Aqua Dome ny, innovativ teknik för miljöanpassad fiskodling Sveriges första marina odling av regnbågsöring. Beskrivning av fas
|
|
- Astrid Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Aqua Dome ny, innovativ teknik för miljöanpassad fiskodling Sveriges första marina odling av regnbågsöring. Beskrivning av fas Projektet har ett tvådelat syfte: 1. Projektet ska testa och utvärdera den tekniska och miljömässiga tillförlitligheten hos Aqua Dome TM, en ny, miljöanpassad teknik för havsbaserad fiskodling under svenska förhållanden. Projektets resultat ska leda fram till ett koncept för långsiktigt hållbar fiskodling och vattenbruk. Det kan i sin tur bidra till att stärka både svenskt vattenbruk och inhemsk fiskproduktion. 2. Projektet ska bidra till diversifiering och en bredare ekonomisk bas för det kustnära fisket, primärt i norra Bohuslän. Målet är att konceptet ska kunna användas av fiskare längs hela kusten. Projektet vill också utveckla en ny, närproducerad och hållbar produkt och därmed bidra till intentionerna i Matlandet Sverige om hållbar råvaruproduktion, levande landsbygd och mångfald av närproducerade varor. Satsningen är nyskapande då havsbaserad fiskodling är i sin linda i Sverige. Aqua Domekonceptet är unikt i ett europeiskt perspektiv och har inte tidigare prövats i svenska vatten. Synergieffekter, liksom miljömässiga och ekologiska effekter, av att placera odlingen i närheten till en musselodling ska särskilt undersökas. Projektet ska genomföras av lokala fiskare i norra Bohuslän i nära samarbete med forskningen för att få en vetenskaplig utvärdering av de produktionsmässiga och miljömässiga effekterna av tekniken. Projektet innebär också ett nära samarbete med norska entreprenörer inom miljöanpassad fiskodlingsteknik. Göteborgs universitet, Vattenbrukscentrum Väst samt Lovencentret Tjärnö (institutionen för marin ekologi) har aktivt deltagit i projektets uppbyggnadsfas. Odlingen är tänkt att inledas i en 1 Aqua Dome (Fas 1, år 1), därefter i 2 Domar om vardera ca 10 m i diameter (Fas 2, år 2 och 3). Bakgrund och initiativ Vattenbruk är världens mest snabbväxande livsmedelssektor, en utvecklig som har starkt stöd av FAO i syfte att säkerställa en framtida, global matförsörjning. Globalt är idag närmare varannan fisk som konsumeras odlad. Den svenska vattenbruksnäringen är dock ännu mycket blygsam och domineras av jämförelsevis små volymer av regnbåge och röding odlad i sötvattensmiljöer samt blåmusslor som odlas i havet längs Bohuskusten. Den svenska regeringen har på senare år visat tydligt vilja att svenskt vattenbruk ska öka i betydelse. I ett regionalt perspektiv kan ett hållbart vattenbruk ge ett värdefullt tillskott av närproducerad mat samt bidra till regional utveckling och ett mer hållbart resursutnyttjande av de naturliga bestånden av fisk och skaldjur. Initiativet till det nu aktuella projektet kommer från Samförvaltningen i norra Bohuslän, en samarbetsorganisation av kustfiskare, forskare, myndigheter och miljöorganisationer med sikte på hållbart fiske förenligt med de lokala fiskevattnens höga naturvärden (Koster- Aqua Dome Sida 1
2 Väderöfjorden och Kosterhavets nationalpark). Initiativ för diversifiering och fler ben att stå på är en del av Samförvaltningens arbete för att stärka den ekonomiska bärkraften i yrkesfisket. Havsbaserad fiskodling bedöms kunna utvecklas till en attraktiv delsyssla i ett lönsamt yrkesfiske. På längre sikt kan en bredare bas och bättre ekonomisk stabilitet underlätta nyrekrytering till det kustnära fisket. Nyrekrytering identifieras av Fiskeriverket, vid sidan av hållbara bestånd, som en av de viktigaste utmaningarna för att säkerställa framtiden för det kustnära fisket (2010). Aqua Dome - en introduktion Odlingskonceptet Aqua Dome har utvecklats i Norge av en norsk innovatör (Green Seafood Group AS). Principen bygger på att man odlar fisk i havsmiljön, men i en sluten miljö där djupvatten av stabil kvalitet med avseende på salinitet och temperatur pumpas in i en halvmåneformad kasse (en Dom ) med väggar av glasfiber. Partikulärt material som fekalier och foderspill samt eventuell död fisk tas om hand och filtreras ut ur systemet utan att gå tillbaka i havet. Vattnet inne i domen hålls i ständig rörelse vilket minskar problem med nedisning. Odlingsförsök med lax i Norge har hittills visat på positiva