Förändringar i Östersjöns ekosystem effekter på födokvalitet i näringsväven
|
|
- Kerstin Engström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förändringar i Östersjöns ekosystem effekter på födokvalitet i näringsväven Lena Bergström, Anders Bignert, Lars Förlin, Elena Gorokhova, Anna Gårdmark, Åke Larsson, Karl Lundström, Jens Olsson, Brita Sundelin
2 Syfte Miljöövervakningen signalerar förändringar i födoväven. Syntesarbetet vill öka vår kunskap om vilka processer som orsakar förändringarna, och om förändringar i olika delar av födoväven har gemensamma förklaringar. Karakterisera förändringarna ur ett helhetsperspektiv Identifiera vad som ligger bakom förändringarna I förlängningen: identifiera lämpliga förvaltningsåtgärder
3 Varför integrerade analyser?
4 Syntesens upplägg 1. PROBLEMBESKRIVNING Observationer från pågående miljöövervakning 1. STUDIENS FÖDOVÄV 2. HYPOTESER Vad beror förändringarna i födoväven på? 3. HUR KAN MAN TESTA HYPOTESERNA?
5 Problembeskrivning: Förändringar i havsmiljön sker sällan isolerat 1. Samma påverkan kan ge upphov till förändringar i flera olika delar av ekosystemet. 2. Förändringar i en del av ekosystemet kan fortplanta sig vidare till andra delar i en kedja av händelser De olika spåren kan resultera i likadana observationer/statusbedömningar! Flera typer av förändringar kan pågå samtidigt
6 Observationer från pågående miljöövervakning Förslag på responsvariabler: Gråsäl: Späcktjocklek Torsk kondition: Weight at age Strömming kondition: Weight at age, muskelfett Monoporeia: Fekunditet. Embryonala missbildningar Zooplankton: Medelvikt på samhällsnivå Växtplankton: Storlekssammansättning? Cyanobakterier: Antal/biomassa (?) Fokus på ett område i Egentliga Östersjön och ett i Bottniska viken (om data medger)
7 Vad beror dessa förändringar på? möjliga påverkansfaktorer Fokus på effekten av mänskliga påverkansfaktorer Fisketryck Övergödning Miljögifter
8 Studiens födoväv Gråsäl Torsk Högre trofinivå Monoporeia Strömming Zooplankton Växtplankton Cyanobakterier
9 Variabler som ingår i studien Gråsäl antal Gråsäl späcktjocklek Torsk antal Torsk tillväxt Monoporeia antal Fekunditet Monomporeia Embryonala missbildningar Stora växtplankton Små växtplankton Växtplankton storleksindex Strömming antal Strömming fetthalt Strömming tillväxt Zooplankton antal Zooplankton medelstorlek Cyanobakterier
10 Vägar för mänsklig påverkan Gråsäl antal Gråsäl späcktjocklek Torsk antal Torsk tillväxt Monoporeia antal Fekunditet Monomporeia Embryonala missbildningar Stora växtplankton Små växtplankton Växtplankton storleksindex Strömming antal Strömming fetthalt Strömming tillväxt Zooplankton antal Zooplankton medelstorlek Fiske Miljögifter Övergödning Cyanobakterier
11 Hypoteser
12 Övergödningshypotes 1.0 Gråsäl antal (0) Gråsäl späcktjocklek ( ) Torsk antal (0) Torsk tillväxt ( ) Högre trofinivå Monoporeia antal (0) Fekunditet Monomporeia ( ) Embryonala missbildningar (0) Strömming antal (0) Strömming fetthalt ( ) Strömming tillväxt ( ) Zooplankton antal (0) Zooplankton medelstorlek ( ) Växtplankton antal (+) Växtplankton storleksindex ( ) Övergödning Cyanobakterier (+)
13 Fisketryckshypotes 1.0 Gråsäl antal (0) Gråsäl späcktjocklek ( ) Torsk antal ( ) Torsk tillväxt ( ) Fiske Högre trofinivå Monoporeia antal ( ) Fekunditet Monomporeia (0) Embryonala missbildningar (0) Växtplankton antal (+) Växtplankton storlekindex (0) Strömming antal (+) Strömming fetthalt ( ) Strömming tillväxt ( ) Zooplankton antal (+) Zooplankton medelstorlek ( ) Cyanobakterier (+)
14 Miljögiftspåret 1.0 Gråsäl antal ( ) Gråsäl späcktjocklek ( ) Torsk antal ( ) Torsk tillväxt ( ) Högre trofinivå Monoporeia antal ( ) Fekunditet Monomporeia ( ) Embryonala missbildningar ( ) Strömming antal ( ) Strömming fetthalt ( ) Strömming tillväxt ( ) Zooplankton antal (0) Zooplankton medelstorlek (0) Miljögifter Växtplankton antal (0) Växtplankton storlekindex (0) Cyanobakterier (0)
