Resultat från en försöksserie med frökällor av gran med varierande ursprung och genetisk nivå sex år efter plantering
|
|
- Britt Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Resultat från en försöksserie med frökällor av gran med varierande ursprung och genetisk nivå sex år efter plantering Foto juli Bo Karlsson Försök 1357 Gullspång, demonstrationsdelen. Till vänster fröplantage Remte (Lettland) och till höger den svenska ostproveniensen Klev (ursprung Istebna). Bo Karlsson
2 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Material och metoder... 3 Frökällor... 3 Sådd och försöksanläggning... 3 Revisioner... 4 Analys... 5 Resultat och diskussion... 5 Alla försök... 5 Försöksvis genomgång Norberg Lugnet Gullspång Sund Toftaholm Skärsnäs Korrelationer mellan lokaler Slutsatser Erkännande Referenser Bilaga 1. Information om ingående provenienser
3 Sammanfattning En försöksserie om sex fältförsök med granavkommor av olika förädlingsgrad och ursprung reviderades hösten 2007 efter sex tillväxtsäsonger i fältförsök. Huvudsyftet var att undersöka uppförande och odlingsvärde på östeuropeiskt proveniensmaterial som var skördat i svenska bestånd. Dessutom ingick svenska och östeuropeiska fröplantageavkommor, direktimporterat östeuropeiskt beståndsmaterial, svenska beståndsavkommor och ett antal familjer från ryska plusträd. Resultaten visar att gruppen svenska fröplantager i genomsnitt vuxit bäst tätt följd av fröplantager från Östeuropa. Ostprovenienser som skördats i Sverige växte mer likt direktimporterade östprovenienser jämfört med rent svenska beståndsavkommor. Vad fenologin beträffar så var beteendet för de svenska ostprovenienserna annorlunda. Både skottskjutning och tillväxtavslutningsmönster liknade svenskgranen mer än vad som skulle kunna förklaras med t.o.m. 100 % pollinering från svenska bestånd. Överlevnaden har varit låg speciellt i vissa bestånd. Orsakerna är delvis kraftiga snytbaggeangrepp och gräskonkurrens. En tendens att snabbväxande sorter drabbats vilket inte är ett normalt samband för gran i södra Sverige. En orsak till detta samband kan ha varit svampskador i krukset med stora plantor redan i samband med planteringen. Slutsatserna går i linje med nuvarande användningsprinciper för val av skogsodlingsmaterial, men öppnar också för användning av plantagematerial från östeuropiska fröplantager. Bakgrund Gran är det volym- och värdemässigt viktigaste trädslaget i Sydsverige. I hela Sverige planterades år miljoner granplantor. (Skogstyrelsen, 2008). För att utnyttja skogsmarkens produktionspotential på bästa sätt är det angeläget att använda ett skogsodlingsmaterial med hög och känd produktionsförmåga. Förädlade granplantor från första och andra omgångens fröplantager förväntas ge en merproduktion på 10-15% jämfört med ortens gran (Rosvall m.fl. 2001). Förädlat material är en bristvara och kommer så att förbli under många år framåt. I t.ex. gran zon 7 (inre Götaland) kan endast halva plantproduktionen försörjas med frö från fröplantager (Almqvist m.fl. 2009). Det bästa alternativet till fröplantageplantor i södra Sverige är beståndsmaterial från Nordosteuropa som kan förväntas ha en genomsnittsproduktion av ca 10 % jämfört med ortens proveniens (Persson & Persson 1992, Werner & Karlsson 1982). Import av frö från Nordosteuropa har bidragit i varierande utsträckning bidragit till plantförsörjningen för Götaland sedan 1960-talet (Almäng, 1996). Flera av dessa bestånd är nu i blomningskompetent ålder och skulle om fröet anses lämpligt kunna bidra till fröförsörjningen till den Svenska plantproduktionen till dess att tillräckligt mycket förädlat frö kan produceras. 2
4 Detta projekts primära mål var att utvärdera odlingsvärdet av frö skördat i svenska bestånd med östeuropeiskt ursprung. Hypotesen var att frö från dessa bestånd kunde utgöra ett bra alternativ till direktimport av östeuropeiskt beståndsmaterial i en situation där import var omöjlig t.ex. på grund av handelspolitiska skäl. Ett mer forskningsinriktat syfte var att undersöka hur snabbt landrasbildningen går, d.v.s. hur egenskaperna från avkommor ur bestånd från ett förflyttat fröparti anpassas till det lokala klimatet jämfört med avkommor från direktimporterat frö från motsvarande ursprungsbestånd. Material och metoder FRÖKÄLLOR Plantmaterialet bestod av 64 olika fröpartier. De grupperades i 6 olika grupper (Tabell 1) beroende på fröets ursprung. En detaljerad beskrivning av alla sorter framgår av bilaga 1. Tabell 1. Förteckning av de grupper av frökällor som ingår i försöksserien. Detaljerad förteckning med alla sorter finns i bilaga 1. Grupp Klartext Antal sorter SvOst Avkommor från svenska bestånd med dokumenterat osteuropeiskt ursprung 20 SvBest Avkommor från svenska bestånd 6 OstBest Avkommor från osteuropeiska bestånd 12 SvPlt Skördar från svenska fröplantager 6 OstPlt Skördar från svenska fröplantager 6 Rysk+tr Avkommor från ryska plusträd 14 Fröet till de 20 fröpartierna av SvOst samlades in hösten vid insamlingen ställdes kravet att beståndet skulle vara dokumenterat föryngrat med plantor av östeuropeisk bakgrund. Dessutom skulle det ha en stor andel träd med kottar.. I varje bestånd fälldes 7-10 kottbärande träd och kottarna samlades in som ett fröparti. Övriga 30 kommersiella fröpartier införskaffades våren 2000, dessutom inkluderades 14 halvsyskonfamiljer som var ett utbytesmaterial ur den ryska förädlingspopulationen. De östeuropeiska fröplantage- och beståndsfröet kommer från Lettland, Litauen, Vitryssland och Polen (endast beståndsmaterial). SÅDD OCH FÖRSÖKSANLÄGGNING Fröpartierna såddes i maj 2000 och odlades till tvååriga täckrotsplantor i plantkolan vid Skogforsks forskningsstation Ekebo. Plantorna planterades våren 2002 på sex olika lokaler i Syd- och Mellansverige (fig. 1). Fakta om försökslokalerna framgår av tabell 2. 3
5 Försöken planterades som randomiserade blockförsök med 50 upprepningar per sort, förutom gruppen Rysk+tr som hade 12 upprepningar. Förbandet var 2 x 2 m i försök och 1,8x1,8 i Varje försök innehåller dessutom 8-11 demonstrationsparceller om 8 x 8 plantor med för lokalen intressanta sorter. I bilaga 4 finns skisser över demonstrationsparcellerna på respektive försökslokal. Figur 1. Fördelning av försökslokaler i Syd och Mellansverige. Tabell 2. Förteckning över försökslokaler. Latitud och longitud anges i decimalgrader. Den del av Lokal Id som anges i fet stil används i fortsättningen för att referera till försökslokalen. H.ö.h. Lokal Id. Plats Lat. Long. (m) S21F Norberg 60,11 15, Bergvik Skog AB S21F Lugnet, Bålsta 59,64 17,52 5 Sveaskog AB Ägare S21F Gullspång 58,95 14, Skogssällskapet Förvaltning AB S21F Sund, Ydre 57,86 15, Linköpings Stifts Egendomsförv S21F Toftaholm, Ljungby 57,03 14, Södra Skogsägarna S21F Skärsnäs, Kristianstad 56,25 14, Sveaskog AB REVISIONER Fältförsöken har reviderats våren 2004, sensommaren 2005 och hösten Tabell 3 redovisar de egenskaper som har registrerats i dessa revisioner. 4
6 Tabell 3. Beskrivning av mätta och analyserade egenskaper. Egenskap Beskrivning Skottskjutning SK(3) Våren 2004 Enligt Krutzsch skala (Krutzsch, 1975) 0= fortfarande i vila, - 8=nya knoppar anlagda och barr spridda. Frostskada FR(3) Våren 2004 Skada av försommarfrost. Bedömt i 4 klasser från 0=oskadad 3= kraftigt skadad. Förkortning Revisionstidpunkt Förvedningsmönster AV(4) Sensommar 2005 Toppskottets förvedade andel uttryckt i procent Trädhöjd H(6) Hösten 2007 Trädhöjd i cm. Överlevnad SU(6) Hösten 2007 Överlevnad i (%). ANALYS För analysen användes följande statistiska modell för analys av varje försökslokal: y = μ + b + g + fg + e ijkl i j kj ijkl där yijkl är värdet på träd ijkl, μ är försöksmedelvärdet, b är effekten av block, g är effekten av grupp, fg är effekten av försöksled (sort) inom grupp och e är en slumpmässig residual. Alla effekter utom residualen anses vara fixa. För analys av hela försöksserien användes följande statistiska modell: y = μ + l + g + fg + e ijkl i j kj ijkl där yijkl är värdet på träd ijkl, μ är försöksmedelvärdet, l är effekten av lokal, g är effekten av grupp, fg är effekten av försöksled (sort) inom grupp och e är en slumpmässig residual. Alla effekter utom residualen anses vara fixa. SAS Proc GLM användes för analysen. Gruppmedelvärden beräknades som medelvärden medan enskilda sorters medelvärden och medelfel skattades efter variansanalys. Signifikanstest mellan grupper gjordes med hjälp av TUKEY. Fenotypiska korrelationer skattades mellan egenskaper inom försök. Korrelationer för samma egenskap mellan försökslokaler skattades med hjälp av sortmedelvärden. Resultat och diskussion ALLA FÖRSÖK Tabell 4 visar medelvärden för hela försöksserien och för respektive försökslokal. Där framgår att bästa överlevnaden uppnåtts i försök 1357 Gullspång där över 90 % av plantorna levde 6 efter plantering medan avgången 5
