Beslut om skogen förankrade i vetenskap och praktik. Presentation Almedalen 30 juni 2015 Rektor SLU Lisa Sennerby Forsse

Transkript

1 Beslut om skogen förankrade i vetenskap och praktik Presentation Almedalen 30 juni 2015 Rektor SLU Lisa Sennerby Forsse

2 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med det omgivande samhället.

3 SLU i Sverige SLU har ett unikt, nationellt uppdrag inom veterinärmedicin, jord- och skogsbruk, trädgård samt landskapsplanering. SLU är rikstäckande med huvudorter i Uppsala, Alnarp och Umeå. Genom övertagandet 2011 av personal och laboratorier från Fiskeriverket har SLU också landets största samlade kompetens inom akvatisk biologi.

4 Strategiska områden Biobaserad ekonomi - Hållbara produktionssystem - Innovativt nyttjande av bioråvara - Livsmedelskedjan - Målkonflikter kring naturresurserna - Landsbygdsutveckling - Kretslopp mellan stad och land Miljö, Hälsa & Livskvalitet - Ekosystem, miljö & klimat - Urbana miljöer och landskaps-arkitektur - Djurhälsa och djurvälfärd - Samverkan mellan humanveterinärmedicin - Inverkan av djur och natur på människors välbefinnande och hälsa

5 Varför Future Forests? För att det var så mycket enklare förr. Eller För att allt är så mycket svårare nu.

6 Fakta om Future Forests Samarbete mellan SLU, Umeå universitet och Skogforsk som engagerar ett 40-tal forskare från 12 lärosäten/forskningsinstitut; Tvärvetenskaplig ansats och medverkan från intressenter och markägare; Löper och finansieras av Mistra, SLU, Umeå universitet, Skogforsk och svensk skogsnäring.

7 Utmaningar för skogspolitiken Att frigöra hela potentialen i skogen för framtidens utveckling och innovation; Att bredda omvärldsanalysen och bli bättre på att hantera olika omvärldsperspektiv; Att bidra till att organisera transparanta och strukturerade dialoger om skogen som kan utgöra stöd för samhällets beslut om den; Att grunda besluten om skogen på kunskap och erfarenhet från både vetenskap och praktik.

8 Hur hitta rätt väg? Sveriges nationella skogsprogram Hög medvetenhet om natur och miljö Koppla skog skogsbruk-människa-samhälle-klimat.

9 Skog klimatnytta - bioekonomi Almedalen juni 2015 Tomas Lundmark Professor i skogsskötsel, SLU

10 Vad kan den svenska skogen göra för klimatet och det fram5da samhället?

11 Vad är klimatny.a? All skog som står i skogen har gjort klimatny.a genom a. ta upp koldioxid och lagra kol i biomassa och mark Klimatny.a just nu och i fram?den beror på kolbalansens utveckling rela?vt nuvarande?llstånd

12 Två huvudprinciper för klimatny.a i brukade skogslandskap; Lagra y.erligare kol skogsekosystemet, öka kolsänkan. skörda biobaserade produkter från skogen utan a. kolförrådet minskar, produkter som sedan kan subs?tuera fossilt och energikrävande för a. minska utsläppen av kol.

13 Klimatny.a Ny.a med lagring är skillnaden från e. jämvikts?llstånd?ll e. annat. Koldioxid tas bort från atmosfären och lagras i biomassa och mark. När ny jämvikt uppnå.s uppstår ingen y.erligare ny.a. Subs?tu?on är addi?v, det gröna kolet via fotosyntesen ersä.er det svarta kolet från fossila källor. På så sä.?llförs inte atmosfären ny koldioxid.

14 Klimatny.a och?llväxt För a. klimatny.a ska kunna uppstå?ll följd av ökad kolsänka (a. lagra mer) måste skogen växa, ju högre?llväxt desto större ny.a. Skog som inte växer gör ingen y;erligare klimatny;a. För a. kunna skörda skog utan a. minska på kolförrådet måste skogen växa. Ju högre?llväxt desto mer kan skördas och desto mer kan subs?tueras. Subs5tu5on är all5d klimatny;a.

15 Skogen som system Skogens poten?ella bidrag?ll klimatarbetet bestäms således primärt av hur hög den årliga?llväxten är och kan bli Det årliga översko.et kan sedan användas på olika sä., subs?tuera eller lagra Oavse. användning så är 5llväxten den avgörande faktorn

16 Ska vi våga oss på e. scenario där skogen löser hela klimasrågan för Sverige? 2050 ska Sverige vara e. land utan ne.outsläpp av koldioxid

17 Produk?onshöjande åtgärder utöver SKA- VB 08 produk?on Föryngring Trädslagsval Förädlat material Dikesrensning Röjning Gallring och?digarelagd slutavverkning Undvika skador

18 Tillväxtökning jämfört med dagens nivå och dess utveckling över?d Tillväxtökning kubikmeter År

19 Några nyckeltal, vad kan skogen leverera 2050? 50 miljoner kubikmeter i extra råvarubas om poli?ken och marknaden vill 50 miljoner ton minskade utsläpp av koldioxid jämfört med idag om poli?ken och marknaden vill > nya jobb om poli?ken och marknaden vill 100 TWh omräknat i energi om poli?ken och marknaden vill >50 miljarder i förädlingsvärde om poli?ken och marknaden vill

20 Skog Klimatny;a Bioekonomi

21 Från fossilt?ll förnybart det är frågan Och är det samma sak som a. gå från fossil ekonomi?ll bioekonomi Men det är brå.om med besluten Sverige har chansen a. bli föregångsland

22 Vem styr och vilka fa.ar besluten? Och hur sker avvägningarna..

23 Vem styr över fram?dens skog? Om förutsä.ningar för den fram?da svenska skogsanvändningen Camilla Sandström, Statsvetenskapliga ins?tu?onen Umeå universitet

24 Metoder Intervjuer Frameanalys Mediaanalys Scenarioanalyser

25 Global nivå Långsik?ga trender Global styrning Markanvändning Demografi Energiförsörjning KlimaSörändringar Klimat Energi Miljö Skog Visioner och strategier Mat? Timmer? Papper? Energi? Sä.er ramarna för den fram?da svenska skogsanvändning Källa: Beland Lindahl, K & Westholm, E "Food, Paper, Wood, or Energy? Global Trends and Future Swedish Forest Use." Forests 2, no. 1:

26 Europeisk nivå Varför finns ingen gemensam skogspoli?k ännu? Olika skogsbruksmodeller Produk?onsorienterad Mångbruk Naturvårdsorienterad Svag policyintegrering/starka sektorer Jordbruk och regional utveckling Olika värderingar Produk?on Postproduk?on Miljö Energi och klimat Industri och handel Bristande intresse inom skogssektorn, inom kommissionen, men även inom miljörörelsen Källa: Edwards & Kleinschmi. 2013, Winkel, G. & So?rov, M. 2013

27 Na?onell nivå 1948 Produk?on 1993 Miljö 2008 Sociala värden 201? Bioekonomi Målinfla?on Implementeringsundersko. Avvägningsproblem - Na?onella skogsprogrammet? Källa: Sandström & Sténs 2015, Beland Lindahl et al (forthcoming)

28 Källa: Westling, U Utrymme för konflikt. Future forests rapport Lokal nivå

29 Fram?dsvisioner Skogsbruk och energi Naturvård och miljö Samiska verksam- heter Rekrea?on och lokal utveckling Ökad av- kastning för e. klimat- smart samhälle Mycket naturbruk med hög kvalitet Renskötsela npassad mark- användning Starkare styrning för hållbart skogsbruk Starkare brukare för hållbart skogsbruk Källa: Carlsson- Kanyama, et al. (in prepara?on)

30 Vägval och utmaningar A. styra eller styras? Reglering eller fortsa. avreglering? Lokalt, na?onellt och/eller globalt förankrad skogspoli?k?

31 Tvärvetenskap för fram?dens skogsbruk Presenta?on Almedalen 30 juni 2015 Programchef Future Forests Annika Nordin

32 Min presentation Varför behövs tvärvetenskapliga underlag för beslut om framtidens skogsbruk? Varför är tvärvetenskap svårare än inomvetenskap? Exempel på hur Future Forests tvärvetenskap bidrar just nu

33 Vilket skogsbruk vill vi ha?

34 Tvärvetenskap kan hantera s k wicked problems Fakta och värderingar flyter ihop; Olika förslag på lösningar föregår problembeskrivningen; Lösningsförslagen låser vägen för varandra.

35 Tvärvetenskap sä.er möjliga lösningar i samhällskontext Varken skogen, samhället eller interak?onen däremellan är organiserad enligt akademiens disciplinindelning; Tekniska och naturvetenskapliga utmaningar behöver omgärdas av en samhällskontext för a. vi helt och fullt ska förstå problemet och därmed vilka möjliga lösningar som finns.

36 Utmaningar med tvärvetenskap Kräver gott om tid och god finansiering; Osäkerhet angående produktiviteten; Kan vara svår att publicera i prestigefyllda tidskrifter.

37 Future Forests modell för strukturerad dialog om skogsbrukets framtidsutmaningar Dialog som definierar problem och identifierar kunskapsluckor Aktörer och experter Experter Konsekvensanalys av alternativa lösningar och syntes av kunskapsläget Återkoppling, prioritering av åtgärder och formulering av beslutsstöd Aktörer Beslut Politik

38 Förstudie till nationella skogsprogrammet

39 Future Forests snart från e. forskningsprogram?ll en plavorm för tvärvetenskap och samverkan om fram?dens skog