Unga röster om ek om e o

Transkript

1 Unga röster om eko

2 Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket. Naturskyddsföreningen 2014, Varunr: 6192 Text: Jenina Dahlberg och Jessica Andréason. Produktion: Espmark & Espmark Foto: Naturskyddsföreningen och MASIPAG. Producerad med stöd från Sida. Sida har inte deltagit i produktionen och ansvaret för innehållet är utgivarens. Med hjälp av smarta knep och fiffiga lösningar fixar de mat och jobb utan att använda giftiga bekämpningsmedel och konstgödsel. I det här häftet kommer du få träffa några riktiga ekohjältar. Så häng på, vi börjar i Brasilien!

3 Vitor odlar eko i Brasilien I Brasilien vill många unga på landet flytta till stan så fort de kan. Men Vitor Ichandosim tänker annorlunda. Efter skolan vill jag studera lantbruk. Sedan vill jag fortsätta jobba här med min familj, säger Vitor. Det var Vitors pappa som bestämde sig för att byta till eko när han blev förgiftad av att arbeta på en oekologisk tomatplantage. Efter att ha åkt in på akuten fyra gånger, startade han ett eget ekologiskt lantbruk. Vitor och hans syster har hjälpt till så länge de kan minnas. Jag gillar att jobba med jorden. Och att få åka till marknaden och sälja grönsakerna och snacka med folk. Det vill jag fortsätta med. Knep för att slippa gifterna I Brasilien odlar fler och fler ekologiskt. En organisation som driver på för mer eko är Centro Ecologico. De har sett till att hundratals familjejordbrukare fått utbildning och kunnat utbyta smarta idéer för att slippa gifterna. Och det behövs! Gifterna drabbar både djur, natur och människor.

4 Acaismoothie till mellis Varje eftermiddag får barnen på Escola Muncipal Fernando Ferrari i Brasilien smoothies gjorda på ekologisk banan, superbäret acai*och mjölk, istället för den vanliga juicen på pulver och vatten. Sidilon Mendes på organisationen Centro Ecologico kom på idén för fyra år sedan: När vi äter acai bidrar vi till att bevara regnskogen vid kusten. Acaipalmen är en av regnskogens viktigaste träd som varit hotat. Men sedan bäret blev populärt vill allt fler plantera och bevara trädet istället. Jag tänkte att det borde finnas ett sätt att göra så att fler ekobönder här i trakten kan odla acai. Jag fick idén att skolorna borde ge bären till skolbarn, så att de lär sig mer om våra egna arter och får näringsrik mat, berättar Sidilon. Kommunens näringsexpert började testa olika kombinationer av acai, yoghurt, mjölk och frukt och barnen blev testpanel. *Acai uttalas [assaii] Blåbärsmustasch? Nej, acaimustasch. Vilken är din favoritsmoothie?

5 Mangosuccé i Etiopien För åtta år sen planterade Haregwa Gobeqay 50 mangoträd. Nu har hon Idag är Haregwa Gobeqay storbonde. Men hon började i liten skala. Här fanns ingen jord alls, bara en förstörd markplätt som jag hyrde vid floden för att odla grönsaker. Ryktet om Haregwas ekologiska mangos har spritt sig och efterfrågan är större än vad hon kan odla. Hon säljer frukten på marknader och den fina kvalitén gör det möjligt att få ut ett högre pris. Småbrukare kallas ofta småbönder i Afrika, Asien och Latinamerika. De odlar ofta ekologiskt, eller nästan eko. De sprutar inte bekämpningsmedel (kemikalier) på växterna för att ta död på skadeinsekter och få bort ogräs. Istället odlar de många växter som de växlar mellan. De gödslar inte med konstgödsel (handelsgödsel) som görs i fabriker och kräver mycket energi att producera. Istället använder de kompost eller gödsel från djur. Gödseln till odlingarna får hon från komposten och gårdens mjölkkor. Haregwa har hittills inte haft några större problem med sjukdomar och skadedjur. Det är viktigt att blanda träd, buskar och olika grönsaker istället för att bara ha en enda gröda på fälten, förklarar hon. Jag är stolt över odlingarna och har kunnat bygga mig ett fint hus utan att behöva låna pengar. Min dotter har studerat och jobbar på apotek idag. Om du anstränger dig kan du få allt du behöver av jorden, avslutar Haregwa.