7 varit betydlig större i 1358 Sund med bara 66 % överlevnad. Orsakerna till avgången kommer att diskuteras längre fram i detta avsnitt. Bästa höjdutveckling har uppnåtts i 1360 Skärnäs med en medelhöjd av 260 cm, medan 1356 Lugnet under samma tid bara uppnått en höjd av 98 cm. Tabell 4 Medelvärden för egenskaper för hela serien och för olika försökslokaler. Försök SK(3) (klass) FR(3) (grad) AV(4) (%) H(7) (cm) SU(7) (%) Medelvärde 4,23 72, , ,96 58, , ,23 77, , ,01 65, , , , ,61 0,60 85, , ,47 0,10 74, ,1 Det var starkt signifikanta skillnader mellan lokaler för alla egenskaper liksom mellan grupper och mellan sorter inom grupper över alla lokaler (tabell 5). Tabell 5. Signifikansvärden från variansanalys för hela försöksserien (P-värden). Egenskap Variationskälla SK(3) FR(3) AV(4) H(6) SU(6) Lokaler <,0001 <,0001 <,0001 <,0001 <,0001 Grupp <,0001 <,0001 <,0001 <,0001 <,0001 Sort inom grupp <,0001 0,0040 <,0001 <,0001 <,0001 I tabell 6 redovisas medelvärden för materialgrupper räknat över hela försöksserien. I bilaga 2:1 finns en komplett lista med skattade medelvärden och dess medelfel för alla sorter. Som väntat hade de svenska beståndsavkommorna den tidigaste skottskjutningen, medan de tre grupperna av direktimporterat östmaterial skjuter senast. SvOst ligger närmare svenska bestånd än OstBest, vilket innebär att deras beteende i snitt var tidigare än man skulle kunna förvänta även om det skulle vara 100 % inkorsning av svenskt pollen i dessa bestånd (figur 3). 6
8 Figur 2. Skottskjutning efter 3 år i fält för olika materialgrupper när. Rysk+tr har tagits bort. Obs att Y-axeln startar på 2,0. Skottskjutningen har samma rangordning i alla försök och kommer därför inte att kommenteras under resp. försök. Tabell 6 Medelvärden för grupperna av material beräknat över hela försöksserien. Observera frost (FR(3)) bara registrerats i två försök och att ett försök saknas för tillväxtavslutning (AV(4)). Olika bokstäver efter värdet betyder att grupper är signifikant olika. (5 %). Grupp SK(3) (klass) FR(3) (grad) AV(4) (%) H(6) (cm) SU(6) (%) SvOst 4,73 B 0,41 A 78,5 B 197 B 76,5 CB SvBest 5,04 A 0,48 A 83,6 A 187 C 84,3 A OstBest 3,32 D 0,16 B 62,5 D 201 B 77,2 B SvPlt 4,62 B 0,38 A 77,2 B 210 A 73,2 C OstPlt 3,69 C 0,18 B 65,2 C 208 A 77,1 B Rysk+tr 3,15 E 0,09 B 57,6 E 190 C 84,0 A Medelvärdet av frostskadorna i de två försöken där de registrerats överensstämde mycket väl med vad som kunde förväntas utifrån hur tidig skottskjutningen är (Figur 3). 7
9 Figur 3. Samband mellan medelvärdet för skottskjutningsklass för alla försök och medelvärdet av frostskada i försök 1359 och Om man studerar tillväxtavslutningen finner man ett mönster som är det motsatta till tillväxtstarten. De tre östgrupperna hade signifikant senare tillväxt avslutning jämfört med de tre svenskskördade grupperna. Precis som för skottskjutningen var de svenska östprovenienserna mer lika svenska bestånd än direktimporterade östbestånd (figur 4). Figur 2. Förvedning efter 4 år i fält för olika materialgrupper när. Rysk+tr har tagits bort. Obs att Y-axeln startar på 50%. Det kan diskuteras huruvida frostskadorna påverkat höjdtillväxten nämnvärt eller om det framför allt är den kortare tillväxtsäsongen som gör att korrelationen mellan tillväxt och frostskador var relativt hög och starkt signifikant i de två försök där frostskador registrerades. Det ska noteras att båda fenologiska egenskaperna (SK(3) och AV(4)) skiljde sig statistiskt mellan Svenska fröplantager och andra generationens östmaterial. De båda fröplantagematerialen skiljde ut sig signifikant positivt vad gäller tillväxten men var inte signifikant skiljda sinsemellan. Likaså skiljde sig inte de direktimporterade östprovenienserna från de som skördats i Sverige. 8
10 Tillväxtskillnaden mellan svenska plantager och svenska bestånd var klart signifikant och uppgick till 12,1 % vilket överensstämde väl med tidigare resultat från förädlingen (figur 4). Det ska noteras att SvOst mer liknar de direktimporterade OstBest än SvBest i denna egenskap. Figur 3. Relativa höjden efter 6 år i fält för olika materialgrupper när. Medelvärdet för SvBest har satts till 100 %. Rysk+tr har tagits bort. Obs att Y-axeln startar på 95 %. Avgången efter sex år i fält var relativt hög i hela försöksserien. Variationen mellan lokaler kan förklaras med skilda förutsättningar på de olika lokalerna m.a.p. snytbaggetryck och vegetationskonkurrens. Rapporter om angrepp av gråmögel på plantorna vid planteringen skulle kunna förklara en del av avgången och kanske framför allt mellan olika materialgrupper. Korrelationskoefficienten mellan sortmedelvärden för hela serien för SU(6) och H(6) skattades till -0,66. Det betyder en signifikant högre mortalitet för sorter med bra tillväxt i fältförsök. Om mögelangreppen grundlades under sensommaren och hösten under andra årets odling kan man tänka sig att det drabbade plantkasetter med stora plantor (stor barrbiomassa) i högre utsträckning än mindre plantor. Det skulle i så fall förklara att de bäst växande grupperna har sämst överlevnad. Det är svårt att hitta en annan rimlig förklaring till de signifikanta skillnaderna. Liknande tendenser är inte tidigare observerade för sydsvenskt granmaterial, varken från försök eller praktiska erfarenheter. Fenomenet kräver uppmärksamhet vid nästa revision för att undersöka om avgången fortsätter. FÖRSÖKSVIS GENOMGÅNG I detta avsnitt redovisas och diskuteras enbart resultaten från huvudförsöken d.v.s. etträdsparcellerna. Resultaten från demonstrationsparcellerna redovisas i bilaga 3. Kom ihåg att resultaten från dessa inte alltid överensstämmer med resultaten från huvudförsöket, eftersom den specifika miljön vid parcellen kan ha stor inverkan. När demonstrationsförsöken besöks och visas är det därför nödvändigt att i första hand redovisa resultaten från huvudförsöken. En komplett lista med skattade medelvärden och dess medelfel för alla sorter som ingick i respektive försök redovisas i bilaga 2:2 2:7. 9
11 1355 Norberg Tabell 7 anger signifikansvärden för försöket. Höjdskillnader mellan sorter inom proveniensgrupper var inte statistiskt signifikanta. Tabell 7. Signifikansvärden (P-värden) från variansanalys. Försök 1355 Norberg. Egenskap Variationskälla SK(3) AV(4) H(6) SU(6) Block <,0001 0,0682 <,0001 <,0001 Grupp <,0001 <,0001 0,0061 <,0001 Sort inom grupp <,0001 <,0001 0,2418 <,0001 I tabell 8 redovisas medelvärden för materialgrupper i detta försök. Överlevnaden var relativt låg. Enligt vittnesmål uppstod en del skador och avgång efter viltbehandling. Avgången visade signifikanta skillnader där SvBest och Rysk+tr hade högre överlevnad. Vad höjden beträffar var det bara svenska beståndsavkommor (SvBest) som var signifikant sämre än de bättre materialen. Tabell 8. Medelvärden för grupper i försök 1355 Norberg. Olika bokstäver efter värdet betyder att grupper är signifikant olika (5 %). Grupp SK(3) (klass) AV(4) (%) H(6) (cm) SU(6) (%) SvOst 5,41 BA 67,3 BA 184 A 67,5 B SvBest 5,55 A 74,8 A 169 B 81,3 A OstBest 4,28 DC 45,2 C 180 BA 70,3 B SvPlt 5,25 B 65,8 B 185 A 65,0 B OstPlt 4,51 C 44,9 C 185 A 69,5 B Rysk+tr 4,04 D 38,3 C 175 BA 83,7 A Korrelationerna mellan H(6) och fenologiska egenskaper var låga men ändå starkt signifikanta. Tabell 9. Skattade korrelationer och dess signifikansvärde mellan egenskaper i försök 1355 Norberg. SK(3) AV(4) H(6) 0,13 0,10 <,0001 0,0004 SK(3) 0,56 <, Lugnet Detta försök uppvisade den sämsta höjdutvecklingen och var det enda som inte visade signifikanta skillnader mellan vare sig grupper eller sorter inom grupp (tabell 10). Försökslokalen är lerig och gräsväxten har varit riklig, vilket har lett till att plantorna har stått och stampat under flera år. De senaste åren har tillväxten tilltagit varför nästa revision förmodligen kommer att visa större skillnader mellan grupper och sorter. Överlevnaden var trots problemen relativt hög (tabell 11), och visade signifikanta skillnader mellan grupper och sorter. Tabell 10. Signifikansvärden (P-värden) från variansanalys. Försök 1356 Lugnet. 10
