åren vid stationen A13 i Bottenviken. Vid stationerna i Bottenhavet har bakterietillväxten minskat med nästan 6 procent på tolv år, i medel sex procent per år. Värdet uppmätt under 1 var det lägsta i både utsjön i Bottenviken och kusten i Bottenhavet sedan I Örefjärden finns två stationer. Den innersta och grundaste av dessa, B7, visar på en signifikant minskning för hela mätserien där ( 1). För Örefjärden som helhet finns dock ingen signifikant trend. Sjunkande produktivitet Minskningen i bakterietillväxt visar på att den bakteriella produktionen i den redan näringsfattiga Bottenviken har sjunkit. Någon orsak till varför biomassan ökar i Bottenhavet trots sjunkande produktivitet har ännu inte hittats. Artbestämning av bakteriesamhället ingår inte i mätprogrammet, men den ökning som har observerats i total biomassa av bakterier sammanfaller med att antalet bakterier i Bottniska viken har ökat. En förklaring kan vara minskande beting av heterotrofa flagellater, men sådana data ingår inte i mätprogrammet. Att ökningen skulle bero på övergödning stämmer inte med den minskande tillväxten av bakterier som observerats. Tillväxt ger ett mer direkt mått på övergödning än vad biomassa gör, då biomassan är ett resultat av både tillväxt och predation. Tidigare analyser av tidsserierna för salthalt, tillförsel av kol eller fosfor från älvar, temperatur, totalfosfor eller totalkväve har inte kunna förklara nedgången i bakterietillväxt. Fördjupade analyser behövs för att utreda varför tillväxten av bakterier minskar. 6 havet 13 / 1
PLANKTON TILLSTÅND OCH TRENDER Expertbedömd planktonstatus dålig otillfredsställande måttlig god hög. Kvävefix.
Plankton Johan Wikner, Agneta Andersson, Chatarina Karlsson & Jan Albertsson, Umeå universitet / Susanna Hajdu, Helena Höglander, Lisa Mattsson & Elena Gorokhova, Stockholms universitet / Ann-Turi Skjevik
Trofiska kaskader i planktonsamhället
Trofiska kaskader i planktonsamhället Peter Tiselius, Göteborgs universitet Uppfattningen att utsläpp av näringsämnen har en avgörande betydelse för produktionen av växtplankton behöver revideras. Analyser
PLANKTON TILLSTÅND OCH TRENDER Expertbedömd planktonstatus hög god måttlig otillfredställande dålig. Filamentösa cyanobakterier
Plankton Johan Wikner, Agneta Andersson & Jan Albertsson, Umeå universitet / Susanna Hajdu, Helena Höglander & Elena Gorokhova, Stockholms universitet / Ann-Turi Skjevik & Marie Johansen, SMHI 9 I som
Växtplankton. Helena Höglander, Systemekologi, Stockholm Universitet Chatarina Karlsson, UMF, Umeå Universitet Ann- Turi Skjevik, SMHI
Växtplankton Helena Höglander, Systemekologi, Stockholm Universitet Chatarina Karlsson, UMF, Umeå Universitet Ann- Turi Skjevik, SMHI Sta$oner Sta$oner Befintliga växtplankton parametrar: Klorofyll a Biovolym
Tillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Långtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet
SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria
Ulf Larsson. Systemekologi Stockholms universitet. Himmerfjärden ARV
Ulf Larsson Systemekologi Stockholms universitet Himmerfjärden H H ARV H H H H B Några resultat Ytterligare reduktion av fosfor ger ingen detekterbar miljönytta Kväverening minskar växtplanktonbiomassan
Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel?
Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel? Caroline Raymond, Ola Svensson, Ulf Larsson, Helena Höglander, Svante Nyberg, Hans Kautsky, Elena Gorokhova, Brita Sundelin & Jonas Gunnarsson, Stockholms
Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?
Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv
Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Det var ett ovanligt år i Svealands stora skärgård. Ett inflöde
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Sommarens stora algblomning
Sommarens stora algblomning Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Var din sommarsemester 214 ovanligt varm, eller kall? Fick du semestern förstörd av algblomning? Svaren lär bero
MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås
MÄLARENS BASPROGRAM 2014 Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås 2016-02-03 Nationell miljöövervakning Firade 50 år i och med år 2014! (start 1965, varierad omfattning) 2014 (Calluna Eurofins Pelagia)
FAKTABLAD NR 55 2012
FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS
Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:
Effekter av varierande kväveutsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk
Ulf Larsson Effekter av varierande kväveutsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk ett exempel på tillämpad adaptiv förvaltning Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Varför
Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010
Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten
Miljöövervakning i Mälaren 2002
Institutionen för miljöanalys Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 22 Sammanfattning Övervakning av Mälarens vatten På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen för miljöanalys,
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07
Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst
Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste
Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?
