Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

Transkript

1 Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef,

2 Klimatförändringar och skogsskötsel Klimatforskarna idag är relativt eniga om att vi ska få förändringar i klimatet som har betydelse för skogsbruket! Allmän temperaturhöjning och förlängning av vegetationsperioden. Vintrarna blir troligen fuktigare och vi får en större variation i nederbörd över året. En ökad risk för torka under sommaren speciellt i SÖ Sverige Vissa modeller visar på en ökad risk för stormskador. Klimatförändringarna har inverkan på skogsbruket! Skogen påverkas av klimatförändringen! Skogen kan bidra till att lösa problemet, t.ex. genom att ta upp koldioxid ( mitigation ) Skogsbruket måste anpassas efter ett förändrat klimat ( adaptation )

3 Bakgrund Våra beslut måste ske ur ett globalt perspektiv. Varning för tunnelseende. Från IPCC: Vid 1-2 graders global temperaturhöjning: Livsmedelssituationen kritisk i delar av tropikerna, speciellt i Afrika. Risk för förlust av 30 % av antalet arter. Ökad livsmedelsproduktion på nordliga breddgrader. Vid 2-3 graders global temperaturhöjning: Risk för omfattande översvämning och omfattande dödlighet 100-tals miljoner människor upplever vattenbrist Vid 3-4 graders global temperaturhöjning: Ökad mortalitet bland människor pga värmeböljor. Minskad produktion av alla livsmedel på sydliga breddgrader, för vissa arter minskar produktionen på nordliga breddgrader Områden där vegetationsperiodens längd minskar mer än 20 %. Klimatscenario SRES A1, år 2050

4 Skog och klimat Skogstillväxt leder till upptag av kol Vid avverkning sker utsläpp av koldioxid hur kan det då bli upptag i skog? Ska man binda kol i ökat virkesförråd eller ska man avverka och ersätta fossilt kol? Har den enskilde skogsägarens skogsskötsel någon betydelse? Vilken betydelse kan världens skogar ha för att bekämpa växthuseffekten?

5

6

7 Studie från Schweiz, Hofer et al.

8

9 Här finns världens skogar. Knappt hälften utnyttjas som produktionsskogar

10 Vilken effekt på kolbalansen skulle det bli om världens produktionsskogar sköttes som de svenska skogarna? Mängd kol i miljarder ton (C) som årligen kan bindas eller hindras från att ackumuleras i atmosfären Åtgärd Miljarder ton C Avskogning/beskogning i balans 0,6-1,5 Minskade skador på skogen Ökad upptag genom tillväxt och ersättning av fossilt kol 0,5-1,0 1,4-2,1 Summa 2,5-4,6 Kan vi globalt bryta de negativa trenderna med avskogning, skogsskador och dåligt skötta skogar är det således möjligt att motverka en betdande deldel av dagens nettoökning av koldioxid till atmosfären (ca 4 miljarder ton C).

11 Dagens Industri

12 Skog och klimat Skogstillväxt leder till upptag av kol JA, DÄROM RÅDER KNAPPAST NÅGON TVEKAN Vid avverkning sker utsläpp av koldioxid hur kan det då bli upptag i skog? DÄRFÖR ATT HYGGEN TROTS ALLT ÄR EN LITEN DEL AV TOTALA SKOGSAREALEN. FÖR ATT DET SKA BLI UPPTAG LÅNGSIKTIGT MÅSTE MAN FÖRA BORT KOL (=AVVERKA) Ska man binda kol i ökat virkesförråd eller ska man avverka och ersätta fossilt kol? AKTIVT BRUK MED AVVERKNING GER SUBSTITUTION GER LÅNGSIKTIGA EFFEKTER. Har den enskilde skogsägarens skogsskötsel någon betydelse? JA, ÄVEN EN LITEN GÅRD BIDRAR MYCKET Vilken betydelse kan världens skogar ha för att bekämpa växthuseffekten? MYCKET STOR VID ETT AKTIVT BRUKANDE

13 Skog och klimat, anpassningar Trädslagsfrågan Granen Tallen Lövträden Exoter Sortvalet Hur välja sort och proveniens? Skadegörare Torka, barkborrar, rotröta, storm, storm, etc Anpassning av skogsskötseln Röjning och gallring Omloppstid Kontinuitetsskogsbruk

14 Storm och återväxt Efter stormen Gudrun Nästan 90 % av skogsodlingen i Götaland är gran Lärk och sitkagran har etablerat sig som nischgrödor Litet intresse för kultur av tall och löv Södras beslut (2006): Val av trädslag sker efter vad som är lämpligt för ståndorten och bedömd framtida användning. För att minska risken i skogsbruket kan det vara klokt att eftersträva en variation i trädslag och blandning. Gran är även fortsatt huvudalternativ på bättre mark.