12 Egenskap Variationskälla SK(3) AV(4) H(6) SU(6) Block 0,0002 <,0001 <,000 1 <,0001 Grupp <,0001 <,0001 0,1004 <,0001 Sort ino m grupp <,0001 0,0004 0,0325 <,0001 Trots bristen på signifikans överensstämde rangordningen på gruppmedelvärden hyggligt med de andra försöken. Tabell 11. Medelvärden för grupper i försök 1356 Lugnet. Olika bokstäver efter värdet betyder att grupper är signifikant olika (5 %). SK(3) AV(4) H(6) SU(6) Grupp (klass) (%) (cm) (%) SvOst 5,72 B 83,6 A 96 A 83,4 BC SvBest 6,02 A 87,5 A 97 A 92,2 A OstBest 4,26 D 65,5 C 98 A 80,9 C SvPlt 5,54 B 82,9 A 101 A 78,9 C OstPlt 4,77 C 72,6 B 102 A 79,2 C Rysk+tr 4,31 D 63,7 C 98 A 89,3 BA Den starkaste korrelationen var mellan skottskjutning och tillväxtavslutning (tabell 12), vilket överensstämmer väl med andra lokaler. Tabell 12. Skattade korrelationer och dess signifikansvärde mellan egenskaper i försök 1356 Lugnet SK(3) AV(4) H(6) 0,07 0,00 0,0026 0,8877 SK(3) 0,44 <, Gullspång I detta försök var skillnader mellan och inom grupper signifikanta utom för sortskillnader för H(6) (tabell13). Tabell 13. Signifikansvärden (P-värden) från variansanalys. Försök 1357 Gullspång. Egenskap Variationskälla SK(3) AV(4) H(6) SU(6) Block 0,0140 0,0011 <,000 1 <,0001 Grupp <,0001 <,0001 <,0001 0,0340 Sort ino m grupp <,0001 <,0001 0,1663 0,0002 Överlevnaden var hög med svenska fröplantager som den enda grupp som hade signifikant lägre överlevnad men ändå nådde 87 % (tabell 14). Osteuropeiskt fröplantagematerial hade högst medelhöjd och var signifikant skiljt från alla utom Svenska fröplantager som hade 7 cm lägre medelhöjd. Tabell 14. Medelvärden för grupper i försök 1357 Gullspång. Olika bokstäver efter värdet betyder att grupper är signifikant olika (5 %). 11
13 Grupp SK(3) (klass) AV(4) H(6) SU(6) (%) (cm) (%) SvOst 5,52 B 74,8 B 206 B C 90,5 BA SvBest 5,79 A 81,9 A 198 C 92,9 BA OstBest 4,08 D 51,7 C 210 BC 89,7 BA SvPlt 5,32 B 71,3 B 217 BA 86,5 B OstPlt 4,54 C 53,5 C 224 A 88,3 BA Rysk+tr 4,02 D 43,8 D 200 C 94,0 A Tabell 15. Sk attade korrelationer och dess signifikans värde mella n egenskaper i försök 1357 Gullspång. SK(3) AV(4) H(6) 0,01 0,22 0,6903 <,0001 SK(3) 0,53 <, Sund Detta försök visade signifikanta skillnader såväl mellan som inom grupper för alla reviderade egenskaper (tabell 16). Tabell 16. Signifikansvärden (P-värden) från variansanalys. Försök 1358 Sund. Egenskap Variationskälla SK(3) H(6) SU(6) Block 0,0015 <,0 001 <,0001 Grupp <,0001 0,0049 0,0009 Sort inom grupp <,0001 0,0059 0,0016 Överlevnaden var här lägst i hela serien och beror av flera orsaker. Ett missförstånd beträffande snytbaggebehandling ledde till omfattande skador och avgång. Dessutom har detta försök besvärats av omfattande vegetationskonkurrens. Avgången är signifikant högst i gruppen svenska fröplantager som låg 9 % -enheter under genomsnittet i försöket. De två fröplantagegrupperna växte signifikant bättre än svenska bestånd. 12
14 Tabell 17. Medelvärden för grupper i försök 1358 Sund. Olika bokstäver efter värdet betyder att grupper är signifikant olika (5 %). Grupp SK(3) (klass) H(6) (cm) SU(6) (%) SvOst 3,37 A 205 BA 67,1 BA SvBest 3,70 A 196 B 74,1 A OstBest 2,04 CB 210 BA 65,6 BA SvPlt 3,39 A 218 A 57,7 B OstPlt 2,31 B 215 A 64,8 BA Rysk+tr 1,76 C 203 BA 69,9 A Tabell 18. Skattade korrelationer och dess signifikansvärde mellan egenskaper i försök 1358 Sund. SK(3) H(6) 0,01 0, Toftaholm Även i Toftaholmsförsöket förelåg signifikanta skillnader mellan och inom grupper för samtliga reviderade egenskaper (tabell 19). Tabell 19. Signifikansvärden (P-värden) från variansanalys. Försök 1359 Toftaholm. Egenskap Variationskälla SK(3) FR(3) AV(4) H(6) SU(6) Block 0,0011 <,0001 0,0051 <,0001 <,0001 Grupp <,0001 <,0001 <,0001 <,0001 0,0169 Sort inom grupp <,0001 0,0067 <,0001 <,0001 0,0052 Även i detta försök har avgången varit betydande. Snytbaggeskador och vegetationskonkurrens är två bidragande orsaker. Signifikanta skillnader fanns bara mellan gruppen Rysk+tr och SvPtl (tabell 20). Svenska fröplantager hade vuxit bäst i detta försök och skiljde sig signifikant från svenska bestånd och ryska plusträd, men inte från östeuropeiska fröplantager eller direktimporterade ostbestånd. Tabell 20. Medelvärden för grupper i försök 1359 Toftaholm. Olika bokstäver efter värdet betyder att grupper är signifikant olika (5 %). Grupp SK(3) (klass) FR(3) (grad) AV(4) (%) H(6) (cm) SU(6) (%) SvOst 4,04 B 0,78 A 87,1 BA 235 BC 64,3 BA SvBest 4,58 A 0,92 A 89,1 A 220 C 71,9 BA OstBest 2,73 D 0,33 B 82,6 DE 248 BA 66,7 BA SvPlt 4,10 B 0,76 A 86,6 BC 256 A 64,0 B OstPlt 3,11 C 0,34 B 84,7 DC 252 BA 69,5 BA Rysk+tr 2,51 D 0,16 B 81,8 E 237 BC 73,8 A Korrelationerna (tabell 21) avvek inte från mönstret från andra lokaler. Trots 13
15 de relativt starka frostskadorna efter 3 år verkar de inte ha påverkat höjdtillväxten. Tabell 21. Skattade korrelationer och dess signifikansvärde mellan egenskaper i försök 1359 Toftaholm. SK(3) FR(3) AV(4) H(6) 0,02 0,31 0,28 0,4468 <,0001 <,0001 SK(3) 0,40 0,32 <,0001 <,0001 FR(3) 0,20 <, Skärsnäs Förutom skillnader mellan sorter inom grupp för frostskador var övriga egenskaper statistiskt signifikanta både mellan grupper och mellan sorter inom grupper (tabell 22). Tabell 22. Signifikansvärden (P-värden) från variansanalys. Försök 1360 Skärsnäs. Egenskap Variationskälla SK(3) FR(3) AV(4) H(6) SU(6) Block 0,0017 <,0001 <,0001 <,0001 <,0001 Grupp <,0001 0,0042 <,0001 <,0001 0,0008 Sort inom grupp <,0001 0,2141 <,0001 <,0001 <,0001 Till skillnad från de båda andra sydliga försöken var överlevnaden i detta försök god. Endast gruppen SvOst skiljde sig signifikant från SvBest och Rysk+tr som uppnådde över 93 % överlevnad (tabell 23). Svenska fröplantager låg ensam i topp vad gäller höjd. Mönstret för övriga egenskaper följde det från andra lokaler. Tabell 23. Medelvärden för grupper i försök 1360 Skärsnäs. Olika bokstäver efter värdet betyder att grupper är signifikant olika (5 %). Grupp SK(3) (klass) FR(3) (grad) AV(4) (%) H(6) (cm) SU(6) (%) SvOst 4,09 B 0,13 A 79,5 B 261 B 86,4 B SvBest 4,42 A 0,15 A 83,8 A 246 CD 93,3 A OstBest 2,52 C 0,04 A 67,2 C 259 CB 90,1 BA SvPlt 3,94 B 0,11 A 78,6 B 279 A 87,0 BA OstPlt 2,78 C 0,07 A 69,1 C 261 B 91,3 BA Rysk+tr 1,96 D 0,04 A 62,0 D 234 D 93,5 A Korrelationerna mellan reviderade egenskaper var måttligt höga men starkt signifikanta för mätta egenskaper och mönstret skiljde sig inte från övriga lokaler. 14
16 Tabell 24. Skattade korrelationer och dess signifikansvärde mellan egenskaper i försök 1360 Skärsnäs. SK(3) FR(3) AV(4) H(6) 0,09 0,25 0,20 <,0001 <,0001 <,0001 SK(3) 0,12 0,53 <,0001 <,0001 FR(3) 0,13 <,0001 KORRELATIONER MELLAN LOKALER Tabell visar korrelationer mellan skattade sortmedelvärden i olika försök. I likhet med andra studier förelåg höga och starkt signifikanta korrelationer mellan skottskjutningsklassificeringen (tabell 25) i de olika försöken. Tabell 25. Korrelationer för SK(3) mellan försökslokaler baserat på sortmedelvärden (df=62). Feta siffror anger signifikans på minst 5 % -nivån. Lokal ,93 0,92 0,93 0,91 0, ,94 0,92 0,91 0, ,94 0,91 0, ,94 0, ,94 Frostskador registrerades bara i två försök. Tabell 26 visar att korrelationen är hög och indikerar på att det är sorter som var skadade i de båda försöken. Tabell 26. Korrelationer för FR(3) mellan försökslokaler baserat på sortmedelvärden (df=62). Feta siffror anger signifikans på minst 5 % -nivån. Lokal ,77 Tillväxtavslutningsmönstret överensstämde också bra mellan försöken om än inte lika starkt som skottskjutningen, men ändå tillräckligt starkt för att konstatera att rangordningen inte på verkas av lokalklimatet. Tabell 27. Korrelationer för AV(4) mellan försökslokaler baserat på sortmedelvärden (df= 62). Feta siffror anger signifikans på minst 5 % -nivån. Lokal ,77 0,87 0,73 0, ,84 0,63 0, ,75 0, ,79 Tabell 28 visar att korrelationerna mellan skattade sortvärden för H(6) inte var lika starka som för fenologiska egenskaper. Avsaknaden av signifikanta korrelationer för försök 1356 (med undantag av 1357) kan förklaras med avsaknaden av signifikanta skillnader mellan såväl grupp som sortmedelvärden för detta försök. De högsta, och starkt signifikanta korrelationerna erhölls mellan de fyra ( ) bäst utvecklade försökslokalerna vilket antyder att det 15
