Biomassa (ll fordonsbränsle möjligheter och konflikter. Kjell Andersson Svebio
|
|
- Carl-Johan Ström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Biomassa (ll fordonsbränsle möjligheter och konflikter Kjell Andersson Svebio
2 Växternas klorofyll samlar solens energi och bygger samman koldioxid och vatten till kolhydrater socker och cellulosa
3 Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp, är lika förnybart som sol, vind och vatten.
4 Bioenergi BNP Klimatgasutsläpp Utsläppen av klimatgaser minskade med 16 procent från 1990 till 2011, samtidigt som BNP ökade med omkring 56 procent. Användningen av bioenergi har fördubblats under perioden. De ökade utsläppen 2010 och den stora användningen av bioenergi berodde på exceptionellt kall väderlek. Källa: Svebio, Ekonomifakta, Naturvårdsverket
5 Andel förnybar energi i Sverige Sverige kommer redan i år att nå över 49 procent förnybar energi, som är EU-målet för Den gröna kurvan visar de uppmätta andelarna år för år, enligt olika rapporter från Energimyndigheten, och Svebios beräkning för 2011 och 2012, grundat på Energimyndighetens statistik och prognoser.
6 Slutlig energianvändning + elexport Kol 16,4 TWh; 4,1% Naturgas 10,9 TWh; 2,7% Vindkra@ 6 TWh; 1,5% Värmepumpar 5 TWh; 1,2% Kärnkra@ 55,9 TWh; 13,8% Biobränsle 130,8 TWh; 32,4% Va>enkra@ 71 TWh; 17,6% Olja 108 TWh; 26,7%
7 Biodrivmedel 2012
8 Avfall eller energigröda? EU- direk(ven utgår från ag avfall all(d är ag föredra som råvara för biodrivmedel det gäller både RES- direk(vet och ILUC- förslaget. Kan man basera eg samhälles energiförsörjning i huvudsak på avfall? Är det verkligen av mindre värde ag utnygja outnygjad mark eller outnygjad produk(onsförmåga än ag utnygja outnygjade avfallsströmmar? Min slutsats: bägge behövs och styrningen sker bäst med generella styrmedel. Marknaden får avgöra vilka lösningar som väljs.
9 Marginella marker i Europa ag använda för jordbruk, skogsbruk eller energi?
10 Avfall som resurs hur uthålligt är det?
11 Produk(onskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling Ved, GROT, stubbar Energi - skog Olje - växter Vete, socker Makro - alger Mikro - alger Restprod Avfall Förgasnings - processer Jäsning Rötning För - estring Hydrering Övriga FT - diesel DME Metanol mfl E tanol Metan Vätgas FAME/ RME HVO, förnybar diesel Börjesson, Lundgren, Ahlgren & Nyström (2013)
12 Svensk poten(al * för ökad biomassaproduk(on (TWh / år) På kort sikt På lång sikt (30-50 år) GRenar Och Toppar (GROT) från slutavverkning Stubbar från slutavverkning GROT från gallring Klen stamved från röjning 2 3 Massaved överskott (50% av nuvarande mängd till tidningspapper) Stamved generellt ökad tillväxt (75) GROT och stubbar BehovsAnpassad Gödsling (BAG) på 5% skogsmark 4-5 Stamved - BAG (22) Mix av energigrödor på nuvarande trädesareal om ha Mix av energigrödor på överskottsmark i form av vallodling om ha 7 7 Snabbväxande lövträd på nedlagd jordbruksmark motsvarande ha 2-6 Halm 4 4 Avfall till biogas Sammanlagt ( ) * (Teknisk-ekologisk-ekonomisk alt. teknisk potential, exkl. dagens använd.) Börjesson m fl (2013)
13 Produktionskostnader (dagens & framtida anläggningar) Börjesson m fl (2013)
14 Poten(alen ökar med en mix av biodrivmedel 1 hektar vete ger c:a liter etanol Lika många mil kommer man med en modern etanolbil Yt- effek(viteten varierar beroende på val av gröda som odlas En väl genomtänkt blandning av olika biodrivmedel kan öka resultatet per hektar med 50 % jämfört med dagens situa(on 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 RME från raps YteffekMvitet för möjliga biodrivmedel producerade i Sverige (index) Etanol från vete Etanol från majs Etanol från salix Biogas från vete DME från salix Biogas från majs 14
