KLICKA HÄR FÖR ATT ÄNDRA FORMAT PÅ
|
|
- Elsa Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KLICKA HÄR FÖR ATT ÄNDRA FORMAT PÅ UNDERRUBRIK I BAKGRUNDEN Scandic Plaza Umeå 1 Oktober Magnus Ma:sons Projektledare
2 Forest Refine Bakgrund Sverige och Finland är världsledande på forskning och utveckling av olika typer av bioraffinaderiprocesser En förutsä=ning för a= uppnå kommersiell framgång är a= det matchas av en råvaruförsörjning Det är då a= hela trädets även bark och barr, och a= se högvärdiga gröna produkter inte enbart biodrivmedel Dagen försörjningssystem är utvecklade för a= möta skogsindustriers och värmeverks kvalitetskrav Nya industrier kommer a= ha delvis annorlunda kvalitets krav och det kommer a= påverka designen av försörjningskedjorna 2
3 3
4 KLICKA HÄR FÖR ATT ÄNDRA FORMAT PÅ UNDERRUBRIK I BAKGRUNDEN
5 Källa : SVEBIO 5
6 Biodrivmedel ökar men hur ser produk:onssytemen ut? 6
7 Importerade biodrivmedel Importberoende Byter ut eg importberoende mot eg annat - Mindre skageintäkter Ingen regional utveckling Världsledande region i utvecklingen av förnybar energi och produkter Konkurrens med annan odling Biobränsle- Mat Fibrer- Bete 7
8 EU KOVÄNDER OM BIODRIVMEDEL The use of biofuels made from crops such as rapeseed and wheat would be limited to 5% of total energy consump\on in the EU transport sector in 2020 Biodrivmedel från avfall, restprodukter och cellulosa ska få räknas dubbelt eller i vissa fall fyrdubbelt A_er 2020, biofuels should only be subsidised if they lead to substan:al greenhouse gas savings (60%) and are not produced from crops used for food and feed" 8
9 INFÖR ILUC- FAKTOR PÅVERKAR EJ HÅLLBARHETSKRITERIERNA IDAG MEN MEDLEMSLÄNDERNA SKA RÄKNA ILUC- EFFEKTEN VID RAPPORTERAR IN SIN VÄXTHUSGASREDUKTION ILUC- FAKTOR Stärkelserika grödor 12 g CO2/MJ Sockergrödor 13 g CO2/MJ Oljegrödor 55 g CO2/MJ Rapsolja 95g CO2/MJ Palmolja - 105g CO2/MJ Sojaolja 103g CO2/MJ Fossilolja 87g CO2/MJ 9
10 DÖD FÖR EU:S BIODRIVMEDELSINDUSTRI? Nuvarande fabriker får e= bäst före datum, men mest troligtvis så kommer dessa a= slås ut redan innan Då marknaden kommer a= agera på ILUC värdena redan nu 10
11 Na:onella styrmedel? Nuvarande styrmedel tar slut 2013, eoer det har ingen nån aning om hur styrmedlen för biodrivmedel ser ut 11
12 Biodrivmedel från skog % Minskning av växthusgaser om bensin ersä_s med; Källa: 12
13 SVERIGE OCH FINLAND HAR MYCKET BRA FÖRUTSÄTTNINGAR ATT PRODUCERA INHEMSKA BIODRIVMEDEL FRÅN SKOG! 13
14 Råvarupoten:al för bioraffinaderier Tall, gran och björk Stamved, bark och barr Op:mal storlek för olika raffinaderi processer U\fån marginalkostnad för transport av råvara Op:mal placering av olika typer av bioraffinaderier Skal- och integra\onsfördelar med befintlig industristruktur måste vägas mot; Högre marginalkostnad för råvara Större konkurrens om råvaran Energibalans Input- Output Känslighetsanalys KLICKA HÄR FÖR för ATT e_ mycket ÄNDRA högre FORMAT dieselpris PÅ UNDERRUBRIK I BAKGRUNDEN
15 Bioraffinaderier från lignocellulosa - drivkra5er Tillgänglig i enorma mängder Skörderester, gräs, skog Lägre produk:onskostnad Frikopplad från matgrödor Biobränslen av högre kvalitet för höginblandning Innova:on 15
16 Bioraffinaderier från lignocellulosa barriärer Kostnader för skörd, insamling och transport Konkurrens från billiga fossila alterna:v Hög investeringskostnad Avsaknad av långsik:ga energipoli:ska styrmedel 16