17 är alltför tidigt att uttala sig om huruvida det föreligger ett samspel mellan sort och lokal. Tabell 28. Korrelationer för H(6) mellan försökslokaler baserat på sortmedelvärden (df=62). Feta siffror anger signifikans på minst 5 % -nivån ,00 0,34 0,25 0,17 0, ,27 0,05 0,10 0, ,30 0,47 0, ,54 0, ,55 Vad beträffar överlevnaden 6 år efter plantering så visar korrelationerna i tabell 29 på en tämligen god överensstämmelse mellan försökslokaler. Det antyder att det är samma sorter som drabbats av avgång i alla försök. Tabell 29. Korrelationer för SU(6) mellan försökslokaler baserat på sortmedelvärden Feta siffror anger signifikans på minst 5 % -nivån ,68 0,71 0,61 0,52 0, ,47 0,55 0,47 0, ,58 0,48 0, ,39 0, ,46 (df=62). Slutsatser Försöken är fortfarande i etableringsfasen varför det är alltför tidigt att dra några definitiva slutsatser redan. Likväl kan man försöka tolka de resultat som visat sig och dessutom stöds av tidigare forskning och andra resultat. 1. Fröplantagematerial har givit den bästa tillväxten i flertalet försök. 2. Svenska fröplantager var något bättre än östeuropeiska men detta var inte statistiskt signifikant. 3. Fröpartier med östeuropeiskt ursprung men skördade i Sverige är ett bra alternativ till direktimporterat beståndsfrö om brist på sådant skulle uppstå. 4. Sorter med tidig skottskjutning drabbas av frostskador, men om skadorna är måttliga påverkas inte höjdtillväxten tillräckligt mycket för att motivera ett val till en senskjutande sort med sämre tillväxt. 5. Det finns indikationer om en snabb landrasbildning för fenologiska egenskaper. Erkännande Detta projekt har möjliggjorts med genom medelstilldelning från Föreningen Skogsträdsförädling. Anläggning och i förkommande fall inhägnad av försöken har finansierats av resp. markägare. 16
18 Referenser Almqvist, C., Wennström, U., Karlsson, B Hur öka tillgången på förädlat skogsodlingsmaterial? Analys av försörjningsläget per fröplantagezon och förslag till åtgärder för att öka produktionen. (Opublicerad utredning) Skogforsk. Almäng, A Utländska gran- och tallprovenienser i svenskt skogsbruk. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för skoglig genetik och växtfysiologi. Arbetsrapport 54. (Examensarbete i skogsgenetik). 54 s. Krutzsch, P Die Pflanzschulenergebnisse eines inventierenden Fichtenherkunftversuches. Department of Forest Genetics, Royal College of Forestry, Research notes. ((14)) pp 64 Almqvist, C., Wennström, U., Karlsson, B Hur öka tillgången på förädlat skogsodlingsmaterial? Analys av försörjningsläget per fröplantagezon och förslag till åtgärder för att öka produktionen. (Opublicerad utredning) Skogforsk. Persson, A. and Persson, B Survival, growth and quality of Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) provenances at the three Swedish sites of the IUFRO 1964/68 provenance experiment. Report 29. Department of Forest Yield Research. Swe. Univ. Agric. Sci. Rosvall, O., Jansson, G., Andersson, B., Ericsson, T., Karlsson, B., Sonesson, J. & Stener, L.-G Genetiska vinster i nuvarande och framtida fröplantager och klonblandningar. Redogörelse nr 1, Skogforsk. Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok Skogsstyrelsen. Werner, M. and Karlsson, B Resultat från 1969-års granproveniensserie i Syd- och Mellansverige. (In Swedish). Institutet för Skogsförbättring, Årsbok
19 Bilaga 1. Information om ingående provenienser. Sort/proveniens Ursprung och övrig info Skogforsk Id. Fält Id. Öhn 444 svenskt fröplantagefrö S21P Saleby svenskt fröplantagefrö S21P Slogstorp svenskt fröplantagefrö S21P Runesten svenskt fröplantagefrö S21P Maglehem svenskt fröplantagefrö S21P Bredinge svenskt fröplantagefrö S21P PL5/Sakiai litauiskt fröplantagefrö S21P PL6/Panevezys litauiskt fröplantagefrö S21P Vitebsk/Glubokoye vitryskt fröplantagefrö S21P Remte lettiskt fröplantagefrö S21P Sunazi lettiskt fröplantagefrö S21P Katvari lettiskt fröplantagefrö S21P Ängelsfors svenskt beståndsfrö S21A Laxarby svenskt beståndsfrö S21A Bollebygd svenskt beståndsfrö S21A Ramkvilla svenskt beståndsfrö S21A Hallaryd svenskt beståndsfrö S21A Emmaboda svenskt beståndsfrö S21A Rezekne lettiskt beståndsfrö S21A SD3/Punia36 litauiskt beståndsfrö S21A Ignalina litauiskt beståndsfrö S21A Trakai litauiskt beståndsfrö S21A Vitebsk vitryskt beståndsfrö S21A Minsk vitryskt beståndsfrö S21A Bialystok polskt beståndsfrö S21A Istebna polskt beståndsfrö S21A Svente lettiskt beståndsfrö S21A Istra lettiskt beståndsfrö S21A Rezekne/Malta lettiskt beståndsfrö S21A Rezekne lettiskt beståndsfrö S21A Ryssland 14 ryska ryska plusträdsavkommor S21X Andrarums Fälad II:a gen. östeuropé, urspr. Istebna S21A Gettinge II:a gen. östeuropé, urspr. Bialystok S21A Djuraskogsvägen II:a gen. östeuropé, urspr. Istebna S21A Össjö C 120 II:a gen. östeuropé, urspr. Istebna S21A Flaken II:a gen. östeuropé, urspr. Minsk S21A Bonnarp II:a gen. östeuropé, urspr. Kowary S21A Oskarström II:a gen. östeuropé, urspr. Istebna S21A Skårebo II:a gen. östeuropé, urspr. Istebna S21A Linnebjörke 217 II:a gen. östeuropé, urspr. Minsk S21A Linnebjörke 178-Sjöborgen II:a gen. östeuropé, urspr. Minsk S21A Linnebjörke 134-Kvarnav. II:a gen. östeuropé, urspr. Minsk S21A Böksholm II:a gen. östeuropé, urspr. Minsk S21A Klev II:a gen. östeuropé, urspr. Istebna S21A Källehult II:a gen. östeuropé, urspr. Minsk S21A Påbo II:a gen. östeuropé, urspr. Augustow S21A Hagelstorp II:a gen. östeuropé, urspr. Minsk S21A Marsgölehult II:a gen. östeuropé, urspr. Vitebsk S21A Långsten II:a gen. östeuropé, urspr. Polen S21A Bergstugan II:a gen. östeuropé, urspr. Istebna S21A Oxlöhult II:a gen. östeuropé, urspr. Estland S21A Alytus litauiskt beståndsfrö (bara I demo) S21A
20 Bilaga 2:1. Sortvisa skattade medelvärden och dess medelfel (SE) för hela serien. Id Grupp Sort SK(3) (klass) SE FR(3) (grad) SE AV(4) (%) SE H(6) (cm) SE SU(6) (%) SE 121 SvPlt Öhn 444 4,70 0,08 0,32 0,09 80,8 1, ,8 79,3 2,3 122 SvPlt Saleby 5,11 0,07 0,55 0,09 84,8 1, ,6 87,7 2,3 123 SvPlt Slogstorp 3,86 0,08 0,27 0,09 70,7 1, ,0 72,5 2,3 124 SvPlt Runesten 5,46 0,09 0,59 0,11 81,3 1, ,5 57,2 2,3 125 SvPlt Maglehem 4,50 0,09 0,51 0,10 74,8 1, ,3 62,9 2,3 126 SvPlt Bredinge 3,95 0,08 0,35 0,09 67,7 1, ,8 79,5 2,3 127 OstPlt PL5/Sakiai 3,37 0,08 0,12 0,10 59,4 1, ,1 68,6 2,3 128 OstPlt PL6/Panevezys 3,24 0,08 0,10 0,09 63,3 1, ,9 76,3 2,3 129 OstPlt Glubokoye 3,74 0,08 0,44 0,09 65,1 1, ,8 79,3 2,3 130 OstPlt Remte 3,63 0,08 0,23 0,09 65,8 1, ,9 75,1 2,3 131 OstPlt Sunazi 3,41 0,08 0,13 0,09 61,1 1, ,8 78,3 2,3 132 OstPlt Katvari 4,46 0,08 0,32 0,09 73,3 1, ,7 84,9 2,3 133 SvBest Ängelsfors 5,05 0,07 0,57 0,09 85,3 1, ,6 88,2 2,3 134 SvBest Laxarby 5,57 0,07 0,45 0,09 88,9 1, ,6 87,3 2,3 135 SvBest Bollebygd 5,03 0,07 0,62 0,09 83,9 1, ,6 89,6 2,3 136 SvBest Ramkvilla 5,07 0,07 0,62 0,09 84,5 1, ,7 85,4 2,3 137 SvBest Hallaryd 4,96 0,08 0,43 0,09 80,7 1, ,0 71,8 2,3 138 SvBest Emmaboda 4,36 0,08 0,36 0,09 76,7 1, ,7 83,4 2,3 139 OstBest Rezekne 3,93 0,08 0,38 0,09 68,0 1, ,8 78,9 2,3 140 OstBest SD3/Punia36 2,60 0,09 0,15 0,09 56,4 1, ,1 67,6 2,3 141 OstBest Ignalina 3,00 0,08 0,12 0,10 55,5 1, ,1 69,4 2,3 142 OstBest Trakai 3,15 0,08 0,29 0,09 60,8 1, ,9 75,8 2,3 143 OstBest Vitebsk 3,39 0,08 0,15 0,09 62,2 1, ,9 78,8 2,3 144 OstBest Minsk 2,72 0,08 0,05 0,10 56,7 1, ,8 78,8 2,3 145 OstBest Bialystok 3,06 0,08 0,16 0,10 58,5 1, ,9 77,5 2,3 146 OstBest Istebna 3,59 0,08 0,27 0,10 63,3 1, ,1 70,1 2,3 147 OstBest Svente 3,60 0,09 0,23 0,10 66,3 1, ,4 80,5 2,7 148 OstBest Istra 3,23 0,07 0,17 0,09 61,5 1, ,6 86,6 2,3 149 OstBest Rezekne 3,42 0,08 0,15 0,09 66,1 1, ,7 82,3 2,3 150 OstBest Rezekne 3,94 0,08 0,29 0,09 73,4 1, ,8 81,0 2,3 151 Rysk+tr Ryssland 3,12 0,19 0,01 0,19 64,4 3, ,5 80,1 5,8 152 Rysk+tr Ryssland 3,38 0,18 0,08 0,17 60,6 3, ,8 89,1 5,7 153 Rysk+tr Ryssland 2,83 0,19 0,04 0,18 49,4 3, ,5 78,7 5,8 154 Rysk+tr Ryssland 3,06 0,18 0,55 0,16 65,1 3, ,7 93,7 5,8 155 Rysk+tr Ryssland 3,10 0,19 0,01 0,18 63,6 3, ,4 80,7 5,8 156 Rysk+tr Ryssland 2,91 0,20 0,20 0,19 58,0 3, ,5 78,6 5,8 157 Rysk+tr Ryssland 2,92 0,19 0,12 0,19 52,8 3, ,3 82,8 5,8 158 Rysk+tr Ryssland 2,69 0,20 0,08 0,19 53,9 4, ,8 74,5 5,8 159 Rysk+tr Ryssland 3,25 0,18 0,18 0,18 61,1 3, ,9 89,1 5,8 160 Rysk+tr Ryssland 3,01 0,19 0,04 0,19 60,7 3, ,3 83,3 5,8 161 Rysk+tr Ryssland 2,72 0,19 0,02 0,18 57,3 3, ,4 82,2 5,8 162 Rysk+tr Ryssland 2,80 0,19 0,07 0,19 61,5 3, ,5 78,7 5,8 163 Rysk+tr Ryssland 3,08 0,20 0,14 0,19 56,4 4, ,9 79,0 6,0 164 Rysk+tr Ryssland 2,85 0,19 0,07 0,19 59,0 3, ,3 80,9 5,7 165 SvOst Andrarum 5,02 0,08 0,49 0,09 83,7 1, ,8 81,4 2,3 166 SvOst Gettinge 4,27 0,08 0,39 0,10 78,9 1, ,8 78,2 2,3 167 SvOst Djuraskogsv. 