resultat avs både fiskhälsa och tillväxt (Green Seafood Group 2011). Foder som fisken inte ätit upp kan återföras till systemet. På så sätt kan man uppnå ett betydligt mer kontrollerat och kostnadseffektivt odlingssystem jämfört med traditionella öppna kassodlingar, där den stora miljöbelastningen främst består av foderspill och fekalier som ramlar ner under odlingarna och orsakar negativ påverkan på bottnar i närmiljön. Andra miljöfördelar är att fisken inte kan rymma ur Domen samt att smitta via patogena mikroorganismer och parasiter såsom laxlus starkt begränsas genom att djupvatten som är i princip fritt från smitto-organismer används (pumpas in i anläggningen). Det nu aktuella Aqua Dome-försöket i Sverige kommer att kopplas till ett nytt reningssystem Zero Emission System utvecklat av samma entreprenör. För teknisk beskrivning av Aqua Dome samt beskrivning av Zero Emission System, Målsättning Målet är att prova och utvärdera ny, hållbar odlingsteknik i en pilotanläggning för uppfödning av regnbågsöring med avseende på biologiska, tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Projektet ska också pröva den ekonomiska bärkraften i tekniken och hanteringen med sikte på utveckling av en ny, närproducerad produkt. Projektets erfarenheter och resultat ska ligga till grund för en enkel guide eller modell för nya företag eller samägande av småskaliga odlingsanläggningar. Förhoppningen är att tekniken ska motsvara högt ställda förväntningar på en hållbar modell för fiskodling där fisken på sikt kan utfodras med resurseffektivt, ekologiskt foder baserat på musselmjöl. Intresset för odling av torsk är stort, det är därför av intresse att inom projektet även bedöma Aqua Dome-konceptets lämplighet för till exempel torskodling. Aqua Dome Sida 2
3 Huvudaktiviteter och utvecklingsmål 1. Kunskapsuppbyggnad, erfarenhetsutbyte, teknikutveckling och anpassning samt utvärdering av den havsbaserade odlingsteknikens tekniska, ekologiska och ekonomiska prestanda. 2. Odling av regnbågsöring i mindre skala. 3. Kommersialisering; i e marknadsundersökning, cost-benefit-analys, kommunikation, logistikfrågor, produktutveckling och varumärkesbyggande aktiviteter. Kunskapsuppbyggnad: Aqua Dome är en ny teknik för svenska förhållanden. Kunskapsuppbyggnad är nödvändig både vad gäller installation, drift och underhåll, men också vad gäller kontroll av den tekniska och biologiska prestandan (utsläpp av närsalter, foderåtgång och fiskhälsa). Särskilt intressant är att nå kunskap om möjligheten att reducera partikulära utsläpp och vattenlösliga näringsämnen till ett minimum. Odling: Regnbågsöring (Oncorhynchus mykiss) kan odlas i både söt- och saltvatten och anses vara lättodlad. Fisken trivs bäst i en salthalt på promille och i en vattentemperatur på grader, då kan den bästa tillväxten förväntas. Kontroll på ingående vatten är dock mycket viktigt, det får inte vara för snabba variationer i temperatur och salinitet. Syreinnehållet är dock den mest avgörande vattenparametern som måste kontrolleras för att undvika plötslig mortalitet. Odlingen är tänkt att ske i först 1 Dom (år 1), därefter i 2 Domar om vardera ca 10 m i diameter (år 2 och 3). År 2 och 3 ska cirka 18 ton fisk produceras. Såväl domar som reningsanläggning hyrs under hela projekttiden från norska Green Seafood Group AS. Odling ska ske med en standardtäthet på regnbågsöring som matas med ett standardfoder (ekologiskt), detta för att kunna jämföra värden från odlingen med referensvärden i konventionella odlingar. Standardfoder ska användas för att på vetenskapliga grunder kunna jämföra odlingstekniken med konventionell odling i nätkassar. Konventionellt fiskfoder består som regel av cirka 50 % fiskråvara och 50 % vegetabilisk råvara. Foderåtgången beräknas till ca 1-1,1 kg per kg producerad fisk. Yrkesfiskare kommer själva att ansvara för driften av anläggningen efter utbildning av den norska leverantören. Domarna planeras att lokaliseras till Öddöfjorden i den inre skärgården i Strömstads kommun, intill en befintlig musselodling. Den tänkta lokalen inomskärs ligger utom naturskyddat område och är angiven som lämplig för vattenbruk i förslag till Fördjupad översiktsplan (remiss vår 2012). För pilotprojektets mål om bred tillämpning och spridning av konceptet är det av värde att prova på odling i en lokal där jämförbara