Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån
|
|
- Per-Olof Martinsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån Ljustorpsåns FVO Öhmans Fiskevårdsservice
2 Titel: Fiskevårdsåtgärder i Ljustorpsån och Mjällån Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Timrå kommun Kontaktperson: Stefan Grundström Text: Bo Öhman, Öhmans Fiskevård Illustrationer och layout: Anna Axling, WSP Fotografi och samordning: Jean Esselström, WSP Distributör: Timrå kommun, Timrå, telefon , e-post stefan.grundstrom@timra.se
3 Innehåll Bakgrund 4 Mjällån 4 Ljustorpsån 4 Problembeskrivning 4 Flottning 4 Onormala flödesvariationer 5 Genomförande 5 Prioriteringar 5 Markägare 5 Kostnadskalkyl 6 Föreslagna åtgärder 7 Flytt och tillförsel av sten 7 Skapande av höljor 8 Öppna bifåror och kvillersystem 9 Återskapande av lekbottnar 11 Lagfors, övre: 12 Lagfors, nedre: 13 Nyland, ovanför Nylandsforsen: 14 Nylandsforsen: 15 Lövbergsåsen, övre och nedre: 16 Storvålen: 17 Edstaforsen och Storkyrkan: 18 Tuna: 19 Gällviksforsen: 20 Översiktskartor 21
4 Bakgrund Ljustorpsån ( ) och nedre delarna av Mjällån ( ) är Timrå kommuns mest värdefulla vattendrag. Höga naturvärden och stora möjligheter till kvalitativt sportfiske som glädjekälla både för kommuninnevånarna och turister. Vattendragen är av stor betydelse för flera så kallade anadroma arters reproduktion som exempelvis havsöring, flodnejonöga och möjligen lax. Med anadrom menas att fortplantningen sker i sötvatten och tillväxten sker ute i havet. Idag kan de anadroma arterna och de stationära arterna som harr och öring vandra fritt i Mjällån och i Ljustorpsån upp till Lagfors kraftverk ungefär 18 km uppströms sammanflödet med Mjällån. Kraftverket utgör ett absolut vandringhinder och avskärmar stora reproduktionsområden uppströms som exempelvis Bredsjöån och Ådalsån. Redan innan etableringen av kraftverket var forsen ett svårt hinder att passera då den är hög och smal. Mjällån Mjällån från kommungränsen ned till sammanflödet med Ljustorpsån påminner om Ljustorpsån nedströms Edsta förutom ett undantag, Gällviksforsen. Vid Gällviksforsen har vattendraget en kraftig forskaraktär med grova block. Ljustorpsån Ljustorpsån, från Lagfors kraftverk ned till Edstaforsen (en sträcka på drygt 1 mil), har en varierande karaktär med omväxlande forsar med bra fallhöjd och strömstrykor liknande de i Mjällån. Det är på detta parti som det finns stora förutsättningar att etablera starka stammar av främst havsöring och harr. Problembeskrivning Flottning Som så många andra svenska vattendrag har Ljustorpsån och Mjällån använts som flottningsleder. För att underlätta timrets framfart i vattnet genomfördes omfattande rensningar av sten och block i forsarna. Mindre sten lades upp efter stränderna medan de stora blocken sprängdes sönder. Bifåror och kvillersystem lades igen med sten så att man koncentrerade vattenflödet till huvudfåran. Detta syns tydligast i Ljustorpsån nedströms Lagfors till Edstaforsen och i Gällviksforsen i Mjällån. I de mindre strykande partierna anlades ris och stockbäddar i strandlinjen för att undvika erosion ifall det skulle uppstå timmerbrötar främst i meandrande partier. Detta syns tydligast i Mjällån Effekterna av flottrensningarna blev att livsmiljöerna för strömlevande fisk radikalt försämrades. Stånd- och övervintringsplatser försvann, strandzonerna mer eller mindre förstördes och de så viktiga bifårorna torrlades stora delar av året. I och med att de större blocken sprängdes sönder (viktiga då de stabiliserar bottnarna, skyddar lekplatser och ger dämningseffekt åt strandzonerna) så fick vattnet fritt spelrum och stora delar av det finare grusmaterialet (lekgrus) spolades iväg och hamnade nedanför forsarna. Slutresultatet blev grunda forsar med jämn bottentopografi, hög vattenhastighet med få ståndplatser, bortspolade lekplatser och sterila raka strandzoner. 4 Fiskevårdsområdet i samarbete med länsstyrelsen utförde i mitten av 90-talet biotopåterställningar på vissa partier mellan Lagfors och Nylandsforsen. Ljustorpsån nedströms Edstaforsen ner till sammanflödet med Mjällån domineras av omgivande jordbruksmark. Ån har ett bitvis kraftigt meandrande lopp och botten domineras av finare material som sand, mjäla och lera. Kortare sträckor med strykande strömmar med grus och sten förekommer främst i övre delen mot Edsta, områden som man brukar kalla för typiska harrstrykor utfördes biotopvårdsåtgärder i form av utläggning av sten och större block för att öka havsöringens möjligheter till reproduktion i området på några av dessa sträckor byggdes en lekbotten och biotopvårdsåtgärder utfördes på en sträcka vid Ås. Bild 1: För att underlätta flottningen flyttades sten och block från strömfåran så att den blev jämn och rak. De homogena vattendragen försämrar möjligheterna till biologisk mångfald.