4,93 0,08 0,57 0,10 82,5 1, ,0 72,0 2,3 168 SvOst Össjö 4,20 0,09 0,28 0,10 73,3 1, ,1 67,2 2,3 169 SvOst Flaken 4,24 0,08 0,34 0,09 72,9 1, ,8 81,6 2,3 170 SvOst Bonnarp 5,33 0,08 0,55 0,10 82,4 1, ,9 76,3 2,3 171 SvOst Oskarström 4,37 0,08 0,41 0,10 71,3 1, ,1 66,7 2,3 172 SvOst Skårebo 4,86 0,08 0,49 0,09 72,4 1, ,0 71,1 2,3 173 SvOst Linnebjörke 4,03 0,08 0,21 0,09 75,2 1, ,8 81,9 2,3 174 SvOst Linnebjörke 4,93 0,07 0,51 0,09 84,9 1, ,7 84,7 2,3 175 SvOst Linnebjörke 4,65 0,07 0,49 0,09 79,3 1, ,7 83,6 2,3 176 SvOst Böksholm 4,31 0,08 0,30 0,09 78,1 1, ,8 78,7 2,3 177 SvOst Klev 5,32 0,09 0,52 0,11 82,1 1, ,3 61,8 2,3 178 SvOst Källehult 5,00 0,08 0,66 0,10 80,1 1, ,8 80,4 2,3 179 SvOst Påbo 4,65 0,08 0,36 0,09 76,7 1, ,7 81,7 2,3 180 SvOst Hagelstorp 4,60 0,08 0,45 0,09 78,0 1, ,7 82,8 2,3 181 SvOst Marsgölehult 4,92 0,09 0,49 0,10 78,3 1, ,3 66,0 2,4 182 SvOst Långsten 5,20 0,08 0,54 0,10 84,1 1, ,8 79,6 2,3 183 SvOst Bergstugan 5,33 0,08 0,71 0,09 84,5 1, ,9 77,2 2,3 184 SvOst Oxlöhult 3,94 0,08 0,15 0,09 69,6 1, ,9 77,6 2,3 1 Bilaga 2-4
21 Bilaga 2:2. Sortvisa skattade medelvärden och dess medelfel (SE) i försök 1055 Norberg. Id Grupp Sort SK(3) (klass) SE AV(4) (%) SE H(6) (cm) SE SU(6) (%) SE 121 SvPlt Öhn 444 5,66 0,16 75,9 5, ,0 72,0 6,0 122 SvPlt Saleby 5,77 0,14 79,0 5, ,3 86,0 6,0 123 SvPlt Slogstorp 4,51 0,17 61,3 5, ,6 65,0 6,1 124 SvPlt Runesten 5,81 0,20 66,9 6, ,6 45,3 6,2 125 SvPlt Maglehem 5,21 0,20 59,4 6, ,6 44,6 6,1 126 SvPlt Bredinge 4,56 0,16 48,5 4, ,1 75,3 6,2 127 OstPlt PL5/Sakiai 4,34 0,17 41,9 5, ,8 62,0 6,0 128 OstPlt PL6/Panevezys 4,28 0,17 49,9 5, ,8 63,1 6,1 129 OstPlt Glubokoye 4,53 0,15 47,7 5, ,1 72,0 6,0 130 OstPlt Remte 4,35 0,17 36,9 5, ,5 67,5 6,1 131 OstPlt Sunazi 4,30 0,16 32,3 5, ,9 74,0 6,0 132 OstPlt Katvari 5,06 0,15 57,0 4, ,7 78,0 6,0 133 SvBest Ängelsfors 5,49 0,14 76,9 4, ,2 88,0 6,0 134 SvBest Laxarby 6,02 0,14 82,3 4, ,9 94,0 6,0 135 SvBest Bollebygd 5,74 0,14 82,4 4, ,2 88,0 6,0 136 SvBest Ramkvilla 5,66 0,16 76,9 5, ,8 78,0 6,1 137 SvBest Hallaryd 5,21 0,19 62,6 5, ,3 56,0 6,0 138 SvBest Emmaboda 4,97 0,14 62,1 4, ,4 84,0 6,0 139 OstBest Rezekne 4,55 0,17 52,9 5, ,8 62,0 6,0 140 OstBest SD3/Punia36 4,00 0,20 36,1 6, ,9 42,6 6,1 141 OstBest Ignalina 4,02 0,17 33,4 5, ,5 64,3 6,0 142 OstBest Trakai 3,72 0,17 41,7 5, ,5 66,0 6,0 143 OstBest Vitebsk 4,19 0,16 43,6 5, ,2 73,9 6,2 144 OstBest Minsk 3,92 0,16 38,8 5, ,9 74,0 6,0 145 OstBest Bialystok 4,02 0,16 38,8 5, ,2 70,9 6,1 146 OstBest Istebna 4,24 0,18 36,0 6, ,8 62,0 6,0 147 OstBest Svente 4,84 0,17 49,6 5, ,9 81,8 6,9 148 OstBest Istra 4,26 0,15 43,5 4, ,3 86,0 6,0 149 OstBest Rezekne 4,45 0,15 53,5 4, ,5 82,0 6,0 150 OstBest Rezekne 4,88 0,15 61,3 4, ,5 82,0 6,0 151 Rysk+tr Ryssland 4,06 0,28 16,8 10, ,2 81,3 12,3 152 Rysk+tr Ryssland 3,86 0,33 39,9 10, ,2 92,9 12,9 153 Rysk+tr Ryssland 4,18 0,33 16,1 11, ,3 73,8 12,3 154 Rysk+tr Ryssland 4,13 0,33 42,1 9, ,1 77,7 12,3 155 Rysk+tr Ryssland 4,02 0,33 39,8 10, ,1 78,9 12,3 156 Rysk+tr Ryssland 4,23 0,28 35,2 8, ,4 94,5 12,3 157 Rysk+tr Ryssland 4,46 0,27 50,1 8, ,4 92,6 12,3 158 Rysk+tr Ryssland 3,73 0,33 41,0 9, ,1 76,0 12,3 159 Rysk+tr Ryssland 3,99 0,30 32,3 8, ,2 90,1 12,9 160 Rysk+tr Ryssland 4,26 0,30 44,8 8, ,4 89,8 12,3 161 Rysk+tr Ryssland 4,09 0,33 33,3 8, ,2 82,6 12,3 162 Rysk+tr Ryssland 4,01 0,27 51,2 8, ,4 86,6 12,3 163 Rysk+tr Ryssland 4,02 0,30 40,4 8, ,2 89,5 12,9 164 Rysk+tr Ryssland 3,76 0,27 36,3 8, ,4 80,6 11,9 165 SvOst Andrarum 5,57 0,15 70,2 4, ,7 78,0 6,0 166 SvOst Gettinge 5,03 0,18 66,6 5, ,5 54,0 6,0 167 SvOst Djuraskogsv, 5,77 0,17 77,3 5, ,1 60,5 6,2 168 SvOst Össjö 5,24 0,20 57,4 6, ,1 48,0 6,0 169 SvOst Flaken 5,14 0,15 63,7 4, ,7 78,0 6,0 170 SvOst Bonnarp 5,59 0,17 69,3 5, ,6 64,0 6,0 171 SvOst Oskarström 5,10 0,18 57,7 5, ,3 56,0 6,0 172 SvOst Skårebo 5,71 0,18 61,4 5, ,1 58,0 6,0 173 SvOst Linnebjörke 5,03 0,16 65,5 4, ,2 71,4 6,1 174 SvOst Linnebjörke 5,59 0,14 80,0 5, ,3 86,0 6,0 175 SvOst Linnebjörke 5,17 0,14 71,1 4, ,4 84,0 6,0 176 SvOst Böksholm 5,25 0,18 59,4 5, ,9 60,8 6,1 177 SvOst Klev 5,60 0,20 72,3 6, ,3 46,4 6,1 178 SvOst Källehult 5,56 0,16 70,0 5, ,8 76,0 6,0 179 SvOst Påbo 5,18 0,15 59,2 4, ,9 74,0 6,0 180 SvOst Hagelstorp 5,34 0,15 66,0 4, ,4 85,7 6,1 181 SvOst Marsgölehult 5,72 0,19 64,7 6, ,1 51,9 6,2 182 SvOst Långsten 5,80 0,16 72,0 5, ,0 72,0 6,0 183 SvOst Bergstugan 5,86 0,16 72,2 5, ,5 66,0 6,0 184 SvOst Oxlöhult 4,96 0,15 54,4 4, ,7 78,0 6,0 2 Bilaga 2-4
22 Bilaga 2:3. Sortvisa skattade medelvärden och dess medelfel (SE) i försök 1056 Lugnet. Id Grupp Sort SK(3) (klass) SE AV(4) (%) SE H(6) (cm) SE SU(6) (%) SE 121 SvPlt Öhn 444 5,75 0,17 85,7 3, ,1 85,5 5,1 122 SvPlt Saleby 5,98 0,15 88,3 3, ,7 97,8 5,1 123 SvPlt Slogstorp 4,90 0,18 79,4 5, ,4 71,9 5,1 124 SvPlt Runesten 6,10 0,19 85,0 5,0 96 4,7 63,8 5,1 125 SvPlt Maglehem 5,47 0,18 81,1 4,9 95 4,5 67,6 5,1 126 SvPlt Bredinge 4,86 0,18 72,9 4,5 96 4,0 85,6 5,1 127 OstPlt PL5/Sakiai 4,34 0,22 53,6 8,1 90 5,3 50,6 5,1 128 OstPlt PL6/Panevezys 4,32 0,17 72,1 4, ,2 77,9 5,1 129 OstPlt Glubokoye 4,77 0,17 75,7 4,3 98 4,0 83,8 5,1 130 OstPlt Remte 4,78 0,18 78,9 4, ,4 69,9 5,1 131 OstPlt Sunazi 4,63 0,16 62,8 4, ,8 93,7 5,1 132 OstPlt Katvari 5,54 0,16 78,5 3, ,8 97,8 5,1 133 SvBest Ängelsfors 6,30 0,16 88,4 3,8 96 3,8 95,7 5,1 134 SvBest Laxarby 6,60 0,16 92,7 3, ,8 95,4 5,1 135 SvBest Bollebygd 5,71 0,16 85,9 4,2 88 3,9 91,6 5,1 136 SvBest Ramkvilla 6,15 0,16 89,4 3, ,8 97,7 5,2 137 SvBest Hallaryd 5,85 0,18 92,0 5,2 94 4,0 83,7 5,1 138 SvBest Emmaboda 5,54 0,16 80,0 3,6 95 4,0 87,4 5,1 139 OstBest Rezekne 5,09 0,17 75,6 4,5 96 4,0 89,7 5,1 140 OstBest SD3/Punia36 3,50 0,22 70,3 6,4 91 4,9 61,3 5,3 141 OstBest Ignalina 3,75 0,18 68,9 4,9 97 4,4 69,8 5,1 142 OstBest Trakai 3,92 0,18 57,9 4, ,4 76,5 5,3 143 OstBest Vitebsk 4,49 0,18 62,9 4,2 91 4,3 80,8 5,3 144 OstBest Minsk 3,66 0,18 56,6 4,6 94 3,9 89,8 5,1 145 OstBest Bialystok 3,99 0,19 61,4 4,9 94 4,0 85,4 5,1 146 OstBest Istebna 4,60 0,18 69,0 5,5 92 4,3 75,7 5,1 147 OstBest Svente 4,68 0,21 69,2 5,0 99 5,0 77,2 5,9 148 OstBest Istra 3,94 0,16 58,9 4,4 96 3,9 89,8 5,1 149 OstBest Rezekne 4,53 0,16 65,8 3, ,0 85,6 5,1 150 OstBest Rezekne 4,87 0,17 75,7 4, ,0 85,6 5,1 151 Rysk+tr Ryssland 4,57 0,31 67,0 7, ,3 84,5 10,4 152 Rysk+tr Ryssland 4,07 0,32 58,4 8,1 96 7,6 102,4 10,4 153 Rysk+tr Ryssland 4,36 0,34 56,6 9, ,3 83,7 10,4 154 Rysk+tr Ryssland 3,79 0,34 84,8 15,2 79 9,3 75,3 10,9 155 Rysk+tr Ryssland 4,23 0,32 71,9 8,1 95 7,9 90,3 10,4 156 Rysk+tr Ryssland 4,36 0,34 62,6 10,7 96 7,9 94,1 10,4 157 Rysk+tr Ryssland 4,19 0,34 64,7 8, ,3 88,5 10,9 158 Rysk+tr Ryssland 4,56 0,36 57,8 8,7 98 8,8 76,7 10,4 159 Rysk+tr Ryssland 4,35 0,32 73,9 8,1 97 8,3 80,6 10,4 160 Rysk+tr Ryssland 4,24 0,32 46,2 8,1 92 7,3 101,7 10,0 161 Rysk+tr Ryssland 4,56 0,30 68,0 7, ,3 96,8 10,0 162 Rysk+tr Ryssland 4,61 0,34 69,2 8,1 99 7,9 91,0 10,4 163 Rysk+tr Ryssland 4,14 0,32 42,5 8,7 98 8,3 89,9 10,9 164 Rysk+tr Ryssland 4,65 0,31 66,4 7,6 98 7,6 89,8 10,0 165 SvOst Andrarum 6,05 0,16 87,2 3, ,9 91,6 5,1 166 SvOst Gettinge 5,08 0,17 81,1 5,2 91 4,0 89,5 5,2 167 SvOst Djuraskogsv, 5,90 0,18 89,8 4,9 91 4,2 77,8 5,1 168 SvOst Össjö 4,93 0,19 74,4 4,9 88 4,2 79,7 5,1 169 SvOst Flaken 5,24 0,17 77,4 4, ,2 79,6 5,1 170 SvOst Bonnarp 6,11 0,16 81,8 4,9 97 3,9 91,9 5,1 171 SvOst Oskarström 5,55 0,17 79,1 5,3 92 4,3 73,7 5,1 172 SvOst Skårebo 5,77 0,19 79,9 5,9 92 4,6 68,7 5,2 173 SvOst Linnebjörke 5,23 0,16 78,5 3,9 96 4,0 89,3 5,1 174 SvOst Linnebjörke 6,18 0,16 85,3 3,8 96 3,9 89,7 5,1 175 SvOst Linnebjörke 5,92 0,16 78,8 3, ,0 85,4 5,1 176 SvOst Böksholm 5,44 0,16 89,4 4,9 89 3,9 91,3 5,1 177 SvOst Klev 6,26 0,19 92,3 4, ,6 66,5 5,2 178 SvOst Källehult 6,08 0,16 86,2 3,9 96 3,9 91,8 5,1 179 SvOst Påbo 5,71 0,16 78,4 4,1 97 3,9 89,9 5,1 180 SvOst Hagelstorp 5,74 0,16 88,8 3,9 98 3,9 91,4 5,1 181 SvOst Marsgölehult 5,78 0,20 92,0 5,7 89 4,6 70,0 5,3 182 SvOst Långsten 6,11 0,16 85,6 4,2 85 4,0 89,5 5,1 183 SvOst Bergstugan 6,17 0,17 91,0 4,5 97 4,2 77,8 5,1 184 SvOst Oxlöhult 5,01 0,19 76,2 4,7 95 4,3 77,4 5,1 3 Bilaga 2-4
