Åtgärdsprogram för Köpingsvikens, Fredens, Brobyvikens och Galtens åtgärdsområden

Transkript

1 Åtgärdsprogram för Köpingsvikens, Fredens, Brobyvikens och Galtens åtgärdsområden -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 1(36)

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(36)

3 Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den utgör en sammanfattning av ett eller flera av distriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet med denna bilaga är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Köpingsvikens, Fredens, Brobyvikens och Galtens närområden samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken 2 ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 2 1 Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(36)

4 Sammanfattning Denna bilaga sammanfattar Köpingsvikens, Fredens, Brobyvikens och Galtens närområden. Hela området är 488 km 2 stort. Området sträcker sig över två län och fem kommuner. Det domineras av jordbruksmark och skog. Här saknas i dagsläget statistik på invånarantal och fördelning mellan landsbygd och tätort. I området finns nio vattenförekomster, varav fem är vattendrag och fyra är bassänger i Mälaren. Inom detta område behandlas inga grundvattenförekomster, då förekomsterna som finns i området ligger inom andra åtgärdsområden. Ingen av de nio vattenförekomsterna i området uppnår god ekologisk status. Den främsta orsaken är övergödning. Övergödningsproblemet är utbrett i området. Alla vattenförekomster utom en (Åbybäcken) har problem med övergödning. Den största delen av fosfortillförseln kommer från jordbruket. Andra betydande källor är enskilda avlopp och avloppsreningsverk. Åtta vattenförekomster är även påverkade av fysiska förändringar. Samtliga av dessa har en betydande påverkan av morfologiska förändringar. Två är dessutom påverkade av konnektivitetsförändringar (vandringhinder). Om kvicksilverhalten i biota undantas bedömningen är det endast en vattenförekomst som inte uppnår god kemisk status. Det gäller Mälaren-Köpingsviken, där halterna av antracen och TBT i bottensedimenten överskrider de föreslagna gränsvärdena. Åtgärder som efterbehandling av miljögifter och åtgärdsutredning är motiverat i Köpingsviken som är påverkad av tributyltenn (TBT) och antracen. Möjliga efterbehandlingsåtgärder kan t.ex. vara olika typer av muddringstekniker. När det gäller konkreta åtgärder för att begränsa och bekämpa sjögull i Arbogaån och Mälaren finns behov av samordning för att problemet ska kunna åtgärdas på lång sikt. Det är i dagsläget oklart vilken myndighet som har ansvar för sjögullsproblematiken. Detta behöver redas ut. För att uppnå miljökvalitetsnormerna i området behöver senast 2018 framför allt: För miljöproblemet övergödning: Länsstyrelserna i Västmanlands och Södermanlands län utreda vilka av de föreslagna åtgärderna som behövs för att uppnå betinget inom området hektar åkermark strukturkalkas och cirka 28 hektar våtmarker och fosfordammar anläggas för att minska utsläpp av fosfor från jordbruk. Köpings, Kungsörs och Eskilstuna kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn. Länsstyrelserna i Västmanlands och Södermanlands län behöver bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Jordbruksverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Köpings, Kungsörs och Eskilstuna kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att 690 enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå och 140 hög skyddsnivå. Havs- och vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning. Köpings och Kungsörs kommuner i samråd med Länsstyrelsen i Västmanlands län se över möjligheter att minska fosforbelastningen från avloppsreningsverk och avloppsledningsnät. 4(36)

5 Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för avloppsreningsverk genomförs i tillräcklig omfattning för att minska fosforbelastningen från dessa källor. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelserna i Västmanlands län och Sörmlands län bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 13 vandringshinder. Havs-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Havs och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel så att ekologiskt funktionella kantzoner kan anläggas utmed strandzoner i sjöar och vattendrag. 5(36)

6 Åtgärdsprogram för Köpingsvikens, Fredens, Brobyvikens och Galtens åtgärdsområden - samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Otillräckligt dricksvattenskydd Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (36)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Denna bilaga sammanfattar Köpingsvikens, Fredens, Brobyvikens och Galtens närområden. Hela området är 488 km 2 stort och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde (figur 1). Merparten av åtgärdsområdet ligger i Västmanlands län och berör Hallstahammars, Kungsörs, Köpings och Västerås kommuner. En mindre del av området ligger i Eskilstuna kommun i Södermanlands län. Området domineras av jordbruksmark och skog. Här saknas i dagsläget statistik på invånarantal och fördelning mellan landsbygd och tätort. I området finns nio vattenförekomster, varav fem är vattendrag och fyra är bassänger i Mälaren (figur 1b). Tre grundvattenförekomster ligger till mindre delar delvis inom åtgärdsområdet. Status för dessa behandlas i andra åtgärdsprogramsbilagor 7(36)

8 Figur 1. Översikt av området: dess plats i distriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 8(36)

9 Figur 1b. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 9(36)

10 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Ingen av de nio vattenförekomsterna i området uppnår god ekologisk status (figur 2). Den främsta orsaken är övergödning, som klassats som ett miljöproblem för åtta av vattenförekomsterna. Åtta vattenförekomster är även påverkade av fysiska förändringar. Samtliga av dessa har en betydande påverkan av morfologiska förändringar. Två är dessutom påverkade av konnektivitetsförändringar (vandringhinder). Köpingsviken har klassificerats som ett kraftigt modifierat vatten (KMV) med hänsyn till den påverkan som följer av hamnverksamheten. Förekomsten bedöms ha måttlig ekologisk potential. De betydande påverkanskällorna till övergödning är diffusa utsläpp från framför allt jordbruksmark och enskilda avlopp. För fysisk påverkan är de mest betydande källorna morfologiska och fysiska förändringar av sjöar och vattendrag. 10(36)

