Klimat- och energistrategin och Åtg. den

Transkript

1 Klimat- och energistrategin och Åtg tgärdsomr rdsområden den

2 Strategin övergripande struktur 4 avsnitt (ska kunna läsas separat => viss överlappning) Inledning Ett energiintelligent Dalarna Bakgrund och förutsättningar Strategin för omställning Genomförande och konsekvenser Strategin för omställning Dalarnas energianvändning Dalarnas energiinfrastruktur Dalarnas energitillförsel Övrig energi- och klimatpåverkan (inhemskt av processer, konsumtion)

3 Struktur i strategiavsnittet Följer SCB s indelning när relevant (användning och tillförsel) Huvudområde men ibland även delområden Vindkraft (eget) Bostäder och service (två delområden; byggnader och övrigt) Tre återkommande avsnitt i texten Allmän beskrivning inkl. nationell politik och nuläge i Dalarna Analys av Dalarnas förutsättningar Målsättningar och åtgärdsområden i Dalarna

4 Måls lsättningar och åtg tgärdsomr rdsområden den - diskussion Förslag, se mailat utkast (vindkraft samt bostäder & service) Underlag för diskussion för övriga sektorer (användning och tillförsel) För energiinfrastruktur pågår kartläggning

5 Vindkraft Den framtidsbild som beskrivs i kapitel 1, se figur 2, utgår ifrån följande utveckling för vindkraften i Dalarna: År Energitillförsel 2 GWh 333 GWh 1600 GWh 3000 GWh Denna utveckling har redan påbörjats och bedöms möjlig att realisera även om tidsplanen kan försenas något. Klarläggande av förutsättningarna för etablering av vindkraftverk. Behov av ökad aktivitet på kommunal nivå med framtagande av översiktsplaner som även inkluderar vindbruksplaner. Detta är en viktig process där avvägning ska ske mellan det nationella behovet av elenergi och intrånget i landskapet som påverkar möjligheter för friluftsliv och andra näringar. Som underlag för detta sker dialog och samråd. Arbete med etablering av nödvändig infrastruktur för etablering av vindkraft. Existerande distributionssystem för elnät är underdimensionerade och det behövs ett regionalt arbete med denna fråga. Det krävs även en fungerande transportinfrastruktur för etablering av vindkraftverk. För att åstadkomma stordriftsfördelar kan det vara intressant att utarbeta en regional plan för vindkraften i Dalarna. Arbete med de näringslivsmässiga förutsättningarna för vindkraftsetableringar i Dalarna. Etablering av vindkraft är kapitalkrävande men ger även möjligheter när det gäller lokal industri i produktionen av material men även för service och underhåll. Aktörer: Länsstyrelsen, kommuner, energibolag, vindkraftbolag

6 Bostäder och Service, del 1 byggnader Den framtidsbild som beskrivs i kapitel 1, se figur 2, utgår ifrån följande utveckling för sektorns bostäder och service i Dalarna: År Energianvändning 5300 GWh 5400 GWh 4000 GWh 2700 GWh En stor andel av denna förändring förväntas ske genom energieffektivisering i byggnader. Ambitionen för 2020 är i detta fall högre än nationella och internationella mål men bedöms som möjlig att uppnå. Den exakta utvecklingen kommer att bero på både nationella beslut och arbetet på regional nivå. Småhus. En utökad och mer åtgärdsinriktad energirådgivning samt effektivare styrmedel och stöd nationellt behöver införas. Åtgärder måste i ökande grad inriktas mot byggnadens klimatskal. Samtidigt måste arbetet med optimering och konvertering av byggnadens uppvärmningssystem fortsätta. Flerbostadshus. I samband med att flerbostadshusen som byggdes på 60- och 70-talet nu behöver genomgå större renoveringar öppnar sig en möjlighet till genomgripande åtgärder. Genom en kombination av större renoveringar och mindre optimeringsinsatser bör målet till 2020 kunna uppnås. Flerbostadssektorn kan med ett lyckat genomförande agera förebild för övriga delsektorer och bidra till byggsektorns utveckling på energiområdet. Lokaler. Stor energibesparing kan skapas genom i första hand installationstekniska insatser som driftoptimering av ventilations- och värmesystem. För att nå större effekter på längre sikt kommer det även här krävas åtgärder genom kraftigare insatspaket där även klimatskalet förbättras. Aktörer: Klimat- och energirådgivare, byggbranschen, energikonsulter, fastighetsbranschen.

