BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER

Transkript

1 BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER Utdrag från dokumentet Energistrategier Falköping - Rapport vilken sammanställts av KanEnergi Sweden AB Hållbara drivmedel för transporter Potentialen för hållbara drivmedel för transporter är starkt kopplat till de (lokala) resurser som finns inom lantbruket och organiskt avfall från industri och hushåll mm. Potentialen på lokal nivå beskrivs nedan. Potentialen för hållbara drivmedel ska ses ur ett bredare perspektiv då det både kräver drivmedel, infrastruktur samt fordon för att denna ska förverkligas. Denna utveckling varken styrs eller har en hög påverkansgrad ur ett lokalt perspektiv. Dock kan kommunen och andra lokala aktörer vara pådrivande genom bl a inköp av miljöfordon samt initiera etablering av produktionsanläggningar för drivmedel och tankningsställen. Ökad produktion och användning av hållbar energi från jord och skog Vattenkraft Idag produceras det vattenkraft i 5 verk i Falköpings kommun. Dessa verk producerar ca 1,3 GWh/år. Potentialen för ny vattenkraft anses vara liten beroende av naturliga förutsättningar och möjligheter för miljötillstånd och vattendom. Vi bedömer att utbyggnaden av vattenkraft i stort sett blir obefintlig i Falköping. Vindkraft Falköping har redan idag en hel del vindkraft och flera anläggningar är på gång. I Falköping finns det idag (februari 2008) 29 stycken vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 20 MW. Dessa producerar tillsammans ca 23,8 1 GWh/år. Ytterligare ca 9 stycken med sammanlagd 15 MW effekt har bygglov. Det finns stora möjligheter att med nuvarande regelverk bygga ytterligare ett antal vindkraftverk i Falköping och därmed uppnå en mycket stor självförsörjningsgrad av el i kommunen. Med tanke på att vindkraft skapar debatt bör i första hand små äldre verk bytas ut mot nya effektivare, så att man inte behöver ta upp nya standorter. Att bygga ut vid redan befintliga verk gynnar även elnätsägarna. Om man beaktar de områden som utpekats som lämpliga för vindkraft och utnyttjar dessa områden väl för vindkraftsproduktion kan ytterligare med stor sannolikhet ytterligare vindkraftverk etableras inom kommunens område. Frånsett vad översiktsplanen kommer fram till, så är utgångsläget för grupperna att det känns rimligt att anta att ytterligare 50 verk skulle kunna uppföras, med en sammanlagd framtida energiproduktion av ca 118 GWh per år. Solvärme

2 Solenergi finns i överflöd och ett antagande av en naturlig potential är inte relevant. Solvärmen blir allt mer intressant som komplement till andra uppvärmningsformer. Det som sätter begräsningar i potentialen är energianvändningen under sommartid samt lagringsmöjligheter för värme till höst och vintertid. I Falköping finns småhus. Med tanke på marknadsutveckling för solvärmen och andra uppvärmningsalternativ är en rimlig bedömning för potentialen på lång sikt att ca en tredjedel av småhusen kommer att installera solvärme. Om dessa skulle installera tio m 2 solfångare med dagens teknik (dvs. plana solfångare, 300 kwh/m 2, år)) skulle detta innebära 8,5 GWh/år. Om man i Falköpings flerbostadshus skulle installera 2 m 2 solfångare för varje av de lägenheterna skulle det medföra närmare 4 GWh/år. Denna potential är dock betydligt osäkrare beroende av att en större andel av flerbostadshusen har fjärrvärme. För dessa är incitamenten för solvärme betydligt sämre än i småhus eller flerbostadshus med enskilda värmesystem. Till detta kommer en potential för storskaliga solfångare kopplade mot större energianvändare, när- eller fjärrvärmenät. En rimlig bedömning av potentialen på lång sikt är ca 1 GWh/år vilket motsvarar ca 3000 m 2 solfångaryta. Vår bedömning är att på lång sikt kommer solvärmen att generera energi för uppvärmning motsvarande 13,5 GWh/år. Solceller Solenergi finns i överflöd och ett antagande av en naturlig potential är inte relevant. Den tekniska potentialen kan som ett exempel beräknas utifrån den totala tak- och fasadyta på byggnader som finns tillgänglig, med tanke på orientering och konstruktion. Teoretiska beräkningar visar att ytor som är praktiskt tillgängliga och träffas av mer än 70 procent av maximal solinstrålning uppgår till cirka 400 miljoner kvadratmeter i Sverige med en potentiell produktion om TWh solel. Det ger en uppfattning om hur mycket solel som skulle kunna produceras i Sverige. På längre sikt kan även solcellsfält bli aktuellt med tanke på den rikliga tillgången till outnyttjad mark som finns i Sverige. Kostnaden för el producerad med solceller ligger idag på mellan 3-5 kr per kwh, men denna kostnad beräknas sjunka till två kr per kwh år 2012, för att till år 2020 vara nere på 1 kr/kwh för nätanslutna system. På lång sikt finns en potential för solceller som både förser enskilda hus, verksamheter och nätanslutna system med elkraft. En utredning som tagits fram av Energimyndigheten visar att solceller kommer att vara kommersiellt konkurrenskraftiga runt Som nämnt finns det småhus i Falköping. Om man i genomsnitt skulle installera 1 m 2 solceller per småhus med dagens teknik skulle detta innebära knappt 1 GWh/år. Till detta kommer en potential för större anläggningar som ansluts till elnätet. En rimlig bedömning av den långsiktiga potentialen i Falköping är ca 50 system med 100 m 2 solcellsyta vardera. Detta motsvarar ca 0,5 GWh/år. Vår bedömning är att potentialen för solceller på lång sikt motsvarar en elproduktion på ca 1 GWh/år. Detta motsvarar ca m 2 (ca 1 ½ fotbollsplan) solcellsyta med dagens teknik