15 Hur kan man testa hypoteserna? Test av mönster Vilka biologiska variabler samvarierar? Jämförelse med de olika hypoteserna. Multivariat och enkla parvisa korrelationer Identifiering av nyckelspelare Vilka variabler karakteriserar mönstren tydligast? Relation till påverkan Hur väl kan förändringar i nyckelvariablerna relateras till olika mänskliga och naturliga påverkansfaktorer
16 Vad särskiljer de olika hypoteserna? (v 1.0) TN Variabel Övergödning Fisketryck Miljögifter 4 Gråsäl antal 0? (-) Gråsäl späcktjocklek (-) (-) (-) Torsk antal 0 (-) (-) Torsk tillväxt (-) (-) (-) 3 Strömming antal 0 (+) (-) Strömming tillväxt (-) (-) (-) Strömming fetthalt (-) (-) (-) 2 Monoporeia antal 0 (-) (-) Monoporeia fekunditet (-)? (-) Monoporeia missbildningar 0 0 (-) Zooplankton antal 0 (-) (-) Zooplankton medelstorlek (-) (-) (-) 1 Växtplankton antal (+) (+) (-) Växtplankton storleksindex (-)? (-) Cyanobakterier antal (+) (+) (-) ANTAL ökning endast på låga trofinivåer, ev en minskning på högre trofinivåer kaskadeffekter varannan ökar, varannan minskar ingen vinnare KVALITET Ingen vinnare Ingen vinnare Ingen vinnare
17 Möjlig utveckling/fortsättning Är indikatorer föreslaga inom havsmiljödirektivet (D1,D3,D4, D5, D10) lämpliga parametrar för att testa hypoteserna? Vilka är särskilt lämpliga som D4 indikatorer?
18 : Bilder av Ulf Bergström och Mikael Ovegård
Ekosystemansatsen exemplet Östersjön
Ekosystemansatsen exemplet Östersjön Anna Gårdmark Institutionen för Akvatiska Resurser : akvatisk miljöanalys och forskning utvecklar kunskapen om de akvatiska ekosystemen och människans hållbara nyttjande
Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,
Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen, Aarhus universitet, Ulf Bergström, Jens Olsson, Patrik
Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?
- Fokus Askö - Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? Foto: Robert Kautsky/Östersjöcentrum Helena Höglander, Växtplankton Elena Gorokhova, Zooplankton Hans Kautsky, Fytalens växt- och djursamhällen Brita
Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön
En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön SV om St. Karlsö, juni 2014 Joakim Hjelm Institutionen för Akvatiska Resurser Havsfiskelaboratoriet i Lysekil Dagens upplägg Fokus på egentliga
Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i
Sillgrisslornas bit i Östersjöpusslet Foto: Eva Kylberg/Azoteimages Genom att studera hur sillgrisslan via födan påverkas av förändringar i ekosystemet har forskarna i Stora Karlsöprojektet kunnat lägga
ett arbetsmaterial i tre nivåer
Lärarhandledning till BYGG ÖSTERSJÖNS EKOSYSTEM ett arbetsmaterial i tre nivåer Det här är ett lektionsmaterial om Östersjöns ekosystem och hur det påverkas av olika mänskliga aktiviteter. Materialet är
Kustbeståndens utveckling
Kustbeståndens utveckling Jens Olsson SLU Aqua Kustlaboratoriet Konferens om kus örvaltning, SU, 2017-03-30 Jag kommer a prata om fyra saker: Vilka kus iskarna är Varför det är vik gt med fisken på kusten
Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin
Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,
Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum
Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan
Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med
Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?
Institutionen för akvatiska resurser Karl Lundström Johan Lövgren Mikaela Bergenius PROJEKTFÖRSLAG 2018-09-21 SLU ID: SLU.aqua.2018.5.2-336 Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?
