Anteckningar från möte om kvalitetsutveckling av svenskt vattenbruk den 7 maj
|
|
- Stina Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(5) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om kvalitetsutveckling av svenskt vattenbruk den 7 maj Jana Pickova från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) börjar mötet med att hälsa välkommen. Nationell strategi för vattenbruk Erik Olofsson, Jordbruksverket Svenskt vattenbruk är inne i en period när näringen på nytt är på väg att växa sig stor. För att lära av gamla misstag måste vi ha en strategi som visar hur näringen kan växa på ett hållbart sätt. I arbetet med strategin har en arbetsgrupp slagit fast att strategin ska innehålla en långsiktig vision och ett antal övergripande målsättningar inom fyra olika fokusområden: näringslivsutveckling, regional utveckling, ekologisk hållbar utveckling och kvalitetsutveckling. Strategin ska under hösten och vintern följas upp med en mer detaljerad handlingsplan som kommer att skrivas parallellt med det operativa programmet för fiskefonden Genom ett sådant förfarande kopplas handlingsplanen till fondens pengar vilket ger resurser för att uppfylla handlingsplanen och därigenom de övergripande målen så att visionen uppfylls Den övergripande målsättningen med strategin är att den ska ge politiker och myndigheter en beslutstrygghet i frågor som rör vattenbrukets utveckling samtidigt som den skall skapa förutsättningar för en ökad hållbar produktion av lokalt, regionalt och nationellt producerad hälsosamma livsmedel. Strategin syftar även till att uppfylla handlingsplanen i utredningen Det växande Vattenbrukslandet SOU 2009:26. Inledning kvalité - Pontus Elvingsson, Livsmedelsverket Pontus beskriver vattenbruket ur ett kvalitetsperspektiv där kvalité handlar om att möta kundens förväntningar, och att kvalité är viktigt utefter hela näringens värdekedja. Marknadens krav ändras ständigt. Tidigare kvalitetsbegrepp anses i dag som normer och nu används uttrycket kvalité mer för smak, ursprung, tradition och äkthet. Dessa nya krav bör inte ses som en börda utan som möjligheter och fördelar för det svenska vattenbruket då det kan ge extrainkomster. I den ökande handeln finns ett behov av standards både offentliga och privata. Detta urholkar till viss del förtroendet för den offentliga kontrollen av verksamheten. De stora företagens egna varumärken är så värdefulla att man använder både hängslen och livrem för att säkra det egna sortimentets kvalité.
2 2(5) Andra standards tillfredsställer kundens samvete för exempelvis miljö, rättvisa, djurskydd och så vidare. Man kan se dessa standards, om de ligger över lagstiftningen, som pådrivande kraft för att förbättra lagstiftningen. Men alla olika standards ger även en ökad förvirring vilket även uttryckt i kommissions grönbok. Kunniga företagare och en egen branschgemensam standard ger en motvikt till myndigheternas tolkningar som annars kan bli för stränga. Men nya nationella standards på den gemensamma marknaden kan skapa barriärer för handeln. Pontus ger sedan en beskrivning av tre märkningar som borde intressera svenskt vattenbruk nämligen, skyddande av ursprungsbeteckningar, skyddande av geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter. Dessa tre märkningar borde alla vara av intresse för näringen. Pontus sammanfattar med att: Ökad global handel och konkurrens kräver ökad fokus på kvalité. Kvalité kräver ofta kollektiva överenskommelser. Kvalité leder till ökad effektivitet. Foder och påverkan på fisken som mat - Jana Pickova, SLU Fiskmjöl och fiskolja är en begränsande faktor i vattenbruket och i dag används allt mer av vegetabiliska proteiner och fetter men även krill som ersättningar till dessa foderingredienser. Ny forskning har visat att fett och protein även kan komma från svampar, alger, biprodukter och mikroorganismer. Avel kan förändra fiskens metabolism så att den kan utnyttja andra aminosyror och fettkällor än de marina. Men ändå kan den ge en bra och nyttig produkt av hög kvalité och höga halter av nyttiga omega 3-fettsyror. Djurskydd - Sara Gabrielsson, Jordbruksverket Djurvälfärd är en kvalitétsparameter och ett försäljningsargument. Djurskyddet på fisk styrs av djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2006:8) och europarådets rekommendationer från Djurskyddet kontrolleras av länsstyrelsen och vid nya ansökningar krävs förprövning av djurskyddet. I en undersökning (Attitudes of EU citizans toward Animal Welfare Special Eurobarometer 270 / Wave 66.1 TNS Opinion & Social publicerad 2007) anser konsumenterna att djurvälfärd är viktigt och att djurskyddet har blivit bättre men kan ytterligar förbättras. 