5 Onormala flödesvariationer Vid onormala snabba nivåsänkningar har varken fisk eller andra vattenlevande varelser en inbyggd mekanism att snabbt söka skydd på djupare vatten. Effekten blir att fisken stängs in i små pölar eller i värsta fall hamnar på torra land. Om sänkningarna sker vid upprepade tillfällen uppstår en så kallad miljöstress hos fisken som leder till ökad dödlighet på grund av fiskarnas begränsade förmåga att bryta ned mjölksyra och andra stressrelaterade ämnen. Snabba sänkningar orsakar störst skada på yngre individer främst 0+ då dessa uppehåller sig på grundområdena. Dylika områden förekommer i stor utsträckning i Ljustorpsån nedströms Lagfors till Hugsten och nedre delarna av Nylandsforsen. Effekterna av återställning i flottrensade vattendrag blir att block och större sten ger dämningseffekt och höjer vattenytan i forsarna och samtidigt ökar vattnets omloppstid och detta mildrar effekterna av onormala flödessänkningar. Problemet med onormala flödesvariationer kan dock inte lösas enbart med biotopåterställningar utan det är källan till problemet som måste åtgärdas i första hand. Efter att kraftverket byggdes om 2007 har fluktuationerna blivit mindre vilket ökar chanserna för att biotopåterställningarna som genomförs ska lyckas och ge resultat. Genomförande Prioriteringar Prioriteringslista över återställningsobjekten: Prioritet 1 Lagfors, övre Lagfors, nedre Nyland, ovanför Nylandsforsen Nylandsforsen (handåterställning) Lövbergsåsen, övre Edstaforsen Gällviksforsen Prioritet 2 Lövbergsåsen, övre (tillförsel av sten och block) Storkyrkan Storvålen Prioritet 3 Nylandsforsen (lekbottnar) Lövbergsforsen, nedre Tuna Markägare Berörda markägare vidtalas i god tid före återställningen, gärna året före. Innan åtgärder vidtas måste berörda markägare godkänna de åtgärder som planeras i vattendraget och vilka körvägar som får användas för de maskiner som används vid restaureringen. Störst negativ påverkan för den enskilde markägaren brukar vara skador på körvägarna, framförallt om det måste tillföras större block utifrån. Därför skall alla körskador återställas efter avslutad återställning och få markägarens godkännande. Bild 2: Vattenkraftsframställningen i Lagfors leder till onormala svängningar i vattenståndet nedströms kraftverksdammen, detta påverkar flora och fauna i vattendraget negativt. 5
6 Kostnadskalkyl Tabellen visar ungefärliga kostnadsberäkningar för föreslagna återställningar åren Förändringar i planen kan ske beroende på väderförhållanden (till exempel kan högt vattenstånd en sommar leda till att det byggs mindre det året), samordning av resurser och tillgång på material etcetera. Objekt 2010 Nyland, ovanför Nylandsforsen Start övre Sweref, nedre Rt90 Stopp övre Sweref, nedre Rt90 Längd Åtgärder Prel. kostnad m Återställning, restaur. av befintlig lekbotten kr* Nylandsforsen m Restaurering av befintlig lekbotten för hand, nya lekbottnar * ingår i kr Lövbergsåsen, övre m Återställning kr** Edstaforsen m Återställning, tillförsel av sten/ block, 20 lass samt restaurering av befintlig lekbotten kr 2011 Lagfors, övre m Återställning, tillförsel av sten/ kr block, 40 lass Lagfors, nedre m Återställning kr Gällviksforsen m Återställning och ny lekbotten kr Lövbergsåsen, m Tillförsel av sten/block ** ingår i övre kr Lövbergsåsen, m Återställning kr nedre Storkyrkan m Återställning, tillförsel av sten/ kr*** block, 20 lass Tuna m Återställning, tillförsel av block *** ingår i kr 2014 Storvålen m Återställning, tillförsel av sten/ kr block 6
7 Föreslagna åtgärder Följande typer av åtgärder föreslås för att återställa de värdefulla forssträckorna till sina ursprungliga funktioner: Flytt och tillförsel av sten Lägga ut block och sten i strömfåran på sådant sätt att man skapar total strömsättning i hela åbredden. Detta innebär att man får en självrensande effekt och begränsar sedimenteringen av finare material på uppväxtområden för mindre fisk och lekbottnar. För att få förståelse för genomförda åtgärder är det viktigt att stenen placeras så att det ser naturligt ut. Se bild 3. Före flytt och tillförsel av sten, en homogen strömfåra med raka stränder. Stora delar av strömfåran är torrlagd vid lågvattenstånd. Efter flytt och tillförsel av sten, en större del av strömfåran har liv. Varierande vattendjup och strömhastighet ger livsutrymme åt många vattenlevande arter och fisk av olika ålder. Bild 3: Före och efter flytt och tillförsel av sten. Storvålen. 7
8 Skapande av höljor Där bottentopografin är jämn behövs fördjupningar. Små höljor skapas där det är möjligt. De ger ståndplatser för fisken där den kan vila sig. Eftersom strömmen hela tiden för med sig småsten och grus är det viktigt att ha stora block som säkerställer höljorna genom att skapa strömvirvlar som håller höljorna tomma. Se bild 4. Bilden visar hur ett stenblock fungerar ute i åfåran. Framför blocket gräver strömmarna ur sand och grus så att en hölja skapas. I blockets skugga är det djupare vattnet svalt även under sommaren. Bakom blocket är strömmen svagare, där avsätts material och grundare vatten skapas där småfisk kan söka skydd. Stenblocket kan även utgöra en mikrobiotop för växter och insekter som sedan blir föda åt vattenorganismerna. Bild 4: Stenblock i åfåran hjälper till att skapa och säkerställa höljor i vattnet. 8
9 Öppna bifåror och kvillersystem Återskapa naturligt flikiga strandzoner där det är möjligt och öppna upp avstängda bifåror och kvillersystem. För att säkra vattenflödet till dessa, behövs oftast stora block för att få verkningsfull dämningseffekt. Se bild 5 och 6. Före öppnande av bifåran. Större sten och block har lagts upp för att hindra timmer från att åka in i bifåran. Bifåran är torrlagd. Efter öppnande av bifåran rinner vattnet åter in i bifåran. Det mindre vattendraget ger ett bra skydd för småfisk och ökar dessutom tillgången på föda. Bild 5: Före och efter öppnande av bifåra. Gällviksforsen. 9
10 Ett kvillerområde är en plats där ån svämmar över så att flera parallella åfåror bildas. Kvillerområden är produktiva livsmiljöer med gott om föda och skyddade platser för småfisk. I Ljustorpsån finns en plats där kviller tidigare har förekommit. I skogen finns flera stensträngar som spolats fram av vattnet men som torrlagts då vattenfårorna stängts för. Bild 6: Sektion visande ett kvillersystem med flera parallella åfåror. 10
11 Återskapande av lekbottnar I strömpartier där det finns grus och mindre sten kvar i botten är det viktigt lägga ut lite större block för att få igång naturlig substratdynamik så att naturliga lekplatser återbildas. Utan strömvirvlarna som stenen skapar sedimenterar bottnen lätt igen och rommen riskerar att dö av syrebrist. Se bild 7. På forssträckor där naturliga förutsättningar för återskapande av lekbottnar inte finns måste lekgrus tillföras utifrån. Bild 7: Foton från en tidigare återställd lekbotten. Det strömmande vattnet gör att lekgruset inte sedimenterar igen och kammen med stora stenar gör att gruset inte följer med strömmarna bort från platsen. Nyland. 11
12 kyrka Lagfors Lagfors, övre delen: Lagfors, övre: Huvudåtgärd - Flytt och spridning av befintlig sten samt tillförsel av större stenblock som ersättning för sprängda Huvudåtgärd. Flytt och spridning av befintlig sten samt block. Mål tillförsel - Att av dämpa större vattnets stenblock fluktuationer som ersättning nedanför för sprängda kraftverket block. och skapa tillförlitliga livsmiljöer för ökad biologisk mångfald. Mål - Att återskapa vattendragets naturlighet och ekologiska status genom att öka variationen och mängden Prioritet - 1. produktionsyta för fisk och bottenfauna. Prioritet Lagfors, övre Ljustorpsån 2 3 1: Flytt av sten som ligger utmed åkanterna, på land och i vattnet. 1: Flytt av sten som ligger utmed åkanterna, på land och i vattnet, för att öka strömsättningen, främst utefter stränderna. 4 Teckenförklaring: 2: Öppna Öppna bifåra bifåra för för att att utöka utöka livsutrymmet livsutrymmet för småfisk för småfisk och ge tillgång till mer föda. Bra plats för ny lekbotten. och ge tillgång till mer föda. Bra plats för ny lekbotten. Åsträcka utmed vilken justeringar föreslås Skyddsvärd plats samt säkerhetsavstånd till denna 1 Plats där särskild åtgärd planeras Åtgärder prioritet 1 Åtgärder prioritet 2 Åtgärder prioritet 3 Karta 1, Ljustorpsån - Övre delen av justeringssträcka Lagfors 12 3: Bredda strömfåran och återskapa kvillerområde med hjälp av upplagda stenkistor samt tillförsel av större block som ersättning för sprängda. 3: Bredda strömfåran och återskapa kvillerområde med hjälp av stenbankar vid sidan av dagens åfåra.
13 Ljustorpsån 2 3 Lagfors, nedre delen: Lagfors, nedre: Huvudåtgärd - Flytt och spridning av befintlig sten samt tillförsel av större stenblock som ersättning för sprängda Huvudåtgärd - Flytt och spridning av befintlig sten samt block. Mål tillförsel - Att av dämpa större vattnets stenblock fluktuationer som ersättning nedanför för sprängda kraftverket block. och skapa tillförlitliga livsmiljöer för ökad biologisk mångfald. Mål - Att återskapa vattendragets naturlighet och ekologiska status genom att öka variationen och mängden Prioritet - 1 (tillförsel av större block är prioritet 2). produktionsyta för fisk och bottenfauna. Prioritet Lagfors, nedre 4: Öppna en äldre öppning till biflöde för att utöka livsutrymmet. 4: Återinrätta en äldre öppning till ett biflöde. Den övre öppningen stängdes för att underlätta flottningen av timmer. Teckenförklaring: Åsträcka utmed vilken justeringar föreslås 5: 4: Biflödet Flytt av kommer sten som att vara ligger öppet utmed ut mot stränderna Ljustorpsån på i två land och lägen. Det erbjuder skydd och mat för småfisk. En ny lekbotten i vattnet. Tillförsel av större block. skapas i biflödet med handredskap (hartijokkimetoden). Skyddsvärd plats samt säkerhetsavstånd till denna 1 Plats där särskild åtgärd planeras Åtgärder prioritet 1 Åtgärder prioritet 2 Åtgärder prioritet 3 Karta 2, Ljustorpsån - Nedre delen av justeringssträcka Lagfors 5: De vassa kanterna på stenarna tyder på att större stenar och block har sprängts för att ge plats åt timringen vilket motiverar utsättning av nya block. 13
14 6 7 Nyland, ovanför Nylandsforsen Nyland, uppströms Nylandsforsen: Nyland, ovanför Nylandsforsen: Huvudåtgärd - Mindre åtgärder i redan förbättrat område. Framförallt justering av befintlig sten och block utmed Huvudåtgärd - Mindre åtgärder i redan förbättrat område. - Framförallt Att dämpa vattnets justering fluktuationer av befintlig sten och och skapa block stränderna så att de fyller en bättre funktion. Mål tillförlitliga utmed stränderna livsmiljöer så att för de ökad fyller biologisk en bättre mångfald. funktion. Att skapa en bra uppväxtmiljö för småfisk. Mål - Att återskapa vattendragets naturlighet och ekologiska status genom att öka variationen och mängden Prioritet - 1 (anläggande av ny lekbotten är prioritet 3). produktionsyta för fisk och bottenfauna. Prioritet - 1. Ljustorpsån 8 6: En En ny ny lekbotten lekbotten skapas skapas genom genom att lekgrus att harpas lekgrus fram harpas maski- fram maskinellt och större och stenar större flyttas stenar till strategiska flyttas till platser. strategiska platser. FUSKE ÅS LÖVBERG Teckenförklaring: FUSKE 7: Öppna liten bifåra för att utöka livsutrymmet för småfisk och 7: ge tillgång Öppna till liten mer bifåra föda. för att utöka livsutrymmet för småfisk och ge tillgång till mer föda. Åsträcka utmed vilken justeringar föreslås Skyddsvärd plats samt säkerhetsavstånd till denna 1 Plats där särskild åtgärd planeras Åtgärder prioritet 1 Åtgärder prioritet 2 Åtgärder prioritet 3 8: Utmed strömfåran finns en hel del stora block som kan användas. 14 Karta 3, Ljustorpsån - Justeringssträcka Nyland.
15 9 Nylandsforsen Nylandsforsen: Nylandsforsen: Huvudåtgärd - Relativt ostört område, flottningen utfördes i anlagd träränna. Komplettering med några mindre Huvudåtgärd - Restaurering av befintlig lekbotten samt lekbottnar. Mål anläggande -Restaurering av två nya av lekbottnar en befintlig för lekbotten ökad reproduktion samt och anläggande överlevnad av av 2 nya fiskyngel. lekbottnar för ökad reproduktion och överlevnad av fiskyngel. Prioritet Mål - Att - återskapa 1 och 3. vattendragets naturlighet och ekologiska status genom att öka variationen och mängden produktionsyta för fisk och bottenfauna. Prioritet - 1 (anläggande av lekbottnar är prioritet 3). LAGFORS Nylandsforsen : En En ny ny lekbotten lekbotten skapas skapas genom genom att lekgrus att harpas lekgrus fram harpas maski- fram maskinellt och större och sten större flyttas sten till strategiska flyttas till platser. strategiska Svårtillgänglig. platser. Teckenförklaring: 10: Nylandsforsen är relativt orörd eftersom timret flottades i särskilda rännor förbi forsen. Inga åtgärder planeras här. 10: Fin fors. Inga åtgärder. Åsträcka utmed vilken justeringar föreslås Skyddsvärd plats samt säkerhetsavstånd till denna 1 Plats där särskild åtgärd planeras Åtgärder prioritet 1 Åtgärder prioritet 2 Åtgärder prioritet 3 Karta 4, Ljustorpsån - Justeringssträcka Nylandsforsen. 11: En lekbotten skapas genom att större stenar flyttas manuellt (enligt hartijokkimetoden) från en redan grusig, men fragmenterad, botten. 11: En ny liten leknacke skapas genom att större stenar harpas bort manuellt från redan grusig botten. 15
16 12 Lövbergsåsen, övre Lövbergsåsen, nedanför Nylandsforsen: Huvudåtgärd - Flytt och spridning av befintlig sten samt tillförsel av större stenblock som ersättning för sprängda block. Lövbergsåsen, övre och nedre: Mål Huvudåtgärd - Att förbättra - Förbättra syresättningen syresättningen i vattnet, i vattnet, skapa skapa gömslen och gömställen viloplatser, och viloplatser samt minska samt andelen att minska torrlagd andelen åfåra torrlagd åfåra vid lågvattenstånd. vid lågvattenstånd. Prioritet - 1 (tillförsel av block är prioritet 2). Sträcka 13 är av Mål prioritet - Att återskapa 3 eftersom vattendragets den är så naturlighet svår att nå. och Åtgärden ekologiska status i samband genom med att skogsavverkning. öka variationen och mängden bör utföras produktionsyta för fisk och bottenfauna. Lövbergsåsen Prioritet - 1 (tillförsel av block är prioritet 2). Sträcka 13 är av prioritet 3 eftersom den är så svår att nå med maskinerna. Åtgärden bör därför utföras i samband med skogsavverkning. FUSKE 12: Flytt av sten som ligger utmed stränderna eller felplacerat i åfåran. 12: Flytt av sten som ligger utmed åkanten eller felplacerat i åfåran. Lövbergsåsen, nedre Teckenförklaring: 13 13: Flytt av sten som ligger utmed stränderna eller felplacerat i åfåran för att bredda vattenströmmen. 1 Åsträcka utmed vilken justeringar föreslås Skyddsvärd plats samt säkerhetsavstånd till denna Plats där särskild åtgärd planeras Åtgärder prioritet 1 Åtgärder prioritet 2 Åtgärder prioritet 3 13: Flytt av sten och block som ligger utmed åkanten eller felplacerat i åfåran för att bredda vattenströmmen. 16 Karta 5, Ljustorpsån - Justeringssträcka Lövbergsåsen.
17 Storvålen: Storvålen: Huvudåtgärd - Flytt och spridning av befintlig sten samt tillförsel av större stenar och block som ersättning för Huvudåtgärd - Variera strömsättningen samt skapa sprängda block. Mål ståndplatser - Att förbättra och övervintringsplatser syresättningen i vattnet, för större skapa fisk. gömslen och viloplatser, samt minska andelen torrlagd åfåra vid Mål - Att återskapa vattendragets naturlighet och ekologiska status genom att öka variationen och mängden lågvattenstånd. Prioritet - 2. produktionsyta för fisk och bottenfauna. Prioritet : Flytt av sten som ligger utmed stränderna samt tillförsel av större sten och block. MJÖLSÄTT Storvålen Storvålen 14 Bjässb Teckenförklaring: Åsträcka utmed vilken justeringar föreslås 1 Skyddsvärd plats samt säkerhetsavstånd till denna Plats där särskild åtgärd planeras Åtgärder prioritet 1 Åtgärder prioritet 2 Åtgärder prioritet 3 14: Flytt av sten som ligger utmed åkanten samt tillförsel av större sten och block. Karta 6, Ljustorpsån - Justeringssträcka Storvålen. 17
18 EDSTA Edsta - Storkyrkan: Edstaforsen och Storkyrkan: Huvudåtgärd - Justering av befintlig sten och block utmed stränderna så att de fyller en bättre funktion. Restaurering Huvudåtgärd - Flytt och spridning av befintlig sten utmed - åkanten En mer samt allsidig tillförsel livsmiljö av för större öring sten och och biologisk block som av förstörd lekbotten samt öppnande av bifåra. Mål mångfald. ersättning för sprängda. Restaurering av förstörd lekbotten samt - öppnande 1 (tillförsel av av bifåra. större block är prioritet Prioritet 2). Mål - Att återskapa vattendragets naturlighet och ekologiska status genom att öka variationen och mängden produktionsyta för fisk och bottenfauna. 15 Edstaforsen Prioritet - Edstaforsen är prioritet 1, Storkyrkan är prioritet : Justering av sten och grus som forslats ut i åfåran efter tidigare justeringar i biflödet. Storkyrkan 15: Justering av sten och grus som forsat ut i åfåran efter tidigare åtgärder i ett biflöde samt restaurering av förstörd lekbotten. 17 Storkyrkan Teckenförklaring: 16: Öppna Öppna liten liten bifåra bifåra för för att utöka att utöka livsutrymmet livsutrymmet för småfisk för småfisk och ge tillgång och ge till mer tillgång föda. till mer föda. Åsträcka utmed vilken justeringar föreslås Skyddsvärd plats samt säkerhetsavstånd till denna 1 Plats där särskild åtgärd planeras Åtgärder prioritet 1 Åtgärder prioritet 2 Åtgärder prioritet 3 Karta 7, Ljustorpsån - Justeringssträcka Edsta - Storkyrkan : Flytt av sten som ligger utmed åkanterna. Tillförsel av större sten och block som ersättning för sprängda. 17: Flytt av befintlig sten på och vid stränderna samt tillförsel av större sten och block.
19 g 18 Tuna: Tuna: Huvudåtgärd - Mindre åtgärder i redan förbättrat område. Framförallt justering av befintlig sten och block utmed Huvudåtgärd - Mindre åtgärder i redan förbättrat område. - Framförallt Att stenarna justering ska ligga av så befintlig att de skapar sten och en block god stränderna så att de fyller en bättre funktion. Mål livsmiljö utmed stränderna för fisken så samtidigt att de fyller som en de bättre inte dämmer funktion. upp strömmen för mycket. Mål - Att återskapa vattendragets naturlighet och ekologiska status genom att öka variationen och mängden Prioritet - 1 (tillförsel av större block är prioritet 2). produktionsyta för fisk och bottenfauna. Prioritet Tuna 18: Flytta och glesa ur sten som lades i vid ett tidigare åtgärdstillfälle. 18: Flytta och glesa ur sten som lades i vid ett tidigare åtgärdstillfälle som dämmer upp i åfåran. Järnbodlägdan Ljustorpsån Teckenförklaring: 19: Flytt av sten som ligger utmed stränderna eller felplacerat i åfåran för att bredda vattenströmmen. Åsträcka utmed vilken justeringar föreslås Skyddsvärd plats samt säkerhetsavstånd till denna 1 Plats där särskild åtgärd planeras Åtgärder prioritet 1 Åtgärder prioritet 2 Åtgärder prioritet 3 19: Utlägg av större block för att variera strömsättningen, skapa ståndplatser och övervintringsplatser för större fisk. Karta 8, Ljustorpsån - Justeringssträcka Tuna. 19
20 20 Gällviksforsen Gällviksforsen: Gällviksforsen: Huvudåtgärd - Flytta sten så att stränderna blir mer flikiga och nyanserade, bredda strömfåran även under lågvatten Huvudåtgärd - Flytta sten så att stränderna blir mer samt öppna upp en bifåra med goda livsbetingelser. flikiga Mål - Att och göra nyanserade, området bredda till en mer strömfåran allsidig livsmiljö även under för öring lågvattenperioder samt ändra strömmarna och öppna upp så att en inte bifåra vattnet med skär goda in i livsbetingelser, sandåsen. samt anlägga en lekbotten på forsnacken. Prioritet - 1. Mål - Att återskapa vattendragets naturlighet och ekologiska status genom att öka variationen och mängden produktionsyta för fisk och bottenfauna. Prioritet Gällvikforsen 22 20: En ny lekbotten skapas genom att lekgrus harpas fram. Sten och block flyttas till strategiska platser. 20: En ny lekbotten skapas. Sten och block läggs ut för att skapa god genomströmning i hela forsbädden. Teckenförklaring: 21: Bifårans nedre nedre inlopp inflöde öppnas öppnas upp, det upp. övre hålls Det stängt övre hålls för att stängt inte branten för att inte ovanför branten ska erodera. ovanför ska erodera. Åsträcka utmed vilken justeringar föreslås Skyddsvärd plats samt säkerhetsavstånd till denna 1 Plats där särskild åtgärd planeras Åtgärder prioritet 1 Åtgärder prioritet 2 Åtgärder prioritet 3 22: Flytt av sten som ligger utmed stränderna eller felplacerat i åfåran för att ändra de strömmar som äter sig in i sandbanken. Karta 9, Mjällån - Justeringssträcka Gällviksforsen : Stenar i huvudfåran skapar strömmar som äter sig in i sandbanken. Stenen flyttas till bättre platser.