Kustens rovfiskar behöver integrerad förvaltning
Kustens behöver integrerad förvaltning Joakim Hjelm, Ulf Bergström & Jens Olsson, SLU / Ullrika Sahlin, Lunds universitet Det svenska yrkesfiskets landningar av abborre och gädda i Östersjön har minskat
Spektrum Biologi Provlektion
Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit
Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren
Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarövervakning sedan 1965 1965 1995: Nationella programmet för miljökvalitetsövervakning (PMK) 1998 bildades Mälarens vattenvårdsförbund
Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015
Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Havsmiljön mår inte bra. Olika EU direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att
Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,
Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall
Hur kommer klimatförändringar att påverka Östersjöns ekosystem?
Hur kommer klimatförändringar att påverka Östersjöns ekosystem? Andersson A, Meier M, Ripszam M, Rowe O, Wikner J, Haglund P, Eilola K, Legrand C, Figueroa D, Paczkowska J, Lindehoff E, Tysklind M, Elmgren
Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet
SeaGIS 2.0 Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Vattenmiljön Vad är god miljöstatus eller god vattenkvalitet i havet? Varför
Marina däggdjur och deras interaktioner med fiskeri
Att använda marina däggdjur för att göra vetenskapsutbildning och vetenskap karriärer attraktiva för ungdomar Marina däggdjur och deras interaktioner med fiskeri This project is funded by the Horizon 2020
Havsmiljöns tillstånd
LIV OCH RÖRELSE I F RIA VATTNE T Havsmiljöns tillstånd ur miljömålsperspektiv Illustrationer: Tobias Flygar PER-OLAV MOKSNES, TINA ELFWING, STEFAN TOBIASSON & JOHAN WIKNER, HAVSMILJÖINSTITUTET Det övergripande
"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"
"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)" Lena Bergström, SLU Aqua Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet WATER-konsortiet WATERS is
Växtplankton. Helena Höglander, Systemekologi, Stockholm Universitet Chatarina Karlsson, UMF, Umeå Universitet Ann- Turi Skjevik, SMHI
Växtplankton Helena Höglander, Systemekologi, Stockholm Universitet Chatarina Karlsson, UMF, Umeå Universitet Ann- Turi Skjevik, SMHI Sta$oner Sta$oner Befintliga växtplankton parametrar: Klorofyll a Biovolym
Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014
Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Tid: 3 Helklasslektioner 2,3,10 oktober samt, 1 labbtimme under v.42 / 43 samt eventuellt hemarbete. Redovisningar av valt område sker v 42/43 Inlämning: Fredag
MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING
MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser
Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?
Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv
HANÖBUKTEN EN VARNINGSKLOCKA SAMMANFATTNING AV HAVSMILJÖINSTITUTETS RAPPORT NR 2018:2 HENRIK SVEDÄNG, EVA-LOTTA SUNDBLAD OCH ANDERS GRIMVALL
HANÖBUKTEN EN VARNINGSKLOCKA SAMMANFATTNING AV HAVSMILJÖINSTITUTETS RAPPORT NR 2018:2 HENRIK SVEDÄNG, EVA-LOTTA SUNDBLAD OCH ANDERS GRIMVALL Uppdragsrapport Denna rapport har tagits fram av Havmiljöinstitutet
REMISSVERSION. God havsmiljö Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer. Remissversion
REMISSVERSION God havsmiljö 2020 Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer Remissversion 2012-03-19 God havsmiljö 2020 Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer Remissversion 2012-03-19 Havs-
Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen. Umeå 3-5 december 2012
Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen Den nationella övervakningen utgörs av ett referensprogram vars syfte är att beskriva miljötillståndet i ett översiktligt
Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS
Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS Susanne Gustafsson susanne.gustafsson@havochvatten.se 2014-08-26 Havsplanering syftar till att Bidra till en långsiktigt hållbar utveckling
Fokus Kvädöfjärden Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Lars Förlin Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet
Fokus Kvädöfjärden Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Lars Förlin Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet Integrerad kustfiskövervakning sker vid fyra kuststationer Bilder lånade
Embryonalutveckling hos vitmärla
Embryonalutveckling hos vitmärla Martin Reutgard, Brita Sundelin, Marie Löf, Matias Ledesma ITM. Institutionen för tillämpad miljövetenskap Översikt Bakgrund Östersjöns vitmärlor Embryonalutveckling hos
NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013
Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30. NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013 Det nationella ämnesprovet ger
Vad styr kustfisksamhällens utveckling i Östersjön?
Vad styr kustfisksamhällens utveckling i Östersjön? Jens Olsson, Lena Bergström & Anna Gårdmark, Sveriges lantbruksuniversitet Likt ekosystemet i utsjön har de kustnära fisksamhällena i Östersjön förändrats
Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna
Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten
Resultat från övervakningen av kustfisk
Resultat från övervakningen av kustfisk Asköfjärden (Egentliga Östersjön) 2005-2017 Rapport 2018:16 Titel: Resultat från övervakningen av kustfisk, Asköfjärden (Egentliga Östersjön) 2005-2017 Utgiven av:
Ekologiska effekter av fisket i Östersjön analyser och modelleringar med tyngdpunkt på torskens ekologi och torskfisket
Ekologiska effekter av fisket i Östersjön analyser och modelleringar med tyngdpunkt på torskens ekologi och torskfisket Sture Hansson Inst. för systemekologi Stockholms Universitet 106 91 Stockholm Anders
FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN?
FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN? I förgrunden röda och möjligen dödliga cyanobakterier. Cyanobakterierna frodas i det förorenade vattnet runt ett 30- tal utsläppsrör. Dessa utsläppsrör
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,
VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten
VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten 2016-04-07 Mats Svensson, Havs- och vattenmyndigheten Mats.svensson@havochvatten.se Hur djup är Östersjön? 2 Vad gör Havs- o vattenmyndigheten? Miljöövervakning
Kunskap i havsfrågor 2020
Miljö- och jordbruksutskottets utlåtande 2012/13:MJU7 Kunskap i havsfrågor 2020 Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om kunskap i havsfrågor 2020 från kartläggning
Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015
Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet Lunchseminarium 29 januari 2015 Innehåll Kort översikt om direktivet Vad ska övervakas? Vilka krav ställs? Hur motsvarar vår övervakning kraven? Vad händer framöver?
Östersjöns torskar illa ute
Torsk Gadus morhua. Illustration Karl Jilg, ur Nationalnyckeln Östersjöns torskar illa ute Torsken i Östersjön är illa ute och håller på att försvinna. Beståndet är extremt litet och individerna mår allt
Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel?
Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel? Caroline Raymond, Ola Svensson, Ulf Larsson, Helena Höglander, Svante Nyberg, Hans Kautsky, Elena Gorokhova, Brita Sundelin & Jonas Gunnarsson, Stockholms
Information från Länsstyrelsen. Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder
Information från Länsstyrelsen Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder Miljögifter Miljögifter - Tidplan för klassningar Nationell påverkansanalys (GIS) A-, B- och C-anläggningar
Havsmiljöns tillstånd ur miljömålsperspektiv
liv och rörelse i fria vattnet Havsmiljöns tillstånd ur miljömålsperspektiv Per-Olav Moksnes, Jan Albersson, Tina Elfwing, Joakim Hansen, Jonas NIlson & Carl Rolff, Havsmiljöinstitutet Det övergripande
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt
Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2015:3
Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2015:3 Råneå (Bottniska viken) 2002-2015 Ylva Ericson Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser. Öregrund 2015 Faktablad Resultat
Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota
Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota Sara Danielsson, Suzanne Faxneld (Enheten för Miljöforskning & -övervakning, NRM) Kemiska analyser: SU, UmU, IVL Sara.Danielsson@nrm.se Suzanne.Faxneld@nrm.se
VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research
VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research Havets ekosystemtjänster 1. Vilka är de? 2. Var finns de? 3. Hur påverkas
Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?
Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?? Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården
Anteckningar från Mistra EviEM:s möte med intressenter: fokus på behovet av utvärderingar om akvatisk miljö
Anteckningar från Mistra EviEM:s möte med intressenter: fokus på behovet av utvärderingar om akvatisk miljö, Göteborg torsdag den 10 oktober 2013, kl 13-16 Deltagare: Erika Axelsson Anna Ek Bengt Fjällborg
Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2019:4
Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2019:4 Norrbyn (Bottniska viken) 2018 Noora Mustamäki Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2019:4 Norrbyn 2018 Författare: Noora Mustamäki
Till lunch kommer ni att veta
Till lunch kommer ni att veta Vad Vindval kommit fram till hittills Vad ni kan förvänta er av Vindval framöver Lite extra om människors påverkan av ljud -09-10 Miljöbalken 1 Värdefulla natur- och kulturmiljöer
Referensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Materialet baserar sig på stoff från adressen http://www.aaltojenalla.fi/ Åsikterna som framförs i texten representerar författarens syn.
