Värme. Med Biobränsle
|
|
- Emilia Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Värme Med Biobränsle
2 Varje dag lagras solens energi i allt som växer. När vi behöver energin finns den där, bevarad i ett träd eller en gröda. Vissa delar blir till hus, papper, bröd; andra delar är det ingen som vill ha. Dem använder vi. Vi tar tillvara på det som annars skulle ha gått förlorat och använder det till biobränsle energi som skapar värme och el. På samma gång sänker vi koldioxidutsläppen och bidrar till en hållbar utveckling.
3 Biobränslen är klimatneutrala Koldioxidutsläppen i världen måste minska och ansvaret för det vilar på oss alla. Som den svenska värmemarknadens största privata aktör och därtill Sveriges ledande kraftvärmeproducent, har E.ON ett omfattande ansvar. Redan idag beskrivs fjärrvärme som den största miljöförbättraren i svenska städer. Med samtidig el- och värmeproduktion i våra kraftvärmeverk förbättrar vi miljönyttan ytterligare. Genom att öka andelen biobränslen i våra anläggningar, minimerar vi koldioxidutsläppen och bidrar i högre grad till en hållbar utveckling. Biobränslen är klimatneutrala. Det innebär att den koldioxid som frigörs vid förbränning tas upp av den växande skogen. När tillväxt och förbränning sker i samma takt går koldioxidekvationen ihop. Så är det i Sverige. Vi tar inte ut mer än vad som växer upp och därför bidrar inte biobränslen till växthuseffekten, vilket fossila bränslen gör. Biobränslen är inte heller ändliga, vilket betyder att vi själva kan påverka och ta ansvar för framtida tillgångar. År 2020 ska 20 % av de energitillgångar som används inom EU utgöras av förnybar energi. Samma år ska Sverige helt ha brutit sitt oljeberoende och påtagligt minskat användningen av oljeprodukter. För att nå dessa mål måste biobränslen utnyttjas i högre grad än vad de gör idag. För oss utgör biobränsle det konkurrenskraftiga, klimatneutrala alternativet som svarar mot våra kunders krav på miljövänlig fjärrvärme till ett bra pris. Att det dessutom är ett bränsle med stor utvecklingspotential stärker oss ytterligare i vår satsning. Mångfald är grunden Under de senaste 15 åren har bränslebranschen förändrats snabbt och tanken på att sätta all tillit till enbart ett bränsle har övergetts. Det enda sättet att trygga en tillförlitlig och miljövänlig värme- och elproduktion är genom en mångfald av hållbara bränslealternativ. Att elda olika sorters biobränslen, men också spillvärme, gas och avfall från hushåll och industri, gör att vi står stadigt på flera ben. De biobränslen vi använder kommer från skogs- och jordbruket; biprodukter som skulle ha gått förlorade om de inte blivit bränsle. Genom att ta tillvara dem bidrar vi till att minska koldioxidutsläppen, men också till att skapa arbetstillfällen i Sverige. Värme- och elproduktionen blir dessutom mindre känslig för yttre påverkan eftersom bränslet finns här, i vårt eget land. Det tycker vi är en klok användning av råvaran. Vi inser vikten av att skogen och jordbruket har många funktioner att fylla. Jordbruket finns för att ge oss mat och öppna landskap. Skogen behövs för att förse sågverk och pappersmassaindustri med råvara, som rekreationskälla och för den biologiska mångfaldens skull. Vi anser inte att ett ökat uttag av biobränsle står i motsats till detta. Tvärtom är det så, att om vi i större utsträckning tillvaratar det som annars skulle ha gått förlorat, minskar vi koldioxidutsläppen och förbättrar möjligheterna att värna vår miljö. Och den utvecklingen ska vi i högsta grad vara delaktiga i. Foto: Tommy Hvitfeldt Anders Östlund, VD E.ON Värme Sverige