21 Översiktskartor 21
22 22
23
24 Ljustorpsån och nedre delarna av Mjällån är Timrå kommuns absolut viktigaste vattendrag. Höga naturvärden och stora möjligheter till kvalitativt sportfiske som glädjekälla både för kommuninnevånarna och turister. Vattendragen är av stor betydelse för flera anadroma fiskarters reproduktion som exempelvis havsöring, flodnejonöga och viss mån lax, samt för stationära arter som harr och öring. Som så många andra svenska vattendrag har Ljustorpsån och Mjällån använts som flottningsleder. För att underlätta timrets framfart i vattnet genomfördes omfattande rensningar av sten och block i forsarna. För att återställa vattendragen till ett mer naturlikt tillstånd föreslås här en rad åtgärder. Flytt och tillförsel av sten och block, öppnande av bifåror och kvillerområden samt återskapande av lekbottnar och höljor. Arbetena kommer att påbörjas under 2010 och pågå under en femårsperiod.
Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån
Datum 2018-12-27 Diarienummer 2018/00300 Handläggare Jens Löfgren Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2018-2022 2(41) Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 4 Mjällån...
Läs merBiotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Läs merRestaurering Ramsan 2017
2017-12-28 Rapport Restaurering Ramsan 2017 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ramsan är ett av de större biflödena till den nedre delen av Umeälven och mynnar i Harrselemagasinet (figur 1). Ån
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod
Läs merFlottledsinventering Kvarnmårkan 2008
2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för
Läs merProjektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO
Projektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO Leån har som de flesta större vattendrag använts som flottled och därmed utsatts för omfattande
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven
Slutrapport Etapp 1: 2015-2016 Flottledsåterställning i Bureälven Datum: 2016-09-21 Samarbetspartner: 1 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Kartläggning av påverkan i Bureälvens avrinningsområde...
Läs merVattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur
Läs merVattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Läs merBiotoprestaurering i Väljeån 2015
Biotoprestaurering i Väljeån 2015 Redovisning På uppdrag av Ljusdal Energi AB och Ljusdals FVOF Rapport 2015: 2 Titel: Biotoprestaurering i Väljeån 2015- Redovisning Författare & foton: Peter Hallgren
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Läs merRASTÄLVEN - Grängshytteforsarna
RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET
Läs merElfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Läs merFörslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn
Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu
Läs merAllmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun
Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat
Läs merMaskinrestaurering i Leån 2014
Maskinrestaurering i Leån 2014 Redovisning Fiskevårdstjänst-Peter Hallgren Svarvarvägen 15 820 20 Ljusne www.fiskevardstjanst.se Maskinrestaurering i Leån 2014 Nedan följer en redovisning av den biotopåprestaurering
Läs merFigur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
Läs merSammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Läs merElfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Läs merSlutrapport Ljustorpsån EU projekt Bo Öhman Öhmans Fiskevårdsservice Örnsköldsvik
Slutrapport Ljustorpsån EU projekt 2006 2006-11-22 Bo Öhman Öhmans Fiskevårdsservice Örnsköldsvik 1 Inledning Ljustorpsån 693892-158295 tillhör en av Timrå kommuns absolut viktigaste vattendrag. Höga naturvärden
Läs merProjekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån
2012 Projekt Leduån Patrik / Ove Segerljung Projekt Leduån 2012-11-11 Förord Projekt Leduån har genomfört inventering av hela ån från Olofsfors till stensvattnet med start vecka 26 2012 och avslutad v46
Läs merSamrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun
Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun Nordmalings kommun och projektet ReBorN planerar att genomföra restaurering av flottledsrensade sträckor
Läs merTillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp
Läs merVarför flottledsåterställning?
Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2011 Informationen går ut till dig som är sakägare kring återställningsarbetena som är planerade i denna fas för Sävarån och Gravån.
Läs merInformation om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem
Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem Bakgrund De flesta vattendrag i Sverige har utsatts för en betydande mänsklig påverkan genom åren
Läs merÖversiktlig plan för åtgärder i gamla åfåran vid Gullspångs kraftstation
Översiktlig plan för åtgärder i gamla åfåran vid Gullspångs kraftstation PM oktober 003 Förord I föreliggande PM redovisas en översiktlig plan för åtgärder i Gullpångsälvens gamla åfåra (den sk torrfåran)
Läs merVandringshinder för fisk i Torrebergabäcken
Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken 2009-12-29 på uppdrag av Segeåprojektet Rapporten är upprättad av: Håkan Björklund, Torbjörn Davidsson Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund Omslagsbild:
Läs merNYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER
20170522 NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER Vad är biotopkartering? Vad är biotopkartering? Vad ska ingå i karteringen? Protokoll A, Del 1, 2 och 3 Protokoll A - Väsentliga förändringar
Läs merVindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4
Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)
Läs merResultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009
Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009 Förord Resultat Karta 1. Marsån, Stalonbäcken och Datikån med respektive avdelningar. Marsån delades in i 68 avdelningar, Stalonbäcken 7avdelningar och Datikån
Läs merInformation om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2012
Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2012 Informationen går ut till dig som är sakägare kring återställningsarbetena som är planerade i denna fas för Sävarån och Gravån.
