Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Transkript

1 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande principer för gemenskapens informations- och säljfrämjandepolitik bör vara: förenlighet med WTO:s regelverk och frånvaro av protektionistiska/handelsstörande inslag det offentliga åtagandet bör inte sträcka sig för långt in på den privata domänen eller stå i vägen för privata initiativ samstämmighet med övriga politikområden budgetrestriktivitet förenlighet med subsidiaritetsprincipen likabehandling av alla medlemsstater frivilligt deltagande vad gäller finansiering förenkling av regler och administration produkter som kan vara farliga för hälsan bör ej omfattas av politiken informationen ska vara saklig och korrekt Frågor och svar 2. Säljfrämjande- och informationspolitikens europeiska mervärde Fråga 1: Vilka målgrupper bör politiken för säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer till stöd för jordbruksprodukter ha för att kunna ta itu med nya utmaningar på de lokala, europeiska och globala marknaderna och för att kunna maximera det europeiska mervärdet? Vad bör denna politik bidra med utöver de insatser som redan görs av andra aktörer (t.ex. den privata sektorn)?

2 2 Målgrupperna bör bestämmas utifrån de behov som finns på olika marknader vid olika tillfällen. Behoven kan variera beroende på marknadssituation. En utgångspunkt och grundläggande tanke bör vara att det är konsumenterna som behöver informationen. Det kan dock vara viktigt att sprida informationen även i andra led, t.ex. inom produktion och handel. Politiken bör ha som främsta syfte att informera konsumenten om de regler och krav som omgärdar europeisk livsmedelsproduktion, eftersom detta sällan framgår av privatfinansierad marknadsföring. 3. Inre marknaden: framhäva den inre jordbruksmarknaden med hjälp av dess produkter Fråga 2: Vilka informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder bör genomföras för att stärka de lokala och regionala marknaderna? Kännedom om de lokala och regionala marknaderna finns främst på medlemsstatsnivå varför beslut om denna typ av kampanjer och åtgärder bör fattas av respektive medlemsstat. Fråga 3: Vilka är de specifika behoven i fråga om information och säljfrämjande åtgärder avseende europeiska produkter, och vilka bör målen vara på den inre marknaden? Målet på den inre marknaden bör i första hand vara att konsumenterna ska kunna göra medvetna val utifrån objektiv och pålitlig information om dels produkterna, dels de regler och krav som omgärdar produktionen. Fråga 4: Vilka åtgärder bör vidtas för att uppnå målen och därmed optimera EU:s insatser på den inre marknaden? Kontinuerlig information samt punktinsatser vid behov för att tillgodose i första hand konsumentens behov. 4. En yttre marknad med allt hårdare konkurrens: en utmärkt plats för att främja försäljningen av europeiska produkter. Fråga 5: Vilka är de specifika behoven för information och säljfrämjande åtgärder avseende europeiska produkter, och vilka bör målen vara på den yttre marknaden? Målet på den yttre marknaden bör bl.a. vara att ge konsumenter i tredje land en möjlighet att göra medvetna val baserat på relevant och

3 pålitlig information om dels produkterna, dels de regler och krav som omgärdar produktionen inom EU. Fråga 6: Vilka åtgärder bör vidtas för att uppnå målen och därmed optimera EU:s insatser på den yttre marknaden? Enligt utvärderingar som gjorts av tidigare kampanjer har handelsdelegationer på hög nivå haft god effekt i tredje land Innehåll och administrationsformer för inre och yttre marknaden Fråga 7: Vem bör kunna få finansiering? Bör vissa mottagare prioriteras? Hittills har det endast varit tillåtet för branschorganisationer och branschövergripande organ att få stöd för säljfrämjande. Sverige anser att det är en bra princip att stöd inte ska utgå till marknadsföring av enskilda företag eller varumärken. Fråga 8: Finns det möjliga synergieffekter mellan EU:s olika instrument för säljfrämjande och information som man kan utnyttja till att utveckla effektivare och mer ambitiösa strategier för tillträde till lokala, europeiska och globala marknader? Det kan finnas synergier mellan den horisontella förordningen för säljfrämjande åtgärder och möjligheterna till marknadsföringsstöd på det regionala och lokala planet, t.ex. inom landsbygdsprogrammet. För att synergier ska uppstå regionalt och lokalt krävs dock ett mer samlat beslutfattande än idag. Sverige anser att urval och administration för lokala, regionala och nationella projekt bör ske i respektive medlemsstat eftersom det är där man bäst känner till marknadsförhållanden och målgrupper. Det bör dock finnas övergripande gemensamma krav som gäller insatser på lokal och regional nivå. För övergripande kampanjer inom EU och åtgärder på den yttre marknaden skulle urvalet kunna göras vid kommissionen för att på så sätt uppnå dels likabehandling, dels synergier mellan olika projekt. Fråga 9: Vilka jordbruksprodukter och livsmedel bör kunna komma ifråga för åtgärder, och enligt vilka kriterier? Sverige anser att det är viktigt att i första hand ge branschen möjlighet att motivera vilka produkter och marknader som behöver draghjälp i form av en kampanj. Vid exempelvis sjukdomsutbrott eller andra kriser i branschen kan det behövas olika insatser på olika platser. Även