vattenförhållanden kan hittas på många platser. Kommersialisering/produktutveckling/logistik: Ur yrkesfiskets perspektiv är det viktigt att projektet tidigt inleder arbetet med att utveckla en affärsmodell för hela produktionskedjan, från odling till hantering, slakt, förädling och försäljning. Dessa aktiviteter och parametrar kommer därmed att ingå i projektet och även tas med i utvärdering och beräkning av den ekonomiska bärkraften av metoden (främst år 2 & 3). Samarbete ska etableras med lokala detaljister/restauranger. Syftet är att produkten ska säljas under det lokala varumärket för närproducerade marina produkter i norra Bohuslän, Njord. Möjligheterna att slakta och förvara fisk i den producentägda fiskeauktionen i Strömstad ska undersökas. Aqua Dome Sida 3
4 Målgrupp Fiskare, fiskhandel, restauranger, men även fiskkonsumenter i vid bemärkelse. Projektorganisation Samförvaltningen norra Bohuslän driver projektet med Strömstads kommun som projektägare. En utvald högskola eller universitet med spetskompetens inom vattenbruk kommer att representera projektets vetenskapliga del och ansvara för provtagning och rapportskrivning samt redovisning av denna del till finansiärer. Projektet leds av en styrgrupp med representanter från Samförvaltningen, näringen och där även Vattenbrukscentrum i Väst (Göteborgs universitet) ingår. Expertkompetens inom odling av regnbågsöring liksom representanter för avsaluledet kommer att knytas till projektet och ev ingå i planerad referensgrupp. Genomförande och tidplan Projektet löper År 2012 = Fas 1, uppstart och försöksverksamhet. År (Fas 2) sker en fortsättning med fullskalig odling, provtagningar och analyser, utvärdering samt produktutveckling. Specifikation (prel): År 1/2012 = Tillstånd och anmälan enl MB och fiskerilagstiftning etc, ev MKB, arrendefrågor, avtal om hyra av doomar, upphandlingar, bildande av projektorganisation samt framtagning av provtagnings-och analysprogram samt fiskhälsoplan, beställning av smolt, informationsarbete/förankring (webb, F&Q, folder etc). Montering av Dom nr 1 samt installation av erforderlig kringutrustning (ström etc, Öddö). Utbildning av driftansvarig. Ev utsättning av mindre mängd smolt (sensommar). Erfarenhetsutbyten och projektmöten. År 2/2013 = Montering av Dom nr 2. Utsättning av smolt för fullskaleanläggning (2 x 10 m ). Provtagningar och analyser. Marknadsundersökning. Affärsmodellering. Logistikfrågor. Informationsinsatser. Erfarenhetsutbyten och projektmöten År 3/2014 = Odling, slakt, försäljning, förädling. Samarbete med lokal återförsäljare. Ev åtgärder i fiskeauktionen för livsmedelshantering. Logistiklösningar. Projektmöten. Informationsaktiviteter. Utvärdering av teknikens prestanda och lönsamhetsbeskrivning. Erfarenhetsutbyten och projektmöten, Rapportering, spridning av projektets resultat. Utvärdering Den biologiska/tekniska/miljömässiga prestandan av Aqua Dome-tekniken ska utvärderas med avseende på: Fiskens tillväxt Kontroll av vattenparametrar - syre, temperatur, salinitet Födointag/foderåtgång/foderspill, dvs hur mycket äter fisken i Domen (foderkonvertering)? Aqua Dome Sida 4
5 Hur kan foderrester samlas upp, vilka system behövs? Fiskhälsa; allmäntillstånd, beteende, skador, infektioner, stresshormonsnivåer etc Överlevnad Övergripande teknisk och biologisk bedömning Närsalter och organiskt material, löst och partikulär form (kol, kväve, fosfor) i ingående respektive utgående vatten mäts mot uppsatta gränsvärden och referensvärden i konventionella odlingar. Effekter på omgivande bottnar Möjligheten att minimera utsläpp med olika typer av filter Synergieffekter av intilliggande musselodling Aqua Dome-tekniken ska också utvärderas med avseende på: Ekonomisk bärkraft/förutsättningar för lönsamhet Lokalkrav (i vatten och på land) Driftförhållanden Skötsel & tillsynsbehov/ användarvänlighet Överförbarhet till andra lokaler och för odling av andra arter Möjligheten att sortera fisk av olika storlek Energiförbrukning Projektets genomförande kommer att utvärderas med avseende på delaktighet, informationsspridning, genomförande och organisation. Förväntat resultat (Fas 1 + 2) Ett hållbart koncept för fiskodling. Utveckling av Aqua Dome-konceptet genom avancerad forskning och analys. En ny, närproducerad marin råvara (en fungerande kedja för produktion-distributionförädling-försäljning