Läs merRedovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008
Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda
Läs merDamminventering inom Avasund
2007-08-01 Rapport Damminventering inom Avasund Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Många kvarvarande flottningsdammar håller sedan flottningen upphörde på att förfalla. Efter flottningen har flottningsföreningar
Läs merBIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN
BIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN 20190505 (1) Planering (val av område, variabler) (2) GIS-analys/skrivbordsanalys (3) Inventering i fält (4) Eventuell komplettering (5) Inrapportering (6)
Läs merRestaurering av lekbottnar vid Lagfors i Ljustorpsån, Timrå kommun
memo01.docx 2012-03-28-14 UPPDRAG Ljustorpsån 2018 UPPDRAGSNUMMER 13005505 UPPDRAGSLEDARE UPPRÄTTAD AV DATUM 2018-10-05 Restaurering av lekbottnar vid Lagfors i Ljustorpsån, Timrå kommun Lekbottenområdet
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merFörundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009
Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR
Läs mer8:NÅGRA RESTAURERINGSMODELLER 9:OMRÅDE 1 + (KARTOR ÖVER ZONERNA) 4:EFTER RESTAURERINGARNA
DETALJPLAN FÖR BIOLOGISKT ÅTERSTÄLLANDE ARBETE MED AVSEENDE PÅ BIOTOPÅTGÄRDER I HEDSTRÖMMEN/LUMSÅN Följande plan omfattar en beskrivning av de biotopförbättrande åtgärder som planeras i vattendraget under
Läs merSedimentkontrollklumpströmmen
Sedimentkontrollklumpströmmen i Ljusnan. Vårflod och sedimenttransport. 2016-09-30 Bollnäs kommun Fiskevårdare Jonas Engberg Bollnäs kommun har genom Fiskevårdare Jonas Engberg på uppdrag av Fortum utfört
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merAllmänt om Tidanöringen
Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat flera vattendrag. De inventerade vattendragen är Knaverstabäcken, Trankärrsbäcken, Välabäcken, Vallerån, Solbergsån
Läs merIsättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald
Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet
Läs merInventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Läs merRanån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006
Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006 2007-03-27 Jon Bergström Arbetsledare biotopvård Storgatan 28B 667 30 Forshaga Tfn: 070-687 34 02 E-mail:j_bergstrom82@hotmail.com RANÅN Rapport över gjorda
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merExkursionsguide- miljöåterställning längs Vindelälven inom Lycksele kommun. Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd
Exkursionsguide- miljöåterställning längs Vindelälven inom Lycksele kommun Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd Ruskträskbäckens biflottled Ruskträskbäcken med dess biflöden Mösupbäcken, Västibäcken/Tväråbäcken
Läs merFISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i
Läs merMiljöeffekter vid underhåll av jordbruksdiken
Miljöeffekter vid underhåll av jordbruksdiken 1 Vattendragens ekologiska funktion och biologiska värden Miljöstörningar vid underhåll /rensning av diken Miljöhänsyn vid utförandet 2 Träd och buskar i kanten
Läs merNATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA
NATUR Biotopvård i vattendrag Foto: Fredrik Boo, Mostphotos.com Många vattendrag är påverkade av människan, till exempel längs med vägar och järnvägar eller vid broar. De naturliga strukturerna i vattnet
Läs merSammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån
Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån 2006-05-11 Arbetsmaterial Andreas Bäckstrand, Länsstyrelsen Västra Götaland Torrfåran vid Bosgårdens kraftverk
Läs merRestaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)
1(7) Västansjö Samfällighetsförening c/o Gerd-Marie Alenius gerd-marie.alenius@umu.se Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor) Länsstyrelsen godkänner att
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merLevande vatten- En förstudie om fiskevårdsåtgärder Ovanåkers kommun
Levande vatten- En förstudie om fiskevårdsåtgärder Ovanåkers kommun (En rapport som finansierats med bidrag från LONA- Lokala naturvårdsprojekt) Bodaströmmen. En av de längre strömsträckorna i Voxnan som
Läs merAtt anlägga vägtrummor. En samlande kra!
Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder
Läs merLäggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge
Miljömål 8: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden
Läs merFoto Jan Felten, fotomontage Paul Felten
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten Öring i Mark är ett projekt initierat av fiskevårdsföreningarna för Öresjöarna, Tolken, Sandsjön och Öxabäck. Målet för detta projekt är att restaurera vattenvägarna
Läs merNoteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Lidsbäcken den 16 augusti 2011.
Exkursion Vormbäckens samverkansgrupp 1(7) Noteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Lidsbäcken den 16 augusti 2011. Deltagare: Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd; Rolf Örnberg, Rökå,
Läs merFiskevård i Vegeån Ekeby Sportfiskeklubb
Fiskevård i Vegeån Ekeby Sportfiskeklubb Innehåll 1 Öringen 2 Vegeåns status 3 Vad klubben kan göra Fiskevård i Vegeån Mikael Pertmann maj 2012 sid 2 av 18 Finns bara en sort av öring, nämligen öring.
Läs merMiljöåtgärder i Rabobäcken
1 (9) Miljöåtgärder i Rabobäcken Redovisning av åtgärder utförda med stöd av anslaget 1:11 ÅTGÄRDER FÖR HAVS- OCH VATTENMILJÖN. Samhällsbyggnadskontoret (SBK) Planavdelningen Kontaktperson Jonas Engberg
Läs merl JÖNKÖPING$ KOMMUN Delprojekt Sammanställning av lekgrusutläggning hösten 2012 inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.
Norra Nissandalens FVOF l JÖNKÖPING$ KOMMUN Länsstyrelsen i Jönköpings län o FISKEVARD l NISSANS KALLFLODEN Delprojekt Sammanställning av lekgrusutläggning hösten 2012 inom Nissans avrinningsområde ovan
Läs merUtkast 3 Fiskevårdsplan
Utkast 3 Fiskevårdsplan 20061207 Till grund för nedan fiskevårdsplan ligger bl. a: Slutrapport Ljustorpsån EU projekt 2006, 2006-11-22 Bo Öhman Öhmans Fiskevårdsservice Örnsköldsvik 1 Inledning Ljustorpsån
Läs merHALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.
1 HALLERUDSÄLVEN Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Fylkesmannen
Läs merFlera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?