4 Hållbarhet är grunden i vår produktion förnyelsebart och finns nära våra anläggningar. Det uppfyller kundernas efterfrågan på ett bra prismässigt och miljövänligt uppvärmningsalternativ. Ökad användning av biobränsle är därför en viktig del av omställningen till en långsiktigt hållbar energianvändning. Foto: Thomas Tollstrup Under flera tusen år var biobränsle den enda energikällan i Sverige. Från det att de första människorna befolkade vårt land för över år sedan och fram till mitten av 1900-talet, var det från skogen vi hämtade energin som värmde våra bostäder. Först på 50-talet började oljan göra sig gällande på allvar, för att under 70- och början av 80-talet dominera helt. Nackdelarna med olja är uppenbara för oss idag. Den släpper ut stora mängder koldioxid vid förbränning. Den fraktas oftast långa sträckor och numera är den dessutom dyr. I en tid då vi tar klimatfrågan på största allvar ser vi oss om efter hållbara alternativ. Omställningen från olja till förnybara energikällor har pågått under många år, och i takt med ökad medvetenhet och högt ställda mål intensifieras arbetet. Biobränsle uppfyller alla de krav vi ställer på ett miljövänligt bränsle. Det är klimatneutralt, Från olja till biobränsle Inom fjärrvärmeproduktionen har omställningen från fossila bränslen redan kommit mycket långt. I dagsläget utnyttjar E.ON Värme Sverige årligen cirka 4 TWh biobränsle i produktionen, vilket gör det till vår klart största bränsleform. Som jämförelse kan nämnas att vi endast använder 0,4 TWh olja, medan kol står för så lite som 0,1 TWh. År 2020 kommer siffran för biobränslen att vara minst 10 TWh, men kan bli hela 50 % högre om förgasning av biomassa har utvecklats så att tekniken är kommersiellt tillgänglig. Den stora ökningen ligger i vår satsning på kraftvärme. Genom att producera el samtidigt som värme utnyttjas bränslet verkligt effektivt, vilket ger hög energieffektivitet och miljönytta. Vilka biobränslen använder E.ON? De biobränslen som används i Sverige utgörs i huvudsak av restprodukter från skogsindustrin. Jordbruksrester svarar enbart för cirka 1 % av produktionen. Vid förbränningen tillsätts ofta en liten del torv. Genom ett klimatanpassat torvbruk skördas idag en promille av torven i Sverige, vilket endast är en bråkdel av den årliga torvtillväxten (uppgift från TorvForsk, stiftelsen Svensk Torvforskning).
5 Vi skapar framtidens bränslelösningar Foto: Roine Magnusson / Johnér E.ON har lång erfarenhet av forskningsprojekt inom biobränsle. Till exempel anlade vi redan i början av 70-talet odlingar av Salix. Idag finansierar E.ON flera projekt som syftar till att utveckla nya metoder och växtmaterial för ett ökat utbud av biobränsle. Som en av landets ledande användare av biobränslen är det en självklarhet för oss att medverka i utvecklingen inom området kunskapsmässigt såväl som ekonomiskt. I rollen som energiproducent bejakar E.ON alla sätt som gör att biorestprodukterna kan användas effektivare och i större omfattning än idag. Det förutsätter dock ett långsiktigt synsätt och att vi tar hänsyn till samtliga aspekter som omgärdar vårt uttag. I våra forskningsprojekt lägger vi därför stor vikt vid att se på en ökad användning i kombination med hållbarhet och biologisk mångfald. Ett ökat uttag är möjligt Det finns delade meningar om hur mycket biobränsle jord- och skogsbruket i Sverige kan producera. De flesta är dock övertygade om att det går att ta ut en betydligt större andel än vad som görs idag, främst från skogsbruket. Skogsindustrierna bedömer själva att uttaget av skogsbränsle kan öka med 20 TWh per år, utan att detta konkurrerar med annan råvaruanvändning eller får negativa miljökonsekvenser. För att möjliggöra detta måste förbättrade metoder för att kostnadseffektivt utvinna biobränsle ur skogen utvecklas. Dessutom måste även andra avverknings- och gallringsrester än dagens tas tillvara. I ett modernt skogsbruk finns det många fördelar med att utnyttja restprodukter till biobränsle. Det underlättar markberedning och planteringsarbete, men kan också hindra spridningen av vissa skadedjur och sjukdomar. Forskning visar till exempel att den smittsamma rotrötan till stor del kan stoppas genom stubbrytning, en teknik där stubbarna lyfts upp ur jorden och används till bränsle. I Sverige är potentialen för stubbrytning inte klarlagd, men bedömningen är att 20 TWh per år är en realistisk siffra. I Finland används redan tekniken med stor framgång och har kommit att