15 Mer än häleen försvinner från jord (ll bord Kalorikedjan - från jord till bord (kcal per person och dag) Kaloribehov per person och dag: Man kcal/dag Kvinna kcal/dag kcal idag Produktion från åkermark Förlust efter skörd Används till djurfoder Kött och mejeriprodukter Process förluster Förlust i distribution och hushåll Att äta förbättringspotential 1/2 1/6 1/3 1/2 = 1026 Minskat svinn/förluster 43 % mer mat till år 2100
16 Några slutsatser Om vi använder resurserna mer effek(vt blir det mindre avfall som resurs. Om vi t ex slutar äta kög blir det mycket lite gödsel ag göra biogas av. Om vi t ex slutar slänga mat, i hemmen och i bu(kerna, blir det mindre substrat. Om vi ökar materialåtervinningen blir det mindre substrat. Istället frigörs åkermark för ag odla mer energigrödor. Vi ska inte ha system som s(mulerar produk(on av avfall, t ex genom dubbel- och fyrdubbelräkning. Generella styrmedel fungerar bäst men svårt ag säga pris på utsläpp av metan och lustgas.
17 Den största barriären mot bioenergi är mental Många tror ag bioenergi är en begränsad resurs. Det är rik(gt först på mycket lång sikt. Tillgången på outnygjad mark är stor liksom möjligheterna ag öka avkastningen på befintlig åkermark och i befintligt skogsbruk. Tillväxten i världens skogar är tre gånger så stor som avskogningen.
18 Total Global Emissions Total global emissions: 10.5 ± 0.7 GtC in 2012, 43% over 1990 Percentage land-use change: 38% in 1960, 17% in 1990, 8% in 2012 Land use emissions in 2011 and 2012 are extrapolated estimates Source: Le Quéré et al 2013; CDIAC Data; Houghton & Hackler (in review); Global Carbon Project 2013
19 Global Carbon Budget Emissions to the atmosphere are balanced by the sinks Average sinks since 1870: 41% atmosphere, 31% land, 28% ocean Average sinks since 1959: 45% atmosphere, 28% land, 27% ocean Source: CDIAC Data; Houghton & Hackler (in review); NOAA/ESRL Data; Joos et al 2013; Khatiwala et al 2013; Le Quéré et al 2013; Global Carbon Project 2013
20 Globala utsläpp och sänkor, CO 2, , , , Fossila bränslen & cement "Avskogning" Skogstillväxt -2,69 Sänka i oceanerna -2,31 Ökning i atmosfären global-carbonbudget-2010 Mänsklighetens utsläpp av koldioxid var 2010 nästan exakt 10 miljarder ton. Av detta hamnade hälften i atmosfären, medan hälften togs upp av haven och av ekosystemen på land, främst genom skogstillväxt. Utsläppen från förbränning av fossila bränslen var mer än tio gånger så stora som utsläppen från avskogning och annan förändrad mark-användning (global LULUCF). Källa: Global Carbon Project.
21 Avskogning i Amazonas i Brasilien, miljoner hektar per år 3 2,5 2 1,5 1 0, Källa: INPE (
22 Drygt 13 miljarder hektar Jordbruksmark = åkermark + betes och ängsmarker Global jordbruksmark = Mha, varav åkermark Mha Svensk jordbruksmark = 3,1 Mha Svensk åkermark = 2,6 Mha Total berg/ök infra skog bete(gr) åker 45 energi Biodrivmedel produceras idag på c:a 45 Mha, dvs < 1 % av den globala jordbruksmarken
23 Alterna(v användning av åkermark AlternaMv markanvändning (Mha) tobaksodling golqanor bomull bioenergi öl, vin och sprit hästsport 23
24 Olikheter i produk(onen stora möjligheter (ll förbägring % förluster Industriländer Utvecklingsländer Avkastning per ha spannmål (ton) poten(al jord bord ton/ha år 2000 möjlig avkastning 0,8 X 0,4 % förbättring per år 42 % mer mat till år 2100
25
26 Biodrivmedelspotential vs behov av drivmedel Idag ?? Jordbruks -baserade Skogsbaserade
27 POTENTIALER FÖR BIOENERGI (TWh) Use 2009 Potential Peat Waste Agriculture Black liquor Wood fuels Svebio has estimated potentials for supply of bioenergy available in 2020, here compared to the utilisation in The largest remaining potentials are in agriculture and forestry.