63 procent skulle kunna tänka sig ändra sin konsumtion till mer djurvänliga produkter och 43 procent anser att brukarna är de som är best lämpade att bedöma djurskyddet. I Sverige ligger vi lite efter Norge i djurvälfärdsfrågor för fisk. Där får man inte bedöva fisk med gas innan den avblodas, men i båda länderna räknas den odlade fisken som husdjur och bedöms därefter i lagtexten. Det finns goda exempel ute i värden där man kommit längre i välfärdsfrågor på fisk och där man tagit fram djurvälfärdsriktlinjer för olika moment i hanteringen av odlad fisk. Sara menar att sådana riktlinjer med fördel kan tas fram i samband med strategins
3 3(5) handlingsplan och i sammarbete med övriga myndigheter, forskningen och branschen. Fiskvälfärd - Anders Kiessling, professor Vilt, fisk och miljö vid SLU Anders beskriver de senaste rönen inom fiskvälfärd och hur fiskens välfärd är ett kvalitetsbegrepp och hur välfärd är en nyckel till hållbar fiskodling. Djurvälfärd är viktigt för konsumentet och därför är det av största vikt att även fisken i odlingen ges de fem friheterna i djurvälfärdsbegreppet. Men för fiskodling är välfärd ett relativt nytt begrepp och väldigt komplext. Slutsatsen är att djuret måste stå i centrum och dess inneboende kapacitet ska styra produktionen, inte tidigareläggande av slakt,mediciner och sjukdomsacceptans. Istället ska vi genom nya odlingstekniker tillgodose de fem friheterna och genom genetiskt urval, skapa en fisk som både mår gott och smakar gott samt ger en hög avkastning. Kvalitet och kompetensutveckling; odlarkörkort fiskodling - Elisabeth Tjärnlund, YH Region Jämtland presenterade behovet av utbildning och utbildningens roll som en viktig faktor för kvalitetsutvecklingen i näringen. Elisabeth beskriver sedan utbildnigen Odlarkörkort fiskodling, se Elisabeth påtalar behovet av att det läggs resurser på just utbildning och samordning av insatser. Detta bör bli en egen målsättning inom strategin. Det är viktigt att även rikta utbildning till regional och kommunal nivå för att öka kunskaper hos dessa handläggare och politiker. De har stor påverkan på näringen. Smittskydd i svenskt vattenbruk - Anders Hellström, SVA Anders visar att fisk är en svår djurgrupp att bedöma, man ser inte på dem om de är påverkade av stress och därför på väg att bli sjuka. Påverkas de av stress är risken stor att immunförsvaret försvagas och att de påverkas av patogener i sin omgivning och därmed blir sjuka. Vi måste därför se till att vi har en fullgod profylax med allt vad det innebär så att så att vi minskar risken för fisken att hamna i ett läge där den börjar bli påverkad av patogener. Sverige har i dag Europas friskaste fisk och skaldjur så väl odlad som vild. Anledningen till detta är en god smittskyddslagstiftning och en god kontroll. Men vi behöver utveckla metoderna för att behålla nivån. Sverige måste ha en riskbaserad hälsokontroll, varje odling skall riskbedömmas och få en skräddarsydd hälsokontroll. Detta förutsätter att vi har ett vattenbruksregister som är uppdaterat och innehåller relevanta riskfaktorer och att det måste göras stickprovskontroller. Det måste vidare göras samordnade bedömningar över hela Sverige. Vattenbrukare lässtyrelser och nationella myndigheter måste sammarbeta. Resultat av gruppdiskussionerna på eftermiddagen Under eftermiddagen fördes gruppdiskussioner med målsättningen att ta fram 3 5 synpunkter, argument, och övergripande mål som bör finnas med i en nationell strategi för hållbar utveckling av svenskt vattenbruk. Diskussionerna gav följande övergripande målsättningar att sträva emot och ta med i den nationella strategin.