17 Välkommen Magnus Ma\sons, Projektledare Forest Refine, BioFuel Region Drivkrajer för utvecklingen av nya koncept för skogsindustrin. Dr. Fredrik Öhman, Senior Consultant, ÅF Forest Industry Bioraffinaderier i Sverige och Finland En översikt. Dr. Jonas Joelsson, Processum Förgasningssatsningar vid ETC och Solander Science Park. Dr. Magnus Marklund, VD Energy Technology Centre Fram:dens Bioraffinaderi. Clas Engström, VD Processum KAFFE OCH PRESSKONFERENS SKOGLIG RÅVARUFÖRSÖRJNING AV BIORAFFINADERIER Teknik för skörd, transport och sönderdelning av biomassa Behövs nya koncept? Prof. Tomas Nordlell, SLU Iden:fica:on and upgrading of poten:al high value compounds in wood and bark. Hanna Lappi, Finnish Forest Research Ins\tute Analys av bioraffinaderiers råvaruförsörjning i Sverige och Finland. Dr. Dimitris Athanassiadis, SLU och Dr. Tommi Räisänen, METLA Finland Skogs- och energibolagens aptyd :ll förnybara drivmedel. Daniel Regemar, Jägmästarstudent SLU MINGEL MIDDAG på Plaza 17
18 KLICKA HÄR FÖR ATT ÄNDRA FORMAT PÅ UNDERRUBRIK I BAKGRUNDEN
Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine
Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Biomass for energy poten0al from forest and by products from forest industry
Biobränslets framtid ur ett EU perspektiv Sollefteå 30 Oktober Magnus Matisons
2000-2005 SLU Doktorand Skogsbränslesystem 2006 Energidalen Grotskotning Pelletering 2007-2008 Lettland Raw material supply manager Biobränslets framtid ur ett EU perspektiv Sollefteå 30 Oktober Magnus
Forest Power/ Forest Refine Effektiv skoglig råvaruförsörjning av Kraftvärmeverk/ bioraffinaderier
Forest Power/ Forest Refine Effektiv skoglig råvaruförsörjning av Kraftvärmeverk/ bioraffinaderier Solander Symposium 16 Nov Magnus Matisons Projektledare Forest Power Processledara Råvara BioFuel Region
Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se
Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik arne.smedberg@biofuelregion.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården
Forest Refine Effektiv skoglig råvaruförsörjning av bioraffinaderier. Gideå 26 Oktober Projektledare Magnus Matisons
Forest Refine Effektiv skoglig råvaruförsörjning av bioraffinaderier Gideå 26 Oktober Projektledare Magnus Matisons Källa: World Energy Outlook IEA Världens Energiförbrukning Idag 110 Snart +200 Slutlig
Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017
Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 1 VAD TROR DU KOMMER ENERGI FRÅN SKOGEN KUNNA UTGÖRA SÅ MYCKET SOM 30% AV LANDETS ENERGI-ANVÄNDNING REDAN 2025? Pinnarna i skogen är
Förnybara drivmedel i RED II Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3
Förnybara drivmedel i RED II 2019-01-31 Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3 Vision Genom vetenskapligt grundad kunskap bidra till utvecklingen av hållbara förnybara drivmedel f3 en samverkans- och nätverksorganisation
Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se
Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten
Drivkrafter för utveckling av nya koncept för skogsindustrin
Drivkrafter för utveckling av nya koncept för skogsindustrin Forest Refine seminarium om skog, transporter och bioraffinaderier Fredrik Öhman, ÅF Umeå, 2012-10-01 ÅF in a Global World Co-workers 4 900
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att
Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion
Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion Kan det svenska behovet av biodrivmedel 2030 tillgodoses med
Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?
Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem
En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara
En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine
Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg
från Cellulosa 1909 Den första sulfit etanol anläggningen 1925 (Lättbentyl, 25% EtOH) 1941 Domsjö, Örnsköldsvik Organisk syntes, långt före den petrokemiska industrin Från Pilot till kommersiella anläggningar.
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.
Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv
Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet
Mat eller Motor. - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel?