11 Figur 2. Ekologisk status i ytvatten. Kemisk status Ingen av vattenförekomsterna i åtgärdsområdet uppnår god kemisk status. I samtliga vattenförekomster i åtgärdsområdet bedöms kvicksilver överstiga gränsvärdet. Om kvicksilverhalten i biota undantas bedömningen, är det endast en vattenförekomst som inte uppnår god kemisk status (figur 3). Det gäller Köpingsviken, där halterna av antracen och TBT i bottensedimenten överskrider de föreslagna gränsvärdena. 11(36)

12 Figur 3. Kemisk status i ytvatten Grundvatten Tre grundvattenförekomster ligger till mindre delar inom åtgärdsområdet. Status för dessa behandlas i andra åtgärdsprogramsbilagor. Strömsholmsåsen: Kvicksund-Surahammar behandlas i bilagan till Kolbäcksån, Köpingsåsen: Kungsör-Hed i bilagan till Hedströmmen och Strömsholmsåsen till bilagan för Blacken m.fl. Av dessa tre bedöms Strömsholmsåsen, Eskilstunaområdet riskera att inte uppnå god kemisk status 2021 på grund av potentiellt hög 12(36)

13 föroreningsbelastning. Inga föroreningar har dock uppmätts i halter över riktvärdena i förekomsten och den kemiska statusen bedöms för närvarande som god Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningsförordningen ska skyddade områden pekas ut. Ett sådant område kan innehålla en eller flera vattenförekomster. Anledningen till utpekandet är att vattenförekomsten eller vattenförekomsterna inom ett område är särskilt skyddsvärda ur ett EU-perspektiv. Dessa områden ska inte förväxlas med områdesskyddet i 7kap. miljöbalken (naturreservat, nationalparker m m). Avloppsdirektiv (91/271/EEG) 3 syftar till att skydda miljön från skadliga utsläpp av avloppsvatten genom att samla upp och rena avloppsvatten från tätbebyggelse. Direktivet har pekat ut vatten som är känsliga för fosforutsläpp. För Sverige gäller detta samtliga vatten, vilket även inkluderar kustvattnen. Badvattendirektiv (2006/7/EG) 4 handlar om att bevara, skydda och förbättra vattenkvaliteten på större badplatser inom EU. Kommunerna har ett särskilt ansvar att provta vatten och att informera allmänheten om kvaliteten på vattnet. Inom avrinningsområdet finns inte några EUbad utpekade. Dricksvattendirektivet (98/83/EEG) 5 handlar om att säkerställa ett dricksvatten av god kvalitet för att skydda människors hälsa. Inom avrinningsområdet finns två dricksvattentäkter som omfattas av direktivet. Natura 2000 syftar till att bevara biologisk mångfald. Detta genomförs via art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG) som ska bevara livsmiljöer och djur- och växtarter 67. Inom avrinningsområdet finns totalt 13 skyddade områden. Områdena har skyddats genom naturreservat och/eller Natura 2000-områden upprättats. Tre av de skyddade områdena berör en eller flera vattenförekomster inom avrinningsområdet. Strömsholm är både naturreservat och Natura 2000-område. Området överlappar vattenförekomst Kolbäcksån: mellan Freden/Mälaren och "Sörstafors" och en del av Mälaren i mynningsområdet. Naturtypen som pekats ut är naturligt näringsrik sjö. Syftet med området är att skydda såväl terrestra miljöer som vattenmiljöer. Hoten mot området är övergödning, reglering av Mälaren, rätningar och rensningar av diken inom området, muddring och exploatering av strandområdet och främmande arter. Lindöberget väst både naturreservat och Natura 2000-område. Området är en del av Mälaren (vattenförekomst Mälaren Köpingsviken). Naturtypen som pekats ut är naturligt näringsrik sjö. Syftet med området är att skydda såväl terrestra som vattenmiljöer. Hoten mot området är övergödning, reglering av Mälaren, rätningar och rensningar av diken inom området, muddring och exploatering av strandområdet och främmande arter. Enligt EU:s Fiskevattendirektiv 8 ska vattenkvaliteten övervakas i ett antal utvalda sjöar och vattendrag med syftet att upprätthålla livskraftiga fiskbestånd. Riktvärden eller miljökvalitetsnormer för vattenkvaliteten i dessa områden anges i förordningen om 3 RÅDETS DIREKTIV av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (91/271/EEG). 4 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av badvattenkvaliteten och om upphävande av direktiv 76/160/EEG 5 RÅDETS DIREKTIV 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten 6 Livsmiljöer och arter. Art och habitatdirektivet (92/43/EEG). RÅDETS DIREKTIV 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. 7 Fågeldirektivet (79/409/EEG). RÅDETS DIREKTIV av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (36)