4 4(5) Vi ska behålla samma smittskyddsläge fram till 2020 både på vild och odlad fisk och skaldjur. Det är ett gemensamt intresse för näring och myndigheter att kvantitativt och kvalitativt främja tillgången på rom och sättfisk. Svenska vattenbruksprodukter ska vara trygga och goda att äta samt bidra till folkhälsa. I svenskt vattenbruk är djurvälfärd en produktionsbefrämjande åtgärd. Svenska vattenbruksprodukter ska vara en smakupplevelse och ha en egen identitet. Svenska vattenbruksprodukter ska vara en uppskattad, tillgänglig och säker råvara för förädlingsindustrin. Svenskt vattenbruk kvalitetssäkras genom fortlöpande utbildningssatsningar inom alla områden och nivåer. I svenskt vattenbruk utnyttjas den gemensamma kompetensbasen för att garantera alla tillgång till den senaste kunskapen. I svenskt vattenbruk ses biprodukterna som en resurs och används på ett miljömässigt sätt. Myndigheterna stödjer kvalitetsbefrämjande åtgärder. Vidare diskuterades vissa delar som bör finnas med i handlingsplanen och som kan vara verktyg för att uppfylla målsättningarna. Övrigt Branschgemensam standard för klass 2 avfall måste tas fram i samarbete med Jordbruksverket så att död fisk kan köras i biogasreaktorer. Klassificeringssystem för kvalité. Svenska vattenbruksprodukter ska ha en eller flera branschgemensamma standards för att därigenom säkra kvalité. Vattenbruk bör jämställas med all övrig livsmedelsproduktion och det är inte rimligt att endast vattenbruk inte ska få innebära någon sorts påverkan på miljön. Strategi och bestämmelser får inte leda till omöjliga mål och bestämmelser. Vi måste också förhålla oss till att det alltid kommer finnas organisationer som driver en enfrågepolitik med en nollvision, det vill säga ingen verksamhet över huvudtaget. Samordnande organ av utbildning. Detta organ bör kunna se behov av utbildning och kunna samordna och organisera ett anpassat kunskapsutbud för alla nivåer samt kunna implementera underlag till alla nivåer. Vi får inte heller glömma att praktisk utbildning är minst lika viktig som teoretisk. Jordbruksverket ska stå för en grundnivå av utbildning, exempelvis utbildning/samordning av tillsyns- och tillståndsmyndigheterna. Näringen själv ska stå för utbildning och kompetensutveckling.
5 5(5) Allmänheten behöver utbildas kring hur bra svenskt vattenbruk är, marknadsföring av medvärden. God djurhälsa vid odling är högst väsentlig för egen självkänsla och för att få sälja bra produkter. Vi måste fokusera på att lyfta fram mervärdet av att svensk odlad fisk; hållbart odlat, svenskodlad, bra kvalitet på djurhälsa och kvaliteten. Kort sagt peka på det unika med svenskt vattenbruk. I strategisammanhang behöver vi inte nämna smittskydd och djurskydd särskilt, det är trots allt lagkrav och en grundnivå. Däremot bör vi rikta in oss på djurhälsa, som inbegriper båda, och som går utöver den nämnda grundnivån. Ta upp frågan i strategin om modifierade produkter, GMO, triploid, värmebehandling med mera. Detta är väldigt känsligt och kan hjälpa eller stjälpa näringen Fråga till oss, ska vi blanda in GMO etc. i strategin eller vänta till HP. Ta upp i strategin att det finns många olika typer av vattenbruk, matfisk, sättfisk, kompensationsodling, musslor etc. Lyfta djurhälsa som en del av ett hållbart svenskt vattenbruk. Detta innebär att vi ska fodra fisken med bästa och mest etiska fodermedel, hålla djuren enligt artens preferenser, minska antalet stressorer, (både fysiskt och psykiskt) samt arbeta förebyggande. Inte etiskt att mata med annan fisk, avväga hur man ska servera kunskapen.