Mat eller Motor - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel? Mar>n Eriksson, Macklean Strategiutveckling 28 november, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1
Hållbarhetslagen. Alesia Israilava
Hållbarhetslagen Alesia Israilava 2017-09-21 Uppdatering av föreskriften och vägledningen Till följd av: ILUC-genomförande EU-domstols förhandsavgörande om biogas Interna förbättringsförslag Samordning
Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv
Svensk skogshushållning Förråd i Sverige (1 6 m 3 sk) Hur mycket är 31 miljoner m 3 sk (stamved)? Biomassa från skogen: Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv Urban Bergsten 5 4 3 2 1 99
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; Utkom från trycket den 25 oktober 2011 utfärdad den 13 oktober 2011. Enligt
Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg
Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar
Forskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri
Forskning & innovation för ett hållbart energisystem Klara Helstad Chef enheten hållbar industri De globala utmaningarna Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar 70% av de globala växthusgasutsläppen
Konkurrensen om skogsråvaran
Inbjudan till hearing om: Konkurrensen om skogsråvaran Foto: Jesper Andersson Tid: Torsdagen den 24 januari 2013, 09.00-16.15 Plats: Finlandshuset Fazer Konferens, Snickarbacken 2-4, Stockholm Anmälan:
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2017-04-26 Diarie Nr: 2017/7813 Ert Datum: Ert Diarie Nr: M2017/00720/R Miljö- och energidepartementet Energienheten 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se
Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt
Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Biodrivmedel från åkermark - förändrad markanvändning ur ett
Policy Brief Nummer 2013:2
Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara
Förnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE
1 (5) REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 Kontaktperson: Fredrik Törnqvist Marketing Manager Scandinavia Neste AB Mobil
Hotbilden mot kra/värme
kra/värme - vad behöver förändras i villkoren? Erik Thornström Ansvarig ska2er, styrmedel, energianvändning och resurseffek
Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv
Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv Serina Ahlgren Energimyndighetens konferens: Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm
Skogliga(Bioraffinaderier( Skogen/(Nyckeln(3ll(e4(framgångsrikt( klimat(och(energiarbete(12(nov(piteå(( Magnus*Ma1sons*(((
2000#2005!SLU!Doktorand!!! Skogsbränslesystem!! 2006!Energidalen! Grotskotning!Pelletering!! 2007#2008!Le9land!! Raw!material!supply!manager!! Skogliga(Bioraffinaderier( Skogen/(Nyckeln(3ll(e4(framgångsrikt(!
Hållbara biodrivmedel
Hållbara biodrivmedel Sustainable Business Hub - Årsstämma Lund, 29 maj 2013 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling
Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Workshop om Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel , Länsstyrelsen i Dalarnas län
Workshop om Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel 2018-10-03, Länsstyrelsen i Dalarnas län Agenda för förmiddagen Introduktion och uppvärmning (45 min) Presentations runda Nationella mål samt
Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi
Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström
Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel
Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;
Krokig väg till framgång för talloljedieseln
Krokig väg till framgång för talloljedieseln ACP Evolution - från Idé till färdig diesel En saga om hopp och förtvivlan (eller, det var inte så lätt?) Preem AB Sören Eriksson Preem i siffror 2011 Omsättning
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Dnr: M2019/00116/Kl
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2019-02-15 /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE Dnr: M2019/00116/Kl Till Miljö- och energidepartementet Klimatenheten Remissyttrande över Meddelande från EU-kommissionen En
Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås
Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi
Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat
Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2017-04-19 Diarie Nr: 2017/7816 Ert Diarie Nr: M2017/00723/R Miljö- och energidepartementet Energienheten 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se Kopia:
Produktutveckling nu och i framtiden. Sören Eriksson
Produktutveckling nu och i framtiden Sören Eriksson ENERGIFÖRÄNDRINGAR I VÄRLDEN Händelser Parisavtalet är i hamn men Trump president i USA och.lämnar Parisavtalet men.. Flera avgörande processer och
Policys, styrmedel och aktiviteter på regerings- och EU-nivå
Policys, styrmedel och aktiviteter på regerings- och EU-nivå 2015-11-23 Medlemsmöte, BiodrivMitt Fyren, Norrsundet Tomas Ekbom Svenska Bioenergiföreningen Ett nätverk under Svebio för organisationer och
SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER
Brodderad av Mo-Gerda 92 år på Mogården, Dalarna. År 1991. L Lars Brolin B li Projektchef P j kt h f Scandinavian Biogas Tfn: 0707 95 98 78 l lars.brolin@scandinavianbiogas.com b li @ di i bi UTSLÄPP AV
CERTIFIERING INOM BIODRIVMEDEL. Sören Eriksson
CERTIFIERING INOM BIODRIVMEDEL Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten i Skandinavien Total marknadsandel ca
Flytande biobränsle 2016
Flytande biobränsle 2016 Begrepp och förkortningar Biodrivmedel CO2ekv FAME Flytande biobränsle Vätskeformiga eller gasformiga bränslen som framställs av biomassa och som används för transportändamål.
KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN. Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar
KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar Denna rapport sammanfattar resultaten från forskningsrapporten Utvärdering av produktionskostnader
Vad händer i vår omvärld?
Vad händer i vår omvärld? Ivar Virgin Stockholm Environment Institute(SEI) Biogasdag Småskaliga tankställen & biogasdrivna Sötåsen 1 juni, 2017 Bridging science and policy Mongolia image SEI Head Offices
Bioenergin i EUs 2020-mål
Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr
Flaggskepp Bioraffinaderi. Sören Back Informationschef
Flaggskepp Bioraffinaderi Sören Back Informationschef 2017-05-10 Vi har gott om skog! 1 million m 3 Annual forest growth 120 million m 3 Annual harvest 90 million m 3 Strukturutveckling Massaproduktion
Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis
23-24 OKTOBER Stockholm Välkommen till: Inblick Styrmedel grot Bioenergi Svebios utbildning för framtidens bioenergiproffs Hållbarhetskriterier Biokraft m 3 sk B100 DME Åkerbränslen fub Skogsbruk Pellets
Fossilfrihet på väg. Integrering av förnybart: globala erfarenheter och best prac6ce. Seminarium arrangerat av 100 % Förnybart Stockholm
Integrering av förnybart: globala erfarenheter och best prac6ce Seminarium arrangerat av 100 % Förnybart Stockholm 141121 Fossilfrihet på väg Thomas B Johansson Några vik4ga trender: IT utvecklingens alla
Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige
Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige jämförelse med sur deposition Baserat på följande artikel: kl Johan Iwald, Stefan Löfgren, Johan Stendahl, Erik Karltun. Acidifying effect
Europaforum XII Norra Sverige
Välkommen till Europaforum XII Norra Sverige Samtal, föreläsningar, debatter och position med fokus på sammanhållningspolitik, infrastruktur & energi Örnsköldsvik, 7-8 maj 2008 Europaforum XII Norra Sverige
Välkommen till Kristianstad The Biogas City
Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad
Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval
Det är skillnad på värme och värme Välj värme märkt Bra Miljöval Varför du ska välja värme märkt Bra Miljöval Du som väljer värme märkt Bra Miljöval... Genom att miljömärka värmeenergi med Bra Miljöval
Finns det hållbara drivmedel?
Finns det hållbara drivmedel? VÄGEN TILL FRAMTIDENS TRANSPORTER 12 september 2013 Karin Pettersson Avdelningen för Värmeteknik och maskinlära, Institutionen för Energi och miljö, Chalmers Tekniska Högskola
Vad innebär hållbarhetskraven på drivmedel?
Vad innebär hållbarhetskraven på drivmedel? John Munthe Julia Hansson, Michael Martin, Karin Hansen, Louise Staffas, IVL Kontakt: john.munthe@ivl.se Innehåll Regelverk och definitioner Hur ser det ut idag?
2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Aktörerna i Östergötlands synpunkter på (omarbetning av) direktivet för främjande av förnybar energi 2009/28/EG
Datum: 2017-04-04, Dnr: TSN-2016-197 Att: Statsrådsberedningen Näringsdepartementet Sveriges ständiga representation vid EU Ledamöter i EU-nämnden, Sveriges Riksdag Europeiska kommissionen Folkvalda i
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,
Potential för hållbara biodrivmedel
Potential för hållbara biodrivmedel Gasdagarna 2013 Båstad, 24 oktober Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling Ved,
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet
Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef
Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi
Flaggskep Bioraffinaderi. Jonas Joelsson Forskningschef
Flaggskep Bioraffinaderi Jonas Joelsson Forskningschef 2017-04-04 Lignocellulose biorefinery test site SP Processum AB R&D partner within wood-based biorefining Cluster manager - a creative hub in a world
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?
Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge? Daniella Johansson Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem inom Energimyndighetens forskarskola: Program
Scenarier för Pathways
Scenarier för Pathways (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och avfallsområdet. Scenarierna
Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL
Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil
Projektets omfattning
Peter Eriksson Projektets omfattning Över 30 parter deltar i Sverige-Norge-Danmark från institut, högskolor, regionala och kommunala organisationer, kunnskapsplattformar samt företag Parternas samlade
Energieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
DELÅRSRAPPORT Q2 & HALVÅR augusti Jan Nordlöf, VD Daniel Arenholm, IR
DELÅRSRAPPORT Q2 & HALVÅR 2017 18 augusti 2017 Jan Nordlöf, VD Daniel Arenholm, IR Colabitoil COLABITOIL Sweden SWEDEN AB Daniel AB PRESENTATION Arenholm - Aktietorget RESULTAT JANUARI - 2017-06-14 JUNI
Bioenergikombinat Status och Framtid
Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10
A8-0392/286. José Blanco López Främjande av användningen av energi från förnybara energikällor COM(2016)0767 C8-0500/ /0382(COD)
10.1.2018 A8-0392/286 286 Skäl 63a (nytt) (63a) Avancerade biobränslen förväntas få en viktig roll för att minska luftfartens växthusgasutsläpp, och därför måste inblandningsskyldigheten för sådana bränslen
Genomförande av ändringar i direktivet om förnybar energi ILUC. Promemorians huvudsakliga innehåll
Promemoria Genomförande av ändringar i direktivet om förnybar energi ILUC Promemorians huvudsakliga innehåll Promemorian innehåller förslag till ändringar i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för
Bioraff Botnia Lasse Jansson, Centria
Bioraff Botnia Bioraff Botnia 1.5.2015 30.4.2018 Lasse Jansson, Centria Innehåll ❶ Bakgrund ❷ Målsättning ❸ Aktiviteter WP 0 Projekt- och processledning WP 1 Furaner WP 2 Produktion av L-arginin från lågvärdigt
Tanktransportdagen april 2019 Lars Lind
Tanktransportdagen 11-12 april 2019 Lars Lind - 12 years production of sustainable biofuels Stenungsund and Fredrikstad 250 000 ton/y capacity Ägarna Roger Andersson Framgångsrik entreprenör inom byggoch
Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen
Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Energianvändning i olika sektorer Mtoe 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Transportsektorn
Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna
Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige
Rapport från IEA Bioenergy ExCo-workshop The role of industrial biorefineries in a low-carbon economy
KONFERENSRAPPORT Sida 1 (2) BETECKNING Mattias Svensson, Specialist Energiforsk mattias.svensson@energiforsk.se FOKUSGRUPPERNA, ENERGIGASAVDELNINGEN 2017-06-13 Rapport från IEA Bioenergy ExCo-workshop
Vägledning. om Anläggningsbesked Version 1.0 ER 2015:30
Vägledning om Anläggningsbesked Version 1.0 ER 2015:30 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se
Vad är ett bioraffinaderi? Clas Engström. Processum
Vad är ett bioraffinaderi? Clas Engström Processum The double challenge Our Region and the Site Our Cluster Region The Biorefinery of Domsjö The Cluster Members Cellulose Energy & Machine Process Universities
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Skogen, en förnybar resurs för drivmedel Ett exempel från svenska skogar. Gunnar Olofsson Oslo, 2014-03-11
Skogen, en förnybar resurs för drivmedel Ett exempel från svenska skogar Gunnar Olofsson Oslo, 2014-03-11 Gunnar Olofsson Styrelseordförande i Svebio Styrelseledamot i Statskog SF Tidigare koncernchef
Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009
Umeå Universitet 2012-05-30 Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik BESTÄLLARE: MAGNUS MARKLUND, ETC PITEÅ Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009 Fredrik Anderholdt Helgesson (fran0045@student.umu.se)
Hållbara drivmedel finns de?
Hållbara drivmedel finns de? Skånes Energiting Malmö, 14 juni 2011 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Hållbarhetskriterier 1) Klimatnytta 2) Biologisk mångfald 3) Indirekta markanvändningseffekter
Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar
, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar Steningevik, 6 februari, 2013 Stefan Källman Biobaserad samhällsekonomi? Nationalekonomi Företagsekonomi Hushållsekonomi Privatekonomi Mikroekonomi Grön
Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Håkan Johansson
Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Håkan Johansson } Identifiera åtgärder och styrmedel så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 i linje med visionen
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland
BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland Christer Pettersson, projektledare Energikontor Värmland Kort om Energikontor Värmland Energikontor Värmland är ett regionalt kunskapscentrum för
Programanpassad hållbarhet för gymnasiet
Programanpassad hållbarhet för gymnasiet Dagens upplägg Presentaon Mathias, BioFuel Region, KNUT Gymnasieakviteter 2004-2009 Ø Gymnasielärarnätverket Ø Hållbara projektarbeten Gymnasieakviteter i KNUT
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär
Statens energimyndighets författningssamling
Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter om rapportering och beräkning enligt drivmedelslagen; STEMFS Utkom
Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv
Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv Ett nätverk under Svebio för organisationer och företag
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så