4 4 under normala förhållanden kan kunskapsnivån variera betydligt mellan olika medlemsstater. Det är därför svårt att avgöra generellt vilka produkter som behöver stöd. Det bör dock finnas övergripande gemensamma krav på information som gäller t.ex. produktsäkerhet, spårbarhet, djurhälsa, näringsinnehåll m.m. Vidare anser Sverige att förslag till nya program och insatser alltid bör baseras på relevanta marknadsundersökningar och aktuell statistik. Stöd bör ej ges för marknadsföring av produkter som kan vara skadliga för hälsan. Fråga 10: Vilka medel för säljfrämjande åtgärder kan ge ett större genomslag? Bör man koncentrera sig på nyckelbudskap som fem frukter om dagen och en smak av Europa eller på produktkategorier (tillexempel ost och vin)? Den svenska bedömningen är att konsumtionsvanor och hur konsumenten uppfattar material eller budskap, kan variera mellan olika medlemsstater. Det är därför svårt att avgöra generellt hur säljfrämjande åtgärder bör utformas. Fråga 11: Vore det lämpligt att ge större plats åt uppgifter om produkters ursprung, och i så fall enligt vilka kriterier? Enligt dagens regler är det inte möjligt att marknadsföra produkters ursprung såvida det inte rör sig om skyddade geografiska beteckningar. Sverige ställer sig mycket tveksamt till att godkänna kampanjer som fokuserar på produkternas ursprung. Fråga 12: Vore det lämpligt att utnyttja varumärken som säljfrämjande verktyg på den yttre marknaden, och i så fall enligt vilka kriterier? Sverige anser att principen om att inte ge stöd för marknadsföring av enskilda varumärken bör finnas kvar. Fråga 13: Vilka faktorer hindrar framläggandet och genomförandet av program som omfattar flera länder? Vad behöver göras för att uppmuntra sådana program, som har en särskilt stark europeisk dimension? En möjlighet skulle kunna vara att kommissionen regelbundet bjuder in till branschmöten, t.ex. angående handelsdelegationer på hög nivå eller mässor i tredje land. Fråga 14: Behöver det utvecklas andra typer av program och /eller verktyg? Behovet bör i så fall framgå av de programutvärderingar som har gjorts eller av kommande utvärderingar. Det är viktigt att program och

5 verktyg, såväl nya som gamla, är förenliga med gröna boxens kriterier i WTO:s jordbruksavtal. Det är också viktigt att ett enklare och snabbare administrativt förfarande eftersträvas, alla medlemsstater behandlas lika samt att stöd till produkter som kan vara skadliga för hälsan undviks. Fråga 15: Hur kan man förenkla och förbättra urvalet och genomförandet av programmen? Sverige anser att urval och administration för lokala, regionala och nationella projekt bör ske i respektive medlemsstat. Vid större multinationella projekt eller insatser på den yttre marknaden skulle arbetet kunna ske vid kommissionen. På så vis undviks den dubbla administration som sker idag, samtidigt som subsidiaritetsprincipen beaktas Slutsats: Offentlig debatt och andra åtgärder Fråga 16: Deltagarna i samrådet uppmanas att ta upp eventuella frågor rörande politiken för säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer avseende jordbruksprodukter som inte diskuteras i detta dokument. Sverige har inga övriga frågor.