15 Är trädslagsvalet anpassat för ett ändrat temperaturklimat? Varför envisas skogsnäringen med att rekommendera gran? Bakgrund Argument som hörs om granen: Tål inte höga vintertemperaturer och är stormkänslig God ekonomi, hög produktion, få odlingsproblem, önskade vedegenskaper De flesta skogsgenetiska experter anser att granen tål beräknade förändringar i temperaturklimatet. Inget av trädslagen (även lövträd!) är fullt ut anpassat till ett varmare klimat, - proveniensen kan vara fel! Är det möjligt att föryngra skog i dagens kalla klimat för att få anpassning till ett varmare? Svar: Nja, men mer kunskap behövs innan skogsbruket kan ändra trädslagsrekommendationerna i stor skala Vi bör satsa mer på forskning kring alternativa trädslag. Södra satsar på odlingsförsök i praktiska skala med exotiska trädslag (tex hybridlärk, sitkagran, Douglasgran) Hybridlärk

16 Nederbörd årsmedelvärde

17 Andel tall enligt SKA-08 referensalternativet samt Riksskogstaxeringen Önskan är att öka tallandelen (ej minska den) i framtiden! Denna trend innebär oacceptabla risker: Skogens sundhet (torka- klimatförändringar), ekonomiska och ekologiska

18 Lövträd och klimatanpassning Lövskog är en viktig del i skogsskötseln i södra Sverige Flera inhemska lövträdslag har en potential i framtiden (ek, bok..) Problemen att ställa om är dock stora pga Låg skogsproduktion Dåligt timmerutbyte Dyr etablering

19 Lövskog är en viktig del i skogsskötseln! Att satsa på lövträd är ingen quick-fix för att klara framtida klimatförändringar! Skogsbruk är inte är riskfritt - det är ofta klokt att sprida och minska riskerna!

20 Odlingsmaterial, vad gör Södra Mål: Klimatanpassat, hög produktion, sågtimmerkvalitet. Alla som vill ha förädlat frö ska kunna få detta. Inriktning: Gran Anläggning av ca 70 ha granfröplantager. Täcker ungefär dagens förbrukning Ny plantage (Gåtebo) anläggs med mer sydligt material än vi tidigare tänkt (plantagezon 8-9) Bulksticklingar ur elitmaterial, Forskningsprojekt SEplantor Tall Ökad satsning på kultur, plantageareal anläggs som täcker försörjning av större areal än som idag planteras. Hybridlärk, Sitkagran, Douglasgran Nyanläggning av fröplantager (i mindre skala) Björk Fortsatt förädling (växthusplantage Ekebo) Hybridasp, poppel Nya klonblandningar

21 Odlingsmaterial, forts Tes: Om några decennier då klimatförädringarna gått längre behöver vi sannolikt alternativ till dagens odlingsmaterial. Vi har därför ett ansvar att anlägga praktiska planteringar så att bättre beslut kan fattas då det blir aktuellt! Hybridlärk Dagens plantförsäljning (några miljoner plantor per år) och geografisk spridning räcker för att utvärdera trädslaget i Götaland. Sitkagran Dagens plantförsäljning (några miljoner plantor per år) räcker för att utvärdera trädslaget i västra Götaland. Douglasgran Dagens plantförsäljning är låg. Utvärdering av proveniensförsök. Nyanläggning av praktiska odlingsförsök i samarbete med övriga skogsbruket i Götaland. Hybridasp, poppel Test av nya klonblandningar

22 Skogsskötselmetoder Vi har redan börjat anpassa skötselprogrammen Kortare omloppstider möjliggör snabbare omställning Tidiga, kraftigare, åtgärder vid röjning och gallring Gran G32 Kortare omloppstid, år Tidig 1:a gallring, m höjd Tidig avslutning av gallringsprogrammet (20-22m höjd) Hugstfrid sista delen av omloppstiden Höjd m

23 Sammanfattning Södra satsar främst på att motverka klimatförändringar genom grow trees, use wood Varje enskild gård är viktig Skogen är viktig i ett internationellt sammanhang Granen har fortsatt sin plats i sydsvenskt skogsbruk Tallandelen ska öka Lövskogen har sin givna plats, men är ingen quick-fix Beståndsskötsel, Röjning, gallring, slutavverkningsålder Kontinuitetsskogsbruk löser få eller inga problem Odlingsmaterial Översyn av proveniensval, plantager, nya trädslag Skador Ökat fokus på snytbagge, barkborre, röta, mm