7 Bostäder och Service, del 2 Övrig energianvändning ndning Den framtidsbild som beskrivs i kapitel 1, se figur 2, utgår ifrån följande utveckling för sektorns bostäder och service i Dalarna: År Energianvändning 5300 GWh 5400 GWh 4000 GWh 2700 GWh En stor andel av denna förändring förväntas ske genom energieffektivisering i byggnader. Ambitionen för 2020 är i detta fall högre än nationella och internationella mål men bedöms som möjlig att uppnå. Den exakta utvecklingen kommer att bero på både nationella beslut och arbetet på regional nivå. Information om energisparande åtgärder till enskilda hushåll behöver öka. Vid konsumtion av varor ska energieffektiviteten tydligt framgå. Timvis mätning och större möjlighet att styra sin användning av el till de tider där priserna och förbrukningen är låg är ytterligare en åtgärd som både skulle gagna hushållen och skapa miljömässiga fördelar genom bättre balans i elsystemet. Inom kommuner och landsting bör arbetet utgå från en grundlig kartläggning av verksamhetselen. En hjälp i detta arbete är stödet för energieffektivisering som ska leda till ett strukturerat energiarbete där några av åtgärderna som ska genomföras är inköp av utrustning via energieffektiva produktspecifikationer och att köpa in eller hyra energieffektiva lokaler. Hyresavtal behöver i större utsträckning utformas så att den utövare som hyr lokalen betalar sin egen verksamhetsel. En viktig komponent för lokaler men även flerbostadshus är att utforma hyresavtal som är åtgärdsdrivande genom att återkoppla vinsterna av insatserna till de som genomför dem (jmf landstinget)??. Aktörer: Klimat- och energirådgivare, energikonsulter, fastighetsbranschen, elhandeln

8 Industri i systemet med utsläppsr ppsrätter Den framtidsbild som beskrivs i kapitel 1, se figur 2, utgår ifrån följande utveckling för sektorn industri utanför systemet med utsläppshandel: År Energianvändning 5900 GWh 7700 GWh 6100 GWh 4600 GWh Möjligheterna att uppnå minskningen till 2020 bedöms vara en stor utmaning och förutsätter nyttjandet av nya processteg. Utvecklingen är till stor del knuten till konjunkturutvecklingen och nationella styrmedel men kan även påverkas genom regional prövning och tillsyn. Prövning och tillsyn utvecklas och implementeras. Energianvändning och utsläpp till luft kan i ökad grad regleras genom prövning och tillsyn. Eftersom det är utsläppstaket i EU som reglerar utsläppsnivån för växthusgaser är det dock inte möjligt att direkt påverka dessa utsläpp med regionala medel. Förbättra tillvaratagandet av spillvärme. Som ett verktyg i arbetet för ett effektivare energisystem i Dalarna kommer en regional energisystemanalys att tas fram med stöd av Energimyndigheten. Analysen kommer bland annat att kartlägga hur mycket spillvärme som finns tillgänglig och hur denna kan nyttjas på lämpligast sätt. Aktörer: Länsstyrelsen, Industriföretag

9 Industri utanför systemet med utsläppsr ppsrätter Den framtidsbild som beskrivs i kapitel 1, se figur 2, utgår ifrån följande utveckling för sektorn industri utanför systemet med utsläppshandel: År Energianvändning 1200 GWh 1700 GWh 1300 GWh 800 GWh Möjligheterna att uppnå minskningen till 2020 bedöms som goda utifrån den potential som bedöms tillgänglig. Detta förutsätter dock att tillsyn och prövning skärps och att breda, samordnade initiativ genomförs för att informera och stödja omställningsarbetet. Information och vägledning för små- och medelstora företag behöver utvecklas. Detta arbete behöver breddas och intensifieras för att så många som möjligt av Dalarnas 1400 industriföretag berörs. Prövning och tillsyn utvecklas och implementeras. Enligt miljöbalken är alla som bedriver en verksamhet skyldiga att hushålla med råvaror och energi samt använda förnybara energikällor. Arbetet med energitillsyn och prövning utvecklas till att ingå som ett prioriterat moment i det befintliga prövnings- och tillsynsarbetet. Framtagande av branschvägledning. För de större branscherna behöver vägledning och information om kartläggning och åtgärder standardiseras för att underlätta effektiviseringsarbetet. Aktörer: Länsstyrelsen, kommuner, industriföretag, energikonsulter

10 Transporter - persontransporter Den framtidsbild som beskrivs i kapitel 1, se figur 2, utgår ifrån följande utveckling för transportsektorn i Dalarna: År Energitillförsel 3200 GWh 2400 GWh 1600 GWh För att nå dessa målsättningar krävs stora förändringar i nuvarande transportmönster där det framförallt är nationella åtgärder som ger effekt på regional nivå. Inhemsk trafik (förslag i konsekvensanalys av WSP). - infrastruktur- och samhällsplanering, regional/kommunal samordning & fyrstegsprincipen - förnyelsebara bränslen i länet utifrån omvärldsanalys - se över förmånsbeskattning av gratis parkering vid arbetsplatser - åtgärder för att öka cykling och gång - effektivisering och justering av kollektivtrafikutbudet Personbilstrafik turism. Fjällpaketet, Dalabanan Aktörer: Region Dalarna, Kommuner, Länsstyrelsen, GDE, klimat- och energirådgivare, turismföretag

11 Transporter gods och arbetsmaskiner Se föregående framtidsbild Tunga fordon. - förnyelsebara bränslen i länet utifrån omvärldsanalys Järnväg: Dalabanan Logistik Samlastning enligt Borlängemodellen Aktörer: Region Dalarna, Kommuner, Länsstyrelsen, processindustrin, skogsindustrin, lantbruk

12 Bioenergi - biomassa Den framtidsbild som beskrivs i kapitel 1, se figur 2, utgår ifrån följande utveckling för energi från biomassa i Dalarna: År Energitillförsel 3000 GWh 4500 GWh 6000 GWh Denna utveckling har redan påbörjats och bedöms möjlig att realisera även om tidsplanen kan försenas något. Produktionen av biomassa är beroende av efterfrågan. Efterfrågan stimuleras framförallt genom generellt verkande skatter men även genom elcertifikatsystemet och i viss mån genom riktade stöd till lantbruket. Teknisk utveckling gällande förgasning för produktion av drivmedel kan leda till ökad efterfrågan. En åtgärd som redan genomförs i Dalarna, och som kan förväntas ha en positiv effekt på tillförseln av biomassa, är omarronderingen. Detta eftersom den ger förutsättningar för ett mer effektivt skogsbruk. Stordriftsfördelar i produktionen kan innebära behov av samordning. Systemanalys för att beskriva behovet. Finns det faktorer som försvårar eller gör det kostsamt med uttag av den extra potentialen (GROT, gallringsvirke, stubbar)? Aktörer: Energibolag, skogsindustrin, lant-/skogsbruk.

13 Bioenergi avfall (inkl. slam och gödsel) Den framtidsbild som beskrivs i kapitel 1, se figur 2, utgår ifrån följande utveckling för biogas från avfall, gödsel och slam i Dalarna: År Energitillförsel 17 GWh 50 GWh 100 GWh Bedömningen om 100 GWh är gjord utifrån en avgränsning där tekniker och substrat som används kommersiellt har inkluderats och därmed har skogsråvara exkluderats. Denna utveckling bör kunna uppnås. Biogas: Den nationella politiken oklar. Förslag till strategi ute på remiss där det bl a föreslås att man gynnar biogasproduktionen från stallgödsel med 20 öre per KWh. Vidare föreslås att det stöd som ges för vallodling till djurfoder även ges till vall som används för biogasproduktion. Detta kan öka lönsamheten. Stordriftsfördelar i produktionen kan innebära behov av samordning. Det kan även behövas investeringar i infrastruktur. Frågan bör därför utredas vidare. Även möjligheterna för mer småskaliga lösningar inom lantbruket bör utredas utifrån de eventuella åtgärder som förslaget till en ny biogasstrategi resulterar i. Finns det faktorer som försvårar eller gör det kostsamt med uttag: Osäkerheter om framtida produktion i lantbruket? Problem med samverkan mellan aktörer med olika förutsättningar? Aktörer: Länsstyrelsen, kommuner, GDE, lantbruk

14 Solenergi Den framtidsbild som beskrivs i kapitel 1, se figur 2, utgår ifrån följande utveckling för solenergin i Dalarna: År Energitillförsel 5 GWh 40 GWh 700 GWh Denna utveckling har redan påbörjats och bedöms möjlig att realisera även om tidsplanen kan försenas något. Småhus har störst potential för solenergiutnyttjande på grund av den stora takytan. Tre fjärdedelar (12 km 2 ) av länets takytor finns på småhus enligt beräkningarna. För att få fram en faktisk utnyttjandegrad får den redovisade potentialen multipliceras med en antagen andel av byggnaderna som man tänker sig installerar systemen. Vilka takkategorier som faktiskt utnyttjas är inte heller uppenbart. Sådana antaganden kan vara avgörande för resultaten. Till exempel: Om 1 % av permanentbebodda småhus (ungefär 800 st.), och enbart hus med tak i den bästa kategorin (A), installerar solcellssystem till 2020 kommer 2 GWh solel att produceras årligen. Om 10 % av permanentbebodda småhus (ungefär 8000 st.), oavsett takkategori, installerar solcellssystem till 2020 kommer 17 GWh att produceras årligen. Vad behövs förutom ekonomiska incitament? Är det bara tak som är intressant? Mer effektivt att först genomföra åtgärder inom industrin för att skapa marknad? Aktörer: Länsstyrelsen, Energibolag, GDE, elhandeln..

15 Övrig klimatpåverkan - jordbruk År Utsläpp CO2ekv/år Generella åtgärder som kan vidtas i Dalarna är i stort sett de som gäller i övriga landet. En viktig åtgärd som gäller för att minimera både metan- och lustgasavgången är att arbeta för en resurseffektiv, hög och jämn produktion. Med detta fördelar man ut den klimatgasavgång som ändå sker på en större kvantitet av produkter. Vad gäller lustgasavgången är det viktigt att använda kvävegödsel, både stallgödsel, mineralgödsel och sådant som fixeras av baljväxtbakterier, på ett resurseffektivt sätt för att minska mängden lättillgängligt kväve i marken och perioden då det finns gott om lättlösligt kväve i marken. Arbete pågår, t ex Greppa näringen, men behövs något mer? Finns det några specifika problem för Dalarna eller delar av Dalarna (jmf biogas)? Aktörer:

16 Energiinfrastruktur Elnät Fjärrvärme Närvärme Drivmedelsdistribution Naturgasdistribution..