ersätta gift vid bekämpningen av rotröta. Biologisk mångfald måste bevaras För att bevara den biologiska mångfalden och inte utarma skogen på dess naturliga näringsämnen lämnas alltid död ved kvar vid uttag av GROT (Gren - Rot - Topp). Likaså lämnas barren kvar för att bidra till den viktiga humusbildningen, det översta marklagret. Sedan länge återför E.ON även aska efter förbränningen av biobränslen. Askan innehåller alla de näringsämnen som fördes bort när trädbränslet togs ur skogen, kväve undantaget, och är således mycket viktig för att sluta det kretslopp som är nödvändigt för skogens återväxt. En annan viktig miljöaspekt är att förbränningen av biobränslet är så optimal som möjligt. Då minskar utsläppen av rökgaser och restprodukter, och miljön och den biologiska mångfalden påverkas mindre. Därför arbetar vi ständigt med att förbättra förbränningstekniken och öka energieffektiviteten i vår produktion.
6 Fyra röster om biobränsle Lars-Erik Axelsson Energidirektör Skogsindustrierna Inom skogsindustrin hänger ekonomi, sysselsättning och klimatnytta ihop. Skogsindustrin ger stora exportintäkter och tryggar sysselsättningen åt många människor, inte minst i glesbygdsområden. Dessutom är den en av lösningarna på klimatfrågan, eftersom skogen och produkterna som tillverkas av den binder koldioxid. Biobränslen från skogen utgör en mycket viktig del av klimatnyttan, eftersom de ersätter användningen av fossila bränslen. Idag motsvarar uttaget av avverkningsrester 7 TWh bränsle per år. En studie som vi har gjort visar att det finns potential att ta ut minst det dubbla. Om sortimentet av biobränsle dessutom ökar, är det möjligt att ta ut ytterligare 12 TWh. Den totala ökningspotentialen ligger alltså runt 20 TWh som det ser ut idag. På längre sikt är det möjligt med ännu större uttag. Skogsutredningen som presenterades hösten 2006 talar om att skogstillväxten kan öka med % på års sikt. Det innebär motsvarande ökning av GROT. Ett ökat uttag av industriråvara och ett effektivare utnyttjande av restprodukterna ger fördelar för hela Sverige. Det tryggar sysselsättningen inom näringen och hjälper oss att nå klimatmålen. Men det är viktigt att använda skogen i rätt ordning och inte göra energi av det som är timmer och massaved. Skogen ska räcka till mycket, men om vi ser till att använda den såsom vi gör idag, kan vi kombinera alla intressen. Både när det gäller industrin, energin och skogen som plats för rekreation och biologisk mångfald. Ulf Jobacker Energiexpert LRF, samordning och affärsutveckling I den gröna näringen finns det en stor utvecklingspotential och ett jättestort intresse att öka affärsmöjligheterna med biobränsle. Nästan var femte bonde ser en sådan utvecklingsmöjlighet för egen del och under förra året mer än fördubblades andelen bland våra medlemsföretag som arbetar med energi. Det är helt otroliga siffror. Potentialen att snabbt öka biobränslevolymerna anser vi är starkast från de odlade markerna, men de stora volymerna total sett finns inom skogsbruket. Dessutom finns det en utredning som bland annat visar att det är fullt möjligt att öka den långsiktiga skogstillväxten i Sverige med 20 %. Den möjligheten tar vi sikte på i Kraftsamling Skog, en kunskapssatsning för ökad lönsamhet och tillväxt i familjeskogsbruket. De krafttag vi tar idag kan bidra till att öka mängden biobränsle vi kan ta ut från skogen. Den forskning och utveckling som bedrivs är en annan viktig del av arbetet. Vi följer den noga, allt för att klara balansgången mellan ett ökat energiuttag och en miljömässigt hållbar tillväxt. Biobränsle är en möjlighet för våra medlemsföretag att få en bättre lönsamhet i sina verksamheter och alla faktorer talar för en fortsatt expansion. Marknaden pekar uppåt, vi har goda inhemska förutsättningar för att producera biobränsle och vi har det politiska intresset. De senaste tjugo åren har vi gjort en oerhört kraftfull resa när det gäller användandet av biobränsle i Sverige. Nu gäller det att förvalta den utvecklingen och se till att den fortsätter.
7 Foto: Julio Gonzalez/SLU Per Graesén Bränslestrateg E.ON Värme Sverige Min uppgift inom E.ON Värme Sverige är att se till att vi har framtidens bränsle och det vi fokuserar mest på är just biobränsle. Vi anser att det är den enskilt viktigaste bränsleformen för att klara företagets långsiktiga överlevnad, lönsamhet och miljömål. För oss är det av stor betydelse att ligga i täten när det gäller användningen av biobränsle. Vår relation till kunder, marknad och omvärld präglas av att vi är ett framåtriktat företag som gör det som är rätt och riktigt. Då kan vi inte nöja oss med att följa efter andra! Därför satsar vi också stort, fem miljoner per år, på olika projekt som syftar till att utveckla vår kunskap kring hur vi bäst kan använda biobränsle i vår produktion. I och med att biobränsle är en oändlig resurs, kan vi påverka tillgången kontinuerligt. Idag finns det inte någon annan bränsleform som är jämförbar med biobränsle när det gäller att uppfylla såväl miljömässiga som kommersiella villkor. Jag ser därför oerhört stora möjligheter att utveckla både tillgången och användningen i Sverige. Om 1900-talet var det teknologiska århundradet tror jag att 2000-talet kommer att vara det biologiska. Vi måste lära oss hur vi ska kunna försörja en växande befolkning och samtidigt ta hänsyn till vår natur och vårt klimat. I Sverige saknar vi fossila bränslen, men vi har i gengäld en skog som ständigt ökar i storlek. Den är vår nationella resurs och vi måste ta vara på den om vi ska kunna minska de globala koldioxidutsläppen. E.ON har kommit en bra bit på väg, men vi ska komma ännu längre. Pernilla Björk Informationschef SLU, Sveriges lantbruksuniversitet Biobränsle är en av de viktigaste utmaningar som SLU arbetar med och vår forskning ska bidra till att belysa såväl möjligheter som risker med olika sätt att använda biologiska naturresurser. Tillsammans med E.ON har vi inlett ett fyraårigt samarbetsprojekt, som ska bidra till ökad tillgång och nyttjande av bioråvara från skogen för energiändamål inom ramen för ett långsiktigt skogsbruk. Projektet innehåller två huvudområden: att beskriva effektiva skogsskötselsystem som uthålligt ökar det möjliga uttaget av bioråvara för energiändamål och att undersöka hur verksamheterna i skogen, energisektorn och skogsindustrin ska samspela för bästa totala resultat. Projektet rymmer även ett antal delprojekt, till exempel att studera snabbväxande trädslag som är intressanta för en biobränsleinriktad odling. Resultaten ska vara tillämpbara i praktiskt skogsbruk, men också utgöra underlag för vidare forskning och målinriktade diskussioner med berörda myndigheter och departement. Samverkan med aktörer inom näringsliv och samhälle är en oerhört betydelsefull uppgift för SLU. Vi arbetar medvetet för att utveckla våra kontakter och samarbetet med E.ON är ett bra exempel på hur universitet och näringsliv kan gå samman i projekt som berör båda parterna.
8 E.ON Värme Sverige Telefon Produktion: Uptext / Fredrik Collijn AB. Tryck: Elanders. Foto omslag: Fredrik Nyman / Johnér
Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås
Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merBiobränslen från skogen
Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare
Läs merSkogens roll i en växande svensk bioekonomi
Skogens roll i en växande svensk bioekonomi Gasdagarna 2017 1 juni, Båstad Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en
Läs merDet är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval
Det är skillnad på värme och värme Välj värme märkt Bra Miljöval Varför du ska välja värme märkt Bra Miljöval Du som väljer värme märkt Bra Miljöval... Genom att miljömärka värmeenergi med Bra Miljöval
Läs merBiobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017
Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 1 VAD TROR DU KOMMER ENERGI FRÅN SKOGEN KUNNA UTGÖRA SÅ MYCKET SOM 30% AV LANDETS ENERGI-ANVÄNDNING REDAN 2025? Pinnarna i skogen är
Läs merEnergimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merhållbar affärsmodell för framtiden
hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter
Läs merLOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär
Läs merSÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merFÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG
FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i
Läs merBiobränslehantering från ris till flis
Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är
Läs merVärme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning
Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merE.ON Värme. Med spillvärme
E.ON Värme Med spillvärme 2 Spillvärme, överskottsvärme, restvärme, återvunnen energi kärt barn har många namn. Vad det handlar om är att ta tillvara värme som uppstår vid industriella processer och använda
Läs merFÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER
Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar
Läs merFoto: Joakim Lloyd Raboff
Värme Med värme 2 Foto: Joakim Lloyd Raboff I över 50 år har E.ON Värme Sverige levererat fjärrvärme till bostäder, företag och lokaler. Idag är vi den största privata aktören på den svenska värmemarknaden.
Läs merKraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden
Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor
Läs merFramtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson
Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten
Läs merMiljöredovisning 2014
Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.
Läs merStorproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm
Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade
Läs merEnergisamhällets framväxt
Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen
Läs merBioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi
Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi Agenda Stora Enso Marknadsinformation Hur jobbar vi med GROT 2 14/6/2016 Allt som tillverkas av fossila material idag kan tillverkas av
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merNy kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.
Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:
Läs merGöran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg
Fjärr- och närvärmens roll i samhället för att klara satta miljö- och klimatmål Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg 20170428 på väg mot ett hållbart energisystem
Läs merEn utlokaliserad energiproduktion
1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola
Läs merVattenfall Värme Uppsala
Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs merBiogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné
Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé
Läs merBio2G Biogas genom förgasning
Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med
Läs merRen energi för framtida generationer
Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi
Läs merInnovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid
Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs merMöjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi
Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet
Läs merFJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART
FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART Fjärrvärme är en enkel, trygg och lokalproducerad värmelösning för dig. Nu och i framtiden. Prisvärt, driftsäkert och energismart, långsiktigt och hållbart.
Läs merRen och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog
UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merEnergigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104
Energigaserna har en viktig roll i omställningen Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning
Läs merKarin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN
Läs merOptimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor
Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström
Läs merJämförelse med uppsatta mål
2009 2012 Kommunseminarier 21 kommuner i AC och BD Energianvändning idag Scenarier Uppskatta potentialer förnybar energi Diskussioner om lokala mål och åtgärder 2 Exempel på mål Ökad andel förnybar energi
Läs merVälkommen till Vattenfall Värme Uppsala. Välkommen till Värme Uppsala
Välkommen till Vattenfall Värme Uppsala Välkommen till Värme Uppsala Agenda: - Några ord om vår verksamhet - Ekonomi och prisutveckling - Vårt arbete mot ett uthålligare Uppsala Adrian Berg von Linde Några
Läs merSwedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Läs merEnvironmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.
Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)
Läs merDet Goda Ägandet. LRF om äganderätten
Det Goda Ägandet LRF om äganderätten Ägandet är ett samhällsintresse Äganderätten är en av LRFs viktigaste frågor. Den utgör en viktig princip i samhället och en förutsättning för oss som är verksamma
Läs merIntroduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133
Remissyttrande på slutbetänkandet från utredningen om förnybara fordonsbränslen: Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133 Julia Hansson, Karl Jonasson, Maria Grahn, Göran Berndes och Björn
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merett nytt steg i energiforskningen
ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen
Läs merBioenergin i EUs 2020-mål
Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr
Läs merBioenergi. En hållbar kraftkälla.
Bioenergi. En hållbar kraftkälla. Energins naturliga kretslopp Inom Skellefteå Kraft finns det en stark övertygelse om att bioenergi kommer att spela en viktig roll i den svenska energiproduktionen i framtiden.
Läs merVälkommen till REKO information Fjärrvärme
Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är
Läs merNaturskyddsföreningen 2014-04-24
Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion
Läs merMiljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid
Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöfrågorna är viktiga för oss. För Sundsvall Energi står miljöfrågorna i fokus. Det är en del av vår vardag och vi jobbar aktivt för att ständigt
Läs merSverigedemokraterna 2011
Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,
Läs merSkogsindustriernas utmaningar
Skogsindustriernas utmaningar Carina Håkansson, vd Skogsindustrierna 6/2 2014 Skogsindustriernas uppdrag är att stärka medlemsföretagens konkurrenskraft fördelaktiga politiska och marknadsmässiga villkor
Läs mer2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem
Läs merFjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige
Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.
Läs merSVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och
Läs merE.ON Värme. Med värme
E.ON Värme Med värme 2 E.ON Värmes vision Med nästa generations värmelösningar utvecklar vi det hållbara samhället. Detta gör vi genom att skapa innovativa värmelösningar tillsammans med kund, utveckla
Läs merDen växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare?
Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare? Magnus.berg@skogsindustrierna.se @MagnusBerg4 Cirkulär, biobaserad ekonomi Innovation
Läs merfjärrvärmen och miljön
fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan
Läs merBranschstatistik 2015
www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta
Läs merEn regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.
Läs merVåra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol
Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merLantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef
Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi
Läs merbruka utan att förbruka
bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De
Läs merBiobränslesituationen i Sverige. säsongen Stora Enso Bioenergi AB. Magnus Larsson
Biobränslesituationen i Sverige säsongen 17-18. Stora Enso Bioenergi AB Magnus Larsson Biobränslesituationen i Sverige säsongen 17-18. Vad var det som hände? Varför hände det? Framtiden. Sammanfattning.
Läs merSkogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi
Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,
Läs merFöreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.
EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merKontrollstation Den svenska klimatstrategins utveckling
Miljödepartementet Att: Conny Hägg 103 33 Stockholm M2007/3125/Mk Kontrollstation 2008 - Den svenska klimatstrategins utveckling Skogsindustrierna har getts tillfälle att lämna synpunkter på Energimyndighetens
Läs merGöteborg Energi på Gasdagarna 2019
Göteborg Energi på Gasdagarna 2019 Gasnätet i Göteborg 5 inmatningar från Swedegas 1 inmatning från Arendal 21 st reglerstationer 2 mätstationer 4 bar 100 mbar 30 mbar Kunder Företagskunder: 575 st. Privatkunder:
Läs merStrategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme
Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion
Läs merHållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara
Läs merSkogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Läs merNominering - Årets Miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse
Läs merUtbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Läs merFörnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet
Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få
Läs merEtt fall framåt för svenskt skogsbruk?
Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merBasprogram 2008-2011 Systemteknik
Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta
Läs merRolf Björheden Seniorforskare. Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes
Rolf Björheden Seniorforskare Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes Koldioxid, CO2 är den viktigaste växthusgasen bildas vid nedbrytning och förbränning av kolföreningar har ökat från 280 till
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merEnergigrödor/restprodukter från jordbruket
Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter
Läs merFalu Energi & Vatten
Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merSveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken
Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då
Läs merVärdekedjan Energi från skogsråvara
Värdekedjan Energi från skogsråvara Rolf Björheden, Skogforsk Ann Segerborg-Fick, JTI KSLA, 2013-11-25 Värdekedjan Energi från skogsråvara Rolf Björheden, Skogforsk Ann Segerborg-Fick, JTI KSLA, 2013-11-25
Läs merSkellefteå Kraft på kartan
Skellefteå Kraft på kartan Affärsområde värme Antal fjärrvärmekunder Antal biopelletskunder Levererad fjärrvärme, GWh Levererad biopellets, ton Producerad el, GWh Antal årsanställda 2010 7 073 2009 5 700
Läs merEnergibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB
Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB Innehåll 1. Kort om Umeå Energi 2. Energianvändningen i samhället- några reflektioner.
Läs merVinden. En framtidskraft.
Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs
Läs merNordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Läs mer