av närproducerad regnbågsöring). En näringsgren som kan bidra till ett lönsamt, kustnära fiske på lång sikt (lönsam och miljövänlig metod för att odla fisk som kan användas av lokala kustnära fiskare). Modell för investering i och samägande av småskaliga odlingsanläggningar. Bidra till att utveckla det svenska vattenbruket. Bidra till intentionen i Sverige det nya matlandet. Spridning av resultat Projekt ska följas upp på ett vetenskapligt sätt och resultaten ska redovisas enligt krav på rapportering. Resultaten ska i övrigt publiceras på ett populärvetenskapligt sätt för att kommuniceras till fiskare som vill starta upp egna odlingar samt till andra intressenter såsom återförsäljare/restauranger. Syftet är att erfarenheter och resultat ska presenteras i form av en guide eller modell för hur odlingskonceptet kan överföras till andra kustområden. Beskrivning av tekniken, syftet med odlingen samt Frågor&svar om tekniken ska publiceras på internet under projektets gång för maximal öppenhet, tidigt varumärkesbyggande och för att ge allmänheten god tillgång till information om den nya tekniken för fiskodling. Informationen kommer att kunna nås från såväl projektägarens samt forskningens ordinarie webbplatser. Aqua Dome Sida 5
6 Projektet avslutas med ett seminarium med anslag av Matlandet Sverige (lansering, tillagning och provsmakning) i syfte att bidra till positiv publicitet kring produkten och sprida kunskapen från projektet. Även en slutrapport som beskriver projektets genomförande kommer att tas fram och finnas tillgänglig på olika intressenters webbplatser. Bilder på Aqua Dome, försöksanläggning utanför Stavanger, Norge. Foto i samband med studiebesök i juni 2011 (Foto: Susanne Lindegarth). Aqua Dome Sida 6
Testbädd för vattenbruk
Testbädd för vattenbruk TEMA: BLUE GROWTH - Havet och framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Susanne Eriksson Vad är vattenbruks-centrum Väst? En centrumbildning på GU, med stöd av VGR. Huvudsyfte:
Läs merINNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö
INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret
Läs merUtveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän
Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän Samförvaltningen i Norra Bohuslän, Strömstads Kommun 1. Projektidé, syfte och mål Projektet skall
Läs merBjörn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet
Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Några basfakta Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk
Läs merSumpning av havskräfta
Projektbeskrivning Sumpning av havskräfta Ett nyskapande utvecklingsprojekt hållbart fiske, landsbygdsutveckling, ökad lönsamhet - 1 - Innehållsförteckning 1. Projektidé 2. Bakgrund och initiativ 3. Syfte
Läs merVärldsfiske och vattenbruk
Ett hållbart svenskt vattenbruk forskning och utveckling för framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Kristina Snuttan Sundell Björn Thrandur Björnsson Susanne Lindegarth 100 Världsfiske och vattenbruk
Läs mer2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise
2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och
Läs merEffektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE
Effektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE Development of NOvel, high-quality MArine aquaculture in Sweden - with focus on environmental and economic sustainability
Läs merTillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten
Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron Musselseminarium Stenungsund 2013-10-28 Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten ANSÖKAN TILLSTÅND ATT ANLÄGGA OCH DRIVA EN VATTENBRUKSANLÄGGNING
Läs merInformation från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016
Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30
Läs merTjärnölaboratoriet. Göteborgs universitet
Tjärnölaboratoriet Göteborgs universitet Tjärnölaboratoriet grundat 1963 Kristinebergsstationen grundad 1877? Lars Afzelius 1974-1999 Kerstin Johannesson 1999-2008 2018-2021 Kosterhavets nationalpark 247
Läs merVerksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31
Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund och initiativ 3 2. Vision, syfte & mål 4 3. Medlemmar 4 4. Ledningsgrupp 5 5. Administration 5 6. Möten 6 7. Föredragningar 6 8. Verksamhet/projekt