14 Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten 9. De områden som ska övervakas är förtecknade i Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2002:6 10. Sjön Mälaren omfattas av direktivet. Nitratdirektivet (91/676/EEG) 11 syftar till att skydda vattenmiljöer inom EU från skadliga effekter från läckaget av nitrater som kommer från jordbruket. Sedan tidigare omfattas all jordbruksmark inom avrinningsområdet av nitratdirektivet. Idag omfattas därför totalt hektar jordbruksmark inom avrinningsområdet. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. I en del vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år Beslut om miljökvalitetsnormer togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den xxx 20XX. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten De fem vattendragen i området har tidsundantag till I fyra av dem beror det på problem med övergödning. Skälen är orimliga kostnader och tekniskt omöjligt. I ett vattendrag (Åbybäcken) rör undantaget kontinuitet med skälet orimliga kostnader. Samtliga fyra bassänger i Mälaren som ingår i området har tidsundantag till 2027 på grund av övergödning 12. Skälet är naturliga förhållanden. Det är sannolikt mer kostnadseffektivt med åtgärder i tillflödena än i själva Mälaren. Tillräckliga åtgärder i tillflödena till 2021 kan innebära att god status uppnås även i Mälaren. På grund av naturens långsamma återhämtningsförmåga dröjer det troligen till Alla utom en vattenförekomst har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. En vattenförekomst, Köpingsviken, har ytterligare tidsundantag till 2021 för god kemisk status 13. Skälen grundar sig på att halterna av tributyltenn och antracen överskrids. Motivet är att det i dagsläget är tekniskt omöjligt att genomföra åtgärder som minskar koncentrationerna av de förorenande ämnena i vattenförekomsten till RÅDETS DIREKTIV av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket 12 I tabell 1 står det felaktigt att Köpingsviken har tidsfrist till Det ska vara Det står även fel i VISS. 13 Undantaget för antracen är ännu inte inlagt i VISS. 14(36)

15 Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status Observera att Köpingsviken ska ha tidsfrist till 2027, och inte 2021 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Brobybäcken SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Mälaren-Brobyviken SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Mälaren-Galten SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Mälaren-Köpingsviken SE God ekologisk potential 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Mälaren-Freden SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) "Namnlös": Stäholmsbäcken, Kanstabäcken, Tunabäcken SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader) Bodabäcken: Bodabäcken, Vretabäcken SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader) Bodabäcken: Lillhäradsbäcken, Harsjöbäcken SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader) Åbybäcken SE God ekologisk status 2021 Konnektivitet (Orimliga kostnader) Grundvatten Miljökvalitetsnormer för de tre grundvattenförekomster som delvis ligger inom åtgärdsområdet redogörs för i andra åtgärdsprogramsbilagor Kompletterande krav för skyddade områden Strömsholm och Lindöberget väst är båda naturreservat och Natura 2000-områden. Områdena berör vattenförekomster i Mälaren. Inga av dessa vattenförekomster har kompletterade krav för de berörda skyddade områden. Enligt förordningen om Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten gäller en lång rad med riktvärden för olika fysikaliska kemiska parametrar som bland annat nitrit, ammonium, temperatur, syrgas och ph. Kraven gäller för Mälaren inom ramen för Fiskevattendirektivet. 15(36)

16 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd Övergödningen är utbredd i området och alla vattenförekomster utom en (Åbybäcken) bedöms ha problem med övergödning (figur 4). I Galten baserar sig bedömningen på undersökningar av växtplankton och makrofyter. Båda visar på näringspåverkan. I Brobyviken finns mätningar av klorofyll, som visar på näringspåverkan. I Freden visar undersökningar av makrofyter på näringspåverkan. I Köpingsviken saknas biologiska undersökningar. I Köpingsviken, Galten och Brobyviken finns mätningar av fosfor. I Brobyviken är antalet mätningar få. Medelhalterna ligger runt 40 µg fosfor/l i Brobyviken och 50 µg/l i Galten. I Köpingsviken har två mätpunkter använts för statusklassificeringen. Medelhalterna ligger runt 45 och 70 µg/l i respektive mätpunkt. I Freden saknas mätningar av fosfor. I alla övergödda vattendrag finns undersökningar av kiselalger. Samtliga undersökningar visar på näringspåverkan. I Bodabäcken: Lillhäradsbäcken, Harsjöbäcken var statusen med avseende på kiselalger till och med otillfredsställande. Här var mängden näringskrävande arter stor. 16(36)

17 Figur 4. Vattenförekomster som bedöms ha miljöproblemet övergödning. 17(36)

18 2.1.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattnen och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. Med hjälp av modellerad belastning 14 per vattenförekomst kan man uttrycka förbättringsbehovet i kg fosfor. Förbättringsbehovet anges per vattenförekomst och återfinns i VISS 15. I Brobyviken är förbättringsbehovet 3 procent av belastningen, medan det ligger på 14 och 15 procent i Galten respektive Köpingsviken. Eftersom det saknas mätningar av fosfor i Freden är förbättringsbehovet angett som tio procent av belastningen. Brobybäcken har ett förbättringsbehov på 460 kg fosfor/år. I Bodabäcken: Vretabäcken är förbättringsbehovet ca 60 kg fosfor/år, medan det i Bodabäcken: Lillhäradsbäcken, Harsjöbäcken är närmare 170 kg fosfor/år. En modell för optimering 16 har satts upp för Mälaren och applicerats för att beräkna hur statusen med avseende på näringsämnen utvecklas om alla tillrinnande vatten uppnår god status med avseende på fosfor. Resultatet indikerar att Köpingsviken, Brobyviken och Galten skulle uppnå god status med avseende på fosfor, medan Freden skulle ha ett återstående beting om 2 procent. Det motsvarar cirka 500 kg fosfor/år. Det finns fortfarande flera osäkerheter med modelleringen och resultatet ska ses som en första indikation. 14 Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr Gyllström, M. m.fl, Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status underlag till vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Länsstyrelsen i Västmanland. Ej publicerad. 18(36)

