Mera tall på Skara stift - ekonomisk vinst eller förlust Vilka arealer berörs av vår nya skötselpolicy? Arealfördelning per ståndortsindex

Transkript

1 Vilka arealer berörs av vår nya skötselpolicy? Arealfördelning per ståndortsindex SI Gran SI Tall Till att börja med kan vi konstateraatt ca 35 % av Skara stifts produktiva skogsmarksareal är boniterat med Tall som bonitetsvisande trädslag. Det är denna areal som berörs av vår nya skötselpolicy. SI Tall areal = 8720 hektar (35 %), Prd potential m3sk/år (27 %) SI Gran areal = hektar (59 %), Prd potential m3sk/år (70 %) Arealer med SI som är under T22 berörs ej av ny skötselpolicy.dessa skogsbestånd kommer precis som tidigare vara destinerade för en dominerande tallproduktion. SI T22 och högre utgör knappt7500 hektar ( ca 30 % av produktiva skogsmarksarealen) Skogsmark med SI T22 och högre, ha

2 Vilka arealer berörs av vår nya skötselpolicy? I praktiken kommer vi inte att hantera alla tallbestånd som har SI T22 och bättreenligt ny skötselpolicy. Orsak till detta är att vi ännu har områden där viltbetestrycket är så kraftfullt att vi inte kan få upp nya talldominerade skogar. Bördigare moränmarker med tuff konkurrerande vegetation utgör också ståndorter som vi inte kommer att kunna odla med talldominans. Vi bedömmer att ca 20 % av skogsmark som har SI T22 och bättre inte kommer att vara möjlig att odla med talldominerad skog. På denna areal kommer vi dock gynna den tall som klarar sig. I dagens bestånd som har gran som bonitetsvisande trädslag har vi medeltal en inblandning med ca 10 % tall. Mer än denna andel bör vi med tallgynnande skötselingrepp kunna få på dessa 20 %. Således återstår ca 6000 hektar ( ~ 24% ) där Skara stift satsar på dominerande tallproduktion. Hur bedömmer vi möjligheten att föryngra våra skogsmarker med tall? arealfördelning av bestånd med SI Tall 21% 20% 59% 1= lätt, ger endast lite inblandning av gran 2= medel, ger mer inblandning av gran 3= ej lämpligt för tallföryngringar Areal (ha) per SI lämpligt för talldominerad föryngring & andelen av respektive SI som inte är lämplig för tallföryngring % % % 40% 488 T22 T24 T26 T28 T30 90% 3 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

3 Den viktigaste faktorn för att kunna beräkna ekonomiska konsekvenser av förändringar i val av huvudträdslag är volymtillväxten (medeltillväxt under normal omloppstid). Vad har vi då för hjälpmedel/forskningsresultat till våra beräkningar? Skogsstyrelsens Boniterings handledning Hägglund/Lundmark

4 SKS Rapport , Skogsstyrelsen Jämförelse av produktionspotential mellan tall, gran och björk på samma ståndort.(bergqvist, Ekö, Elving, Johansson, Thuresson) SLU, Jämförande trädslagsförsök (simuleringar av pågående försök) breddgrad tall gran 56,41 56,47 57,16 60,18 medel procent 11,2 7,3 10,1 10,7 9,8 86% 13,2 11,5 11,1 9,8 11,4 100% SLU Future forest, Urban Nilsson mfl

5

6 Slutsatser vi drar av de olika produktionsprognoserna är att 1. Forskningen är förvånansvärt osäker angående volymproduktionen av tall respektive gran på samma ståndort. Det saknas resultat från längre jämförande trädslagsförsök. Särskilt i södra Sverige. 2. Ju högre ståndortsindex desto mindre tillväxtvinst får vi om vi satsar på fortsatt produktion av talldominerad skog. 3. Produktionskvoten (Tall/Gran) varierar på bästa tallboniteterna mellan 0,6 och 0,9 och på T22+23 mellan 0,8 och 0,9. Tillväxtskillnaden i m3sk/ha*år mellan ren tallproduktion respektive granproduktion på Skara stifts skogsmark med SI T22 till Men hur mycket utebliven produktionsökning kan det tänkas bli i våra framtida blandskogar? Gran% Eftersom bestånden med SI Tall oftastäven innehåller gran innebär det att den uteblivna produktionsökningen inte blir 100%. Andelen gran i bestånd med T22 och högre är idag i genomsnitt ca 20 %. Vi tror att andelen gran i dessa bestånd kommer att öka något när nya generationens skog är 10 år och äldre. Denna granandel kommer minska den uteblivna produktionsökningen. Tillväxtförlust Uteblivet kassaflöde Förenklad konsekvensberäkning Berörd areal 5828 hektar ca 24% av prod. skogsmarken ca 6100 m3sk/år kr/år ca 1,05 m3sk/ha*år medelnetto ca 400 kr/m3sk Biologisk mångfald Rekreation Jakt/Vilt Mindre rötangrepp Riskspridning Friskare skogar RESULTAT 1 kr

7 Faktorer som påverkar tallsatsningen negativt utöver lägre volymproduktion: * Nuvarande trävarumarknad * Tillsyn & kostnader under föryngrings- och röjningsåldern * Uppätna föryngringar * Viltskadade stammar * Nerblåsta frö-& skärmträd * Längre omloppstid

8 Kvalité Mesta möjliga röjningseffekt per krona under omloppstiden Dimensionsutveckling Omloppstid Volymtillväxt Viltfoder Gallringsproduktivitet I huvet på en röjningsoperatör FSC / PEFC Åtgärdshöjd Produktionsförband Trädslagsprio Höjdtillväxt 1

9 Röjning - en viktig trädslagsregulator <1,5 m 1,5<2,0 m 2,0<2,5 m 2,5<3,0 m 3,0<3,5 m 3,5<4,0 m 4 m < Röjning - en viktig trädslagsregulator Före: 58 % Tall, höjd = 2,43 m 42 % Gran, höjd = 3,20 m Efter: 80 % Tall, höjd = 2,65 m 20 % Gran, höjd = 3,40 m <1,5 m 1,5<2,0 m 2,0<2,5 m 2,5<3,0 m 3,0<3,5 m 3,5<4,0 m 4 m < 2

10