Läs merSamtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its:
Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Sättfiskodling måste bli fler och bättre Näringen måste tala om
Läs merSAMFÖRVALTNINGEN Norra Bohuslän
SAMFÖRVALTNINGEN Norra Bohuslän Från öppen konflikt till samförvaltning Fiskevattnen i norra Bohuslän ger underlag för ett småskaligt men lönsamt kustfiske, detta i vatten som hyser den största marina
Läs merAnteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj
1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt
Läs merVATTENBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
VATTENBRUK Ämnet vattenbruk behandlar odling av vattenlevande organismer. För en optimal produktion och hög kvalitet på de odlade produkterna krävs en kombination av biologiska, tekniska och ekonomiska
Läs merIndustriell symbios i Sotenäs kommun
Industriell symbios i Sotenäs kommun 2017-04-27 Industriell symbios i Sotenäs Resan började i Kalundborg, Danmark. Det var under ett studiebesök i ett projekt finansierat av Fyrbodals kommunalförbund och
Läs merVerksamhetsberättelse 2012-01-01 2012-12-31
Verksamhetsberättelse 2012-01-01 2012-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund och initiativ 3 2. Vision, syfte & mål 4 3. Medlemmar 4 4. Ledningsgrupp 5 5. Administration 5 6. Möten 6 7. Föredragningar 6 8. Verksamhet/projekt
Läs merOdla och levandeförvara fisk
Odla och levandeförvara fisk guide för nybörjare Slutsatser, tips och råd från projekt Småskalig marin fiskodling. 1 Denna guide baseras på en rapport om fiskodling skriven av Anette Ungfors, forskare
Läs merWave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen
www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av
Läs merMyter och fakta om laks.
Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.
Läs merYttrande 2015-04- 29
Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner
Läs merAktiebolaget Allan J Akvakultur
Aktiebolaget Allan J Akvakultur Östersjötorskens räddning? Kontaktperson: Fredrik Bodecker AB Allan J Akvakultur Tel: 0732 55 87 27 E-mail: fredrik@akvakultur.se Projekt Allan J lokaliseringsdiskussion
Läs merMöjligheter för marina innovationer i Skagerrak Susanne Lindegarth
Möjligheter för marina innovationer i Skagerrak Susanne Lindegarth Projektkoordinator, Göteborgs universitet Gränsregionalt planforum, Strömstad 21 November 2018 GÖTEBORGS UNIVERSITETS VERKSAMHET PÅ TJÄRNÖ
Läs merFrågor och svar om norsk odlad lax.
Frågor och svar om norsk odlad lax. Lax är en av världens mest populära matfiskar. Varje dag serveras 14 miljoner portioner norsk odlad lax över hela jorden. Bara några timmar efter det att laxen tagits
Läs merGuide till uppstart av landbaserat vattenbruk
Guide till uppstart av landbaserat vattenbruk Första funderingarna för blivande vattenbruksföretagare Idé och drivkraft, vad vill man uppnå? Vilken typ av verksamhet ser man framför sig? Förkunskaper om
Läs merSmåskalig marin fiskodling
Småskalig marin fiskodling E1 projekt inom Samförvaltningen Norra Bohuslän Ane1e Ungfors, Maria Kvarnbäck och Susanne Lindegarth! Vad är Vattenbrukscentrum Väst? Samordna forskning & utbildning Erbjuda
Läs merData om svenska fiskodlingar
SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska
Läs merVi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun
12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och
Läs merTekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet
Tekniker Va*enbruk Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet Upplägg presentacon Kort om olika tekniker inom land-
Läs merPlanering för va-enbruk
Planering för va-enbruk 22 september 2015 Carl Dahlberg Dahlberg.cmo@gmail.com Per.bergstrom@bioenv.gu.se Projektgruppen Carl Dahlberg Tillväxt Norra Bohuslän/Konsult Ulla Olsson Lysekil Kommun/Fiskekommunerna
Läs merKUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014
KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM Vilka intressekonflikter kan uppstå i mötet mellan betalande turister, frilufts människor och vattenbrukare? Får alla
Läs merDetta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av
Detta är ett informationsmaterial som under 2017-18 är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Hushållningssällskapet och finansierats av projektmedel från den nationella
Läs merVilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?
Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Friederike Ziegler, SIK- Institutet för Livsmedel och Bioteknik KSLA 5 december, 2013 SIK- Institutet för Livsmedel
Läs merLandbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO
Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO Det nya vattenbruket? Det är inte nytt Över 8000 år sedan odlade man ål i Australien
Läs merVattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden
Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd
Läs merWWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske?
WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar Kampanjen och dess mål Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF arbetar för att stoppa minskningen av naturens mångfald. De 26 000 fiskarter som finns
Läs merMiljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Läs merSAMFÖRVALTNINGEN Norra Bohuslän
SAMFÖRVALTNINGEN Norra Bohuslän HISTORIEN I KORTHET 1998 Diskussion om förstärkt skydd i Kosterområdet. Bottenskador från trålbord sätter frågetecken för möjligheten att samsa fiske och skydd av den marina
Läs merDetta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av
Detta är ett informationsmaterial som under 2017-18 är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Hushållningssällskapet och finansierats av projektmedel från den nationella
Läs merFood Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN
Food Valley of Bjuv - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri. 2015-09-17 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Det finns massor av outnyttjade resurser! Olika möjligheter
Läs merMat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014
Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift
Läs merFiskekommunerna. Verksamhetsberättelse 2014-01-01 2014-12-31
Fiskekommunerna Strömstad-Tanum-Sotenäs-Lysekil-Uddevalla-Orust-Tjörn-Stenungsund Kungälv-Göteborg-Öckerö samt Västra Götalandsregionen Verksamhetsberättelse 2014-01-01 2014-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund
Läs merIndustriell symbios i Sotenäs kommun
Industriell symbios i Sotenäs kommun Först: Vad är industriell symbios? Sedan: Det här är jag och det här är Hifab Varför började Sotenäs kommun arbeta med industriell symbios? Hur har kommunen arbetat?
Läs merVård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet
Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet Fiskerichef Kari Ranta-aho/ Närings-, trafik- och miljöcentralen ; Egentliga Finland Intersik, slutkonferens i Umeå 20.10. 2011
Läs merVÄLKOMNA! WORKSHOP OM NYA FODER RÅVAROR TILL FISK OCH KRÄFTDJUR FÖR UTVECKLING AV HÅLLBART VATTENBRUK
VÄLKOMNA! WORKSHOP OM NYA FODER RÅVAROR TILL FISK OCH KRÄFTDJUR FÖR UTVECKLING AV HÅLLBART VATTENBRUK Program Nya foder råvaror till fisk och kräftdjur för utveckling av hållbart vattenbruk 9:30 Kaffe
Läs merHandlingsplan för svenskt vattenbruk. Kickoff Arlanda 25 sept 2013
Handlingsplan för svenskt vattenbruk Kickoff Arlanda 25 sept 2013 Program 10.00 Välkomna och kort bakgrund, Niclas Purfürst, avdelningschef Landsbygdsavdelningen, Jordbruksverket 10.15 Syftet med handlingsplanen
Läs merAnsökan om tillstånd för fisk- och kräftodling
Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska
Läs merEn ljusare framtid för fisk och fiskare
Reformen av den gemensamma fiskeripolitiken En ljusare framtid för fisk och fiskare Europeiska kommissionens förslag i korthet TVidta åtgärder mot överfisket och för att främja hållbar förvaltning av fiskebestånden.
Läs merFramtidens livsmedel - Hållbara kretslopp
Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker
Läs merProjektplan. Lönsamhet och attityder steg 2
Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen
Läs merOffentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården
Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Brändö kommunkansli, 26.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn
Läs merBlå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling
Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling Fiske och vattenbruk en viktig del av kommunernas översiktsplaner och näringslivsstrategier Nationell Leaderträff Borgholm
Läs merKustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.
Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.