19 Figur 5. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 19(36)

20 2.1.3 Källor till påverkan Den största delen av fosfortillförseln kommer från jordbruket. Andra betydande källor är enskilda avlopp och avloppsreningsverk (figur 6 17 ). Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Industri Övrigt Figur 6. Källfördelning av fosfor för området. I hela området är påverkan från jordbruk och betydande. Betydande påverkan från enskilda avlopp förekommer i hela området undantaget Åbybäcken och Bodabäcken: Lillhäradsbäcken, Harsjöbäcken. I Galten och i Köpingsviken bedöms dessutom påverkan från avloppsreningsverk som betydande. I Galten bidrar flera avloppsreningsverk till fosforbelastningen. Totalt står avloppsreningsverken för drygt 9 procent av den antropogena fosforbelastningen i vattenförekomstens hela avrinningsområde 18. Det motsvarar cirka kg fosfor/år. Kungsörs avloppsreningsverk bidrar med cirka 170 kg fosfor/år, vilket motsvarar knappt 4 procent av utsläppen från avloppsreningsverk. I Köpingsviken står Norsa avloppsreningsverk för drygt 7 procent av den antropogena fosforbelastningen i vattenförekomstens hela avrinningsområde. Det motsvarar cirka 580 kg fosfor/år. 17 Källfördelningen är beräknad med SMED:s modellsystem TBV. Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr Enligt SMHI:s vattenwebb, 20(36)

21 2.1.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Ett LOkalt VAttenvårdsprojekt (LOVA) 19 har genomförts av Kungsörs kommun. Inom projektet strukturkalkades 300 hektar åkermark vilket har minskat läckaget av fosfor med cirka 80 kg per år. Flera lantbrukare är anslutna till Greppa näringen 20. Av totalt hektar jordbruksmark är drygt hektar (31 procent) ansluten. Hur mycket reduktion av näringsämnen detta har lett till går inte att bedöma. Däremot antyder forskning att rådgivning har haft önskad effekt när det gäller att minska läckage av näringsämnen till vatten 21. Föreslagna åtgärder De åtgärder som föreslagits för att uppnå god ekologisk status med avseende på näringsämnen framgår av tabell 2. I tabellen framgår även åtgärdspotential samt kostnad och kostnadseffektivitet för de åtgärderna. De föreslagna åtgärderna täcker det beräknade minskningsbehovet för att nå god ekologiks status. Ytterligare åtgärder kan komma att behöva läggas till när en fördjupad analys genomförts för åtgärdsbehovet i mälarbassängerna och nedströms liggande vattenförekomster. Utöver de åtgärder som föreslagits kan till exempel ökad rening behövas vid Kungsörs och Norsa avloppsreningsverk. Tabell 2. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Strukturkalkning Hektar Anpassade skyddszoner på åkermark 100 Antal Våtmark - fosfordamm 0,4 Hektar Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel Våtmark för näringsretention 28 Hektar Kalkfilterdiken 440 Hektar Åtgärdande av enskilda avlopp (EA) till normal skyddsnivå 690 Antal Skyddszoner, 2-6 meter 19 Hektar 1, Skyddszoner, 0-2 meter 9,4 Hektar Åtgärdande av EA från normal skyddsnivå till hög skyddsnivå 140 Antal SUMMA Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) 19 LOkala VAttenvårdsprojekt är ett bidrag till genomförande av fysiska åtgärder som syftar till att minska belastningen av näringsämnen på sjöar, vattendrag och hav. Länsstyrelsen i Västmanlands information om LOVA. 20 Rådgivning till lantbrukare för att minska miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Västmanlands information om Greppa Näringen. 21 Institutionen för vatten och miljö, SLU. Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag. Har åtgärderna gett effekt? Fölster J, Kyllmar K, Wallin M, Hellgren S. Rapport 2012:1. 21(36)