23 Bilaga 2:4. Sortvisa skattade medelvärden och dess medelfel (SE) i försök 1057 Gullspång. Id Grupp Sort SK(3) (klass) SE AV(4) (%) SE H(6) (cm) SE SU(6) (%) SE 121 SvPlt Öhn 444 5,52 0,16 76,5 4, ,3 88,0 4,1 122 SvPlt Saleby 5,77 0,16 84,2 4, ,7 100,0 4,1 123 SvPlt Slogstorp 4,54 0,16 59,1 4, ,2 91,8 4,1 124 SvPlt Runesten 6,16 0,17 81,0 4, ,8 79,6 4,1 125 SvPlt Maglehem 5,15 0,19 67,3 4, ,4 68,0 4,1 126 SvPlt Bredinge 4,69 0,17 59,1 4, ,2 92,0 4,1 127 OstPlt PL5/Sakiai 4,13 0,18 44,2 4, ,3 88,0 4,1 128 OstPlt PL6/Panevezys 4,50 0,16 54,5 4, ,2 90,0 4,1 129 OstPlt Glubokoye 4,47 0,16 52,1 4, ,2 90,0 4,1 130 OstPlt Remte 4,65 0,17 53,9 4, ,4 86,0 4,1 131 OstPlt Sunazi 3,89 0,18 54,0 4, ,7 80,0 4,1 132 OstPlt Katvari 5,33 0,16 62,7 4, ,9 96,0 4,1 133 SvBest Ängelsfors 5,85 0,16 84,3 3, ,1 93,9 4,1 134 SvBest Laxarby 6,34 0,16 90,5 3, ,0 95,8 4,1 135 SvBest Bollebygd 5,90 0,16 80,4 4, ,0 94,0 4,1 136 SvBest Ramkvilla 5,63 0,16 81,5 4, ,1 92,0 4,1 137 SvBest Hallaryd 5,58 0,17 80,0 4, ,8 81,2 4,2 138 SvBest Emmaboda 5,37 0,16 75,0 3, ,7 100,0 4,1 139 OstBest Rezekne 4,58 0,17 62,1 4, ,5 84,0 4,1 140 OstBest SD3/Punia36 3,18 0,17 36,0 4, ,4 86,0 4,1 141 OstBest Ignalina 3,76 0,17 43,1 4, ,4 84,2 4,0 142 OstBest Trakai 4,29 0,17 51,7 4, ,5 85,6 4,1 143 OstBest Vitebsk 4,37 0,17 50,5 4, ,5 87,5 4,2 144 OstBest Minsk 3,50 0,16 48,7 4, ,1 92,0 4,1 145 OstBest Bialystok 3,84 0,17 46,8 4, ,2 90,0 4,1 146 OstBest Istebna 4,22 0,17 55,0 4, ,6 83,2 4,1 147 OstBest Svente 4,48 0,19 57,8 4, ,2 98,9 4,8 148 OstBest Istra 3,93 0,16 46,1 3, ,8 98,0 4,1 149 OstBest Rezekne 4,30 0,16 58,7 4, ,9 96,0 4,1 150 OstBest Rezekne 4,60 0,17 67,2 4, ,0 94,0 4,1 151 Rysk+tr Ryssland 4,02 0,31 59,5 8, ,9 101,2 8,4 152 Rysk+tr Ryssland 4,20 0,31 52,0 7, ,9 100,2 8,4 153 Rysk+tr Ryssland 3,58 0,36 31,2 9, ,4 84,4 8,4 154 Rysk+tr Ryssland 4,01 0,36 56,8 8, ,6 101,1 8,7 155 Rysk+tr Ryssland 4,53 0,31 44,8 8, ,4 86,3 8,4 156 Rysk+tr Ryssland 3,54 0,36 31,2 8, ,6 92,4 8,4 157 Rysk+tr Ryssland 3,70 0,31 27,7 7, ,9 101,4 8,4 158 Rysk+tr Ryssland 3,68 0,35 34,8 8, ,6 91,1 8,4 159 Rysk+tr Ryssland 4,45 0,31 44,5 8, ,9 100,0 8,4 160 Rysk+tr Ryssland 3,88 0,33 44,6 8, ,6 97,2 8,7 161 Rysk+tr Ryssland 3,92 0,33 38,2 8, ,6 91,7 8,4 162 Rysk+tr Ryssland 4,01 0,33 52,6 8, ,6 91,4 8,4 163 Rysk+tr Ryssland 4,46 0,35 38,0 9, ,4 91,2 8,7 164 Rysk+tr Ryssland 4,20 0,33 49,4 7, ,9 92,3 8,0 165 SvOst Andrarum 6,08 0,16 84,7 3, ,1 92,0 4,1 166 SvOst Gettinge 5,17 0,16 76,0 4, ,9 96,0 4,1 167 SvOst Djuraskogsv, 5,93 0,16 81,9 4, ,1 92,0 4,1 168 SvOst Össjö 4,97 0,17 66,8 4, ,6 82,0 4,1 169 SvOst Flaken 5,33 0,16 64,5 4, ,1 93,4 4,1 170 SvOst Bonnarp 5,94 0,17 84,2 4, ,3 89,8 4,1 171 SvOst Oskarström 4,97 0,17 63,8 4, ,7 80,0 4,1 172 SvOst Skårebo 5,64 0,16 67,4 4, ,2 90,0 4,1 173 SvOst Linnebjörke 5,23 0,16 69,3 4, ,1 92,0 4,1 174 SvOst Linnebjörke 5,74 0,15 83,4 3, ,8 98,0 4,1 175 SvOst Linnebjörke 5,56 0,16 73,5 4, ,1 92,0 4,1 176 SvOst Böksholm 5,09 0,16 74,2 4, ,1 92,0 4,1 177 SvOst Klev 6,03 0,17 81,0 4, ,5 84,0 4,1 178 SvOst Källehult 5,79 0,16 73,9 4, ,0 94,0 4,1 179 SvOst Påbo 5,65 0,16 75,8 4, ,2 90,0 4,1 180 SvOst Hagelstorp 5,40 0,16 69,5 4, ,1 92,0 4,1 181 SvOst Marsgölehult 5,41 0,17 75,2 4, ,4 90,0 4,2 182 SvOst Långsten 5,77 0,16 85,2 4, ,3 91,9 4,2 183 SvOst Bergstugan 5,86 0,16 85,7 4, ,3 88,0 4,1 184 SvOst Oxlöhult 4,87 0,16 61,1 4, ,1 92,0 4,1 4 Bilaga 2-4
24 Bilaga 2:5. Sortvisa skattade medelvärden och dess medelfel (SE) i försök 1058 Sund. Id Grupp Sort SK(3) (klass) SE H(6) (cm) SE SU(6) (%) SE 121 SvPlt Öhn 444 3,39 0, ,8 60,0 6,4 122 SvPlt Saleby 3,80 0, ,9 70,0 6,4 123 SvPlt Slogstorp 2,79 0, ,5 52,0 6,4 124 SvPlt Runesten 4,15 0, ,3 46,0 6,4 125 SvPlt Maglehem 3,24 0, ,1 56,0 6,4 126 SvPlt Bredinge 2,90 0, ,6 62,0 6,4 127 OstPlt PL5/Sakiai 1,92 0, ,2 66,0 6,4 128 OstPlt PL6/Panevezys 1,76 0, ,9 59,4 6,4 129 OstPlt Glubokoye 2,44 0, ,9 70,0 6,4 130 OstPlt Remte 2,18 0, ,8 60,0 6,4 131 OstPlt Sunazi 2,42 0, ,4 64,0 6,4 132 OstPlt Katvari 3,11 0, ,1 69,7 6,4 133 SvBest Ängelsfors 3,69 0, ,4 79,8 6,4 134 SvBest Laxarby 4,25 0, ,4 78,0 6,4 135 SvBest Bollebygd 3,79 0, ,2 82,0 6,4 136 SvBest Ramkvilla 3,99 0, ,7 75,2 6,4 137 SvBest Hallaryd 3,19 0, ,3 54,9 6,4 138 SvBest Emmaboda 3,03 0, ,7 73,4 6,4 139 OstBest Rezekne 2,58 0, ,9 70,0 6,4 140 OstBest SD3/Punia36 1,48 0, ,6 62,0 6,4 141 OstBest Ignalina 1,58 0, ,8 50,9 6,4 142 OstBest Trakai 2,03 0, ,0 70,0 6,4 143 OstBest Vitebsk 2,03 0, ,1 69,2 6,4 144 OstBest Minsk 1,56 0, ,6 62,0 6,4 145 OstBest Bialystok 1,62 0, ,3 66,0 6,4 146 OstBest Istebna 2,39 0, ,4 64,0 6,4 147 OstBest Svente 1,91 0, ,8 69,4 7,4 148 OstBest Istra 2,04 0, ,7 75,3 6,4 149 OstBest Rezekne 2,14 0, ,2 66,0 6,4 150 OstBest Rezekne 2,73 0, ,4 64,0 6,4 151 Rysk+tr Ryssland 2,10 0, ,3 63,6 13,6 152 Rysk+tr Ryssland 2,56 0, ,9 68,5 13,0 153 Rysk+tr Ryssland 1,55 0, ,3 57,1 13,0 154 Rysk+tr Ryssland 1,65 0, ,6 83,6 13,0 155 Rysk+tr Ryssland 1,82 0, ,9 65,2 13,0 156 Rysk+tr Ryssland 1,57 0, ,7 80,7 13,6 157 Rysk+tr Ryssland 1,81 0, ,7 74,1 13,0 158 Rysk+tr Ryssland 1,04 0, ,1 50,0 13,0 159 Rysk+tr Ryssland 1,76 0, ,6 83,4 13,0 160 Rysk+tr Ryssland 1,80 0, ,6 77,5 12,5 161 Rysk+tr Ryssland 1,67 0, ,9 70,7 13,6 162 Rysk+tr Ryssland 1,72 0, ,7 75,3 13,0 163 Rysk+tr Ryssland 1,89 0, ,1 52,7 13,6 164 Rysk+tr Ryssland 1,40 0, ,7 67,1 12,5 165 SvOst Andrarum 3,92 0, ,9 70,0 6,4 166 SvOst Gettinge 2,85 0, ,4 78,0 6,4 167 SvOst Djuraskogsv, 3,52 0, ,3 55,4 6,4 168 SvOst Össjö 2,59 0, ,6 52,0 6,4 169 SvOst Flaken 2,89 0, ,5 76,0 6,4 170 SvOst Bonnarp 4,30 0, ,1 68,0 6,4 171 SvOst Oskarström 2,91 0, ,0 48,0 6,4 172 SvOst Skårebo 3,52 0, ,3 54,0 6,4 173 SvOst Linnebjörke 2,67 0, ,3 78,2 6,3 174 SvOst Linnebjörke 3,63 0, ,7 74,0 6,4 175 SvOst Linnebjörke 2,99 0, ,4 78,0 6,4 176 SvOst Böksholm 3,04 0, ,7 74,0 6,4 177 SvOst Klev 3,77 0, ,6 52,0 6,4 178 SvOst Källehult 3,90 0, ,2 66,0 6,4 179 SvOst Påbo 3,30 0, ,3 80,0 6,4 180 SvOst Hagelstorp 3,08 0, ,1 68,0 6,4 181 SvOst Marsgölehult 3,64 0, ,8 51,6 6,5 182 SvOst Långsten 4,23 0, ,4 78,0 6,4 183 SvOst Bergstugan 4,02 0, ,9 71,2 6,4 184 SvOst Oxlöhult 2,39 0, ,1 68,0 6,4 5 Bilaga 2-4
Grankloner under skärm och på hygge
Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut Grankloner under skärm och på hygge försöksbeskrivning och resultat de första två åren i försök S22S9420251 Skyttorp Mats Hannerz Arbetsrapport nr 334 1996 SkogForsk,
Läs merRäkna med frost Om Frostrisk
Räkna med frost Ola Langvall, Mats Hannerz, Urban Nilsson Höstfrost är sällan något problem för gran i södra Sverige. Där är det försommarfrosterna, som slår till under granens skottskjutningsperiod, som
Läs merLokal nr 8. Höreda, Eksjö
Lokal nr 8. Höreda, Eksjö Belägenhet: Försökslokalen ligger strax SV om Höreda samhälle 6-7 km SSV om Eksjö (N-S koord: 6387430, Ö-V koord: 45440, H.ö.h: 5 m). Skogsmarken är en frisk sandig-moig morän
Läs merResultat från granförsök 1322 Sjundekvill
Bo Karlsson 2011-04-18 Resultat från granförsök 1322 Sjundekvill EFTER REVISION HÖSTEN 2010 1 Material Försök S21F9921322 är ett demonstrationsförsök med gran på Södra Skogsägarnas fastighet Sjundekvill
Läs merFöryngring av brända hyggen i Norrland med hänsyn till snytbagge slutresultat
Nr 483 2001 Föryngring av brända hyggen i Norrland med hänsyn till snytbagge slutresultat Henrik von Hofsten & Jan Weslien Uppsala Science Park, SE 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 skogforsk@skogforsk.se