28
29 Tack för mig! Kjell Andersson
Potential för hållbara biodrivmedel
Potential för hållbara biodrivmedel Gasdagarna 2013 Båstad, 24 oktober Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling Ved,
Läs merMat eller Motor. - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel?
Mat eller Motor - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel? Mar>n Eriksson, Macklean Strategiutveckling 28 november, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner
Läs merMat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013
Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merHållbara biodrivmedel
Hållbara biodrivmedel Sustainable Business Hub - Årsstämma Lund, 29 maj 2013 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling
Läs merVi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Läs merKlimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
Läs merVisst finns det mark och vatten för biobränslen!
Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,
Läs merKungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas
Läs merBiodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv
Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står
Läs merEuropas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Läs merBiodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?
Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem
Läs merBiodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?
Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge? Daniella Johansson Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem inom Energimyndighetens forskarskola: Program
Läs merKlimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.
Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator
Läs merLantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef
Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merBiogas och miljön fokus på transporter
och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,
Läs merAlternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.
Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator
Läs merLäget för bioenergi och biodrivmedel. Gustav Melin, 10 nov 2012
Läget för bioenergi och biodrivmedel Gustav Melin, 10 nov 2012 Hur många procent av Sveriges energianvändning tror du att bioenergin står för? Hur många procent av Sveriges energianvändning tror du att
Läs merBioenergi Sveriges största energislag!
Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är
Läs merHållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?
Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)
Läs merBioenergi mer än bara biogas
Bioenergi mer än bara biogas Sveriges största energikälla, bidrar till minskade koldioxidutsläpp! Hampus Mörner, Svebio Gävle-Dala Drivmedelskonvent, 22 mars, 2012 Svenska Bioenergiföreningen Att öka användningen
Läs merUtsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030
Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030, IVL Bygger på rapport framtagen med Maria Grahn, Chalmers Rapporten finns på: www.ivl.se och www.spbi.se Nuläge, drivmedelsalternativ och andras framtidsbiler
Läs merBioenergins utveckling i Sverige
Bioenergins utveckling i Sverige Gustav Melin, 17 april 2013 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen Intresseorganisation
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.
Läs merDet är dags för poli1kerna a4 stå upp för vallö8et om en fossiloberoende transportsektor! www.svebio.se
Det är dags för poli1kerna a4 stå upp för vallö8et om en fossiloberoende transportsektor! arbetar för a) öka användningen av bioenergi på e) ekonomiskt och miljömässigt op:malt sä). Som medlem i Svebio
Läs merSkogens roll i en växande svensk bioekonomi
Skogens roll i en växande svensk bioekonomi Gasdagarna 2017 1 juni, Båstad Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en
Läs merskogsbränsle för klimatet?
Vad betyder skogsbränsle för klimatet? Klimatnytta på kort och lång sikt KSLA 2010-04-21 04 21 Anna Lundborg anna.lundborg@energimyndigheten.se Sveriges energianvändning 2009 Slutlig energianvändning fördelad
Läs merEnergimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att
Läs merVÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD
Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.
Läs merProjektets omfattning
Peter Eriksson Projektets omfattning Över 30 parter deltar i Sverige-Norge-Danmark från institut, högskolor, regionala och kommunala organisationer, kunnskapsplattformar samt företag Parternas samlade
Läs merRegeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket
Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning
Läs merHur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?
Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Bioenergikonferens Alnarp 1 mars 2006 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energibalans för bioetanol - svenska studier Etanoutbyte
Läs merBiogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné
Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé
Läs merJordbrukaren - framtidens oljeshejk!
Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt
Läs merEnergigården. Kent-Olof Söderqvist
Energigården Kent-Olof Söderqvist Energigården ett program inom AGROVÄST Att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten
Läs merBioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv
Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet
Läs merBiobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017
Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 1 VAD TROR DU KOMMER ENERGI FRÅN SKOGEN KUNNA UTGÖRA SÅ MYCKET SOM 30% AV LANDETS ENERGI-ANVÄNDNING REDAN 2025? Pinnarna i skogen är
Läs merFramtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg
Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar
Läs merSvensk klimatpolitik SOU 2008:24
Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merKlimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,
Läs merInhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion
Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion Kan det svenska behovet av biodrivmedel 2030 tillgodoses med
Läs merKlimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?
Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Anders Lindroth Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Lunds universitet anders.lindroth@nateko.lu.se www.lucci.lu.se
Läs merSkogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine
Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Biomass for energy poten0al from forest and by products from forest industry
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs merNationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv
Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv Ett nätverk under Svebio för organisationer och företag
Läs merKOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN. Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar
KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar Denna rapport sammanfattar resultaten från forskningsrapporten Utvärdering av produktionskostnader
Läs merSkogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi
Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,
Läs merBioenergi småskalig kraftvärme och ånga i industrin Aktuellt läge och hur kan det utvecklas i sydöstra Sverige
Bioenergi småskalig kraftvärme och ånga i industrin Aktuellt läge och hur kan det utvecklas i sydöstra Sverige Hans Gulliksson, Växjö 27 februari 2013 2 Energy Agency for Southeast Sweden Public non-profit
Läs merMöjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi
Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet
Läs merGas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning
Gas och LNG för hållbara transporter Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning Olle Hådell 7 februari 2012 Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter krävs om samhället
Läs merFörnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Läs merFossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Läs merHållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara
Läs merSveriges klimatstrategi anpassning och åtgärder. Lisa Sennerby Forsse Klimatseminarium, Almedalen 8 juli
Sveriges klimatstrategi anpassning och åtgärder Lisa Sennerby Forsse Klimatseminarium, Almedalen 8 juli Regeringens klimatpolitiska arbete Kommission för hållbar utveckling Vetenskapligt råd för klimatfrågor
Läs merHållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009
Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen
Läs merKarin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN
Läs merBioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning
Läs merKlimatmål, fossila bränslen och CCS
Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget
Läs merEnergihushållning i växtodling
Energihushållning i växtodling Odling i Balans -Temadag 2012 24 januari, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling Energiinsats Biobränslen Steg
Läs merBioDME Varför? Hur? När? Alternativa bränslen för tunga fordon Seminarium Visby, 5 juli 2011 Ingvar Landälv, CTO, Chemrec AB
BioDME Varför? Hur? När? Alternativa bränslen för tunga fordon Seminarium Visby, 5 juli 2011 Ingvar Landälv, CTO, Chemrec AB Tre nyckeltal vid utveckling av teknik för Alternativa bränslen 1.CO2 reduktionspotential
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merskogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB
skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB Rya Kraftvärmeverk en anläggning för framtiden Vår energigasvision:
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merKolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Kolinlagring i jordbruksmark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk och klimatet Nästan hälften av jordens bevuxna landareal består av åker- och betesmark Jordbruk och avskogning
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merÅkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna
Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige
Läs merVärdekedjan Energi från skogsråvara
Värdekedjan Energi från skogsråvara Rolf Björheden, Skogforsk Ann Segerborg-Fick, JTI KSLA, 2013-11-25 Värdekedjan Energi från skogsråvara Rolf Björheden, Skogforsk Ann Segerborg-Fick, JTI KSLA, 2013-11-25
Läs merEn systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22
En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro
Läs merBioenergi - bakgrund och inledning Nya bränslen, nya möjligheter
Bioenergi Nya Bränslen nya möjligheter Värmeforskdagarna 2013 Bioenergi - bakgrund och inledning Nya bränslen, nya möjligheter Gustav Melin Stockholm 2013-01-31 1 Gustav Melin Växternas klorofyll samlar
Läs merSkogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist
Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist 1 Koldioxidutsläppen - utvecklingen CO 2 -emissioner från användning
Läs merVerksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Läs merFossilfrihet på väg. Integrering av förnybart: globala erfarenheter och best prac6ce. Seminarium arrangerat av 100 % Förnybart Stockholm
Integrering av förnybart: globala erfarenheter och best prac6ce Seminarium arrangerat av 100 % Förnybart Stockholm 141121 Fossilfrihet på väg Thomas B Johansson Några vik4ga trender: IT utvecklingens alla
Läs merAnnika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?
Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid
Läs merDirektiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Håkan Johansson
Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Håkan Johansson } Identifiera åtgärder och styrmedel så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 i linje med visionen
Läs merBiomassa. Vad är r biomassa? Allt biologiskt material (växter och djur) men för energiändamål avses framför allt. Koldioxidneutrala tillförselsystem
Koldioxidneutrala tillförselsystem Jordbruksgrödor Vad är r biomassa? Allt biologiskt material (växter och djur) men för energiändamål avses framför allt Skog och plantager Restflöden Maria Grahn Samma
Läs merFörnybara drivmedel i RED II Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3
Förnybara drivmedel i RED II 2019-01-31 Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3 Vision Genom vetenskapligt grundad kunskap bidra till utvecklingen av hållbara förnybara drivmedel f3 en samverkans- och nätverksorganisation
Läs merKlimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merVilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se
Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling
Läs merInnovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås
Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi
Läs merEffektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder
Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Seminarium kring Skånska Biobränslen Hässleholm, 13 november 26 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Kriterier för uthålliga bioenergisystem:
Läs merFÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER
Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar
Läs merFörutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030
Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030!! En samling fakta om möjligheten att få fossilfria drivmedel till sveriges fordonsflotta 2030. Råvaror/teknik för biodrivmedelsproduktion!!
Läs merBioenergi i Sverige och världen idag och i morgon?
Bioenergi i Sverige och världen idag och i morgon? Gustav Melin Örebro 2010-11-25 Växternas klorofyll samlar solens energi och bygger samman koldioxid och vatten till kolhydrater socker och cellulosa Växterna
Läs merFarsta fakta. Yta: 15,4 km²
Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,
Läs merFramtida energisystem i Jönköpings län
Framtida energisystem i Jönköpings län Är koldioxidåtervinning något att satsa på i framtiden? 2030 2045 7e September 2016 Maria Taljegård Energi och Miljö, Chalmers maria.taljegard@chalmer.se Globala
Läs merFossilfrihet på väg. Skogsägartinget 6-7 februari 2014, Sånga Säby. Thomas B Johansson
Fossilfrihet på väg Skogsägartinget 6-7 februari 2014, Sånga Säby Thomas B Johansson Uppdraget i korthet Identifiera åtgärder och styrmedel så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta
Läs merBILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER
BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER Utdrag från dokumentet Energistrategier Falköping - Rapport 081021 vilken sammanställts av KanEnergi Sweden AB Hållbara drivmedel för transporter Potentialen för
Läs merUlf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL
Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil
Läs merBioenergi och hållbarhet Örebro 101125. anna.lundborg@energimyndigheten.se
Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125 anna.lundborg@energimyndigheten.se Läget är bekymmersamt Klimatproblem (fossila bränslen, avskogning) Världens energiförsörjning är 80 % fossil Växande befolkning,
Läs merStorproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm
Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade
Läs merBioenergin i EUs 2020-mål
Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr
Läs merMiljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken. Hur kommer framtidens fordonspark att förändras?
Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken Hur kommer framtidens fordonspark att förändras? Olle Hådell 6 juli 2011 Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merLönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp
#slu40 Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Sockerbetor Helsäd av spannmål och majs Oljegrödor EFA grödor Mellangrödor Biomassa från svenskt jordbruk
Läs merBiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland
BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland Christer Pettersson, projektledare Energikontor Värmland Kort om Energikontor Värmland Energikontor Värmland är ett regionalt kunskapscentrum för
Läs merRolf Björheden Seniorforskare. Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes
Rolf Björheden Seniorforskare Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes Koldioxid, CO2 är den viktigaste växthusgasen bildas vid nedbrytning och förbränning av kolföreningar har ökat från 280 till
Läs mer