- Fokus Askö - Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? Foto: Robert Kautsky/Östersjöcentrum Helena Höglander, Växtplankton Elena Gorokhova, Zooplankton Hans Kautsky, Fytalens växt- och djursamhällen Brita
Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status
Umeå kommuns kust En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar 25-27 Del av våtmarksrecipienten. Rapport 28-5-8 Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson, Systemekologiska institutionen,
Ryaverkets påverkan på statusklassningen
Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas
Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status
En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar vattendirektivets
Tillståndet längs kusten
Tillståndet längs kusten Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Höga nivåer av klorofyll, kväve och fosfor karakteriserade en stor del av skärgården i juli 214 i samband
Vi har under ett antal år uppmärksammat hur inströmmande
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Det var återigen en sommar med kyligt och salt vatten i Svealands
Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)
Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet
Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:
Titel: Miljöstatus i grunda havsvikar runt Gotland Rapportnummer: 2017:13 Diarienummer: 538-3049-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Anders Nissling, Forskarstationen i Ar, Uppsala universitet
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten
Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007
Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Susanne Gustafsson Limnolog Lunds universitet Bild 1. En kiselalg, av släktet bandkisel, har dominerat Ivösjöns växtplanktonsamhälle i 25 av de undersökta
Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006
Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Jakob Walve och Ulf Larsson Systemekologiska
Svenska havsområden påverkar varandra
Svenska havsområden påverkar varandra Ulf Larsson, Stockholms universitet/ Johan Wikner, Umeå universitet/ Lars Andersson, SMHI Rapportering om miljötillståndet i våra hav sker oftast havsområdesvis. Mer
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?
Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet? 2016-03-01 Susanne Gustafsson på uppdrag av Ivösjökommittén Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?
FAKTABLAD NR 47 2010. Figur 1. Ett håvprov som visar variationen av växtplankton som kan förekomma vid ett provtagningstillfälle.
FAKTABLAD NR 47 2010 Växtplankton Växtplankton är encelliga mikroskopiska alger som finns i många olika former och som har en mängd olika strategier för att överleva i vattnet. De är primärproducenter,
Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten
Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Ulf Larsson 1 och Lars Andersson 1 Institutionen för systemekologi och SMF, Stockholms universitet Oceanografiska laboratoriet, SMHI
Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten
Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Mycket nederbörd och hög tillrinning
Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter
Växt- och djurplankton i skånska sjöar
Växt- och djurplankton i skånska sjöar Långtidsutvärdering av planktonsamhällena i skånska sjöar Pansarflagallaten Ceratium hirundinella. Foto: Gertrud Cronberg 211:18 Titel: Utgiven av: Copyright: Växt-
Information om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet.
Information om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet Bohuskustens vattenvårdsförbund är en ideell förening som bildades 1987. Förbundet utför på uppdrag
Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen
www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012. Hydrografi
Nr. 2013-17 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012 Hydrografi Författare: Johan Kronsell, SMHI Provtagare: Fredrik Albertsson, SMHI Daniel Bergman-Sjöstrand, SMHI Christer Gustavfsson, SMHI SMHI 2013-04-08 ÖVF
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004
ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se
Miljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt
Sammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Långtidsserier på Husö biologiska station
Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram
Östersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
Årsrapport 2011 Svealands kustvattenvårdsförbund
215 NYTT: Tillståndet längs kusten Allt om sommarens algblomning Från skitbärarkäringar till moderna reningsverk Miljögifter i fisk och sediment Sjöfåglar med problem Svealandskusten Årsrapport 211 Svealands
Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)
1(6) Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) Sammanfattning Det är svårt att urskilja några trender i de hydrografiska mätserierna. Variationerna är stora både från mättillfälle till mättillfälle,
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015
Sjöar och vattendrag i åns avrinningsområde 2015 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-07-16 Dnr: Sh-2014-112 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Äntligen ett skrovmål?