Handlingsplan för svenskt vattenbruk. Kickoff Arlanda 25 sept 2013
Handlingsplan för svenskt vattenbruk Kickoff Arlanda 25 sept 2013 Program 10.00 Välkomna och kort bakgrund, Niclas Purfürst, avdelningschef Landsbygdsavdelningen, Jordbruksverket 10.15 Syftet med handlingsplanen
Läs merAnteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj
1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt
Läs mer2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise
2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och
Läs merSamtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its:
Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Sättfiskodling måste bli fler och bättre Näringen måste tala om
Läs merFrågor och svar om norsk odlad lax.
Frågor och svar om norsk odlad lax. Lax är en av världens mest populära matfiskar. Varje dag serveras 14 miljoner portioner norsk odlad lax över hela jorden. Bara några timmar efter det att laxen tagits
Läs merTestbädd för vattenbruk
Testbädd för vattenbruk TEMA: BLUE GROWTH - Havet och framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Susanne Eriksson Vad är vattenbruks-centrum Väst? En centrumbildning på GU, med stöd av VGR. Huvudsyfte:
Läs merDjurskyddslagen. Djurskyddsförordningen. Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen
Vilken djurskyddslagstiftning gäller? Fiskodling forskning på fisk Kontaktperson vid frågor som rör djurskydd i användningen av djur till forskning utbildning Ordförande i försöksdjursrådet SLU:s djurskyddsorgan
Läs merVärldsfiske och vattenbruk
Ett hållbart svenskt vattenbruk forskning och utveckling för framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Kristina Snuttan Sundell Björn Thrandur Björnsson Susanne Lindegarth 100 Världsfiske och vattenbruk
Läs merDetta är Jordbruksverket
www.jordbruksverket.se Detta är Jordbruksverket Vi stärker den gröna sektorn för ett hållbart samhälle Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbrukspolitiska området och ansvarar för
Läs merSvenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi 2012 2020
Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi 2012 2020 Arbetet med att ta fram strategin pågick under våren 2012. Ett antal möten genomfördes där bransch, forskare, intresseorganisationer och
Läs merBästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen
Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen Utvecklingen av ett hållbart vattenbruk Då produktionen inom jordbruk och fiske inte längre kan öka i samma takt som efterfrågan, erbjuder vattenbruket en
Läs merAQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB
AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att: AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att: 1) visa att vattenbruk
Läs merHandlingsplan för svenskt vattenbruk. Projektplan
Handlingsplan för svenskt vattenbruk Projektplan Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Kopplingar till andra projekt och verksamheter... 4 2 Mål... 5 2.1 Effektmål... 5 2.2 Produktmål...
Läs merNationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019
Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 Del 1 Introduktion till den nationella kontrollplanen Planen har utarbetats av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska
Läs merSveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter
30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande
Läs merVÄLKOMNA! WORKSHOP OM NYA FODER RÅVAROR TILL FISK OCH KRÄFTDJUR FÖR UTVECKLING AV HÅLLBART VATTENBRUK
VÄLKOMNA! WORKSHOP OM NYA FODER RÅVAROR TILL FISK OCH KRÄFTDJUR FÖR UTVECKLING AV HÅLLBART VATTENBRUK Program Nya foder råvaror till fisk och kräftdjur för utveckling av hållbart vattenbruk 9:30 Kaffe
Läs merHållbara foder och välfärd för fisk och människa
Hållbara foder och välfärd för fisk och människa Kristina Snuttan Sundell och Eva Brännäs Zoologisk institutionen och Vattenbrukscentrum Väst Göteborgs Universitet Institutionen för vilt, fisk och miljö
Läs merEuropean Union European Regional Development Fund. Hållbar rödingodling Northcharr www.northcharr.eu
European Union European Regional Development Fund Hållbar rödingodling Northcharr www.northcharr.eu MÅL: Avsikten med detta projekt är att öka förutsättningarna för rödingodling dli inom Norra Periferi-området
Läs merSammanfattning av kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25
Sammanfattning av kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Välkomstord från avdelningschef Niclas Purfürst, Presentation av deltagarna vid mötet. Deltagarlista (anmälningar) sist
Läs merBestämmelser som rör vattenbruksverksamhet
1(32) Dnr 18 8175/11 2011-11-29 Bilaga 1 Bestämmelser som rör vattenbruksverksamhet Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att redogöra för de bestämmelser som gäller för vattenbruksverksamhet.