22 2.2 Försurning Ingen av de nio vattenförekomsterna i området har försurningsproblem. Ingen kalkning bedrivs heller i området i övrigt. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga vattenförekomster i åtgärdsområdet uppnår inte god kemisk status på grund av att kvicksilverhalten i överskrider gränsvärdet. I Mälaren-Köpingsviken har förhöjda halter av antracen och tributyltenn (TBT) uppmätts i bottensedimenten. Halterna av ett antal föroreningar har undersökts i bottensedimenten på åtta platser i vattenförekomsten vid kartläggning och provtagning av ackumulationsbottnar i Köpingsviken och Galten Halterna av både TBT och antracen överskred de gränsvärden för sediment som föreslagits för dessa ämnen. De fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorerna som berör miljögifter och därmed den ekologiska statusen på vattenförekomsten går under benämningen särskilda förorenande ämnen (SFÄ). Inom avrinningsområde uppnår fyra vattenförekomster god status med avseende på SFÄ. De resterande fem förekomsterna har inte blivit klassade för SFÄ. De huvudsakliga källorna till påverkan är sannolikt äldre industriell verksamhet, förorenad mark, sjöfart och fritidsbåtsverksamhet. Mälaren är även recipient för utsläpp från avloppsreningsverk och industrier. Merparten av påverkanskällorna är belägna i anslutning till Köpings och Kungsörs tätorter. Detaljerade beskrivningar av statusklassificering och miljöpåverkan i de enskillda vattenförekomsterna finns publicerad i VISS 22. Åtgärder som efterbehandling av miljögifter och åtgärdsutredning är motiverat i den vattenförekomsten (Köpingsviken) som är påverkad av TBT och antracen. Möjliga efterbehandlingsåtgärder kan t.ex. vara olika typer av muddringstekniker Förbättringsbehov Inom åtgärdsområdet har statusen klassats ner med avseende på TBT och antracen. Förbättringsbehovet baseras på uppmätt halt och dess differens till förslag på gränsvärde (QS) (se tabell 3). Tabell 3. Förbättringsbehovet för respektive parameter, vattenförekomst och aktuellt matrisgränsvärde. Vattenförekomst Mälaren- Köpingsviken: SE Parameter/ kvalitetsfaktor TBT Antracen Uppmätt halt 89 µg/kg TS 68 µg/kg TS Gränsvärde/ QS-sediment Matris Förbättringsbehov 10 µg/kg TS Sediment 79 µg/kg TS 24 µg/kg TS Sediment 43 µg/kg TS Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor men även via diffus spridning av alla typer av antropogen aktivitet. Utöver detta sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, t.ex. metaller från berggrunden. Nedanstående tabell 4 visar kartlagda och (36)

23 potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet som angetts ha betydande påverkan. I Köpingsviken bidrar förmodligen förorenad mark och äldre industriell verksamhet och belastning till förhöjda halter av antracen och andra PAH:er i sediment. Sjöfart och fritidsbåtsverksamhet är förmodligen den främsta källan till förhöjda TBT-halter. Tabell 4. Kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet vattenförekomst och tillhörande parameter/kvalitetsfaktor. Vattenförekomst Mälaren-Köpingsviken: SE Parameter/ kvalitetsfaktor TBT Antracen Påverkanskälla Diffusa - Transport och infrastruktur Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Kommentar Påverkanskällorna gäller för båda parametrarna Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inga särskilda åtgärder har genomförts för att åtgärda problemen med TBT och Antracen i vattenförekomsten. Föreslagna åtgärder De åtgärder som föreslagits för att uppnå god kemisk status, inom avrinningsområdet, kan ses i tabell 5. Åtgärderna omfattar ett övergripande behov då påverkanskällorna är diffusa och fler undersökningar samt åtgärdsutredningar krävs för att kunna ange en mer specifik åtgärd. Tabell 5. Förbättringsbehovet, påverkan och åtgärder per parameter. Vattenförekomst Mälaren-Köpingsviken: SE Parameter/ kvalitetsfaktor TBT Antracen Förbättringsbehov Åtgärd Kostnad (kr/år)* 79 µg/kg TS 43 µg/kg TS Efterbehandling av miljögifter Åtgärdsutredning Främmande arter Den invasiva främmande arten sjögull har spridit sig till Arbogaån och Galten från sjön Väringen i Örebro län. Sjögull trivs i näringsrika vatten och kan växa på både mjuk och hård botten ned till tre meters djup. Därför finns det risk att växten kan breda ut sig i hela Galten utom i de djupare farledsrännorna. Massiva kolonier av sjögullsblad gör så att färre ljusstrålar kan tränga ner i vattnet till andra vattenväxter som behöver ljus. Effekten kan bli en minskning av växter och alger som i sin tur ger föda åt vattenlevande djur och fåglar. Andra problem med sjögull är att det förbrukas mycket syre när bladen bryts ned på vintern. Det kan dessutom leda till fiskdöd samt bildning av giftigt svavelväte på botten. Ytterligare problem är att framkomligheten med båt kan minska och att badplatser kan växa igen. Även yrkesfisket kan påverkas. Kungsörs kommun arbetar sedan flera år tillbaka med att övervaka sjögullets utbredning i Galten. Övervakningen visar att befintliga sjögullskolonier ökar sin radie med i medeltal en 1 meter per år. Det är viktigt att så snabbt som möjligt motverka negativa effekter av sjögull. Kungsörs kommun har med hjälp av LONA-bidrag arbetat intensivt med sjögullsbekämpning och försökt minska spridningen med olika typer av åtgärder som till exempel maskinell slåtter och ogräsättika. Kommunen arbetar även med att sprida information och kunskap om problemet. 23(36)