Äntligen ett skrovmål? R a p p o r t 2 0 1 6 Provresultaten Hur mår Hönsan idag? Behövs det ytterligare åtgärder? Böril Jonsson Hönsans problem Närsaltsbelastningen, fosfor- och kvävetillskottet Vattenomsättningen
Komplexa samband på bottnarna
Komplexa samband på bottnarna Hans Kautsky, Stockholms universitet / Stefan Tobiasson, Linnéuniversitetet / Jan Karlsson, Göteborgs universitet Samspelet mellan havets djur och växter är komplext. Djurpopulationernas
Miljöövervakning i Mälaren 2001
Institutionen för Miljöanalys, Uppsala Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 21 Sammanfattning Övervakning av Mälarens vatten På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen
Innehållsförteckning Inledning Ny forskning om kvävefixerande cyanobakterier i Himmerfjärden... 5
Innehållsförteckning Sida Innehållsförteckning... 1 Inledning 3 1. Ny forskning om kvävefixerande cyanobakterier i Himmerfjärden... 5 2. Klimat och hydrografi... 11 2.1. Lufttempratur och nederbörd.. 11
Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet
Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet Vattendirektivet säger Bedömning av ekologisk status baserat på biologiska,
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket
BILAGA 6 Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket Gryaab AB Rapport Mars 2018 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem
Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten
Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Bakgrundsdata HOME Näringsstatus Recipientkontrolldata Näringsstatus Klorofyll (Bottenfauna) Prio och SFÄ NMÖ/RMÖ Näringsämnen Klorofyll, Biovolym
Tel. 073-633 83 51 E-post: elisabet.hilding@alcontrol.se
MÄLAREN 212 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Mälarens vattenvårdsförbund Susanna Vesterberg Tel: 21-19 51 68 E-post: susanna.vesterberg@lansstyrelsen.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling
Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter
BILAGA 8. Växtplankton
BILAGA 8 Växtplankton Bedömningsgrunder för planktiska alger Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 2004-12-03 Carin Nilsson Iréne Sundberg 337 Allmänt om planktiska alger Planktiska alger är av stor betydelse
Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Cia Hultcrantz Bohuskustens vattenvårdsförbund 2016-13 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Karin Borenäs 2016-02-03 2016/310/9.5 1.0 Hydrografiska
Växtplankton, klorofyll och näringsämnen i Hanöbukten. Bidrag till Havsmiljöinstitutet (HMI) för Syntes Hanöbukten Bengt Karlson, Karin Wesslander
Växtplankton, klorofyll och näringsämnen i Hanöbukten Bidrag till Havsmiljöinstitutet (HMI) för Syntes Hanöbukten Bengt Karlson, Karin Wesslander Växtplankton, klorofyll och näringsämnen i Hanöbukten Bidrag
Vattenförekomsten Ivösjön
Första sex års cykeln: 2009-2015 Vattenförekomsten Ivösjön 2015-2021 Inför dialogen 2014 och före Vattenmyndighetens beslut 22 december 2015 för perioden 2015-2021 Statusklassning Arbete i sex års cykler;
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND
SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Årsrapport 212 Toxicon rapport 65-12 Härslöv mars 213 www.toxicon.com 2 SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND UNDERSÖKNINGAR LÄNGS SYDKUSTEN ÅRSRAPPORT 212 Fredrik Lundgren Per Olsson
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Cia Hultcrantz Bohuskustens vattenvårdsförbund 2013-7 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Karin Wesslander 2013-01-30 Lotta Fyrberg 2013-01-30 2013/269/9.5
Miljöövervakning i Mälaren 2000
Institutionen för Miljöanalys, Uppsala Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren Sammanfattning Övervakning av Mälarens vatten På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen för
Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen. Umeå 3-5 december 2012
Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen Den nationella övervakningen utgörs av ett referensprogram vars syfte är att beskriva miljötillståndet i ett översiktligt
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--1
Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön
Lidingö stad Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Stockholm 2014-06-26 Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Datum 2014-06-26 Uppdragsnummer 1320002925
Revidering av fysikaliska och kemiska bedömningsgrunder i kustvatten
REPORT OCEANOGRAPHY No. 62 Revidering av fysikaliska och kemiska bedömningsgrunder i kustvatten Underlag inför uppdatering av HVMFS 213:19 Lena Viktorsson, Karin Wesslander ISSN: 283-1112 SMHI Revidering
Växtplankton, cyanobakterier och algtoxiner i Ivösjön
Växtplankton, cyanobakterier och algtoxiner i Ivösjön Cyanobakterien Woronichinia karelica återkommer ofta i biomassaberäkningarna i Ivösjön. Foto: Gertrud Cronberg Susanne Gustafsson Akvatisk ekologi,
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Sofia Åström Bohuskustens vattenvårdsförbund 2010-5 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Anna Edman 2010-01-20 Kjell Wickström 2010-01-29 2010/151/204
SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP
SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET WWW.CEC.LU.SE WWW.LU.SE Lunds universitet Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och
Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren
Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren Operativ övervakning enligt direktivet Syfte Fastställa status för vattenförekomster som befinner sig i riskzonen att inte
Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet
Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Patrik Stenroth Kartmaterial: Patrik Stenroth Bakgrundskartor:
Innehållsförteckning Inledning Fisk längs Himmerfjärdens stränder... 5
Innehållsförteckning Sida Innehållsförteckning... 1 Inledning 3 1. Fisk längs Himmerfjärdens stränder... 5 2. Klimat och hydrografi... 9 2.1. Lufttempratur och nederbörd.. 9 2.2. Vattentemperatur och salthalt.
Miljöövervakning i Mälaren
Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 21 Institutionen för miljöanalys, SLU Box 75 75 7 Uppsala Rapport 22:1 Miljöövervakning i Mälaren 21 1 Institutionen för miljöanalys SLU Box 75 75
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-06-18 Dnr: S/Gbg-2015-89 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens
Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna
Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten
Långtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Provtagningar 1987-2017 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2018 Innehåll 1 Provtagningsstationer... 1
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Amund E. B. Lindberg Bohuskustens vattenvårdsförbund 2009-7 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Pia Andersson Elisabeth Sahlsten 2009-02-12 2002/1445/204
Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren
Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarövervakning sedan 1965 1965 1995: Nationella programmet för miljökvalitetsövervakning (PMK) 1998 bildades Mälarens vattenvårdsförbund
Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21
Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-01-15 Dnr: Sh-2015-007 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-01-07-2015-01-15
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen
Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011
Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag