Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet RÄCKER NATUREN TILL ALLA?
|
|
- Lena Hedlund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet RÄCKER NATUREN TILL ALLA?
2 Räcker naturen till allt vi vill ha den till? (bildkälla: Future Forests)
3 Biomaterial Bioenergi Skogsprodukter Rennäring Biologisk mångfald Bär, svamp Rent vatten Klimatnytta Rekreation
4 Åsikterna om vad skogen ska användas till är många
5 1. Skogens klimatnytta + Minskat utsläpp av växthusgaser Kollagring Lägre intensitet Skogsbruk + Biologisk mångfald Högre + intensitet Kolutbyte -
6 Skogens klimatnytta + Minskat utsläpp av växthusgaser Kollagring Lägre intensitet Skogsbruk + Rennäring Högre + intensitet Kolutbyte -
7 Skogens klimatnytta + Minskat utsläpp av växthusgaser Kollagring Lägre intensitet Skogsbruk - Arbetstillfällen Högre + intensitet Kolutbyte +
8 European Forest Sector Outlook Study II Konsekvenser av olika prioriteringar (ökad kollagring, ökat skydd, ökad bioenergi) Hur mycket kol kan man lagra givet olika mål? Hur mycket biomassa kan man skörda givet olika mål?
9 Hållbarhetsdilemma: hur gör man ett vägval?
10 2. Rennäring och skogsbruk Vinterdieten kan bestå av upp 8ll 80% lav Marklavar (Cladina, Cetraria) grävs upp genom snön Hänglavar (Bryoria, Alectoria mfl) vik8ga när snö- förhållandena gör det omöjligt aa gräva Flaskhalsen
11 Skogsbruk Tidigt skogsbruk Idag Småskalig industri Storskalig industri Plockhuggning, exploatering Kalhyggen, markberedning, gödsling, plantering Gamla, öppna skogar Unga, täta skogar (Kivinen et al. 2009)
12 Landskapsförändringar 1895 Södra Norrbotten, ca ha
13 1925
14 1936
15 1960
16
17 Skattade effekter på betesmark Potentiellt bra betesmark (% av området) Plockhuggning Kalhyggen Markberedning Täta ungskogar Minskningar i marklavar Fragmentering av gammelskog Homogenisering av skogsbestånd (Berg et al. 2008)
18 Förlust av vinterbete har hänt över hela renskötselområdet 25 LAVRIKA SKOGAR Andelen lavmark (%) Norrbotten Västerbotten Jämtland Andelen lavrika skogsytor har minskat med ca. 50 % från 1950-talet till 1990-talet (Riksskogstaxeringen) (Sandström et al. 2006)
19 Skogsbrukets påverkan på renbetet Kalhuggning Marklavar Hänglavar Renskötsel Rekommendationer Skuggning av avverkningsrester Förlust av habitat Förlust av bete Avverkningsrester förhindrar grävning Ta bort avverkningsrester Lämna kvar träd Markberedning Minskning Förlust av bete Skonsam markberedning Hyggesbränning Långtidseffekt: + i ristyp - I lavtyp Förlust eller ökning av bete Bränn ristyper för att återställa bete Gödsling Minskad lavmängd Förlust av bete Gödsla inte betesmarker Ungskogar Täta Minskad lavtillväxt Svårt att bedriva renskötsel Röjning, gallring Ökat ljusinsläpp Ökat ljusinsläpp Ökning av lavtillväxt Röj Undvik contorta Fragmentering av gammelskogar Förlust av habitat Svårt med spridning Förlust av bete Bevara gammal skog Landskapsperspektiv!
20 Skogsbruk på rennäringens villkor
21 Skogsbruksstrategier Rennäringsanpassat skogsbruk (enligt SSR) Ökad plantering över fröföryngring Ökat fokus på tall över gran Minskad markberedning Ökad röjning Längre rotationsperiod (30%) Ingen stubbskörd Ingen gödsling
22 Forts. Ca 20% lägre avverkning i rennäringsscenariot än i skogsbruksscenariot (Horstkotte et al. 2013)
23 Vems bild är det som gäller? Skogsbruket har negativa effekter på rennäringen Rennäringen har negativa effekter på skogsbruket 25 Andelen lavmark (%) Norrbotten Västerbotten Jämtland
24 Hållbarhetsdilemma: vilken verksamhet är normerande?
25 Hur hanterar man avvägningar mellan olika mål?, Vems syn på hållbarhet gäller? + Vetenskaplig osäkerhet Olika värderingar = Wicked problems
26 Några typiska drag för ett wicked problem : Det finns inga enkla lösningar där alla intressenter är nöjda, eller ens håller med om vad problemet är; Lösningen beror på hur man formulerar problemen Problemen blir aldrig slutgiltigt lösta (eftersom omvärlden förändrar sig hela tiden); Problemen har inga rätt eller fel lösningar, bara sådana som är bättre eller sämre; Det finns inget objektivt sätt att mäta framgång på; Problem och lösningar har ofta en stark moralisk eller politisk dimension.
27 Exempel på wicked problems Klassiska exempel: ekonomi, miljö och politik Hanteringen kräver att många måste förändra sitt mindset och beteende Klimatförändringar Sjuk- och hälsovård Energisystem Social orättvisa Super wicked problems (ex. klimatförändringar, hållbarhet) Tiden för att hitta en lösning håller på att ta slut Det saknas en central maktstruktur De som försöker lösa problemen orsakar dem också Kortsiktighet dominerar över långsiktighet
28
29 Wicked problems kan inte lösas, de kan bara hanteras. Man måste hitta alternativ/ kompromisser som folk kan leva med.
30 Hur kan man hantera wicked problems? Auktoritärt (t ex domstol, myndighet) Ø Någon(några) bestämmer + Minskar komplexiteten - Alla perspektiv kommer inte till tals Konkurrens (t ex politiska processer) Ø Olika sidor ställs mot varandra + Tydlighet i olika åsikter - Konfrontation, gemensamt lärande försvåras Samarbete, dialog Ø Engagera alla intressenter, gemensam lösning + Helhet, legitimitet - Deltagande, representation, kostnad
31 Dialoger Dialogprocesser Gemensamt lärande Deltagandeprocesser Deliberativ demokrati + Gemensamt lärande, förstå de andras synpunkter - Vem får sitta med vid bordet?, Kostnader
32 Lokala samförståndslösningar Lokala samförståndslösningar mycket enklare än samhälleliga intressekonflikter! Personligt engagemang Socialt kitt Men! Det krävs ett mandat för att faktiskt kunna påverka besluten Samhälleliga intressekonflikter (t ex nationell nivå) är mycket svårare
33 Räcker naturen till allt vi vill ha den till? Nej! Naturen (marken, planeten) är begränsande Man kan inte både äta sin kaka och ha den kvar Buy land, they are not making it anymore Mark Twain Vi måste ibland välja väg Vi måste hitta lösningar, metoder och processer vi kan leva med Hur gör vi det?
Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet. Dialogprocesser hur och varför?
Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Dialogprocesser hur och varför? Varför dialogprocesser? + Osäkerhet Olika värderingar = Wicked problems Några typiska drag för ett wicked problem
Läs merenergi-, klimat- och miljömålen på värmemarknaden
Målen energi-, klimat- och miljömålen på värmemarknaden Mål om hållbar utveckling - I vilken utsträckning har aktörerna på värmemarknaden energi-, miljö- och klimatmål? Fastighetsbolag Energi /fjärrvärmebolag
Läs merEtt renskötselanpassat skogsbruk. Foto: Inger Hellman
Ett renskötselanpassat skogsbruk Foto: Inger Hellman Ett renskötselanpassat skogsbruk Följande åtgärder, som utvecklas i denna policy, är viktiga för att utveckla förhållandet mellan rennäring och skogsbruk:
Läs merSkogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat
Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt
Läs merFuture Forests: Forskning, Fakta, Fantasi
Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi Urban Nilsson Sydsvensk skogsvetenskap Alnarp Future forests Biodiversitet Idéer, värderingar och intressen Mark och vatten Samverkan och konflikt I framtidens
Läs merEkonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid?
Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid? Vilken roll spelar dessa frågor? I vilken ordning uppmärksammas
Läs merSkogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt
Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens
Läs mer- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.
Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser
Läs merBo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig
Fyra (prel.) aktörsscenarier Fyra olika sätt för värmemarknadens aktörer att hantera de sammansatta och komplexa problem som en hållbar utveckling innebär. Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig 2016-04-05
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs merMål och målkonflikter; hyresgäster - fastighetsbolag - leverantörer. Kjerstin Ludvig 2015-12-09
Mål och målkonflikter; hyresgäster - fastighetsbolag - leverantörer Kjerstin Ludvig 2015-12-09 Varför är målen intressanta? Målen representerar fokusområden Många aktörer är nära sammanlänkade (t.o.m.
Läs merVilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?
Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av
Läs merEn svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna
En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens
Läs merRIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV
RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV Skogsområde vid kyrkan i Morjärv/2012 BAKGRUND OCH SYFTE Kalix kommuns totala skogsinnehav omfattar 543,9 ha, varav produktiv skogsmark närmare
Läs merProduktionshöjande åtgärder
Produktionshöjande åtgärder Vad finns i verktygslådan? Undvika skador Föryngring Trädslagsval Förädlat material Konventionell gödsling Dikning/dikesrensning Röjning Gallring Slutavverkningstidpunkt Årlig
Läs merSkog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring
Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens
Läs merSkogsägares drivkrafter för klimatanpassning
Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte
Läs merSCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2
SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:
Läs mer1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla?
Frågeställningar kring hållbart 1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla? 2. Är hållbarhetsbegreppet något som vi ska arbeta med? Hur
Läs merFrämmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige
Tysklönn Hybridlärk Douglasgran Hybridlärk Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige Jättepoppel Sanna Black-Samuelsson Rödek Sitkagran Kustgran Innehåll Främmande trädslag engagerar och
Läs merSkogens roll i en växande svensk bioekonomi
Skogens roll i en växande svensk bioekonomi Gasdagarna 2017 1 juni, Båstad Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en
Läs merKlimatomställningen och miljömålen
Klimatomställningen och miljömålen Målkonflikter, synergier och styrningsutmaningar Bengt Johansson, Roger Hildingsson Presentation LETS Årskonferens 2012-11-22 Klimatomställningen och miljömålen Målkonflikter,
Läs merBioenergi och hållbarhet Örebro 101125. anna.lundborg@energimyndigheten.se
Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125 anna.lundborg@energimyndigheten.se Läget är bekymmersamt Klimatproblem (fossila bränslen, avskogning) Världens energiförsörjning är 80 % fossil Växande befolkning,
Läs merKORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000
Skog, ekologisk hållbarhet, och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 7 april 2011 KORT OM WWF +100 WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter +5000 WWF har över 5,000 anställda
Läs merI enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:
I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: Rubrik Kriterie Uttag av traditionella skogsprodukter 8.2a Sågtimmer
Läs merSCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10
SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite
Läs merMöjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år
Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling
Läs merHur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??
Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet?? Gustaf Egnell, Skogens ekologi och skötsel Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm 6 maj 2015 Mulet 15-20
Läs merHållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011
Hållbarhet, skog och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011 Slaget om den svenska skogen Biologisk mångfald Vatten Virke Bioenergi Rennäring Topic can go here Presentation
Läs merArbetstillfällen 100 000.
2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel
Läs merSkogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Nikkala 1:2, 1:20, 1:58 Nedertorneå-Haparanda Haparanda Norrbottens län Ägare Adress Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ Upprättad år Planen avser
Läs merIntroduktion av nya trädslag i skogsbruket steg för steg. Ola Rosvall Skogforsk
Introduktion av nya trädslag i skogsbruket steg för steg Ola Rosvall Skogforsk Introduktion av nya trädslag 1. Motiv för och konsekvenser av nya trädslag 2. Behov av kunskap och fältförsök 3. Försöksläget
Läs merStorskogsbrukets sektorsansvar
Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Läs merVäsentlighetsanalys för E.ON. Norden
Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 I arbetet med att bidra till ett mer hållbart samhälle har vi tagit hjälp av drygt 250 personer som är viktiga för oss
Läs merLöv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum
Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Olof Widenfalk Fotografier: Lina Widenfalk (Greensway) Upplägg Historik löv i skogen Lövinblandning - Fördelar och naturvårdsnytta Lövet i landskapet
Läs merRiktlinjer för kommunens skogsinnehav. Motala kommun
Riktlinjer för kommunens skogsinnehav Motala kommun Beslutsinstans: Tekniska nämnden Diarienummer: 14/TN 0034 Datum: 2016-04-13 Paragraf: 40 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2016-04-13 Diarienummer:
Läs merSCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie
SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt
Läs merEnergimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att
Läs merStockholm
Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln
Läs merExkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993.
Exkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993. Mats Hagner 2015-03-22 Fältförsöket Piellovare skildrad av Google Earth 2012. Piellovare
Läs merCLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast
Läs merinverkan internatio nellt (ja/nej)
Mål och delmål 15. Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringe n samt hejda förlusten
Läs merContortan i SCAs skogsbruk
Contortan i SCAs skogsbruk Varför? Hur? - Resultat? Umeå 13/2 2009 Per Persson 2009-02-18 Varför nya trädslag? Få svenska alternativ Bättre bör finnas? jfr jordbruket! Önskvärda egenskaper God härdighet
Läs merVärmemarknad Sverige etapp 2. Sammanfattning. Stockholm, 22 mars 2017
Värmemarknad Sverige etapp 2 Sammanfattning Stockholm, 22 mars 2017 Vår gemensamma värmemarknad Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som engagerar! Projektets övergripande mål är att med ett systemperspektiv
Läs merSammanställning av SFV:s skogsbruk 2012
Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...
Läs merEkosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
Ekosystemtjänster i svenska skogar Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet SKOG TRÄD SKOG DJUR BÄR SVAMPAR TRÄD SKOG BÄR DJUR SVAMPAR JAKT TRÄD SKOG BÄR DJUR
Läs merSkogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors
Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors Bakgrund! Kyoto protokollet Artikel 3.4! Countries should, in their work of achieving their defined goals, apply forest
Läs merPLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com
PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av
Läs merSkogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Läs merAskåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring
Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson
Läs merDetta är jag, Harald.
Detta är jag, Harald. Född 1938. Skogsarbetare. Studier, gymnasium, lärarhögskola, biologi 20p, skogsproduktion 10 p. 1972 Mellanstadielärare i 30 år. Fritidspolitiker. Bisysslor. Naturfotograf - frilanser.
Läs merSkogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna
Skogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna Kii Korhonen Umeå10.2.2015 1 Forststyrelsens skogsbruk Forststyrelsens skogsbruk förvaltar 5 miljoner ha mark, av detta i
Läs merBeslut om skogen förankrade i vetenskap och praktik. Presentation Almedalen 30 juni 2015 Rektor SLU Lisa Sennerby Forsse
Beslut om skogen förankrade i vetenskap och praktik Presentation Almedalen 30 juni 2015 Rektor SLU Lisa Sennerby Forsse Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans
Läs merProjekt: 2.3 Rekreation Innehåll Allmänt om modellen... 1 Modellens resultat... 2 Variabler... 2 Funktion... 3 Implementering... 4
Rekreationsindex-bestånd Torgny Lind SLU, Umeå 2007-08-31 Version: 0.5 5 sidor Rekreationsindex-bestånd Projekt: 2.3 Rekreation Innehåll Allmänt om modellen... 1 Modellens resultat... 2 Variabler... 2
Läs merEn främmande trädart förstör renens betesmarker och samernas renskötsel
En främmande trädart förstör renens betesmarker och samernas renskötsel 1 Inledning Samerna har alltid haft ett speciellt förhållande till renen och markerna. Marken som varit hem under många generationer
Läs merSkogspolicy Finspångs kommun
Skogspolicy Finspångs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-10-05 F I N S P Å N G S K O M M U N Skogspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merAsp - vacker & värdefull
Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande
Läs merBo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig 2015-12-09
Fyra (prel.) aktörsscenarier Fyra olika sätt för värmemarknadens aktörer att hantera de sammansatta och komplexa problem som en hållbar utveckling innebär. Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig 2015-12-09
Läs merLättfattligt om Naturkultur
Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merTallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter
Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort Plantering av tall i södra Sverige Naturlig föryngring av tall i södra Sverige
Läs merSCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie
SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2018-05-01 FSC kriterie 8:2 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens
Läs merKlimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?
Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Anders Lindroth Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Lunds universitet anders.lindroth@nateko.lu.se www.lucci.lu.se
Läs merExempel på kontinuerligt skogsbruk
Exempel på kontinuerligt skogsbruk Här står Harald Holmberg i den skog som han själv var med att gallra för 40 år sedan. Dags att gallra bort mogna granar igen. Här står Harald Holmberg i en skog som han
Läs merFÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Läs merSkogens mikroklimat. Caroline Greiser Doktorand i
Caroline Greiser Doktorand i växtekologi caroline.greiser@su.se Skogens mikroklimat Miljöövervakningsdagarna 2018-09-26 Block II Klimatförändringar i skog och mark I ett varmare klimat börjar arter flytta...
Läs merSkog & vilt i balans. Christer Kalén
Skog & vilt i balans Christer Kalén Innehåll Målsättning och älgförvaltning Koncept - Foderbalans - Skog & Vilt i balans Mångfald, diet och älgarnas kvalitet Skador & projektet Mera Tall Skogsstyrelsens
Läs merRemisssvar, enligt förfrågan märk med diarienummer: N Ecoforestryfoundation
Remisssvar, enligt förfrågan märk med diarienummer: N2015-2214-Ecoforestryfoundation Svar på underlagsrapport 1, 2, 3 & 4. Underlagsrapporterna behandlar en lika komplex, som omfattanden och viktig fråga.
Läs merÖkad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser
Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Syfte Analys av förändrad skogsbrukspolicy
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merskogsbränsle för klimatet?
Vad betyder skogsbränsle för klimatet? Klimatnytta på kort och lång sikt KSLA 2010-04-21 04 21 Anna Lundborg anna.lundborg@energimyndigheten.se Sveriges energianvändning 2009 Slutlig energianvändning fördelad
Läs merÅtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning
Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas
Läs merVILTVÄNLIGT SKOGSBRUK
VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK Skogsvård som gynnar hönsfåglar Viltvänligt skogsbruk är enkelt att bedriva och metoderna lämpar sig för skötsel av vanlig ekonomiskog. I skogsvårdsarbetet kan man ta viltet i beaktande
Läs merBioekonomi från ord till handling
Bioekonomi från ord till handling Sverige är ett fantastiskt skogsland! Vår vision kan skapa en positiv dialog och samsyn om skogens möjligheter. Skogen ger hopp om en hållbar framtid en bioekonomi. Se
Läs merÖkat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?
Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Föredrag vid seminariet Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat och energiarbete, Piteå, 12 nov 2013, anordnat av Sveaskog och Biofuel Region
Läs merTydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?
Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 134,7 1,4 10 1 % 89 1 7 1 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,5 2 Övrig areal 0,7 0 Summa landareal
Läs merANDRA RUNDABORDSKONFERENSEN EU BRASILIEN. Belem, januari 2010 SLUTDEKLARATION
BRASILIENS RÅD FÖR EKONOMISK OCH SOCIAL UTVECKLING Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ANDRA RUNDABORDSKONFERENSEN EU BRASILIEN Belem, 25 26 januari 2010 SLUTDEKLARATION Rundabordskonferensen för
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merSkogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag
Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens
Läs merLOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär
Läs merNy kapitelindelning behövs för ökad transparens
1(7) SLU.dha.2013.5.5 65. ArtDatabanken Lena Tranvik YTTRANDE 2013-05-30 Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Yttrande om Skogsstyrelsens remiss 2011/3281 2011/3281: Kravspecifikation för hänsynsuppföljning
Läs merFramtiden för skogens arter
Framtiden för skogens arter Tord Snäll, ArtDatabanken Foto: Ola Borin Vad jag ska prata om - Scenarioanalys, ett metodramverk som kan förbättra nyttjandet av skogens ekosystemtjänster och framtiden för
Läs merAvdelningsbeskrivning
r % 1 1,1 1 75 S1 T20 170 187 PG ² 90100 21 15 1300 24 Ojmnt Sista 1 25 47 3,6 iv¹ Spec vrden:slu artdata 1 %. Evighetstrd Branter Sp kantz m sjö Torr (1) 2 1,7 1 115 S2 T22 190 304 PG ² X0000 31 21 550
Läs merSkogsbruk och viltbruk
Viltbruk som en del av skogsbruket Visa Eronen jaktchef Finlands viltcentral Nyland Den offentliga viltkoncernens målsättningar Mikael Wikström 2016 2 12.2.2016 Visa Eronen, Finlands viltcentral Nyland
Läs merSkogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten
Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella
Läs merKONKURRENSEN OM BIORÅVARAN
KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN 1 Detta kommer att styra utvecklingen EU:s energimål 20 / 20 / 20(10) till 2020 Klimat Försörjnings säkerhet 20 % reduktion av CO 2 utsläppen 20 % reducerad energi konsumtion
Läs merFuture Forests Lärdomar från skogssektorn? Karin Beland Lindahl Enheten för statsvetenskap LTU
Future Forests Lärdomar från skogssektorn? Karin Beland Lindahl Enheten för statsvetenskap LTU Skogen och gruvorna: två fundament i det svenska samhällsbygget Ekonomiskt viktiga sektorer med lång historia
Läs merSkogliga koldioxidkrediter
Skogliga koldioxidkrediter ABCD projektet Arctic Boreal Climate Development Privata skogsägare i Övertorneå kommun Vision: Koldioxidneutralt Sverige år 2050 Tunga industrin står för en stor del av utsläppen
Läs merSynpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.
Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i
Läs merMarkvårdsplan. Snäckevarps Samfällighetsförening Snäckevarps Vägförening Markvårdsplan 2014
Markvårdsplan 1. Sammanfattning 2. Omfattning 3. Syfte 4. Inriktning 5. Underlag för åtgärder 6. Områdesöversikt inkluderat kommande åtgärder 1. Sammanfattning Snäckevarps Samfällighet omfattar ca 180
Läs merEn hållbar gruvindustri: en förstudie under utveckling Presentation på Bergforskdagarna 2014
En hållbar gruvindustri: en förstudie under utveckling Presentation på Bergforskdagarna 2014 Patrik Söderholm Nationalekonomiska enheten Luleå tekniska universitet Pågående förstudie om gruvor och hållbar
Läs merAtt avverka eller låta stå Hur kan skogens målkonflikt lösas? 13 september 2018 Lena Ek Ordförande Södra
Att avverka eller låta stå Hur kan skogens målkonflikt lösas? 13 september 2018 Lena Ek Ordförande Södra Naturvårdsarbete i Södra en positiv utveckling! 2016 2017 2018 Skoglig konsekvensanalys på medlemsarealen
Läs merReferat av sammanträffande med Lutz Fähser. Mats Hagner 2008-08-22
Referat av sammanträffande med Lutz Fähser Mats Hagner 2008-08-22 Slutsats Vårt nuvarande svenska system är inoptimalt med avseende på uthållighet, biodiversitet samt monetär avkastning till skogsägaren.
Läs merKarin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN
Läs merNATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Läs merSkogsbruksplan. Bollebygds-Holmen 1:10 m.fl. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober 2015
Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Referenskoordinat (WGS84) Bollebygds-Holmen 1:10 m.fl 2015-2024 oktober 2015 Tobias Barrstrand
Läs merBeslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.
PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1
Läs mer