3 Bioenergi från skog Enligt uppgifter från medverkande personer och organisationer så finns det en potential för biomassa från land och skog i kommunen som idag inte nyttjas för energi-, massa-, virkes- eller livsmedelsproduktion på motsvarande 151 GWh/år. Grot från slutavverkning och dikesrenar Den största delen av detta är ett ökat uttag av s.k. GROT (grenar och toppar) vid avverkning och gallring av skog samt vid dikesrenar. Grupp 3 har bedömt det som lämpligt att man kan öka uttaget av grot på 75% av slutavverkningsarealen (detta kan göras utan att inkräkta eller påverka biologisk mångfald och andra miljövärden) samt även tar ut grot på andra arealer som dikesrenar, betesmarker, skogsvägar osv. Uttaget av GROT från slutavverkning skulle kunna ge ca 42 GWh/år i ökade bioenergiresurser och GROT från övriga arealer skulle kunna ge ytterligare 45 GWh/år. Skogsvårdsåtgärder Tänkbar är att göra ett uttag av GROT tidigt i beståndet, vid röjning eller första gallring. Men röjning respektive gallring är en åtgärd som minskar den totala tillväxten i beståndet. Däremot ökar ingreppet tillväxten på de kvarvarande stammarna, vilket i sig gör åtgärden mer kostnadseffektivt. Gallringsvirket får då konkurrera med massaveden i pris eller vice versa. I dagsläge anses ett uttag av röjningsvirke inte ge något ekonomiskt utbyte, eftersom det dels innebär större skada i ung skog att ge sig in med maskiner, samt att själva uttaget är begränsat. Därför anses att dessa åtgärder inte ger något tillskott. Kortare omloppstid Beroende på bättre plantmaterial och låg tillväxt i slutet kan man räkna med kortare omloppstid än 85 år. 85 år ger en slutavverkningsareal på 435 ha per år, 75 år 490 ha och 65 år 570 ha. En omloppstid på 75 år medför en potential för ökat uttag av grot med ca 34 GWh/år. Gödsling En engångsgiva på 150 kg kväve per ha när skogen färdiggallras vid ca 65 år ger under resterande 8-10 år en extra tillväxt på m 3 sk per ha. I Falköping kan 5700 av totalt ha vara aktuellt för gödsling. Detta är dock i dagsläge ett enbart teoretiskt resonemang, eftersom Falköping ingår i ett område där gödsling med kväve enligt 30 Skogsvårdslagen inte bör ske. Detta medför at en sådan åtgärd i dagsläge inte är aktuellt. Stubbrytning En stor del av biomassan i ett träd finns i stubben. Energivärdet i stubben motsvarar det dubbla av det som idag tas ut i form av grot. Fördelen med stubbrytning är att ingen separat markberedning behöver göras och minskad risk för angrepp av snytbaggar, granbarkborrar samt minskad risk för spridning av röta. Frågetecken finns kring effekter på biologiska mångfalden. Det är granstubbar som är aktuellt att bryta. Tallstubbarna sparas. Om man antar att stubbrytning sker på 220 ha/år vid slutavverkning innebär detta 30 GWh/år i ökat uttag av bioenergi.

4 Nedan sammanfattas den potential som finns i Falköping för ökat uttag av bioenergi från skogen. Biomassa från skog Grot på 75% av slutavv. 42 Grot övr. dikesrenar mm 45 Skogsvårdsåtgärder/tidiga 0 gallringar Förkortad omloppstid 75 år 34 Gödsling över 65 år 0 Stubbrytning 30 Totalt 151 GWh/år Ett pris på 150 kr/mwh flis innebär att denna potential motsvarar ca 25 miljoner kr per år. Bioenergi från åker I framtiden kommer den största potentialen av ytterligare användning av biomassa för energi att komma från åkerareal. I Falköping finns ca ha åkerareal var av ca ha brukas för stråsädsproduktion, ca 550 ha för oljeväxter, och resterande till potatis, vall och andra växter. Halm En beräkning utifrån den produktion av stråsäd som sker idag visar att det idag produceras knapp ton halm per år. Av totala halmtillgången beräknas hälften användas till strö. Av resterande mängd kan cirka hälften vara realistiskt att bärgas. Detta på grund av att en viss andel halm måste återföras för mullbalansens skull och dels är det omöjligt att skörda allt vid bra vattenhalt. Dock kan andelen som måste återföras minskas i Falköping jämfört med andra kommuner, eftersommarkerna ofta har en bra mullhalt och att mycket mullämnen återförs med stallgödseln, som ju innehåller mycket halm. Till energiändamål kan då vid attraktivt marknadspris användas ca ton Energiinnehållet i ton halm per år motsvarar 54 GWh/år. Halmen kan användas till uppvärmning eller som framtida råvara till drivmedel som metan, metanol, DME, Biodiesel eller etanol. Energigrödor En viss del av åkerarealen kan i Falköping användas för energiproduktion istället för livsmedels eller foderproduktion mm. Exempel kan vara oljeväxter som raps, vallgrödor eller salix. Cirka ha ligger i träda (år 2007) eller är outnyttjad mark. För att kunna livnära personer och djur i Falköping krävs en åkerareal om ca ha. I teorin återstår alltså ca ha (inklusive trädesarealen)som kan användas för produktion av livsmedel, foder, energi eller annat. Användningen av denna areal beror på ett flertal faktorer som ekonomi för lantbrukaren, bidrag, regler etc. Om man använder ha för att odla olika grödor för produktion av biomassa för energiframställning motsvarar detta ca 213 GWh/år. Dessa grödor kan exempelvis vara oljeväxter (som ingår i ordinarie växtföljd vart 7:e år på samtliga arealer), hampa, energispannmål, vallgrödor mm.

5 Nedan sammanfattas den potential som finns i Falköping för ökat uttag av bioenergi från åkermark. Biomassa från åker GWh/år halm 54 hampa/ spannmål/vallgrödor för energi 213 Totalt 267 Kommunen har initierat ett projekt tillsammans med lantbruksuniversitetet Alnarp. Målet är att hitta en växtföljd för maximal produktion av biomassa för energiändamål. Projektet löper inom ramen för kommunens klimatinvesteringsprogram under tiden Substrat för biogas En studie över tillgängliga substrat för biogaspotential i Skara med omnejd som genomfördes under 2006 visar följande. Substrat, kommunvis ton/år %TS Biogaspotential (GWh/år) Nötgödsel ,60 Svingödsel ,06 Fjäderfägödsel Avloppsslam 7,00 Övrigt substrat från 0 0 0,50 jordbruket Summa ,20 Potentialen för att generera biogas från flytgödsel antas alltså vara 3,7 GWh/år. Denna potential kan realiseras genom antingen enskilda anläggningar på gårdar och/eller via centrala anläggningar som för rötning eller rening och uppgradering till fordonsgaskvalitet. Inom kommunen har ett kluster av jordbrukare bildats som planerar byggnation av en biogasanläggning på gårdsbasis med gödseln som huvudsakliga substrat. Till detta kommer även en betydande potential för biogasproduktion genom rötning av vallgrödor. Denna potential bör dock tas i beaktande till andra alternativ för produktion av åkergrödor. Se kapitel ovan om bioenergi från åkern. Biogasproduktion från avloppsslam görs redan idag i Falköping. Man utnyttjar också redan en stor del av det organiska hushållsavfallet från kommunens tätorter. Insamlingen av organiskt hushållsavfall skulle dock kunna ökas något. Den största outnyttjade potentialen utgör avfall från livsmedelsbutiker och restauranger. Det är dock svårt att uppskatta potentialens storlek. Nedan sammanfattas den potential som finns i Falköping för ökat nyttjande av Substrat för biogasproduktion. Substrat för biogas Flytgödsel 3,7 Livsmedelsavfall 0 Avloppsslam/deponi 7 Övriga substrat från jordbruket 0,5 GWh/år Totalt 11,2