Resultat från granförsök 1322 Sjundekvill

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Resultat från granförsök 1322 Sjundekvill"

Jonathan Pålsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Bo Karlsson Resultat från granförsök 1322 Sjundekvill EFTER REVISION HÖSTEN 2010

2 1

3 Material Försök S21F är ett demonstrationsförsök med gran på Södra Skogsägarnas fastighet Sjundekvill som ligger utanför Storebro i norra Kalmar län. Försöket planterades våren 1999 med tvååriga täckrotsplantor som producerats på Skogforsk, Ekebo. Försöket är designat som ett randomiserat blockförsök med tre upprepningar per sort. De 11 sorterna är planterade i parceller om 10x10 träd med 2 m kvadratförband. Sorterna finns listade i Tabell 1. De klonade plantorna var i dålig kondition redan vid utplanteringen och hjälpplanterades hösten På grund av plantbrist kompletterades dessa parceller med material från två andra kloner. Således består parcellerna nu av tvåklonsblandningar. Sommaren 2002 och 2005 lövröjdes försöket och har sedan röjts vid behov. Revisioner och resultat Hösten 2002, fyra år efter plantering, reviderades försöket för första gången. Alla plantor höjdmättes. Dessutom registrerades frostskador och andra skador eller defekter. Vid mätningen var överlevnaden 78 % och medelhöjden 112 cm. Skillnader mellan sorter var signifikanta. Hösten 2006, åtta år efter plantering, mättes försöket för andra gången. Medelhöjden var 274 cm och överlevnaden 76 %. Andra egenskaper som registrerades var förekomst av dubbelstammar/-toppar, granbarrlus och andel instabila eller lutande träd. Tillväxt år 5-8 och höjdtillväxtprocent beräknades. Skillnader mellan sorter var signifikanta för alla egenskaper. Tredje revisionen utfördes efter 2010 års växtsäsong. Höjd mättes på en centrumparcell om 5x5 träd medan övriga egenskaper mättes på alla träd. Medelhöjden var 5,3 meter. Skillnader mellan sorter var signifikanta. Vid analysen beräknades även volym/ha, vilket innebär att diameter, höjd och överlevnad vägs ihop. Det var stora skillnader mellan sorter och mellan parceller. Dessa siffror bör tolkas med försiktighet, eftersom utvecklingen är i ett skede där små diameterskillnader ger stora volymeffekter. Skillnaderna är inte heller statistiskt signifikanta p.g.a. att det bara är tre upprepningar. Bland andra egenskaper som analyserades är diameter, trädvolym och förekomst av dubbelstammar/-toppar. Resultaten redovisas sortvis i tabell 1. Kommentarer Avgången har bara ökat marginellt sedan första revisionen. Spridning i tillväxt mellan olika sorter är stor. Glädjande nog ligger fröplantagerna på den övre halvan med Södras fröplantage Bredinge som bästa plantage. Att de tre plusträdsavkommorna ligger bra till är inte förvånande. De är testade i avkommeprövningar och har befunnits bra. Föräldraträden kommer att ingå i nästa generations fröplantager (3O) och kommer att ge än 1 Resultat från demonstrationsförsök 1322 Sjundekvill 2010.docx

