Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra

Transkript

1 Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra

2

3 Skoglig verksamhet Avverkning, skogsvård, rådgivning, transporter med mera 19 verksamhetsområden i 3 regioner Omfattande virkeshandel s virkesleveranser: 15,6 milj m 3 fub Södrakoncernen

4 Industriell verksamhet Massabruk: Mönsterås, Mörrum och Värö Sågverk: Kinda, Långasjö, Mönsterås, Orrefors, Ramkvilla, Torsås, Unnefors och Värö. Lövsågverk: Djursdala och Traryd I Norge: Hauerseter. Impregneringsanläggning i Åstorp och Åtvidaberg Hustillverkning: Korsberga och Landsbro Interiörträprodukter: Grimslöv, Hedåker, Jokkmokk, Kallinge, Nordingrå, Ronneby, Rottne, Umeå, Våxtorp och Föllinge. I Norge: Arendal, Brumunddal, Namsos, Engesetdal och Gardermoen (huvudkontoret) I Danmark: Sunds och Åbyhøj. I Litauen: Panevezys Pelletsfabriker: Mönsterås och Långasjö Södrakoncernen

5 Vilka anpassningar av skogsskötseln har Södra gjort under de senaste åren? Andra förebyggande åtgärder

6 Vilka anpassningar av skogsskötseln har Södra gjort under de senaste åren? - Röjning, gallring, omloppstid

7 Röj för bättre ekonomi och stabilitet Speciellt viktigt i lövskog!

8 Gallring påbörjas i tid (12-15 m höjd) och slutförs före m höjd

9 Slutavverkning gran år tidigare än rekommendationer som gällde före Gudrun

10 Rekommenderad slutavverkningsålder Bonitet Tidigare Nu SVL G G G G SVL= Skogsvårdslagen

11 Vilka anpassningar av skogsskötseln har Södra gjort under de senaste åren? - Barrskog- röjning, gallring, omloppstid - Trädslagsfrågan

12 Trädslag Efter Gudrun och Per - Nästan 90 % av skogsodlingen i Götaland blev gran - Lärk och sitkagran etablerade sig som nischgrödor - Litet intresse för kultur av tall och löv - Södras beslut (2006): Val av trädslag sker efter vad som är lämpligt för ståndorten och bedömd framtida användning. För att minska risken i skogsbruket kan det vara klokt att eftersträva en variation i trädslag och blandning. Gran är även fortsatt huvudalternativ på bättre mark.

13 Är trädslagsvalet anpassat för ett ändrat temperaturklimat? Varför envisas skogsnäringen med att rekommendera gran? Argument som hörs om granen: Tål inte höga vintertemperaturer och är stormkänslig God ekonomi, hög produktion, få odlingsproblem, önskade vedegenskaper De flesta skogsgenetiska experter anser att granen tål beräknade förändringar i temperaturklimatet. Inget av trädslagen (även lövträd!) är fullt ut anpassat till ett varmare klimat, - proveniensen kan vara fel! Är det möjligt att föryngra skog i dagens kalla klimat för att få anpassning till ett varmare? Mer kunskap behövs innan skogsbruket kan ändra trädslagsrekommendationerna i stor skala Mer forskning behövs kring alternativa trädslag. Hybridlärk

14 Försäljning av tallplantor, andel av totalt sålda plantor. splantor Andel, % 30 Andel tall

15 Lövträd Lövskog är en viktig del i skogsskötseln i södra Sverige Flera inhemska lövträdslag har en potential i framtiden (ek, bok, björk,..) Södra satsar på sågning av lövtimmer (Djursdala, Traryd) Textilmassa av björk i Mörrum Problemen att ställa om är dock stora pga - Låg skogsproduktion - Dåligt timmerutbyte - Dyr etablering

16 Lövskog är en viktig del i skogsskötseln! Att satsa på lövträd är dock ingen quick-fix för att klara framtida klimatförändringar!

17 Vilka anpassningar av skogsskötseln har Södra gjort under de senaste åren? - Barrskog- röjning, gallring, omloppstid - Trädslagsfrågan - Blandskog - Kontinuitetsskogsbruk

18 Blandskog eller trädslagsrent? - Det är oklart om blandskog minskar eller ökar stormrisken. - Danska försök antyder att blandningar löv/gran kan öka stormfällningsrisken för gran. - Walinger, mfl. (2011) fann att risken för stormskada i granskog med lövinblandning var mindre än för ren granskog. - Greiss, mfl.(2012) tysk studie. Blandskog ökade sannolikheten för gran att bli 100 år, men effekten av ståndort och gallring (i gamla bestånd) var mycket starkare Oklart om blandningar löv/gran ökar eller minskar stormfällningsrisken för gran -

19 Kontinuitetskogsbruk (blädning) Stormskador - Omställning av ett vanligt äldre bestånd till en flerskiktad innebär stor, och väl känd risk, för stormskador. Risken är speciellt stor i barrskog. - I trakthyggesbruket är hyggeskanterna den främsta riskfaktorn. - Hur ser risken ut vid avverkning i olikåldrig skog? Bristfällig empirisk kunskap. - Dyrare att ta ut spridda vindfällen vilket är en nackdel för kontinuitetsskogsbruket Gallring i äldre skog, Bjursjö. Stormen Gudruns härjning i rött

20 Blädning/kontinuitetsskogsbruk Södras samlade bedömning - lägre tillväxt - betydligt lägre avverkningsmöjligheter - ökade avverknings- och planeringskostnader - ökade skador av storm, snö, rotröta, mm Södra avråder därför från användet av kontinuitetsskogsbruk annat än i speciella fall

21 Andra förebyggande åtgärder

22 Andra förebyggande åtgärder - Håll kontroll på granbarkborren Kråketorps naturreservat. 244 ha Stormfällning gran ca 5000 m3sk Barkborreskada ca m3sk

23 Sammanfattning Beståndsskötsel - Röjning, viktig att den blir utförd - Tidigare gallring, tidigare avslutning av gallringsprogrammet - Lägre slutavverkningsålder i gran och barrblandskog Trädslag - Granen har fortsatt sin plats i sydsvenskt skogsbruk - Tallandelen bör öka - Lövskogen har sin givna plats, men är ingen quick-fix - Mer på forskning kring alternativa trädslag

24 Sammanfattning Blandskog och alternativ skötsel - Det är oklart om blandskog minskar eller ökar stormrisken - Kontinuitetsskogsbruk (blädning) löser få eller inga problem Risker - Ökad riskmedvetenhet - Håll granbarkborren under kontroll

25 Tack för mig!