24 Sjögullets utbredningsområde växer och mindre kolonier har dykt upp längre österut, så långt bort som i Kvicksund. Idag arbetar Mälarens vattenvårdsförbund med att kartlägga utbredningen av sjögull i Mälaren och de tar också emot rapporter om nya förekomster av sjögull. För att förhindra ytterligare spridning har Mälarens vattenvårdsförbund tagit fram en broschyr om sjögull som lämnats över till berörda kommuner för informationsspridning till båtklubbar, fiskeklubbar med mera. När det gäller konkreta åtgärder för att begränsa och bekämpa sjögull i Arbogaån och Mälaren finns behov av samordning för att problemet ska kunna åtgärdas på lång sikt. Det är i dagsläget oklart vilken myndighet som har ansvar för sjögullsproblematiken Detta behöver redas ut. Det finns fler främmande arter finns i vissa vattenförekomster i hela Västmanlands län. Det går dock inte att avgöra i vilken utsträckning den ekologiska statusen påverkas. Därför får främmande arter ingen påverkan på den ekologiska statusen för någon vattenförekomst. Vad gäller sjögull behöver Länsstyrelsen i Västmanland uppdatera VISS med bedömningar och åtgärder. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. I kartläggningen av fysisk påverkan har konnektivitet (vandringshinder) prioriterats, eftersom mer data finns tillgängligt. Kartläggningen avseende flöde och morfologi bygger främst på modellerad data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Omfattningen av påverkan fångas ofta väl i analyserna men graden av påverkan är mer osäker. Vid klassificeringen har de modellerade hydrologiska och morfologiska parametrarna fått ett begränsat inflytande vid bedömningen av ekologisk status. Detta medför att miljöproblemen kopplade till förändringar i flöde och morfologi är underskattade liksom behovet av åtgärder. Inom området är åtta vattenförekomster påverkade av fysiska förändringar (figur 7). Åtta vattenförekomster har problem med morfologiska förändringar, varav två förekomster även har problem med konnektivitetsförändringar. Ingen vattenförekomst har problem med flödesförändringar. 24(36)

25 Figur 7. Vattenförekomster där förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem Tillstånd Klassificering av ekologisk status sker genom bedömning av biologiska, hydromorfologiska, samt fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. De hydromorfologiska faktorerna är stöd till de biologiska faktorerna och visar på antropogena förändringar i den akvatiska miljön genom påverkan på hydrologiska eller morfologiska förhållanden. Hydromorfologin består i sin tur av de tre kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. 25(36)

26 Bedömningen av morfologiskt tillstånd och hydrologisk regim är gjorda med hjälp av modellering och behöver verifieras innan de kan få större genomslag i bedömningen av ekologisk status. Konnektivitet Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda områden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Konnektiviteten bedöms om möjligt utifrån vilka fiskarter med vandringsbehov man hittat i vattenförekomsten, i förhållande till vilka arter som borde finnas. De flesta fiskarter har ett behov av att vandra och vandrar mellan flera ytvattenförekomster under del av sin livscykel. I praktiken har man inte alltid haft tillgång till data som visar tillgången på fisk. Man har istället gjort en indirekt bedömning utifrån befintliga vandringshinders passerbarhet, vattenförekomstens placering i vattensystemet samt fiskars beteende. Statusklassificeringen i området visar att två vattendrag (Brobybäcken och Åbybäcken) har sämre än god status med avseende på konnektivitet. Kvalitetsfaktorn har bedömts till dålig status för båda förekomsterna då det finns både definitiva och partiella dammar inom vattendragen. När statusen är sämre än god innebär det att mer än 25 procent av de fiskarter som förväntas förekomma i vattenförekomsten saknas. För dålig status innebär det att mer än 75 procent av de fiskarter som förväntas förekomma i vattenförekomsten saknas. Hydrologisk regim I området har ingen vattenförekomst sämre status än god med avseende på hydrologisk regim. Klassificeringarna har utförts av SMHI och baseras på beräkningar av dygnsvärden av vattenföring för vattendrag respektive vattenstånd för sjöar, för perioden Man har använt sig av den hydrologiska modellen S-HYPE för att få fram värden där inga mätningar finns. Beräkningarna ger en fingervisning om årsregleringen i landets större magasin. Korttidsregleringar för mindre vattendrag och sjöar, såsom vecko-, dygns- och timreglering, tas dock inte hänsyn till i beräkningarna. Morfologiskt tillstånd Morfologiskt tillstånd är förenklat en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst och hur de avviker i förhållande till ett referenstillstånd. Referenstillståndet är det eftersträvade tillståndet med ingen eller mycket lite mänsklig påverkan. De morfologiska förhållandena beskrivs via djup, bredd, typ av bottensediment, vilka typer av ackumulationseller erosionsformer som finns i vattnet såsom revlar, dyner och deltabildningar, samt förekomst av död ved. Även former och strukturer av skapade av människan såsom pirar, stenkistor, bryggor, utfyllnader och muddringar ingår i beskrivningen. De morfologiska förhållandena beskrivs inom vattenområdet, som även innefattar svämplan och närområde. Svämplanet är den flacka ytan längs vattendraget/sjön som bildas genom återkommande översvämningar. Närområdet är markområdet närmast en vattenförekomst, 30 meter från strand-/vattenlinjen. För närområde anges den mänskliga påverkan som andel aktivt brukad mark och anlagda ytor. Nästan all morfologisk påverkan leder till förlust eller förändring av habitat som i sin tur leder till mer homogena samhällen eller/och utarmning av biodiversiteten. För vattenförekomsterna i området har parametrarna vattendragets närområde och svämplanets strukturer och funktion i vattendrag klassificerats. En sammanvägning av dessa parametrar ger kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd. Den visar att åtta vattenförekomster inte uppnår god status. Tre förekomster har dålig status med avseende på morfologiska förändringar och fem har dålig status. Om statusen är lägre än god utgörs mer än 15 procent av närområdet/svämplanet av 26(36)