Läs merMisslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport
Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer
Läs merBlomningsstimulering i praktisk skala för ökad produktion av kott och pollen Resultat från försök i plantage 123 Klocke
Nr 495 2002 Blomningsstimulering i praktisk skala för ökad produktion av kott och pollen Resultat från försök i plantage 123 Klocke Curt Almqvist & Mats Eriksson Uppsala Science Park, SE 751 83 UPPSALA
Läs merDjurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion
C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets
Läs merTillväxt och skador hos provenienser av svartgran
Nr 497 22 Tillväxt och skador hos provenienser av svartgran Försök i Salsta och Andersbo efter 9 1 säsonger Mats Hannerz Uppsala Science Park, SE 751 83 UPPSALA Tel: 18-18 85 Fax: 18-18 86 skogforsk@skogforsk.se
Läs merNordGen Skog temadag 12 mars 2009
Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Karin Johansson 2009-03-17 NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Ökad skogsproduktion nya kundkrav, nya plantor och ny teknik? Introduktion Dagen, som lockade närmare
Läs merTILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN
TILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN Karin Johansson Institutionen för Sydsvensk Skogsvetenskap SLU, Alnarp INLEDNING Beroende på specifika problem som kan uppstå på planteringsplatsen
Läs merUthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel
Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU magnus.halling@slu.se SAMMANFATTNING Målsättningen med projektet var
Läs merPrislista. Skogsplantor våren 2016
lista Skogsplantor våren 2016 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäsongen 2016. Täckrotsplantorna levereras ofrysta i odlingskasett, och lagras på bevattnad
Läs merHur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige.
Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige. Fokus på plantering, vilket utförs på 74% av föryngringsytan.
Läs merHavtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik
HAVTORN DEMONSTRATIONSODLING PÅ TORSLUNDA 2001 AV INGRID BJÖRKLUND,TORSLUNDA FÖRSÖKSSTATION, SLU Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik Havtornsodlingen på Torslunda försöksstation planterades
Läs merSkogsskador i Region Nord året 2013
Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,
Läs merG r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g
1 1 (12) Dokumentet upprättat 120115 Beteckning Tjänsteställe, handläggare Senast uppdaterat Er beteckning Södra Skog/Miljö-Kvalitet Gustaf Aulén 120331 Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar
Läs merPraktisk provning av Ekoskär och släckt kalk
Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk Årsrapport 2005 SBU projektkod 2005-1-2-929 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i
Läs merGRANPROVENIENSFÖRSÖKET I HARG, REVISION 1995
Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut GRANPROVENIENSFÖRSÖKET I HARG, REVISION 1995 Johan Sonesson Arbetsrapport nr 297 1995 SkogForsk, Glunten, 751 83 UPPSALA Tel: 018-188500 Fax: 018-188600 Serien
Läs merKonsekvenser av indelningar i områden för redovisning av försök i svensk sortprovning. Johannes Forkman, Saeid Amiri and Dietrich von Rosen
Konsekvenser av indelningar i områden för redovisning av försök i svensk sortprovning Johannes Forkman, Saeid Amiri and Dietrich von Rosen Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) Department of
Läs merPLANTAKTUELLT Nr 2 2011 1. Plantaktuellt. Skogforsk NR. 2 2011
PLANTAKTUELLT Nr 2 211 1 Plantaktuellt Skogforsk NR. 2 211 2 PLANTAKTUELLT Nr 2 211 Ovan. Såddpucken består av sammanpressad torv med ett frö. Den är ca två cm hög och väger ca 2 g. Puckens övre del är
Läs merSkog på åker. HS Skaraborg rapport nr 1/06. Olle Ahlberg Malin Ljungné Per-Ove Persson
Skog på åker 2006 HS Skaraborg rapport nr 1/06 Olle Ahlberg Malin Ljungné Per-Ove Persson 1 Utvärdering av Hushållningssällskapets försöks planteringar Etablerings- och tillväxtförsök på Hushållningssällskapets
Läs merPilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015
Pilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015 Stefan Eriksson, Ann-Britt Karlsson & Kristina Wallertz Rapport/Report 13 Asa 2016 Pilotstudie för att kartlägga förekomsten
Läs merProveniensskillnader i fem klontester med gran i Mellansverige
Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut Proveniensskillnader i fem klontester med gran i Mellansverige Johan Sonesson 1996 Arbetsrapport nr 3 SkogForsk, Glunten, 751 83 UPPSALA Tel: 18-18 85 Fax: 18-18
Läs merMajs. Tabell 1. Skörd kg ts/ha 2013. L6-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Majs Activate har den högsta stärkelsehalten i Mellansverige. Artist och Activate
Läs merHärdighet hos granplantagematerial i södra Sverige resultat från en pilotstudie
Nr 417 1999 Härdighet hos granplantagematerial i södra Sverige resultat från en pilotstudie Karl-Anders Högberg Science Park, SE 71 8 UPPSALA Tel: 18-18 8 Fax: 18-18 86 skogforsk@skogforsk.se http://www.skogforsk.se
Läs merFrystestning av sydsvenskt granplantagematerial
Nr 53 Frystestning av sydsvenskt granplantagematerial Karl-Anders Högberg Uppsala Science Park, SE 751 3 UPPSALA Tel: 1-1 5 Fax: 1-1 skogforsk@skogforsk.se http://www.skogforsk.se Omslag: Frystestade plantor
Läs merSVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Mekaniska snytbaggeskydd för täckrotsplantor, anlagt 2001 -slutrapport Magnus Petersson Kristina Wallertz TPS - beläggningsskydd KANT - barriärskydd Rapport nr 1-2004 Sveriges
Läs merMaskinell markberedning av skogsmark är inte längre nödvändig
Miljöminister Andreas Carlgren Kopia till Skogsstyrelsens ledning, Sveaskogs Styrelsen, Professor Anders Lindroth Lundsuniversitet, Samernas Riksförbund, Sametinget, Riksantikvarien. Media. Maskinell markberedning
Läs merIngivarenkäten 2002 - SKM Analys av vad som påverkar SKM-ingivarnas förtroende för Kronofogdemyndigheten och nöjdhet med myndighetens service
NFO Infratest Ingivarenkäten 2002 - SKM Analys av vad som påverkar SKM-ingivarnas förtroende för Kronofogdemyndigheten och nöjdhet med myndighetens service Jonas Persson Information om ingivarenkäten 2002
Läs merStorskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge - preliminära resultat efter ett år
Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark Magnus Petersson, 2007-02-05 Storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge - preliminära resultat efter ett år Förord Forskningsprogrammet System
Läs merStatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:3 Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete [Skriv text] Konsult och Service, Utredning och Statistik
Läs merSammanställning av tillgångar, produktion och förbrukning av trädbränslen
Nr 370 1997 Sammanställning av tillgångar, produktion och förbrukning av trädbränslen Staffan Mattsson SkogForsk, Glunten, 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 skogforsk@skogforsk.se http://www.skogforsk.se
Läs merFrämmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef
Främmande trädslag på Sveaskog Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef Sveaskogs markinnehav Finns i hela Sverige 3,3 milj. ha produktiv skogsmark 20% naturvård All vår skog är FSCcertifierad Trädslagsfördelning
Läs merRapport 3 2015. Vegetativt förökat skogsodlingsmaterial. Sanna Black-Samuelsson
Rapport 3 2015 Vegetativt förökat skogsodlingsmaterial Sanna Black-Samuelsson Skogsstyrelsen, April 2015 Författare Sanna Black-Samuelsson Projektgrupp Jonas Bergquist Johan Nitare Jörgen Ringagård Dan
Läs merFörord. Alnarp Juni 2003. Henrik Carlsson
Förord Detta examensarbete ingår i mitt tredje år på Skogsingenjörsprogrammet 00/03. Arbetet omfattar 10 poäng. Beställaren av examensarbetet är Skogsvårdsstyrelsen i Västervik tillsammans med Institutionen
Läs merEfterbehandling av torvtäkter
Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt
Läs merMINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson
MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar
Läs merPM NÄTAVGIFTER Sammanfattning.