4 bättre resultat när de korsas med varandra. De plantor som ingår i försöket har vildpollen som fader. Dessa siffror tyder på att 3O-plantagerna kommer att ge ett betydligt bättre frö än dagens fröplantager. nas låga prestation kvarstår. Problemen i plantskolan som gav en dålig start är en av förklaringarna. Proveniens Vitebsk presterar mycket svagt. Det konfirmerar tesen om proveniensers "opålitlighet". Ingen skulle ha gissat att den sydförflyttade proveniensen Grythyttan skulle ligga i nivå med Emmaboda och vara bättre än Vitebsk. Provenienser som är testade i försök är ofta inte samma fröparti som det som skördas och används idag. Fröplantagens fördel är att det är alltid samma träd som fröet skördas från. De odefinierade skadorna är ett mysterium och uppträder som en svartfärgning av stammens nedre del. Utredning om orsak pågår. Det finns stora skillnader mellan sorter. Frekvensen dubbelstammar/-toppar varierar kraftigt mellan sorter. Med tanke på att den mediadiskussion som pågått under vintern pekat ut förädlat material, så är det lugnande att se att Bredinge klarat sig bäst med bara 10 %. Volym/ ha Överl. H(4) H(8) H(12) D(12) Trädvol (12) Odef skada Dbst Form (m 3 sk) (%) Cm (dm) (dm) (mm) (dm 3 ) (%) (%) H/D Medelvärde trädsavk. från Asa trädsavk. från Bölö Fröplantage Bredinge trädsavk. från Engaholm Prov. Rezekne Fröplantage Slogstorp Prov. Grythyttan Prov. Emmaboda Utvald klon (Minsk) Prov. Vitebsk Utvald klon (Rysk) Tabell 1. Resultat från revisionen Sorterna är rangordnade efter medelhöjd. Förklaringar se under tabellen. Egenskaper som inte har en ålder inom parentes avser resultat år 8. Överl Överlevnad. H(4), H(8), H(12) Höjd 4 8 och 12 år efter plantering. D(12) Brösthöjdsdiameter 12 år efter plantering. Trädvol(12) Medelvolym per träd Odef skada Skada på stammen som kan vara sotsvamp efter lusangrepp. Utredning pågår. Dbst Andel träd med dubbelstammar och/eller dubbeltoppar. Form Relationen Höjd/Diameter. Högt värde betyder slankare träd. 2 Resultat från demonstrationsförsök 1322 Sjundekvill 2010.docx

5 Volym/ha (m 3 sk) Överlevnad (%) Resultat i granförsök 1322 Sjundekvill efter år Volym/ha Överl Figur 1. Diagram som visar höjd och överlevnad efter 12 år i försöket. 3 Resultat från demonstrationsförsök 1322 Sjundekvill 2010.docx

6 8 53 ( 75) Bredinge 7 23 (69) Slogstorp 33 7 ( 75) (Minsk) 31 5 ( 70) (Ryssland) ( 93) Grythyttan (77) Vitebsk ( 77) Emmaoda ( 71) +Träd (Engaholm) 21 7 ( 68) (Ryssland) 22 6 ( 94) Vitebsk ( 83) +Träd (Bölö) ( 70) Bredinge ( 66) Rezekne ( 78) (Minsk) ( 92) Grythyttan ( 90) Emmaboda ( 64) +Träd (Engaholm) ( 51) +Träd (Asa) ( 61) Slogstorp ( 76) ( 73) ( 83) Rezekne Bredinge +Träd (Bölö) 4 49 ( 85) Rezekne 5 15 ( 85) (Ryssland) 6 10 ( 80) Vitebsk 9 26 ( 68) Slogstorp (69) +Träd (Asa) ( 62) +Träd (Engaholm) ( 81) +Träd (Asa) ( 82) +Träd (Bölö) Förklaring 1 21 ( 87) Emmaboda 2 29 ( 61) (Minsk) 3 30 ( 72) Grythyttan Parcellnr m 3 /ha (Antal) Sort N Väg Figur 2. Karta med Vol/ha (m 3 sk) och överlevnad (antal plantor=%) inskrivet i resp parcell. Observera att grupper av parceller ej ligger skalenligt i förhållande till varandra 4 Microsoft Office Word

Relevanta dokument

Överlevnad, skador och tillväxt i ett försök med svartgransprovenienser

Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut Överlevnad, skador och tillväxt i ett försök med svartgransprovenienser i L-län Lars-Göran Stener Arbetsrapport nr 331 1996 SkogForsk, Glunten, 751 83 UPPSALA