27 aktivt brukad mark eller anlagda ytor. För dålig status är mer än 75 procent av närområdet påverkat Förbättringsbehov Konnektivitet För konnektivitet är förbättringsbehovet angett som antal vandringhinder. I området behöver 13 vandringshinder åtgärdas för att god ekologisk status ska uppnås (figur. Flödesförändringar Ingen av vattenförekomsterna i Köpingsåns avrinningsområde har problem med flödesförändringar. Därför anges inga förbättringsbehov. Morfologiska förändringar I området är det totala förbättringsbehovet med avseende på morfologiska förändringar 760 hektar. 760 hektar ekologisk funktionell kantzon behöver anläggas Miljöproblem och källor till påverkan Konnektivitet Vandringshinder är ett miljöproblem med avseende på förändringar av fysiska habitat. Det finns två vattenförekomster som är påverkade av vandringshinder (figur 8). Med vandringshinder avses dammar både med och utan aktiv reglering samt vägtrummor. Flödesförändringar Det finns inget betydande miljöproblem med avseende på flödesförändringar. Morfologiska förändringar Aktivt brukad mark och anlagda ytor i närområde och svämplan är ett stort miljöproblem med avseende på morfologiska förändringar. Dessa antropogena ingrepp har verkan på de fysikaliska processerna som påverkar vattnets omgivning och omformning av landskapet. Dessa i sin tur påverkar livsmiljöer för organismer i vattendraget. Inom området är det åtta vattenförekomster som är påverkade av morfologiska förändringar (figur 8). 27(36)

28 Figur 8. Antalet vattenförekomster som har fysiska förändringar i området Åtgärder Föreslagna åtgärder För att nå god ekologisk status bedöms de åtgärder som föreslagits kunna leda till de största minskningar av miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan i åtgärdsområdet (tabell 6). Tabell 6. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet. Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Konnektivitet Morfologiska förändringar Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Ekologiskt funktionella kantzoner Åtgärdsstorlek Enhet Kostnad (SEK/år) 3 1 Meter Hektar SUMMA Konnektivitetsförändringar Problem med vandringshinder finns i två vattenförekomster i området. För att uppnå MKN behöver 13 vandringshinder åtgärdas, men ligger som tre åtgärder (tabell 6). Med vandringshinder avses dammar och vägtrummor. Åtgärder kan antingen vara att dammar rivs ut eller att en fiskväg anläggs. Det kan också vara trummor som behöver läggas om eller bytas. Flödesförändringar I området finns inga problem med flödesförändringar, därför anges inga åtgärder. 28(36)

29 Morfologiska förändringar För att komma till rätta med morfologiska förändringar har åtgärden ekologiskt funktionella kantzoner föreslagits. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon innefattande strandzonen och det fastmarksområde som direkt påverkar vattendraget. Den ekologiska funktionen i vattendragen påverkas bland annat av beskuggning, nedfall av organiskt material och en filtrering av sediment, närsalter, vatten mm på mark ovanför högvattensnivå som också ingår i kantzonen. Åtgärden kan innefatta allt från gallring av skog där man tillåter en naturlig föryngring till inlösen av jordbruksmark och plantering av gräs, träd och buskar. Bredden på kantzonen kan variera, i små vattendrag ska den minst vara 15 meter bred och i stora vattendrag åtminstone 20 meter bred. Som schablon för kantzonens bredd har hela närområdet (30 meter) används för alla vattenförekomster. Omfattningen av åtgärden inom avrinningsområdet är således överskattad för många mindre vattenförekomster. I området har fyra åtgärder med funktionella kontzoner föreslagits. Detta innebär att 760 hektar kantzon behöver anläggas (tabell 6). 29(36)

30 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Åtgärdsanalys för de tre grundvattenförekomster som delvis ligger inom åtgärdsområdet redogörs för i andra åtgärdsprogramsbilagor. 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer, eller som är avsedda för sådan framtida användning, är dricksvattenförekomster och skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), ska ha erforderligt skydd enligt tredje punkten i artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 30(36)