PM NÄTAVGIFTER Uppdragsansvarig Anna Werner Mobil +46 (0)768184915 Fax +46 105050010 anna.werner@afconsult.com Datum Referens 2013-12-10 587822-2 (2a) Villaägarna Jakob Eliasson jakob.eliasson@villaagarna.se
Läs merHur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?
Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende
Läs merRedovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman
Ekologisk sortprovning av höstvinterpotatis Sommaren 2011 genomfördes fem ekologiska potatisförsök. Försöksplatserna var ungefär desamma som 2010, d v s två försök i Skåne, inte så långt från varandra,
Läs merSkogsplantor våren 2015
Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor för våren 2015 Alla gran- tall- lärk- och björkplantor i ordinarie sortiment odlas av för sydsvenska förhållanden genetiskt bästa frö = plantagefrö. Alla våra producenter
Läs merDet livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011
Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står
Läs mer2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
Läs merProvköp hos ombud/affärspartners
Provköp hos ombud/affärspartners Info Version 1 Url http://com.mercell.com/permalink/30222594.aspx Tender type Tender Publish date 9/23/2011 9:33 AM Bid due date 11/3/2011 4:00 PM Change date 9/22/2011
Läs merUpplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport
Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Maj 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning
Läs merRedovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?
Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om bidrag till anläggning av skog på områden med stormfälld skog; SFS 2006:171 Utkom från trycket den 21 mars 2006 utfärdad den 9 mars 2006. Regeringen föreskriver
Läs merNina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:
Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Heimir tillträde sin befattning som anställd på halvtid 1. januari
Läs merFödoval hos kronhjort. Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003
Födoval hos kronhjort Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003 Göran Bergqvist, SVA Ove Fransson, DI Egen Skog Jonnie Friberg,
Läs merFolkhälsa. Maria Danielsson
Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är
Läs merBibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk
Läs merMH SOM HJÄLPMEDEL I HUNDAVELN
MH SOM HJÄLPMEDEL I HUNDAVELN PER-ERIK SUNDGREN Avd. för smådjursavel Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7023, 750 07 Uppsala BAKGRUND En tidigare redovisning av ärftlig variation i Svenska Brukshundsklubbens
Läs merÄlgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning av bl.a. hur
Läs merÅrsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011
Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011 Wiebke Neumann, Göran Ericsson, Holger Dettki, Roger Bergström, Kenth Nilsson, Eric Andersson, Åke Nordström Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen
Läs merSlutsatser av Digitalt projekt 2010 2011
Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2011-08-10 Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011 1. Inledning Med
Läs merBetning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,
Läs merAttraktionsindex Sölvesborg. Skapat av: Per Ekman Tendensor AB Gröndalsvägen 19b 392 36 Kalmar Tel: 0480-40 38 60 e-post: per.ekman@tendensor.
Attraktionsindex Sölvesborg Dokumenttyp: Slutrapport Skapat av: Per Ekman Tendensor AB Gröndalsvägen 19b 392 36 Kalmar Tel: 0480-40 38 60 e-post: per.ekman@tendensor.se Datum: 29 april, 2010 Innehåll Information
Läs merArkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10
Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport
Läs merUnghästprojektet på Wången 2010-2012
Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder
Läs merEkonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?
REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler
Läs merAnalys av kompetensutvecklingen
Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller
Läs merKontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7
PM 1(19) Datum 2013-03-05 Enheten för geografisk information Lennart Svensson lennart.svensson@skogsstyrelsen.se Tfn 26131 Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7 Innehåll
Läs merFrågor och svar om de nya EU-förordningarna som rör skogsodlingsmaterial
Information 1(5) Datum 2013-06-12 Diarienr 2013/1615 Enheten för lag och områdesskydd Sanna Black-Samuelsson sanna.black-samuelsson@skogsstyrelsen.se Tfn 018-27 88 23 Frågor och svar om de nya EU-förordningarna
Läs merTidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61
Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår
Läs merArbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner
Linköpings kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2010:14 Arbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner Den totala arbetslösheten 1996-2009 (inklusive personer i program med aktivitetsstöd) har varierat
Läs merSå blir hampa ett effektivt bränsle
Så blir hampa ett effektivt bränsle Michael Finell SLU, Biomassateknologi & Kemi Umeå 1 Finansiär Detta projekt Produktion och karakterisering av hampa som råvara för fasta biobränslen är finansierat av
Läs merUndersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador
Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Bakgrund och metod Tamdjursägare som drabbas av rovdjurangrepp upplever av naturliga skäl ofta situationen som
Läs merMål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen
sid 1 (5) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Natur- och parkenheten 2012-12-14 Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen Karlstads kommuns skogsinnehav är indelat i två
Läs merEtt barn av virkessvackan
PLANTaktuellt NR 3 2004 Foto: Nils Jerling En frostlänt torvmark där nästan allt utom svartgranen frusit bort. Ett exempel som visar att trädslaget kan ha en nisch i svenskt skogsbruk I detta nummer Svartgran
Läs merGrönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2015
1 2016-02-19 Södra Skog Miljöavdelningen Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2015 1. Inledning Södra gör varje år ett Grönt bokslut. Interna revisorer kontrollerar då hur drygt 150 slutavverkningar
Läs merKLONING En kopiator för levande varelser?
KLONING En kopiator för levande varelser? Hade man utsett Årets djur 997, skulle Dolly utan tvekan stått vinnare! Dolly är ett skotskt får du ser på bilden. Men Dolly är inget vanligt får. Hon är en klon
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merInformation om SKK:s index för HD och ED
Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar
Läs merUtökad förvaltningsberättelse Europeiska Skogsfonden 1 AB 2011 Verksamheten Företagets verksamhet är att investera i, äga och förvalta skogsfastigheter inom EU. Detta är bolagets tredje verksamhetsår.
Läs merTryck: Tryckeribolaget, Sundsvall Layout: Mia Boman
Verksamheten 2009 Tryck: Tryckeribolaget, Sundsvall Layout: Mia Boman 3 FoU-inriktning Norrskogs forskningsstiftelse har sedan starten 1996 gett företräde till projekt som skulle bidra till att uppfylla
Läs merMikaela Petersson Handledare: Kristina Blennow
Skiljer sig riskuppfattningen och riskhanteringen mellan kvinnliga och manliga privata skogsägare? en enkätundersökning bland privata skogsägare i Sverige. Is there a difference in Risk Perception and
Läs merProblem i navelregionen hos växande grisar
Pigrapport nr 53 Januari 2013 Problem i navelregionen hos växande grisar Petra Mattsson, Svenska Pig, petra.mattsson@svenskapig.se Gunnar Johansson, Svenska Djurhälsovården, gunnar.johansson@svdhv.org
Läs merAVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla
AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla Beskrivning av rasens historiska bakgrund och utveckling Den strävhåriga vizslan har samma bakgrund som den korthåriga fram till 1920-talet. Vizslans ursprung
Läs merBeställning och mottagning av utplanteringsväxter
nr 10 mars 2011 information till församlingar, samfälligheter och stift från svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och från kyrkokansliet Beställning och mottagning av utplanteringsväxter Detta Observera
Läs merSIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov 2006. Rapport. Dok.nr 1514788. Stockholm 2006-06-17. Ingemar Boklund
SIFO Research International TYA Arbetskraftsbehov 2006 Rapport Dok.nr 1514788 Stockholm 2006-06-17 SIFO Research International Ingemar Boklund 0. UNDERSÖKNINGEN I KORTHET Sifo har genomfört en enkätundersökning
Läs merSälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Läs merVit- och rödklöver i två- och treskördesystem
Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver
Läs merEffekter på planteringsresultat vid olika lagringstid på planteringsobjektet
Nr 5 Effekter på planteringsresultat vid olika lagringstid på planteringsobjektet Karl-Anders Högberg Uppsala Science Park, SE 75 8 UPPSALA Tel: 8-8 85 Fax: 8-8 8 skogforsk@skogforsk.se http://www.skogforsk.se
Läs merINTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET. Undersökning bland universitets- och högskolelärare
INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET Undersökning bland universitets- och högskolelärare Projektnummer 1517352 Stockholm 2008-06-16 Ingemar Boklund UNDERSÖKNING BLAND UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLELÄRARE 1. Uppdraget
Läs merReferenshägn. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Referenshägn Version 1.0
Referenshägn Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning Referenshägn Version 1.0 Författare Jonas Bergquist, Skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen, jonas.bergquist@skogsstyrelsen.se
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs merHäckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren
Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.
Läs merRAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna
Läs mer1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3
Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 2. Frågeställning. 3 3. Metod.. 3 3.1 Tillförda näringsämnen till Hofgårdens
Läs merArkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13
Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun
Läs merrapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
Läs merBlandade problem från väg- och vattenbyggnad
Blandade problem från väg- och vattenbyggnad Sannolikhetsteori (Kapitel 1 7) V1. Vid en undersökning av bostadsförhållanden finner man att av 300 lägenheter har 240 bad (och dusch) medan 60 har enbart
Läs merResults 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson
esearch Results 11 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats
Läs merCykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2001
VTI notat 16 2 VTI notat 16-2 Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 1 Resultat från VTIs observationsstudie år 1 25 15 Nationella "Hjälmkampanjer" Svenska Cykelhjälmsgruppen "Nationellt Trafiksäkerhetsprogram"
Läs merDnr. U2008/5466/SAM 2007-02-12
Dnr. U2008/5466/SAM PM 2007-02-12 Utbildningsdepartementet SAM, analysfunktionen Mats Björnsson Telefon 08-405 15 15 E-post mats.bjornsson@education.ministry.se 37 internationella kunskapsmätningar under
Läs mer