Läs merDetta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av
Detta är ett informationsmaterial som under 2017-18 är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Hushållningssällskapet och finansierats av projektmedel från den nationella
Läs merAQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB
AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att: AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att: 1) visa att vattenbruk
Läs merDEN KLIMATSMARTA LEVERANTÖREN
DEN KLIMATSMARTA LEVERANTÖREN Vi på JR Kött har ett brett utbud av svenskt, ekologiskt, närproducerat, EU-EKO och KRAV-märkta produkter. Med denna broschyr vill vi visa upp vårat klimatsmarta tänkande
Läs merAnsökan om tillstånd för fisk- och kräftodling
Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska även göras hos berörd kommun om fiskodlingen
Läs merASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur
ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till
Läs merGöteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
Läs merHållbara foder och välfärd för fisk och människa
Hållbara foder och välfärd för fisk och människa Kristina Snuttan Sundell och Eva Brännäs Zoologisk institutionen och Vattenbrukscentrum Väst Göteborgs Universitet Institutionen för vilt, fisk och miljö
Läs merVerksamhetsplan 2014
Verksamhetsplanen för 2014 utgår från samverkansplanen för biosfärområde Blekinge Arkipelag och beskriver vilka aktiviteter som ska prioriteras. BAKGRUND Biosfärområde Blekinge Arkipelag bildades officiellt
Läs merMÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN
MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN Aktivitet 2 inom SeaGIS 2.0 Presentation i Vasa 13 mars 2018 Örjan Pettersson, Umeå universitet Kenneth Nordberg, Åbo Akademi VARFÖR BLÅ TILLVÄXT? Utgångspunkter
Läs merFiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård Områdesstart 23 mars 2016 Verksamhetsledare Michael Lühr Från 15. augusti
Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård 2020 Områdesstart 23 mars 2016 Verksamhetsledare Michael Lühr Från 15. augusti Vad är ett Leader område? Liaison Entre Actions de Dèveloppement de l Economie Rurale.
Läs merSvenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi 2012 2020
Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi 2012 2020 Arbetet med att ta fram strategin pågick under våren 2012. Ett antal möten genomfördes där bransch, forskare, intresseorganisationer och
Läs merFiskekommunerna. Verksamhetsberättelse 2013-01-01 2013-12-31
Fiskekommunerna Strömstad-Tanum-Sotenäs-Lysekil-Uddevalla-Orust-Tjörn-Stenungsund Kungälv-Göteborg-Öckerö samt Västra Götalandsregionen Verksamhetsberättelse 2013-01-01 2013-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund
Läs meronsdag 9 oktober 13 Ekologi
Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:
Läs merfiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014
Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik
Läs merInItIatIvet för. miljö ansvar
InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera
Läs merTILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG
20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser
Läs merProtokoll 21 aug 2015
Protokoll 21 aug 2015 Plats och tid Fyrbodals kommunalförbund, Uddevalla (kl 09.00-12.00) Närvarande Ledningsgruppen: Clas-Åke Sörkvist ordförande, Anders Olsson, Anders G Högmark, Helene Evensen, Arne
Läs merUnderlagsmaterial samråd
1. Administrativa uppgifter Cold Lake AB org.nr 559037-1141 C/o Jens Nilsson Heleneborgsgatan 12a 11732 Stockholm Underlagsmaterial samråd Fastighet: Västgård 1:1 (i Kall) Fastighetsägare: Erik Alexandersson
Läs merKretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement
Kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement Ett projekt som genomfördes på Centrum för hälsa och byggande vid KTH Haninge med stöd från Delegationen för hållbara städer. Kallades ofta Gröna Köket
Läs merSkriftliga sammanfattningar av några av dagens föredrag
Skriftliga sammanfattningar av några av dagens föredrag Göran Bengtsson, Länsöverdirektör, Länsstyrelsen Västra Götalands län Hälsningsanförande vattenbruksseminarium den 15 februari 2011 1 Eskil Erlandsson,
Läs merVerksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelse 2010-01-01 2010-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund och initiativ 3 2. Vision, syfte & mål 3 3. Medlemmar 4 4. Ledningsgrupp 4 5. Administration 5 6. Möten 5 7. Föredragningar 5 8. Verksamhet/projekt
Läs merGerdins Group. Vision och värderingar i Gerdins Group
Gerdins Group Vision och värderingar i Gerdins Group I Gerdins Group utvecklar vi tillsammans Vi-känslan Denna folder har tillkommit för att förklara visioner, målsättningar och strategier inom Gerdins
Läs merASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur
ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till
Läs merMiljöredovisning för Tjärnö marinbiologiska laboratorium 2006