31 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden För samtliga Natura 2000-områden och naturreservat är det viktigt att vattentillförseln och vattenkvaliteten inte försämras utan förbättras. Dessa krav anses inte komma i konflikt med miljökvalitetsnormerna för de vattenförekomster som berör områdena. 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet I avrinningsområdet lever flera skyddsvärda arter. Fiskarten asp är upptagen på artdatabankens rödlista, Bernkonventionens lista över hotade arter och i EU:s habitatdirektiv. Stensimpa är även den utpekad i art- och habitatdirektivet. Stensimpan är idag utbredd i många av våra vattenmiljöer och arten bedöms idag vara livskraftig. Nissöga är en tredje Natura 2000-art som har påträffats inom Svartåns avrinningsområde i vattenförekomst Svartån: mellan Västeråsfjärden/Mälaren och "Skultuna". Sannolikt finns arten också på flera håll i Mälaren. För att gynna asp, stensimpa och nissöga behöver fria vandringsvägar skapas i många av vattenförekomsterna inom avrinningsområdet. 5.3 Nitratkänsliga områden Samtliga delar av avrinningsområdet omfattas av nitratdirektivet. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än tio procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, fastgödsel får också spridas på obevuxen mark i oktober, men ska då brukas ned inom tolv timmar, inför höstsådd av spannmål får högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras och dokumentation ska finnas över beräkning av grödans kvävebehov För en fullständig beskrivning av vilka åtgärder som gäller för nitratkänsliga områden hänvisas till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. 31(36)

32 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig De totala åtgärdskostnaderna för att uppnå god status i Köpingsvikens, Fredens, Brobyvikens och Galtens åtgärdsområden uppgår till 8 miljoner kronor (tabell 7). Av dessa är 4,8 miljoner kronor kopplade till åtgärder för att minska övergödning, 1,8 miljoner kronor handlar om att åtgärda fysisk påverkan och 1,4 miljoner kronor är relaterade till åtgärder mot miljögifter. Tabell 7. Sammanfattning av effekter, kostnader och kostnadseffektivitet Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan Miljögifter Otillräckligt dricksvattenskydd 3 Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 8 nedan, visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. Om Jordbruksverket t.ex. inför en föreskrift för genomförandet av strukturkalkning, åtgärd SJV 3a, så behöver kommunerna genomföra tillsyn, åtgärd KOM 2, för att se till att lagstiftningen följs. Dessutom behöver Jordbruksverket utveckla sin tillsynsvägledning till länsstyrelserna, åtgärd SJV 6 och länsstyrelserna behöver ge kommunerna tillsynsvägledning, åtgärd LST 1.7. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (36)

33 Tabell 8. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Strukturkalkning SJV 3a Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 KOM 2 Tillsyn Köpings, Kungsörs och 2018 Eskilstuna kommuner LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 LST 7 Tillsyn Västmanlands län, Södermanlands län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 Anpassade skyddszoner SJV 3c Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 KOM 2 Tillsyn Köpings, Kungsörs och 2018 Eskilstuna kommuner LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 LST 7 Tillsyn Västmanlands län och Södermanlands län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 Fosfordammar SJV 3j Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Ökad dosering av P- fällningskemikalier SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 KOM 2 Tillsyn Köpings, Kungsörs och 2018 Eskilstuna kommuner LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 LST 5a Information Västmanlands län och 2016 LST 8d Plan Södermanlands län 2016 NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2016 KOM 1a Tillsyn och prövning Köpings kommun, 2018 KOM 4 Tillsyn Kungsörs kommun 2018 Anpassad stallgödsling SJV 3f-i Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid reningsverk P-fällning av bräddat avloppsvatten KOM 2 Tillsyn Köpings, Kungsörs och 2018 Eskilstuna kommuner LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 LST 7 Tillsyn Västmanlands län och Södermanlands län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2016 KOM 1a Tillsyn och prövning Köpings kommun, 2018 KOM 4 Tillsyn Kungsörs kommun 2018 NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2016 NV 2 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2016 KOM 1a Tillsyn och prövning Köpings kommun, 2018 KOM 4 Tillsyn Kungsörs kommun (36)

34 Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Kalkfilterdiken SJV 3b Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 KOM 2 Tillsyn Köpings, Kungsörs och 2018 Eskilstuna kommuner LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 LST 5a Information Västmanlands län, 2018 Södermanlands län LST 8d Plan 2016 Våtmarker SJV 3j Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Enskilda avlopp till godkänd standard Enskilda avlopp på fritidsfastigheter till godkänd standard Enskilda avlopp till Hög skyddsnivå SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 LST 5a Information Västmanlands län och 2016 LST 8d Plan Södermanlands län 2016 HaV 1 Utvecklas av HaV Havs- och 2016 Vattenmyndigheten KOM 1 Tillsyn och prövning Köpings, Kungsörs och 2018 KOM 8 Plan Eskilstuna kommuner 2018 LST 2 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 LST 8 Plan Västmanlands län och Södermanlands län 2016 HaV 1 Utvecklas av HaV Havs- och 2016 Vattenmyndigheten KOM 3 Tillsyn Köpings, Kungsörs och 2018 KOM 1 Tillsyn och prövning Eskilstuna kommuner 2018 LST 2 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 LST 8 Plan Västmanlands län och Södermanlands län 2016 KOM 8 Plan Köpings, Kungsörs och 2018 Eskilstuna kommuner Skyddszoner SJV 3d Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Miljögifter Efterbehandling av miljögifter Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 LST 5a Information Västmanlands län och 2016 LST 8d Plan Södermanlands län 2016 LST 10 Tillsyn Länsstyrelsen i Västmanlands län KOM 1b Tillsyn Köpings kommun STEM 1 Vägledning Energimyndigheten och 2016 Havs- och vattenmyndigheten HaV 4 Vägledning Havs- och 2016 vattenmyndigheten KK Vägledning Kammarkollegiet 2016 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i (36)