Plantmaterialets spårbarhet från fröplantage till etablerad ungskog

Transkript

1 Plantmaterialets spårbarhet från fröplantage till etablerad ungskog Umeå 18 Oktober 2017 Adam Klingberg Forskare, Förädlingsprogrammet

2 Bakgrund Skogsvårdslagens föryngringskrav Plantering dominerande Andelen godkänd planterad areal Kostnad Uppföljningsmöjligheten Scenario misslyckat föryngringsförsök

3 Bakgrund Plantproduktionskedjan Fröplantage o Plantagenamn o Kottinsamling o Kottlagring o Klängning o Frötester Plantskola o Eventuell frökonditionering o Frölagring o Planttyp o Odlingsprogram o Plantlagring o Planttester Distributör o Planttransport Entreprenör o Mellanlagring o Planttransport o Plantering Bestånd o Uppföljning Hur väl dokumenteras hanteringen av specifika plantpartier och går det att följa dessa från etablerad planta till frökälla?

4 Syfte Vi ville ta reda på: Om enskilda plantpartier kan spåras till specifika hyggen? Vilka uppgifter som finns i plantproduktionskedjans olika steg? Vilken information som dokumenteras och vad som går förlorat? Vilken information som faktiskt förs vidare till nästa steg? Avgränsning: Holmen Skog, Gideå plantskola & Umeå distrikt

5 Material & Metod Litteraturstudier Intervjuer

6 Resultat

7 Resultat & Diskussion Vi fann: Att enskilda plantpartier inte kunde spåras till specifika hyggen. Att stora delar av den registrerade informationen faller bort. Att en del information kring plantorna, som har stor betydelse för deras kvalité, inte registrerades. Att stora delar av den registrerade informationen inte förs vidare till nästa steg i plantproduktionskedjan.

8 Möjligheter & utmaningar Problematik med olika system för datalagring Gemensamt system genom artikelnumret Möjligt att utreda brister och problem Möjliga positiva följdeffekter

9 Plantkvalitét Umeå 18 oktober 2017 Jörgen Hajek

10 Vad är kvalitet?

11 Vad är kvalitet?

12 God kvalitet = uppfylld förväntan D v s att varan eller produkten är det vi förväntar oss.

13 Hur vet vi det? Genom någon form av produktbeskrivning som ex innehållsdeklaration eller varudeklaration

14 Komponenter i plantkvalitét Trädslag Ursprung/proveniens Förädlingsgrad Förökningsmetod Odlingssystem Storlek - ålder Tillväxtfas Skydd mot snytbagge

15 Metoder i plantskolorna för bedömning av kvalitet och vitalitet Metod Vad mäter vi Mått på plantan Mätning av höjd, diameter Mått på vitalitet Storleken på ovanjordsdelen Ja Nej Hela odlingen Rot/skott kvot Förhållandet mellan rötter och skott Ja Nej Hela odlingen TS-halt ColdNSure test EC-metoden Vatteninnehåll och därmed förvedning och lagringsbarhet på skotten Aktiviteten hos vissa gener som visar om plantan är lagringsbar Elektrolytisk konduktans. Jonläckage i celler efter frysning och därmed lagringsbarhet När Nej Ja Under hösten Nej Ja Under hösten Nej Ja Under hösten RGC-metoden Rötternas rottillväxtkapacitet Ja Ja Våren innan leverans Näringsanalys Näringsinnehållet i barren och fördelningen mellan olika ämnen Ja Ja Hela odlingen Provodling Provodling i växthus av plantor innan leverans Ja Ja Våren innan leverans

16 Storleken gäller hela plantan

17 Storleken gäller hela plantan Konkurrens P N N K N P N K K P K N P N P K N P N K

18 Faktorer som påverkar valet av planta Ståndorten - Geografisk belägenhet - Boniteten - Skadegörare Trädslag Planteringstidpunkt Priset

19 Snytbaggen påverkar valet av planta

20 Hur mycket får plantan kosta? Nuvärde (kr/planta) Förädlingsfro nten TreO (2020) Dagens plantager Ortens gran G24 G28 G32 G36 Real kalkylränta=2,5 % plantor/ha. Kostnader och priser våren 2011.

21 Våra plantor är inte en enhetlig produkt utan de varierar över planteringssäsongen Vår och tidig sommar Sommar Sensommar Höst Lagrade plantor i vila Plantor i tillväxt Plantor under knoppsättning Plantor under härdning

22 Planteringstidpunkter för traditionella ettåriga plantor Götaland täckrotsplantor Sådd och odling Norrland täckrotsplantor Sådd och odling % % Sensommar/höst plantering Vinterlagring Vår plantering 25-45% 55-75% Sensommar/ höst plantering Vinterlagring Vår plantering april maj juni juli aug sep okt nov vinterlagring april maj juni juli

23 Exempel på risker vid sen plantering av fryslagrade plantor Avgång för konventionella fryslagrade plantor av tall på olika planteringspunkter i en harvning vid plantering i slutet på juni % döda störd humus mineraljord gångjärn tilta År

24 Planteringstidpunkter Vårplantering Sensommarplantering Höstplantering Beskrivning Frys/kyl/frilands lagrade plantor oftast i vila Fördelar Plantor i vila ger längre större fönster för plantering Kräver mindre skötsel än sensommarplanterade Nackdelar Fördröjning av tillväxtstart med 2-3 veckor Bör planteras innan försommartorka Kyl/fryslagring energikrävande Beskrivning Plantor i tillväxtavslutning Granplantor är oftast långnattbehandlade Fördelar Rötterna hinner etablera sig innan nästa skottskjutning En vinterlagring mindre än vår planterade Nackdelar Kräver bra logistik Beskrivning Plantor med avslutad tillväxt Fördelar En vinterlagring mindre än vår planterade Nackdelar Ingen rottillväxt efter plantering endast vinterlagring på hygget Risk för uppfrysning på finkorniga marker