Bioenergi och hållbarhet Örebro

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125. anna.lundborg@energimyndigheten.se"

Martin Lind
för 8 år sedan
Visningar:

1 Bioenergi och hållbarhet Örebro

2 Läget är bekymmersamt Klimatproblem (fossila bränslen, avskogning) Världens energiförsörjning är 80 % fossil Växande befolkning, flera snabbt växande ekonomier ökad användning av energi och råvaror Ingen patentlösning, alla åtgärder behövs Skogrika länder har stora biobränsleresurser, men det handlar inte om avskogning Hållbart brukande

ökad användning av energi och råvaror Ingen patentlösning, alla åtgärder behövs

3 Skogen är den stora bränsleproducenten, och det går att öka uttaget Skogsbränslepotentialer enligt SKA08 Avser total grot, minskar efter avdrag för ekologi, ekonomi osv

4 Jämställda (?) mål i skogsbruket, produktion OCH miljö enl SVL Produktionsmål: Viktigt för klimat, och för ett samhälle som baseras på förnybar råvara Miljömål: Levande skogar, generell hänsyn, undanta arealer Motsatsförhållande mellan produktion och miljö? Eller kan man se ökad produktion som en miljöåtgärd? Ha kakan kvar och äta upp den = hållbart brukande Kan man öka produktionen på ett hållbart sätt?

samhälle som baseras på förnybar råvara Miljömål: Levande skogar, generell hänsyn, undanta arealer

5 Om Energimyndigheten Energimyndigheten verkar inom olika samhällssektorer för att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Energi-FUD är en av flera aktiviteter. Bioenergi, biobränsle, är ett av 6 prioriterade områden Genom åren har vi haft många forskningsprogram om biobränsleproduktion, miljöhänsyn och hållbarhet

energiförsörjning. Energi-FUD är en av flera aktiviteter.

6 Röda tråden i Energimyndighetens bio-fou Bränsletillförsel Skogsskötsel, odling av energigrödor Skörd och logistik Bränsleegenskaper, förädling Pelletering, briketter Lagring, bränslekvalitet Användning Låga emissioner, svåra bränslen, effektiva system Miljö och hållbarhet Mark, vatten, skogsproduktion, biodiversitet, LCA, klimatnytta, effektiv resursanvändning

Lagring, bränslekvalitet Användning Låga emissioner, svåra bränslen, effektiva system

7 Skogsbränsle, skogsskötsel, miljö, resultat från många års forskning Det är möjligt att öka bränsleuttaget ur skogen även om tekniska, ekonomiska och miljömässiga restriktioner räknats bort Tillväxteffekter av grotuttag men det går att kompensera Skogsskötsel för ökad biomassaproduktion (lövträd, gödsling, skötsel av röjningsskog mm) nya möjligheter, fortsatt FoU behövs Näringsbalanser, försurning, aska långtidsförsök, modellering Stubbskörd kolförluster i mark kompenseras av ökad trädtillväxt? Mindre rotröta, kanske ökad tillväxt. Hg-problem? Gödsling positivt för kolbalans, risk för lustgas liten om man gör rätt Biodiversitet: Död ved viktig för många arter. Men uttag av grot bedöms acceptabelt. Troligen viss andel av granstubbar. Skogsbrukets naturhänsyn viktigare. Syntesgrupp: Johnny de Jong, Henrik von Stedingk, CBM, Gustaf Egnell, Bengt Olsson, Håkan Berglund, SLU, Cecilia Akselsson, LU

försurning, aska långtidsförsök, modellering Stubbskörd kolförluster i mark kompenseras av ökad trädtillväxt? Mindre rotröta, kanske ökad tillväxt. Hg-problem?

8 Skogsbränsle och biologisk mångfald? Foto Jörgen Rudolphi Avverkningsrester från gran OK, men lämna mer av grot från lövträd Många arter lever i stubbar, men få rödlistade i granstubbar. Grot och stubbar är en energiresurs i ekosystemet, ta inte ut allt. Analysera och planera på landskapsnivå Viktigast är hur det vanliga skogsbruket sköter naturhänsynen Naturvårdsgallring, t ex ekprojektet! Foto Pär Aronsson Foto Frank Götmark

stubbar, men få rödlistade i granstubbar.

9 Skogsskötsel för mer biobränsle - gamla och nygamla sätt Behovsanpassad gödsling, BAG, ungskog Ökat uttag av biomassa i röjning och första gallring Stubbskörd Ökad tillväxt i skogen genom aktiv skötsel och nyttjande av förädlat material, inklusive främmande trädslag där så är lämpligt (och tillåtet) En ny roll för lövträden? Foto Pär Aronsson

tillväxt i skogen genom aktiv skötsel och nyttjande av förädlat material, inklusive

10 Exempel klimatnytta av behovsanpassad gödsling Biomassan substituerar byggmaterial och fossila bränslen (c) shows net substitution benefits of wood product use assuming coal reference fuel, with deductions made for N2O, CH4 and fossil CO2 emissions Källa: Sathre, R., Gustavsson, L. & Bergh J Primary energy and greenhouse gas implications of increasing biomass production through forest fertilization. Biomass and bioenergy

N2O, CH4 and fossil CO2 emissions Källa: Sathre, R., Gustavsson, L. & Bergh J. 2010.

11 Detta vet vi om skog, skogsbränsle och klimat Energiinsatsen för skörd, flisning, transport motsvarar 2-5 % av levererat bränsle. Bättre än för kol och olja. Bränsleuttag kan ge lite lägre tillväxt nästa skogsgeneration. Kan motverkas med skötselåtgärder. Klimatnyttan av avverkningsrester är långsam, kan räknas hem först när de annars skulle ha brutits ned i skogen. 20 år för grot, längre för stubbar. Viktigt hålla skogen i god tillväxt och full med träd, extra utglesningar = förlust av kol och fotosynteskapacitet. Gödsling ger mer kol i skogen som kan skördas och ersätta fossila bränslen och energikrävande material. Gödsling ger inte mer lustgas om man gör rätt Växande skog tar upp mest kol. Avverkning = kolförlust, men ger förnybar råvara åt samhället, och plats åt ny skog med högt kolupptag Världens energimix innehåller ca 80 % fossila bränslen

Klimatnyttan av avverkningsrester är långsam, kan räknas hem först när de annars skulle ha brutits ned i skogen. 20 år för grot, längre för stubbar.

12 Gammal skog vs produktionsskog Att behålla träden ger hög klimatnytta initialt, lägre på sikt. Det finns många bra skäl att spara skog, men klimatnytta är inte det största (snarare bonus) Aktivt skogsbruk med cykler av tillväxt och skörd ger högre upptag av CO2, och förnybar råvara och bränsle som ersätter fossila råvaror. Klimatnyttan är långsiktig. Antingen-eller-diskussion leder ingenstans, vi behöver både förnybara råvaror och gammelskog, både kortsiktig och långsiktig klimatnytta.

av tillväxt och skörd ger högre upptag av CO2, och förnybar råvara och bränsle som ersätter fossila råvaror.

13 Bioenergi och miljömålen Klimat Försurning Övergödning Vatten Biodiversitet Giftfri miljö Odlingslandskap Risk / nytta Stor nytta, men Grotuttag, aska Gödsling Grotuttag Vegetationsfilter Gödsling, markstörning Förlust av död ved. Perenna energigrödor. Naturvårdsgallring Aska Salix Salix Salix Åtgärd Undvik motverkande effekter, koll på GHG Kompensera med aska Anpassa Anpassa Skogsbrukets naturhänsyn, spara död ved, löv-grot Koll på askan. Rena mark med Salix (Cd) Anpassa

14 Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att inte använda skogsbränsle? Möjliga åtgärder Effektivisering CCS och kärnkraft Förnybar energi Gas ersätter kol Nya perfekta energikällor??? Alla åtgärder behövs! Bioenergi kommer att behövas!

Möjliga åtgärder Effektivisering CCS och kärnkraft Förnybar energi

15 Vi lär oss mer om mer om biobränslen och klimat, men hur ska man förhålla sig till den kunskapen? Det finns bra biobränslen (hög och snabb klimatnytta, t ex Salix), bra men långsamma (ex grot) samt en del som ger relativt låg klimatnytta Alla åtgärder behövs, inte minst energieffektivisering och förnybar energi. Även med kärnkraft och CCS är det en utmaning att kraftigt minska de fossila bränslena Kan vara intressant att prioritera snabba biobränslen med hög klimatnytta. Men bränslen med hög fast långsam klimatnytta behövs också. Bioenergin måste klara miljökrav, men vi måste se till helheten och kunna göra avvägningar.

behövs, inte minst energieffektivisering och förnybar energi.

16 Bioenergi eller vad då? Slutsats: det behövs mycket bioenergi, och all bioenergi man avstår ifrån t ex av miljöskäl innebär att någonstans i systemet så fortsätter någon annan att elda kol. Vi måste lära oss att alltid ha den avvägningen för ögonen när vi diskuterar miljörestriktioner på förnybar energi.

ex av miljöskäl innebär att någonstans i systemet så fortsätter någon annan

17 EUs hållbarhetskriterier, välment men Syfte bl a att undvika oönskade effekter av ny markanvändning, t ex på biodiversitet och kolbalanser Gäller biodrivmedel och biovätskor. Måste uppfyllas för att få tillgodoräknas inom EUs åtagande, och för skattebefrielser mm Krav på klimatnytta (35 % i början, senare högre) i LCA-perspektiv Införlivas i svensk lag Energimyndigheten ansvarig. Omfattande byråkrati Ännu inga krav på fasta biobränslen, men det kan komma. För svenska fasta biobränslen är nationella miljömål och regler mer relevanta F.n. viss oro att kriterierna ger suboptimeringar Markanvändningskrav, bl a Skydd av områden med hög biologisk mångfald Naturskogar (Primary forest and other wooded land) Formellt skyddade områden (reservat m.m.) Gräsmarker (naturliga och icke naturliga) Skydd av områden med höga kolförråd Våtmark Kontinuerligt beskogade områden Torvmarker Vissa undantag gäller för avfall och vissa restprodukter

Energimyndigheten ansvarig. Omfattande byråkrati Ännu inga krav på fasta biobränslen, men det kan komma. För svenska fasta biobränslen är nationella miljömål och regler mer relevanta F.n. viss oro

Relevanta dokument

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att