Läs merVATTENBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
VATTENBRUK Ämnet vattenbruk behandlar odling av vattenlevande organismer. För en optimal produktion och hög kvalitet på de odlade produkterna krävs en kombination av biologiska, tekniska och ekonomiska
Läs merFAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!
FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens
Läs merImportera färdigförpackade livsmedel
Importera färdigförpackade livsmedel Information till dig som vill importera färdigförpackade livsmedel Starta verksamheten I den här broschyren kan du som vill importera och sälja färdigförpackade livsmedel
Läs mervill svenska konsumenter Gunnela Ståhle Vi Konsumenter
vill svenska konsumenter Gunnela Ståhle Vi Konsumenter MERVÄRDEN HANDLAR OM FÖRTROENDE OCH TILLIT Man måste kunna lita på Politiska beslut, som underlättar för konsumenterna att göra hållbara val Myndigheternas
Läs merINNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö
INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret
Läs merPågående processer i Regeringskansliet, uppdrag och satsningar. Med anknytning till det nordsvenska kulturlandskapet
Pågående processer i Regeringskansliet, uppdrag och satsningar Med anknytning till det nordsvenska kulturlandskapet 1 Gemensam beredning av regeringens beslut Regeringen tar kollektiva beslut. Ett ärende
Läs merEpizootihandboken_Del_II_05_Vattenbruksdjur110315
1 DEL II KAPITEL 5 EPIZOOTISKA SJUKDOMAR HOS VATTENBRUKSDJUR... 3 A. Åtgärder vid misstanke om epizootisk sjukdom hos vattenbruksdjur... 3 B. Åtgärder då epizootisk sjukdom hos vattenbruksdjur har konstaterats...
Läs merSvenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi
Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi 2012 2020 Arbetet med att ta fram strategin pågick under våren 2012. Ett antal möten genomfördes där bransch, forskare, intresseorganisationer och
Läs merNyfiken på ekologisk mat?
Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merGuide till uppstart av landbaserat vattenbruk
Guide till uppstart av landbaserat vattenbruk Första funderingarna för blivande vattenbruksföretagare Idé och drivkraft, vad vill man uppnå? Vilken typ av verksamhet ser man framför sig? Förkunskaper om
Läs merÄt fisk med gott samvete. Urban hållbar produktion av fisk med industriella restflöden.
Ät fisk med gott samvete Urban hållbar produktion av fisk med industriella restflöden. Sluten landbaserat RAS-odling Industriell symbios. Inget läckage av näringsämnen till havet och minskad påverkan på
Läs merEffektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE
Effektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE Development of NOvel, high-quality MArine aquaculture in Sweden - with focus on environmental and economic sustainability
Läs merEU s granskning av Sveriges livsmedelskontroll 2010 vad blev resultatet?
EU s granskning av Sveriges livsmedelskontroll 2010 vad blev resultatet? FAH september 2010 Nils Alesund 08-452 75 98 Food and Veterinary Office, FVO FVO är EUs kontrollmyndighet med uppgift att genom
Läs merUppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrateg in
e Regeringen Regerings beslut 2017-03-23 N2017/02366/SUN IV8 Sveriges lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrateg in Regeringens beslut
Läs merKommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll
LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag
Läs merRegionala handlingsplaner samt process för fördelning av pengar och mål
1 2013-05-07 Landsbygdsavdelningen Regionala handlingsplaner samt process för fördelning av pengar och mål Handlingsplaner istället för regionala genomförandestrategier I nästa programperiod kommer länen
Läs merGenresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv
Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv
Läs merRiktlinje för inköp och upphandling av livsmedel
Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker
Läs merTestanläggning för värdehöjande av marin råvara
Testanläggning för värdehöjande av marin råvara Mia Dahlström Sjögren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Photo: Lena Holmberg Photo: Photo: Kristina Kristina Sundell Sundell Vi som arbetar med detta
Läs merKostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY. Kost- och livsmedel
Kostenheten Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY Kost- och livsmedel Kost- och livsmedel 2/5 Vision... 3 Maten och hälsan... 3 Maten och klimatet... 3 Maten och måltiden... 4 Maten och
Läs merEkonomiskt stöd till organisationer
Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer
Läs merAnteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25
Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25 Vad är det viktigt att en regional livsmedelsstrategi i Uppsala län innehåller? Ta med fokusområden och avgränsningar
Läs merSemcon Code of Conduct
Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer
Läs merProteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv
Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Annelie Moldin, Lantmännen R&D 2017-05-19 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merDET SVENSKA ÄGGET - Vad det innehåller och hur det produceras
DET SVENSKA ÄGGET - Vad det innehåller och hur det produceras Det svenska ägget vad det innehåller och hur det produceras Hälsa, hållbarhet, god djurhållning och öppna landskap är viktiga värden för både
Läs merSverige det nya matlandet
Sverige det nya matlandet Matriket Österbotten, 27 september 2010 Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet är en vision för fler jobb i hela landet. Det uppnår vi genom att satsa på det som
Läs merStrategi för god, hälsosam och klimatsmart mat
Avdelningen för förskola Avdelningen egen regi Sida 1 (6) 2018-09-27 Handläggare: Katarina Höök 08 508 18 138 Till Farsta stadsdelsnämnd 2018-11-15 Strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat Svar på
Läs merUtveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi.