Miljöredovisning för Tjärnö marinbiologiska laboratorium 2006 Vår verksamhet Tjärnö marinbiologiska laboratorium är en fältstation för marinbiologisk forskning och utbildning. Laboratoriet tillhör Göteborgs
Läs merLeader Bohuskust och gränsbygd
Leader Bohuskust och gränsbygd Leader Bohuskust och gränsbygd - samverkan för hållbar framtid i hav, skärgård och inland Fond Beslutad offentligt stöd till projekt eller utfall efter avslutning Tilldelad
Läs merJORDBRUKSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE
1(5) YTTRANDE Dnr 4.3.17-2396/13 2013-03-07 Fiskerienheten Ulrika Bergman Svea Hovrätt Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 STOCKHOLM Mål nr 8456-12, rotel 060108, Lars Marstone./. Strandskyddarna Nätverk
Läs merFinansieringsmöjligheter Västra Götalandsregionen
Finansieringsmöjligheter Västra Götalandsregionen Koncernstab Regionalutveckling 29 augusti, 2017 Industriell Dynamik Finansieringserbjudanden -Västra Götalandsregionen Såddfinansiering Konsultcheckar
Läs merStrömstad. 2030Vision En internationell småstad med. livskvalitet, natur & friluftsliv i världsklass! Strömstads kommun
Strömstad En internationell småstad med livskvalitet, natur & friluftsliv i världsklass! 2030Vision 2030 Strömstads kommun BARN OCH UTBILDNING Lära för livet - alla ska lyckas i skolan År 2030 är den barnomsorg
Läs merFörslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden
Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning
Läs merSvenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi
Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi 2012 2020 Arbetet med att ta fram strategin pågick under våren 2012. Ett antal möten genomfördes där bransch, forskare, intresseorganisationer och
Läs merEuropean Union European Regional Development Fund. Hållbar rödingodling Northcharr www.northcharr.eu
European Union European Regional Development Fund Hållbar rödingodling Northcharr www.northcharr.eu MÅL: Avsikten med detta projekt är att öka förutsättningarna för rödingodling dli inom Norra Periferi-området
Läs merProjekt. Småskaligt fiske en möjlighet för tillväxt och lokal utveckling
Projekt Övergripande syfte: att främja tillväxt och skapa fler arbetstillfällen på landsbygden genom att synliggöra fiskets betydels för lokal utveckling. Genomföra 2-dagars konferens under våren 2015
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merEU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö
EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka
Läs merProtokoll nr 4, 2016, från möte med Fiskekommunerna
Protokoll nr 4, 2016, från möte med Fiskekommunerna Plats och tid Närvarande Övriga deltagande Göteborgs Fiskauktion, Fiskhamnen, Göteborg den 29 augusti kl 09.00 12.00 Clas-Åke Sörkvist ordförande, Bo
Läs merSTRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen
STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination
Läs merTäbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens
Täbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens fjarrvarme_folder.indd 1 09-03-30 14.19.27 Täbyinitiativet på en minut: I Täbyinitiativet gör vi tre saker: vi bygger ett öppet fjärrvärmenät i Täby
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merHavet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten
Havet som resurs 12 december 2012 Ann Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Punkter Skånes Hav och Vatten Resurscentrum Simrishamn Havet i ÖP utgångspunkt resurs Östersjön Vem är jag? Några ord
Läs merFISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning
FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella
Läs merAngående yttrande över Remiss av Statens energimyndighets rapport om havsbaserad vindkraft, M 2017/00518/Ee
YTTRANDE 16 juni 2017 M 2017/00518/Ee Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser-energi@regeringskansliet.se Angående yttrande över Remiss av Statens energimyndighets
Läs merMatens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök
Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Katarina Nilsson, Jordbruk och Livsmedel RISE Göteborg 13 februari 2018 1 FNs Globala hållbarhetsmål Var ger din matkonsumtion upphov
Läs merFörändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat
Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import
Läs merProjektplan för. Naturum Kosterhavet
Projektplan för Naturum Kosterhavet Fastställd 2006-02-20 Naturvårdsverkets dnr. 190-1263-06 Ns Länsstyrelsens dnr. 511-11537-2006 Inledning Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västra Götalands län har
Läs merÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion
ÄT UPPsala län En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion Ät Uppsala län - handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion
Läs merIKOT 2011 Tvätt av ultraljudsmätare. Grupp A5 steg 3
IKOT 2011 Tvätt av ultraljudsmätare Grupp A5 steg 3 2011-02-17 Simon Grunditz - 900404 Anders Perneborn - 900307 Hanna Sundström - 890417 Daniel Strömberg - 880403 Martin Hernå 900316 Innehåll Introduktion
Läs mer