Ranån Rapport över gjorda åtgärder

Transkript

1 Ranån Rapport över gjorda åtgärder Jon Bergström Arbetsledare biotopvård Storgatan 28B Forshaga Tfn:

2 RANÅN Rapport över gjorda åtgärder Innehållsförteckning Ranån 2 Vandringshinder från norr till söder 3 Lekbäddar/lekområden 10 Redovisning av de manuellt gjorda sträckorna i Ranån 11 Zon J 11 Zon H 14 Zon F 16 1

3 Ranån Ranån är en mindre å som rinner från sjön Ransjön i norr ner till Klarälven där den rinner ut. Från Ranåns mynningen vid Klarälven upp till Ransbergs herrgård ska det inte göras några åtgärder pga. att i hela detta område finns många kulturlämningar i form av gamla kvarnplatser (som skapar vandringshinder) och har därför bedömts att utelämnats ur biotopvårdplanen. Detta gör i sin tur att vandringsfisk från Klarälven inte tar sig upp i ån för lek men att åtgärda de nedre delarna skulle kosta för mycket och det skulle bli problem i kulturhänseende eftersom kulturminnesmärkta områden och lämningar skulle påverkas. Trotts detta har ån bedömts vara lämplig att biotopvårda för att stärka det stationära beståndet av öring i ån på sträckan mellan Ransbergs herrgård till dammen vid Ransjön, detta är en total sträcka på ca 5 km. På denna sträcka finns det vandringshinder (totalt 6 stycken) som skapats under flottningsrensningen som gör att fisk inte kan vandra fritt. Dessa vandringshinder har bedömts vara av högsta prioritet att åtgärda så att fisk kan vandra mellan Ransbergs herrgård upp till Ransjön och vidare i sjösystemet. Vandringshindren finns omskrivna i biotopvårdsplanen och det omfattar sprängda fall, totalt 5 stycken, och det sista vandringshindret är den nuvarande dammen vid utloppet från Ransjön. Samtliga av dessa kommer att beskrivas senare i rapporten. Ranån växlar under denna sträcka från snabbare strömpartier med lite sten och grunda områden till områden med lugnflytande vatten och ett större djup, runtom ån är det blandskog med större och mindre inslag av lövträd. Målet med biotopvårdsarbetena är att öppna en vandringsbar sträcka för fisk och andra vatten organismer mellan Ransbergs herrgård i söder till den stora Ransjön i norr. Mitt arbete i projektet omfattar förutom att sammanställa denna rapport också det manuella arbete som vi bedömde skulle utgöra den största delen av arbete i ån förutom att skapa vandringsväg för fisk genom de befintliga vandringshindren. På några sträckor efter ån skulle grävmaskinsåtgärder till i kombination med manuellt arbete men där bedömde jag i samråd med miljö- och byggförvaltningen (Anna Grenholm) att grävmaskinsåtgärderna skulle skada mer och beslut togs att dessa sträckor för att skona natur och kulturvärden bara skulle göras manuellt. Detta beslut gör att de största stenblocken ligger kvar på den plats dom placerats och att vissa sträckor har en högre täthet på sten än andra, detta för att man inte orkar flytta med sig sten nedefter ån allt eftersom man jobbar sig nedåt. Före och efter bilder över de sträckor som är gjorda visar tydliga skillnader i stentäthet före och efter att manuellt arbete genomförts. Sträckorna som biotopvårdades gjordes utgår från de åtgärder som är rekommenderade i Detaljplan för biotopvårdsåtgärder inom LIP-Klarälven RANÅN av Peter Belin. Skapande av djuphålor, strömsträckor med mycket storsten, uppväxtlokaler för småöring och lekbäddar skapades om vart annat utefter ån. Efter hela sträckan som biotopvårdades lades död ved ut för att öka antalet ståndplatser men framförallt för att skapa ett rikare insektsliv i ån och öka födan för fisken i ån. 2

4 Vandringshinder från norr till söder Dammen (åtgärd K:1) i Ransjön tillhör numera Jarl Hallberg(vid åtgärdens påbörjande tillhörde den Fortum som till viss del reglerade vattenflödet i dammen). Nuvarande ägare ville skapa en tröskel vid utloppen istället för den reglerbara dammen som fanns innan åtgärden. Detta är bra för att man får ett naturligt flöde i ån hela året, det skapar inte heller stora skillnader i flödet, och skötselbehovet vid dammen minskar. Det som är viktigt vid denna åtgärd, att lägga en fast tröskel, är att skapa en tröskel så att avrinningen över densamma blir tillfredställande hela året, även vid ett lågt sommarflöde så att vatten rinner ut hela tiden och ån inte torrläggs. Den åtgärd som finns omskriven i biotopvårdsplanen var att bygga någon form av trappa så att fisk tar sig upp i sjön, detta gör det möjligt för fisk att vandra ner i ån för att leka och upp i sjön för att tillväxa (på längre sikt kan öringen bilda ett nedströms lekande bestånd). Åtgärderna utfördes under senhösten/början på vintern vid dammen. Åtgärden blev inte den tänkta fisktrappan som finns i detaljplanen utan i samråd mellan dammägaren, kommunens miljö- och byggförvaltning och Länsstyrelsen gjordes en tröskel ovanför den befintliga dammen som dammägaren ville. Denna tröskel gjordes av sten och block, dammen lämnades kvar nedanför tröskel vilket gör åtgärden stabilare. Genom dammen öppnades den stora rännan upp (luckorna togs bort) och i rännan byggde man trösklar med sten/block för att skapa bassänger där fisk kan vila på sin vandring upp i sjön. Eftersom det var ganska högt flöde vid arbetstillfället kommer det kanske bli aktuellt med efterjusteringar efter att vårflödet har lagt sig för att försäkra sig om att fiskvägen även fungerar i låga flöden. Åtgärd K:1: Den utrivna dammen. Till höger tröskeln uppströms dammbyggnaden och till vänster fallet nedströms dammbyggnaden. Vid bron över Ranån på zon K/J i rapporten finns två mindre fall (åtgärd J:3 i rapporten) ett beläget ovan bron och ett 20 meter nedströms bron. Det övre faller måste sprängas och trösklas medan det vid det nedre fallet finns en sidofåra som har öppnats med hjälp av Jobbcenter i Munkfors under ledning av Peter Belin. Därför lämnas detta utan åtgärd i form av sprängning och tröskling. Denna förenklade åtgärd ledde till en kostnadsbesparing men det stora plusset är att man slipper spränga, detta får till följd att en fiskväg skapas som ser naturlig ut och fungerar lika bra. Åtgärden vid det övre fallet (sprängningen) gjordes under senhösten och början på vintern 2006 för att skapa vandringsväg förbi fallet, medan det nedre gjordes redan

5 Sprängningen gjordes i två omgångar och stenutplacering gjordes utefter vägbanken och brofästet som var sönderspolat i ena kanten men även utefter ån för att skapa ståndplatser, lugnare vatten och strömmande sträckor. Allt gjordes i enlighet med biotopvårdsplanen, med den ändringen att det nedre fallet inte sprängdes utan att man använde en naturlig sidofåra istället som nämndes tidigare. Övre fallet som måste sprängas och trösklas före åtgärd Nedre fallet lämnas orört från åtgärder eftersom sidofåran runt fallet har öppnats. 4

6 Sidofårans utlopp meter nedströms det nedre fallet vilket tillgodoser fiskens vandring i ån. Vid vandringshindret på zon J (Dubbelfallet som står omskrivet i rapporten på zon J, åtgärd J:1 och J:2) finns det en sidofåra som kan öppnas och bör öppnas (detta finns inte i omskrivet i rapporten för att Peter Belin hade missat att se den vi inventeringen). Denna bör öppnas eftersom det troligtvis är den naturliga sträckningen för ån. Ett plus ytterligare i det här fallet är att det skapas fri vandringsväg för fisk och andra vattenlevande organismer förbi det vandringshinder som skapades vid flottningen, denna åtgärd att öppna upp sidofåran kostar en bråkdel av åtgärden med sprängning/tröskling som står beskriven i inventeringsrapporten. Dessa åtgärder med att spränga det övre fallet och öppna den befintliga sidofåran vid det nedre fallet gjordes under vintern 2006/2007, men det kanske behövs efterjusteringar vid denna åtgärd också på grund av det lite höga vattenflödet vid arbetstillfället. Det övre fallet sprängdes i omgångar eftersom det krävdes flera sprängda hålor vid det övre fallet för att skapa en fiskväg där fisk kan passera utan några större problem. 5

7 Dubbelfallet på zon J, mellan dessa två fall rinner sidofåran ut till höger på bilden Bilden är tagen mellan de två fallen, sidofåran rinner ut bakom stenhögen mitt i bilden. 6

8 Bild tagen efter att sidofåran har öppnats med hjälp av grävmaskin, en ledarm har lagts ut i sten och block för att leda in vattnet i omlöpet. Sidofårans sträckning bakom stenvallen. Den kan se smal ut i nuläget men efter att vattnet fått spola ren den blir den både bredare och djupare. 7

9 Utloppet av sidofåran innan åtgärden utfördes under vintern 2006/2007 Bild tagen efter att utloppet av sidofåran har öppnats, önskad vattenmängd rinner genom omlöpet. Det kommer kanske att vara nödvändigt med efterjusteringar vid åtgärderna pga. det lite höga flödet vid arbetstillfället. 8

10 Sista vandringshindret som ska åtgärdas ligger på zon H och heter i rapporten H:1 och består av ett större fall som måste sprängas och skapande av ett flertal trösklar måste göras för att göra framkomligheten för fisk möjlig. Detta är det svåraste fallet att genomföra biotopvårds arbeten vid eftersom det endast går att koma till via ett håll pga. myr och sankmark så maskinerna har svårt att ta sig fram. Detta fall kunde inte göras under vintern 2006/2007 eftersom det varit höga flöden till och från och genom att detta fall är så svårtillgängligt. Denna åtgärd kommer att flyttats till vårfloden lagt sig och förhoppningsvis kunna genomföras under sommaren 2007 då för att slutligen skapa en fri vandringsväg för fisk och andra vattenlevande organismer från Ransbergs herrgård i söder till Ransjön i norr en total sträcklängd på ca 5 km Detta fall är det fall som ligger längst söder ut på den biotopvårdade sträckan, fallet måste sprängas och trösklas för att fisk ska kunna vandra förbi. De förhållanden man vill skapa med de gjorda åtgärderna är goda förutsättningar för en starkare stationär öringstam som efter tiden kan vandra upp i sjön för att växa till sig för att senare vandra tillbaka ner i ån för att leka (detta förutsätter att samtliga vandringshinder som finns i ån åtgärdas), sedan vill man också skapa en å som ser mer naturlig ut och göra insektslivet i ån rikare. Åtgärderna att avlägsna vandringshindren var och är en förutsättning för att åtgärder med stenutläggning, utplacering av död ved och omläggning av lekgrus ska leda till mer utnyttjade av fisk som vandrar i ån. 9

11 Lekbäddar/lekområden Om fisk kan vandra i ån finns det mer fisk som kan utnyttja de gjorda lekbäddar som har skapats mitt på den biotopvårdade sträckan, dessa lekplatser gjordes där det fanns lekgrus naturligt i ån för att slippa transporter och bärande av materialet. Totalt finns det fyra lokaler på zon H och J med mycket lekgrus för fisk att leka på, några exempel kommer på bild nedan. Det lekmaterial som omplacerades hade storlek från 7mm- 40mm vilket tillgodoser lekmöjligheterna för den stationära öring som finns i ån. Detta lekmaterial kan bli lite för litet i storlek för riktigt stor öring runt 4-5 kg och uppåt som vill leka i grusstorlekar upp till knytnävsstorlek, detta kommer inte att bli något problem eftersom det troligtvis inte finns så storväxt fisk som vandrar i ån för att leka. Lekbädd skapad ovanför en stennacke för att få lekgruset att stanna kvar vid hög vatten och stark ström. 10

12 Två av lekbäddarna/områdena som skapades med hjälp av omflyttning av lekgrus. Redovisningen av de manuellt gjorda sträckorna i Ranån Zon J Förutom lekbäddar lades sten tillbaka i ån som tidigare nämnts i rapporten, med det vill man skapa fler ståndplatser i ån, mer yta där insekter kan leva och på vissa ställe skapa erosionsskydd för att undvika skador på marken i omgivningen. Redovisningen av sträckorna som är biotopvård utförts på kommer att börja från norr till söder och beskriver kort vilka åtgärder som gjordes på vilka sträckor och zoner. Det manuella arbetet startar på zon J nedanför bron över ån (denna zon har en total längd på 1200 meter), där startade arbete med att öppna sidofåran för att få en vandringsväg förbi det nedre fallet (åtgärd J:3). Efter det är sträckorna på zonen likartade hela vägen vilket betyder en grundströmmande å med lite mindre stenar ute i vattenfåran, på några ställen under zon J finns det lugnflytande sträckor med djupare delar ner mot 1,5 meter (dessa fungerar som vinterståndplatser efter som det inte bottenfryser) på dessa platser gjordes inga åtgärder eftersom de oftast lämnades orörda vid flottledsrensningen. Efter hela sträckan fanns det gott om stenmaterial undanflyttat till kanterna av ån som med manuellt arbetet har flyttats tillbaka. Naturligtvis kan inte samtliga bilder redovisas i rapporten eftersom det skulle ta en oerhörd plats och skulle göra rapporten tråkig och lång, därför görs en kort redovisning av några bilder på varje zon som representerar hur sträckorna såg ut och kom att se ut efter åtgärd. 11

13 Bilden visar en lite djupare och kortare sträcka med mycket stenmateria i högra kanten av bilden, vänstra kanten syn grusmateriel som betecknas som vattendragets våta bredd men ligger outnyttjad ovanför vattennivån. Bilden visar samma sträcka efter åtgärd, stenhögen i högra kanten av bilden är utflyttad i vattendraget och hela den våta bredden är utnyttjad och vatten översvämmar gruset i vänsterkanten av bilden. 12

14 Bilden visar en sträcka med djupare respektive grundare områden med lekgrus, storstenen ligger bara ut efter yttersvängen av ån. Bilden är tagen efter åtgärderna är gjorda, död ved har lagts ut i ån och stenar och block har flyttats tillbaka ut i ån. Detta gör också att det befintliga lekgruset stanna på plats och får en bättre syresättning med mer ström över bädden. 13

15 Zon H Sträckan börjar från det första vandringshindret söder ifrån (åtgärd H:1) och sträcker sig 700 meter söderut. Sträckorna liknar mycket de på zon J med strömmande sträckor men det som skiljer sig från den övre zonen är att det är ett lite större medeldjup på zon H, sedan finns det lite mer större stenblock på denna zon än zon J. På sträckan lades död ved ut i ån och sten lades tillbaka från kanterna, mindre stenhögar lades ut i ån för att skapa ytterligare ett större djup. Inga lekbottnar har skapats hittills på denna zon och det kommer troligtvis inte att skapas några längre fram heller efter som man måste köpa in lekgrus för att det sakna på dessa sträckor. På denna zon finns det en sträcka som inte färdigställdes under hösten 2005 utan gjordes klar under försommaren och hösten 2006, denna har en längd av ca 200 meter. Med hjälp av Sportfiskeakademins elever och Jobbcenter i Munkfors kunde denna sträcka färdigställas med stenutläggning och utplacering av död ved i vatten. På sträckans finns det många sidofåror som öppnades under tidigare arbete men under arbetet 2006 hittades en igenstängd sidofåra på nedre delarna av zon H nästan på gränsen till Zon G (denna finns inte omnämnd i tidigare i detaljplanen). Tanken jag hade var att vi skulle öppna den med manuellt arbete men efter att överblickat hela sidofåran och vallen som stänger igen den så gjorde jag bedömningen att en grävmaskin behöver in på denna sträcka för att verkställa jobbet. Detta gjordes också lämpligt i samband med att grävmaskin var på plats för att åtgärda de många vandringshindren utefter ån. Bilden är tagen före åtgärd och visar en sträcka med sten och block i vänsterkant, strömmen går till höger och rinner ganska monotont och tråkigt. 14

16 Bilden visar sträckan efter åtgärd och man ser tydligt att vattnet rinner i hela den våta bredden, detta medför fler ståndplatser och en mer livfull ån med ett rikt insektsliv. Bild över sträckan före åtgärd, strömmen ligger i högerkant på bilden och halva den våta bredden ligger ovanför vattenytan. 15

17 Efterbilden visar tydligt att vattnet utnyttjar hela den våta bredden, strömmen är turbulent och bottenstrukturen efter åtgärden är ojämn. Zon F Denna zon startar från dammen vid Ransbergs herrgård i söder och slutar vid Uppsala (zonen har en total längd på 950 meter) i norr, ån har en större fallhöjd här än på de zoner som är biotopvårdade högre upp i systemet och det får till följd att vattnet pendlar mellan snabb ström till stråkande till skillnad från det mer lugnt strömmande på de andra zonerna. På dessa sträckor fanns det mycket material som hade rensats bort från ån, detta gjorde att ån naturligtvis saknade sten men inte bara det utan också ståndplatser och det rika insektsliv som behövs som föda för öringen. Denna sträcka biotopvårdades av Forshaga sportfiskeakademi. Lokalen bjöd på många olika arbeten också i övrigt t.ex. rensning av gamla vandringsspångar och nedrasade broar som låg och samlade upp ännu mera bråte och skapade problem i form av stopp. Dessa problemområden går i rapporten under åtgärd F:5 och F:6 men är nu bortrensade och visst av materialet har använts som död ved i vatten och den nerrasade spången har använts som bro över sidofåra som öppnades (denna sidofåra finns inte omnämnd i rapporten). Förutom den sidofåran som tidigare nämnts finns ytterliggare två sidofåror på denna zon som har öppnats (åtgärd F:2 och F:3) se bild nedan. 16

18 Bilder före och efter öppnandet av en av det sidofårorna som finns på zon F. Det som i detaljplansrapporten står som åtgärd F:4 består av ett litet fall med stockar efter en gammal damm (som numera är kulturmärkt, vilket innebär att inget får röras vid dammen), detta utgjorde troligtvis ett vandringshinder i låga flöden. Men efter att åtgärder gjorts nedanför dammen (kulturområdet) med hjälp av mindre trösklar och stenutläggning har fiskens vandringsmöjligheter tillgodosetts. Det innebär på ren svenska att det inte utgör något problem längre. Lekgrus på denna sträcka är starkt begränsad men några små lekbäddar har kunnat skapas med hjälp av det lilla lekgrus som finns naturligt i denna del av ån, allt efter vad tiden går kommer det skapas lekbäddar naturligt i ån eftersom vi har varit och rört bland stenen och ändrat åns strömmar. 17

19 Bild över sträckan före åtgärd, allt material ligger efter östra kanten av ån Bilden visar sträckan efter åtgärd, sten och block är tillbakalagda i ån och vattnet strömmar turbulent mellan stenen. 18

20 Bild tagen före åtgärd över en lite djupare sträcka på zon F, lite material att jobba med men det ligger lite i vänsterkant bild. Sträckan efter åtgärd, stenar och block är tillbakalagda i ån och död ved är utplacerad på flera ställen efter sträckan. Sträckan är djup så all sten syns inte över ytan men i höger kant på bilden syns ljusa stenar som vittnar om att de är nyligen flyttade ut i ån. 19

21 Åtgärderna är gjorda under vår/höst mellan med hjälp av jobbcenter i Munkfors och elever från Sportfiskeakademin som förlagt sin utbildning i biotopvård till Ranån. Elfiske har gjorts under de senare åren senast under hösten Elfiskena gjordes av elever från Sportfiskeakademin och då ledda av Peter Belin och Joakim Eriksson. Resultatet från årets fiske bifogar jag i brevet jag sänder med denna rapport, fisket den här gången gick bra och det verkar som det finns en bra öringstam i ån. Öringstammen i ån är bra i detta provfiske men eftersom jag inte har rapporterna från de tidigare elfiskena kan jag inte jämföra och se om stammen ökat eller gått tillbaka, men det finns goda grunder för etablerandet av en kraftig stam när alla åtgärderna är gjorda. En sammanställning och utvärdering av åtgärderna bör göras de närmaste åren. Vissa före och efterbilder saknas t.ex. vid dammen och vid sprängningarna utefter ån detta för att efterbilderna var svåra att ta vid aktuell tidpunkt och det kommer bättre tillfällen utan snö och is då man kan ta fotona. 20