Läs merNATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Läs mer3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Läs merHYDROMORFOLOGISKA TYPER
HYDROMORFOLOGISKA TYPER 20180504 Hydromorfologisk typ: En grupp av vattendragssegment med likartade fysiska processer och strukturer. Utgörs av grundtyp och undertyp Exempel: Grundtyp B, undertyp t Bt
Läs merElfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Läs merÅtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden
Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och
Läs merMiljöåtgärder i Öjungsån
1 (14) Miljöåtgärder i Öjungsån Redovisning av åtgärder utförda med stöd av anslaget 1:11 ÅTGÄRDER FÖR HAVS- OCH VATTENMILJÖN. 75000 flodpärlmusslor handplockades under projektet. Samhällsbyggnadskontoret
Läs merNissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar
Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).
Läs merBilaga 1 Åtgärder som behövs för att god ekologisk status ska kunna nås i Mölndalsån Stensjön till sammanflödet med Kållerödsbäcken
Bilaga 1 Åtgärder som behövs för att god ekologisk status ska kunna nås i Mölndalsån Stensjön till sammanflödet med Kållerödsbäcken Bedömning av åtgärder för att nå god ekologisk status i Mölndalsån Stensjön
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING
Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004
Läs merFiskundersökningar i Fyleån 2015
Fiskundersökningar i INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 13 5 Referenser 14 2
Läs merVATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T
VATTENKRAFT INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T 2017 Information om renovering av Långforsens vattenkraftstation 1 LÅNGFORSEN IDAG KRAFTVERK 33M3/S 8M3/S Oförändrad vattenmängd Vi vill renovera stationen där
Läs merRedovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte
Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder
Läs merReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag
ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande
Läs merFiskväg vid Bjevröds kvarndamm
Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm Slutredovisning av anläggning av fiskväg vid Bjevröds kvarndamm till förmån för Ringsjöns, Kvesarumssjöns och Kvesarumsåns öringbestånd RAPPORT 2003-5 Sid 2 Innehållsförteckning
Läs merPlan för fiskeriekonomisk restaurering av Kronoby å inom Terjärv delägarlags område. Kronoby
(översättning) 1 Plan för fiskeriekonomisk restaurering av Kronoby å inom Terjärv delägarlags område Kronoby Västra Finlands miljöcentral oktober 2007 INNEHÅLL: 1. Inledning... 3 2. Kronoby å... 3 2.1.
Läs mer2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO
2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder
Läs merSamverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson
Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential
Läs merBiotopvårdsplan för Angelskogsån
Biotopvårdsplan för Angelskogsån Blekinge folkhögskola fiskevårdslinjen 2013/2014 Martin Johansson & John Kärki 2 Kontaktuppgifter Martin Johansson 070-6950302 Burelirarn@hotmail.com John Kärki 073-9713796
Läs merSKOGENS VATTEN-livsviktigt
2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,
Läs merFiskundersökningar i Fyleån 2016
Fiskundersökningar i Fyleån 2016 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 10 5 Referenser
Läs merEkologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare
Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet 2007-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merFörslag till teknisk beskrivning
Förslag till teknisk beskrivning Åtgärdande av vandringshinder för fisk i nedre del av Storbäcken Datum: 2017-02-16 Innehåll Orientering...3 Hydrologi... 4 Höjdsystem och fixpunkter...4 Beskrivning av
Läs merÅtgärd för att främja flodpärlmusslan
Lekbottenåterställning i Tallån 2016 Åtgärd för att främja flodpärlmusslan Datum: 2016-11-17 Flodpärlmussla Flodpärlmusslan (figur 1) är sedan 1994 fridlyst i hela Sverige, och klassas som Starkt hotad
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Läs merUtformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager
Utformning av Ekologiskt anpassade vägpassager Råd när nya vägpassager ska anläggas och vandringshinder åtgärdas Valvbågens bredd Naturlig bäckbredd 1 2 3 Det bästa sättet att se till att vattendrag inte
Läs merVATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet
VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?
Läs merMedbogardialog Attarpsdammen. Välkomna!
Medbogardialog Attarpsdammen Välkomna! Agenda Bakgrund Idag Utmaningar Framtiden Bakgrund Dammen anlades på 1920-talet tillsammans med ett mindre kraftverk för att förse Attarps gård med elektricitet Dammen
Läs merBIOTOPVÅRDSÅTGÄRDER SOM GJORDES I
1 REDOVISNING ÖVER DE BIOTOPVÅRDSÅTGÄRDER SOM GJORDES I LUMSÅN UNDER 2010-2012 Projektets omfattning har bestått i att anlägga lekbottnar genom att tillföra lekmaterial för öring i vattendraget och förbättra
Läs merRestaurering av vattendrag
Restaurering av vattendrag från teori till praktik Erik Degerman & Anton Halldén SLU, Institutionen för akvatiska resurser & Länsstyrelsen i Jönköpings län 2012 10 23 Planeringssnurran idag och i framtiden
Läs merTriple lakes vattenvård för levande sjöar
Triple lakes vattenvård för levande sjöar Foto: Lars Häreblad Triple Lakes vattenvård i tre sjöar Triple Lakes eller Tre Sjöar är ett samverkansprojekt för friskare vattenmiljöer och renare vatten. Vi
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merÅbyälven, Janiforsen Bo-Göran Persson, Bygg- och Miljökontoret, Skellefteå. Studieresa VRO
Åbyälven, Janiforsen Bo-Göran Persson, Bygg- och Miljökontoret, Skellefteå Studieresa VRO 7 2010-09-15 Tåmeälven, klassningar av ekologisk status Fiskvandringskontroll Tåmeälven april-maj 2007 Harr siluettbild
Läs merBjörnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.
Björnån Björnån avvattnar Stora Granesjön m.fl. sjöar och rinner till Hjortesjön och Virserumssjön. Härifrån rinner sedan Virserumsån som via Gårdvedaån mynnar i Emån söder om Målilla. Åns längd inklusive
Läs mer