6 Daniel odlar favvorätten själv På Maarira Primary School i Kenya går tolvåriga Daniel Kibe. Han är med i miljöklubben på skolan där han lärt sig att odla grönsaker på skolgården. Grönsakerna säljer eleverna till köket som lagar dem till lärarnas luncher. För pengarna tänker klubben fixa en fest. De sparar också för att åka till en känd jordbruksmässa i huvudstaden Nairobi. Miljöklubben har väckt Daniels odlingsintresse. Hemma har han fått föräldrarna att börja odla sukuma wiki, som är en slags grönkål. Min älsklingsrätt är sukuma wiki med ugali. Det känns bra att jag kan lära mina föräldrar saker. Och jag gillar att sköta trädgårdslandet tillsammans med mamma, säger Daniel. Sukuma wiki och ugali?! Sukuma wiki heter den grönkål som är vanlig att äta till ugali i Kenya. Ugali är en tjock majsgröt som de flesta människor äter nästan dagligen i Östafrika. Grönkålen kryddas och kan stekas eller blandas med kokosmjölk eller grönsaker. I Kenya arbetar organisationen PELUM med ekologisk odling och utbildar bönder och lär skolbarn att odla ekologiskt.

7 Lourdes uppfinner nya rissorter Kan du tänka dig att gå åtta kilometer till och från skolan varje dag? Det gör tioåriga Lourdes Geraldo på Filippinerna. När hon inte går i skolan hjälper hon till på gården där hon rensar, gallrar, gödslar och planterar olika växter. Lourdes pappa Eunie är med i organisationen Masipag som lär småbönder att ta fram nya sorters ris som passar för olika jordar och klimat. Det gjorde bara forskare tidigare. Därför var det extra spännande när Lourdes fick lära sig hur det går till när man korsar två sorters ris till en ny. Och surprise! Hon lyckades bättre än sin pappa. Lourdes fick fram tolv nya risfröer och pappa Eunie bara tre. I framtiden säger Lourdes att hon vill fortsätta jobba med växtförädling. Jag vill åka till olika platser och träffa andra som odlar eko så vi kan lära oss av varandra, säger hon. Varför använder man kemikalier i jordbruket? Framförallt för att få högre skördar. Baksidan är att kemikalierna påverkar naturen och människorna negativt. Mest utsatta för kemikalierna är bönderna och lantarbetarna och de familjer som bor nära hårdbesprutade odlingar. Eunies och Lourdes gård Tidigare odlade Lourdes pappa Eunie med hjälp av kemiska bekämpningsmedel. Men då försvann insekter och fåglar från odlingarna. När Eunie dessutom fick bekämpningsmedel i ögonen och sämre syn bestämde han sig för att sluta med kemikalierna.

8 Bra att veta Vad är Sida? Sida är en statlig svensk myndighet som arbetar för att minska fattigdomen i världen. De ger bland annat bistånd (= pengar) till olika länder. Vad är Naturskyddsföreningen? Naturskyddsföreningen är Sveriges största naturoch miljöorganisation med över medlemmar. Vi påverkar politiker, jagar miljöbovar och hjälper konsumenter göra smarta val. Vi kastar ljus över brinnande miljöfrågor genom rapporter, kampanjer, debatter och sociala medier. Miljöproblem känner inga landsgränser därför samarbetar vi med och stödjer över 60 miljöorganisationer i Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa. Det gör vi med pengar från Sida. Tillsammans med organisationerna arbetar vi för minskad fattigdom och en bättre miljö. Flera av dem jobbar med odling och lantbruk. De stöttar och utbildar bönder och ungdomar i hur man odlar ekologiskt.

9 I Sverige jobbar få människor som bönder. Men i de flesta fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor 2 av 3 personer på landet och många jobbar inom lantbruket som ger mat och arbete till massor av människor. Många av de här småbönderna i Asien, Latinamerika och Afrika odlar ekologiskt, eller nästan ekologiskt på sin mark. I det här häftet får du möta några unga ekohjältar i Brasilien, Filippinerna, Etiopien och Kenya. Häng med!