Peter Strömbäck, Generaldirektör Borås 2015-05-21 Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi. 1. Bakgrund och utgångspunker 1 är en
Läs merVad är målbilder för LRF Skåne?
LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna
Läs merASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur
ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till
Läs merAngående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern
MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik
Läs merLänsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.
Yttrande 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-
Läs merJORDBRUKSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE
1(5) YTTRANDE Dnr 4.3.17-2396/13 2013-03-07 Fiskerienheten Ulrika Bergman Svea Hovrätt Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 STOCKHOLM Mål nr 8456-12, rotel 060108, Lars Marstone./. Strandskyddarna Nätverk
Läs merStöd till organisationer inom konsumentområdet 2009
Beviljade stöd 2009 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.
Läs merBjörn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet
Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Några basfakta Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk
Läs mer20 Bilagor kort om programmen
BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN KAPITEL 20 20 Bilagor kort om programmen 241 KAPITEL 20 BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN Innehåll Bilaga 1 Kort om landsbygdsprogrammet 2014 2020... 243 Bilaga 2 Kort om havs- och
Läs merWWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske?
WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar Kampanjen och dess mål Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF arbetar för att stoppa minskningen av naturens mångfald. De 26 000 fiskarter som finns
Läs merMyter och fakta om laks.
Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.
Läs merSLU Alnarp- Partnerskap Alnarp
1 SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp Omvärldsspaning 2020 Workshop Dokumentation 2010-04-19 Detta vill vi skapa idag 2 finna vägar få Partnerskap hitta kritisk massa för tillämpad forskning hur gå från forskning
Läs merKommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011
Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form
Läs merFrämjande av fritidsfiske och fisketurism. Daniel Melin (50 %) Tobias Kreuzpointner (50 %)
Främjande av fritidsfiske och fisketurism Daniel Melin (50 %) Tobias Kreuzpointner (50 %) Frågeställningar Vad inkluderas i fritidsfiske? Vilka målsättningar jobbar vi mot? Vilka är myndigheternas roller
Läs merMer mat från Västerbotten
Mer mat från Västerbotten en regional livsmedelsstrategi en plattform för stärkande av livsmedelsnäringen i Västerbotten Övergripande mål: Att producera mer mat i Västerbotten Varför producera mer mat
Läs merKUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014
KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM Vilka intressekonflikter kan uppstå i mötet mellan betalande turister, frilufts människor och vattenbrukare? Får alla
Läs merKOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN
KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-29, 139 Dnr: KS 2012/360 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merHållbar mat i offentliga kök
Hållbar mat i offentliga kök För hälsan och miljön Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Hållbar livsmedelskonsumtion Skapa ett samhälle som främjar bra matvanor
Läs merMärkvärdigt En guide i märkningsdjungeln
Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen
Läs merEuropeiska socialfonden 2014 2020
Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills
Läs merÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion
ÄT UPPsala län En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion Ät Uppsala län - handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utveckling och samarbete PRELIMINÄR VERSION 2003/2078(INI) 22 augusti 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling och samarbete till utskottet för
Läs merDISA Djurvälfärd i samband med slakt och avlivning
Fotograf: Lotta Berg, SLU DISA Djurvälfärd i samband med slakt och avlivning En presentation av utbildningsmaterialet DISA Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW), Sveriges lantbruksuniversitet DISA
Läs merEuropeiska socialfonden
Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna
Läs merRapport. Redlighet och spårbarhet vid restauranger i Linköping
Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Miljökontoret Rapport Redlighet och spårbarhet vid restauranger i Linköping Författare Birgitta Iggland 1. Sammanfattning Konsumenter ska känna sig trygga, säkra
Läs merUtlysning av projektmedel
Utlysning av projektmedel Effektiva och hållbara produktionssystem inom vattenbruk och jord-och trädgårdsbruk Finansiärer Formas, Mistra och Lantmännens forskningsstiftelse Utlyst belopp Särskilda villkor
Läs merASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur
ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till
Läs merMedborgarförslag Djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen
Tekniska förvaltningen Görel Jernberg,0550-88261 gorel.jernberg@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Datum 2015-04-13 Tn/2015:71 008 Motioner/enkel fråga/medb.förslag Medborgarförslag Djurskyddskrav
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merTITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter.
TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter. svenskproducerad mat står högt i kurs hos de svenska konsumenterna. märket "från sverige" visar
Läs merSocialfondsprogrammet
Socialfondsbroschyr 2015.indd 1 Europeiska socialfonden 2014 2020 2015-03-26 11:21 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för
Läs merDen nya kontrollförordningen (EU) 2017/625
Den nya kontrollförordningen (EU) 2017/625 Ny kontrollförordning 2017/625 Bakgrunden och skälen till översynen Några av förändringarna Vad sker härnäst fram till den 14 december 2019 Hur påverkas kontrollen
Läs mer2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44
Läs merSpaningar och sanningar om Sveriges mest älskade knöl
Spaningar och sanningar om Sveriges mest älskade knöl Här är Potatisrapporten 2018/2019 Sverige är potatislandet nummer ett Potatisrapporten visar svenskarnas vanor och attityder kring potatis just nu.
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson
Läs merERFARINGER RUNDT FORVALTNING AV SKARV I SVERIGE
ERFARINGER RUNDT FORVALTNING AV SKARV I SVERIGE Naturvårdsverket Viltförvaltningsenheten Per Risberg Ebba Henning Planck Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-10-15 1 Sinensis under
Läs merKriterier för kolonial/specerier
Kriterier för kolonial/specerier Produkter som består till minst 50 % av råg/vete/korn/havre/majs eller torkade bönor, raps eller solros. GMO Livsmedel som innehåller genetiskt modifierade organismer (GMO)
Läs merMinnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014
Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014 Punkt 1 Mötesordföranden Christina Nordin inledde mötet med att hälsa deltagarna välkomna till konsumentrådets möte. Ordföranden började med
Läs merRapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel.018-36 62 79
Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv Datum: 15 mars 2006 Plats: Riksdagshuset, Stockholm Arrangör: Gentekniknämnden Moderator: Gunnar Björne Rapportör: Sören Winge, tel.018-36
Läs merNy livsmedelslagstiftning från årsskiftet
Cirkulärnr: 2006:3 Diarienr: 2006/0016 Nyckelord: Livsmedelslagstiftning Handläggare: Linda Fidjeland Avdelning: Avd för tillväxt och samhällsbyggnad Sektion/Enhet: Sektionen för planering och hållbar
Läs merKostpolitiskt program
Kostpolitiskt program i Kumla kommun Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning Syfte 3 Vision 3 Uppföljning och revidering 3 Inledning
Läs merEkonomiskt stöd till organisationer
Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2015 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2015 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merProjektplan för Ål together II
2015-10-27 Projektplan för Ål together II Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt Miljönätverket att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det arbeta fram olika handläggarstöd. Inför
Läs merRemiss av betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck
Skarpnäcks stadsdelförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-07-22 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-08-27
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om uppfödning,
Läs merRemiss av strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Strategi- och internservice Sida 1 (5) 2018-09-27 Handläggare Carina Fromm Telefon: 08-50805178 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2018-10-18 Remiss av strategi
Läs merForskarstation Östra Norrbotten
Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan
Läs merBILAGOR. till. förslaget till rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.3.2019 COM(2019) 103 final ANNEXES 1 to 2 BILAGOR till förslaget till rådets beslut om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Nordatlantiska
Läs merAnteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram
1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt
Läs mer