Materialbaserat prov i miljövetenskaper Läs vidstående material som behandlar Östersjöns tillstånd och belastning och besvara frågorna 1-5. Observera att materialet inte ger dig uttömmande svar på frågorna,
(Ert Dnr HaV )
YTTRANDE 1(11) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg havochvatten@havochvatten.se Remissyttrande avseende rapporten God havsmiljö 2020 och förslag till föreskrifter om vad som kännetecknar
Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem. Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion
Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem Ekosystemtjänster Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion Direkt och indirekta drivkrafter för förändring med olika perspektiv på mänsklig
VÄLKOMMEN TILL VATTENMILJÖSEMINARIET!
Sveriges vattenmiljö FRÅN KÄLLA TILL HAV VÄLKOMMEN TILL VATTENMILJÖSEMINARIET! HAVSMILJÖINSTITUTET Hierarkiskt ordnade studieobjekt/områden Havet: 1. Havsbassäng (6 st) 2. Vattentyp (38 st) 3. Vattenförekomst
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet
TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5
Svenska fiskbestånd utmaningar inför framtiden
Sammanfattning av rapporter 2008/09:RFR4 och 2009/10:RFR2 Miljö- och jordbruksutskottet Svenska fiskbestånd utmaningar inför framtiden Produktion: Riksdagens informationsenhet,tryck: Riksdagstryckeriet
Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2018:5
Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2018:5 Vaxholm (Egentliga Östersjön) 2016 2017 Henrik Flink, Noora Mustamäki och Fredrik Landfors Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska
Handlingsprogram för Bottenviken - 2005
Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken Bottenvikens karaktärsdrag Perämeren erityispiirteet Belastning och fysisk exploatering Kuormitus ja paineet Identifiering av miljöproblem
VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik
VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik 2013-05-29 Vad är ekosystem? Ekosystem ett dynamiskt komplex av växt-, djuroch
Skarpsillbluff och forskarmiss
Skarpsillbluff och forskarmiss Särtryck ur Natur på Gotland nr 3-4 2009 Björn Hjernquist Kontaktinfo: 070-522 68 91 0498485248@telia.com Tordmule med skarpsill på Lilla Karlsö. Foto: Björn Hjernquist 1
Djurplanktonindikator för statusklassning i Östersjön
Djurplanktonindikator för statusklassning i Östersjön ELENA GOROKHOVA OCH CALLE MATTSSON RAPPORT 6789 NOVEMBER 2017 NATURVÅRDSVERKETS FORSKNINGSANSLAG Djurplanktonindikator för statusklassning i Östersjön
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i havsmiljöförordningen (2010:1341); Utkom från trycket den 10 juni 2011 utfärdad den 26 maj 2011. Regeringen föreskriver i fråga om havsmiljöförordningen
Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014
Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till
U2008/3167/UH. Enligt sändlista
Regeringsbeslut II:7 2008-04-17 U2008/3167/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att inrätta ett Havsmiljöinstitut Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Göteborgs universitet, Stockholms
Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder
Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder Övervakning av biologisk mångfald m.h.a. visuella metoder Foto Sandra Andersson Foto: Lst AC Varför uppföljning/övervakning av biologisk mångfald i havsmiljö?
Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?
2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten
Fakta om omega-3 och barn
Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3
Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén
Provfiske i Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan,, &. Sammanställt av Nils-Olof Ahlén V-A.xlsx Sida () Innehållsförteckning Beskrivning: Allmän beskrivning. sida Diagram: Vattentemperatur, syrehalt
Policy Brief Nummer 2014:2
Policy Brief Nummer 2014:2 Större alltid bättre? pris och kvalitet på svensk torsk För svenskt fiske är det viktigt att kunna leverera fisk som kan konkurrera på den internationella marknaden. Den torsk
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM2. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2016 Näringsdepartementet 2015-10-06 Dokumentbeteckning KOM (2015) 413 Förslag till rådets förordning om fastställande för 2016
Kinnekulle och Sunnanå 2010
Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna
Marint områdesskydd + GI. sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter)
Marint områdesskydd + GI = sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter) GI handlingsplaner/ Regionala strategier GI - ett nätverk av natur + Ekosystemtjänster Nätverket av skyddade områden ska vara representativt,
Att vända motgångar till möjligheter
Att vända motgångar till möjligheter En affärsplan för Östersjön med ett svenskt perspektiv 2.7.2014 Sammanfattande perspektiv 1. Kritiskt läge i Östersjön på grund av övergödning, farliga ämnen och överfiske,
Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län. Detta beslut gäller även om det överklagas.
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-05-04 Ärendenr: NV-03147-15 Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län
STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta
1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön;
Policy Brief Nummer 2019:5
Policy Brief Nummer 2019:5 Sälar och småskaligt fiske hur påverkas kostnaderna? Tack vare en lyckad miljöpolitik har de svenska sälpopulationerna vuxit kraftigt under senare år. Men sälarna medför också
Skydd av hav, exempel Hanöbukten
Skydd av hav, exempel Hanöbukten Mats Svensson Enheten för Forskning och miljömål Mats.svensson@havochvatten.se Skydd av Hav Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Arter&Ekosystem? Nyckelbiotoper? Yrkesfisket?
Beskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv
Faktablad från regional kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2014
Faktablad från regional kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2014 Råneå 2002-2013 2014-02-28-1 - Sammanfattning Provfiskeområdet är kraftigt påverkat av sötvattensflödet från Råne älv. Fångsterna utgörs
PLAN FISH: Planktivore management linking food web dynamics to fisheries in the Baltic Sea. Slutrapport för Skarpsillsprojektet
Dnr: SLU.aqua.2013.4.5-441 PLAN FISH: Planktivore management linking food web dynamics to fisheries in the Baltic Sea Slutrapport för Skarpsillsprojektet 2008-2013 2013-12-11 Magnus Appelberg, Mikaela
Samverkan och samråd
Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan
Havsmiljöns tillstånd ur miljömålsperspektiv
liv och rörels e i fri a vattn e t Havsmiljöns tillstånd ur miljömålsperspektiv Illustrationer: Tobias Flygar Jonas Nilsson, Per-Olav Moksnes, Tina Elfwing, carl rolff & Johan Wikner, Havsmiljöinstitutet
Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II
Bild 1 Medicinsk statistik II Läkarprogrammet T5 HT 2014 Anna Jöud Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet ERC Syd, Skånes Universitetssjukhus anna.joud@med.lu.se Bild 2 Sammanfattning Statistik I
a 100% b 90% c 70% d 3%
Ungefär hur många procent av jordens vatten är sötvatten? S01_01 a 100% b 90% c 70% d 3% S032115 S01_02 Temperatur Löst salt Vattenvolym Densitet Rent vatten 25 C 0 g 100 ml 1,0 g/ml Saltlösning 25 C 10
Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet
Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet Hav och Samhälle, Marstrand 2012-11-28 Mats Ivarsson Havs- och vattenmyndigheten Mats.Ivarsson@havochvatten.se Vattendirektivet och Havsmiljödirektivet
OM MILJÖTILLSTÅNDET I SVENSKA HAVSOMRÅDEN
OM MILJÖTILLSTÅNDET I SVENSKA HAVSOMRÅDEN Synteser ger ny inblick i ekosystemen Även övergödda hav blir surare Cyanobakterier genom historien och idag Fiskeförvaltning med hänsyn till hela ekosystemet
- med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv
Att övervaka biologisk mångfald i havsmiljö - med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv Övervakning av biologisk mångfald i havsmiljö. Vad har SE, måste vi ha och vill vi ha? SE
Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket
Risk med fisk Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket - Vad är dioxiner och PCB Agenda - Risker med dioxiner och dioxinlika PCB - Halter i livsmedel - Kostråd och kännedom
Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
Behålla och förbättra ett gäddfiskevatten? Effekter av olika fiskeregleringar på gäddpopulationer resultat och rekommendationer
Behålla och förbättra ett gäddfiskevatten? Effekter av olika fiskeregleringar på gäddpopulationer resultat och rekommendationer Effekter av utfiske i enartsbestånd (hobbyexperiment i två sjöar) Effekter
Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen
Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina