PM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar
|
|
- Christer Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Energistrategi för H+ Bakgrund Öresundskraft har sedan arbetat med den övergripande målsättningen att skapa ett effektivt och hållbart energisystem för H+. Arbetet har bedrivits av en projektgrupp bestående av personal från Öresundskraft och konsultföretaget WSP. Målformuleringen bygger på EU:s mål som brutits ner till svenska åtaganden och vidare till regionala samt lokala mål bl.a. i Helsingborgs energistrategi. Helsingborgs stads Energistrategi 2035 säger att Helsingborg skall vara energineutralt 2035 baserat på förnyelsebar energitillförsel. För H+ har ambitionen höjts ytterligare. H+, som blir ett modernt område, ska kompensera för andra områden som inte kan utvecklas i samma takt. Därför skall H+ energisystem ge ett energiöverskott. Följande krav är ställda på energisystemet: Det skall ge energiöverskott baserat på förnyelsebar energi Energibalansen skall omfatta byggnader, transport och infrastruktur. Försörjningssystem för avfall samt vatten och avlopp skall ingå. Systemlösningen skall vara kostnadsneutral för brukarna jämfört med konventionella lösningar. Plusenergi Det har från H+ projektorganisation även funnits en förväntan att energiförsörjningen skall kunna ske enbart eller huvudsakligen med resurser tillgängliga inom H+ geografiska yta och att man därigenom skall kunna definiera H+området som ett plusenergiområde. Strategin uttryckt som plusenergi bygger på en kombination av att minimera energianvändningen och av att tillgodose tillförseln genom att utnyttja förnybara eller återvunna resurser inom området och sluta kretslopp. Exempel på sådana resurser är vindenergi, solenergi, geoenergi inom området, avfall från området och avloppsslam från området. Grundresonemanget att dels minimera användningen och dels tillföra förnybar energi är bra, men det finns ett avgörande problem med plusenergistrategin; De lokala resurserna inom en tätbebyggd stadsdel som H+ är inte tillräckliga för att täcka behoven. Energiberäkningar För skapa en bild av behoven för H+områdets energiförsörjning har den framtida energianvändningen beräknats utifrån de planprogram som finns, samt utifrån olika scenarier för vilka energikrav som kommer att ställas på byggnaderna. I bilden motsvarar stapeln längst till höger energianvändningen vid Business as usual, dvs ett normalscenario. Stapeln
2 som benämns Användning motsvarar de energikrav som vi föreslår skall gälla för nybyggnad samt en halvering av befintliga byggnaders energibehov. På motsvarande sätt har tillgängliga resurser inom området och utanför området beräknats för att bedöma möjligheten att tillföra energi. Scenario 1 utgörs av de resurser som är tillgängliga inom H+området. I scenario 2 allokeras en andel av stadens energisystem (fjärrvärme+el) till området. Slutsatsen är att resurserna inom området inte alls är tillräckliga för att motsvara behoven ens vid det mest extrema scenariot för effektiv användning. Därför kan de uppsatta kraven inte uppnås. Det är först i scenario 3, när även ny tillförsel utanför stadsgränsen tillgodoräknas som det är möjligt att få balans mellan tillförsel och användning. Strategin behöver därför justeras så att den på ett robust sätt leder till verklig utveckling avseende energisystemet. Ur hållbarhetssynvinkel är detta inte en nackdel. Det finns ändå möjlighet att utveckla energisystemet i enlighet med hållbarhetsprinciperna. Principer och reviderat mål Vitsen med städer är att dela på resurser av olika slag, inklusive energi. Ju fler som bor på en given yta, desto mindre primärenergi behöver det användas per person. Därför bidrar förtätningen av städerna också till ett mer hållbart energisystem, vilket bör speglas i strategin. Slutsatsen är att en central målsättning bör vara minimerad primärenergianvändning per capita. Utöver energieffektiviseringen måste staden utvecklas på ett hållbart sätt när det gäller tillförsel av energi. Hållbar energitillförsel är resurssnål, kostnadseffektiv och förnybar.
3 Tillförsel lokaliserad till området har ett pedagogiskt värde, men det är viktigt att tillförsel till största del lokaliseras där det är lämpligast för ändamålet så att suboptimering undviks. Slutsatsen är att genom att bygga ut hållbar energitillförsel minst motsvarande stadens expansion, blir stadsutvecklingen hållbar även om utbyggnaden inte sker inom den lokala ytan. På detta sätt uppfylls syftet och andemeningen att utveckla ett hållbart energisystem även om strategin justeras. Baserat på dessa slutsatser föreslås den reviderade målsättningen därför bli: Energianvändningen inom H+området skall motsvara mindre än X kwh per capita räknat som primärenergi. Ny energitillförsel motsvarande områdets ökade primärenergianvändning skall tillföras de energisystem som är tillgängliga för området. Strategi Energistrategin för H+ baseras på fyra principer: 1. Minska den slutliga energianvändningen Principen att minska energianvändningen är grundläggande för ett hållbart energisystem. När denna målsättning eftersträvas är det viktigt att beakta att det är användningen av primära energiresurser som skall minimeras. Energieffektiviseringen bör drivas åtminstone så långt att kostnaden per kwh för besparingsåtgärderna är på samma nivå som kostnaden för att bygga ny tillförsel. 2. Minimera resursförlusterna i alla led Som en del i principen att minimera energianvändningen per capita är det också viktigt att använda rätt energikvalitet till rätt saker så att resursförlusterna blir små i alla led.
4 Primärenergibegreppet är ett vedertaget verktyg för att göra beräkningar som tar hänsyn till resursförbrukning, förluster och energikvalitet. 3. Ta tillvara på restprodukter inom ytan De restprodukter som finns tillgängliga inom den geografiska ytan bör tas tillvara så långt det är möjligt. Det innebär bl.a. att de utnyttjas som resurs för energitillförsel. 4. Tillför förnybar energi Förnybar energi motsvarande H+områdets expansion skall tillföras med prioritering av de former av produktion som ger mest resursnytta per krona jämfört med nuvarande system. Även här är primärenergibegreppet användbart för att bedöma den resursmässiga nytta olika tillförselalternativ motsvarar. Energianvändning i byggnader Erfarenheter från renovering och energieffektivisering av befintlig bebyggelse på andra platser visar att det ofta är möjligt att reducera energianvändningen väsentligt.
5 Rekommendationen blir att renovering/ombyggnad av befintliga byggnader ska eftersträva en halvering av dagens energianvändning. Det är konstaterat att det med bibehållen lönsamhet är möjligt att bygga nya hus med väsentligt lägre energiförbrukning än vad som krävs enligt BBR. Det finns också en problematik kring BBR på grund av att kraven grundar sig på köpt energi och inte beaktar systemeffekterna i tillräcklig omfattning. Därigenom diskrimineras fjärrvärme som uppvärmningsalternativ. Rekommendationen blir att sätta två alternativa energikrav för nybyggnad i H+området, varav minst ett ska uppfyllas. Energikrav i linje med Miljöbyggprogram Syd klass A ska vara en miniminivå för slutlig energianvändning ( köpt energi ) i nybyggnad. Men kraven kompletteras med ett alternativt krav på högsta tillåtna primärenergianvändning för att göra kraven teknikneutrala. Tabell 1: Föreslagna nivåer på energianvändningen för H+-området. Energianvändning Effektkrav, för eluppvärmning Bostäder W/m 2, (Motsv. 4,5 kw + 0,01(A temp -130) enl. BBR:s sätt) Lokaler 60 4,5 kw + 0,015(A temp -130) Tabell 2: Föreslagna nivåer på primärenergianvändningen för H+-området. Primärenergianvändning Bostäder 41 Lokaler 60 I båda fallen föreslås en skärpning av kraven från och med år 2017 för att driva utvecklingen framåt. Tabell 3: Föreslagna nivåer på energianvändningen för H+-området från och med Energianvändning Effektkrav, för eluppvärmning Bostäder W/m 2, (Motsv. 4,5 kw + 0,01(A temp -130) enl. BBR:s sätt) Lokaler 55 4,5 kw + 0,015(A temp -130) Tabell 4: Föreslagna nivåer på primärenergianvändningen för H+-området från och med Primärenergianvändning Bostäder 39 Lokaler 58
6 Energisystem Utifrån de slutsatser projektet har dragit ovan kommer ett hållbart energisystem för H+ att innefatta en smart infrastruktur för el, fjärrvärme, fjärrkyla och biogas. Dessa system utgör plattformen för att koppla hållbar energitillförsel till stadens användning. Systemet kommer att kunna byggas ut successivt och omfatta komponenter enligt följande systembild. Fossila bränslen för transporter bedöms fortfarande existera 2035, men utgör inte en del av målbilden. Denna infrastruktur kommer att utgöra en stabil plattform som skapar flexibilitet och gör det möjligt att uppgradera systemet med anpassad hållbar tillförsel i takt med att tekniken utvecklas. /Andreas Kertes, Projektledare H+Energisystem
Om detta blir en lyckad dag
Om detta blir en lyckad dag så känner ni er inspirerade av det spännande, ambitiösa H+projektet så har ni med er hem en tydlig bild av förutsättningarna så återkommer ni med en tankegång på hur ert företag
Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+?
Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+? Agneta Persson Affärsutvecklare WSP vill vara med och bidra till att framtidens
Energistrategi 2035. -en kortversion
Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Energistrategier. Vision 2040
Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan
Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda Miljö- och energidepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 761 Europaparlamentets
Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016
1(8) Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 15 maj 2017 Remisslämnare Cecilia Hellner Organisation Vattenfall Kontaktperson
Anmälan om svar på remiss av Förslag till ändringar i BBR (A) och BEN 2 Remiss från Boverket
PM 2018: RII (Dnr 123-811/2017) Anmälan om svar på remiss av Förslag till ändringar i BBR (A) och BEN 2 Remiss från Boverket Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Anmälan
Klimatkontrakt för Hyllie
Klimatkontrakt för Hyllie Undertecknat den 17 februari 2011 Ill: David Wiberg Bakgrund I slutet av 2009 antog Malmö stad Miljöprogram för 2009-2020 samt Energistrategi Malmö. Miljöprogrammets ambition
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader
Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts
Nära-nollenergikrav. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi
Nära-nollenergikrav Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi Innehåll Ändringar i Boverkets föreskrifter Nära-nollenergiregler Verifiering av energiprestanda BEN en föreskrift om energiberäkning
Stadsförnyelseprojektet H+ - resurssmarta avlopps-och avfallslösningar
Stadsförnyelseprojektet H+ - resurssmarta avlopps-och avfallslösningar Presentation på Skånes miljömålskonferens 2015 Jens Gille 2015-03-20 H+ På agendan Samverkan mellan kommunala bolag och staden på
ÄGARDIREKTIV för Öresundskraft AB
SID 1(5) ÄGARDIREKTIV för Öresundskraft AB År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. 1. Inledning Öresundskraft är ett
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till
Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm 2050
DATUMKONTAKTPERSON 2013-08-15Helena DNR Ulfsparre VD Stab 2013/1257-1,5--08-737 22 42 Stockholms Stadshus AB Jennie Landegren 105 35 Stockholm Remiss 2013/1257 Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm
Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB
Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB Energikrav i planprocessen Rapporter SKL- rapport: Att bygga skolor och förskolor som passivhus Rapporter finns på: www.aton.se Rådgivning åt kommuner som ställer Energikrav:
Energimyndigheten. Ett hållbart energisystem Tomas Berggren. Energimyndigheten
Energimyndigheten Ett hållbart energisystem Tomas Berggren Energimyndigheten 2010-10-14 De nya energikraven Energimyndigheten Energimål Direktiv som styr Projekt och finansiering Program för mycket låg
VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD
VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/4-2017 VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD Att hänvisa till BBR BFS 2011:6 med ändringar t o m BFS 2016:13 dvs BBR 18 t o m BBR 24 grundförfattning BFS 2011:6
Energi- & klimatplan
Dnr:2018/254 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-04-10 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-XX-XX Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Remiss av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050, diarienummer TRN
1 (5) DM#476318 2016-09-30 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Box 222 50 104 22 Stockholm e-post: registrator.trf@sll.se Remiss av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,
GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu
www.goteborg2050.n u Solstad Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Utvecklar hållbara långsiktiga framtidsbilder (scenarier, visioner) som bidrag
Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås
Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi
Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016
1(15) Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2017-05-18 Remisslämnare Pernilla Winnhed Organisation Energiföretagen
Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)
Tekniska krav och anvisningar Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola,
Förnybar energi och Boverkets byggregler
2012-02- 09 1 Förnybar energi och Boverkets byggregler Sammanfattning En granskning av Boverkets rapport om byggreglernas påverkan på förnybar energi tillsammans med kompletterande analyser ger följande
Energianvändning och Systemtänkande. Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012
Energianvändning och Systemtänkande Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012 Energisystem Energisystem, ett begrepp för en energicykel. Allt från produktion, distribution och användning av energi
Detta avtal begränsar inte parternas möjligheter att tillsammans eller var för sig samverka med andra aktörer.
Samverkansavtal Samverkansavtal Uppsala kommun, nedan Uppsala, och Vattenfall AB Heat Uppsala, nedan Vattenfall, har denna dag uppdaterat det befintliga icke exklusiva avtalet gällande ett långsiktigt
Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9
Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning
Remiss av Boverkets föreskrifter (2013:xx) om alternativa energiförsörjningssystem samt konsekvensutredning, ALT 1
Remissvar Dnr 2013/3.2.2/44 Sid. 1 (6) 2013-03-22 Handläggare: Susanna Höglund, 08-508 29 758 Till Stadsbyggnads- och idrottsroteln Remiss av Boverkets föreskrifter (2013:xx) om alternativa energiförsörjningssystem
Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad
Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Gäddeholm Västerås stad förvärvade egendomen Gäddeholm 2003 Avsikten var att skapa en ny stadsdel Svårt att skapa tillräckligt med byggbar mark runt Västerås
Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige
Dnr:2018/129 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-12-03 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-12-17 Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Samtal på FAH 19 april 2013
Klimatfärdplan 2050 kommunernas roll och möjligheter Samtal på FAH 19 april 2013 NV Färdplan 2050 Målscenario 1 minskade utsläpp - teknik, samhällsplanering, beteendeförändringar, CCS NV Färdplan 2050
Vi utvecklar förutom värmerelaterade produkter och tjänster även inom EL, Gas och Kommunikation (fiber)
Vi utvecklar förutom värmerelaterade produkter och tjänster även inom EL, Gas och Kommunikation (fiber) 1 Vi ägs av 4 kommuner och arbetar aktivt med att skapa en balans mellan affärsnytta och samhällsnytta.
Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING STADSUTVECKLING Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2013-05-06 Handläggare Anna Bolinder Till Skärholmens stadsdelsnämnd Svar på remiss från kommunstyrelsen Förvaltningens förslag
Beskrivning av ärendet
Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen
Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet
Klimatsmart lönsam energistrategi Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet P R E S E N T A T I O N A V V Ä S T E R Å S FEMTE STÖRSTA TÄTORT SJÄTTE STÖRSTA KOMMUN 150 000 invånare 14 200 pendlare
Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle
Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida
2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Hur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara utvecklingen?
Hur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara utvecklingen? - Ett försök att mäta värmemarknadens hållbarhet Styrgruppsmöte 15 januari Värmemarknaden historisk utveckling 120% 100% 80% Hållbart 60%
framtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Värme och kyla i Energimyndighetens strategi och kommande FoI satsning. Fjärrsyn konferens 14 juni 2017 Sofia Andersson
Värme och kyla i Energimyndighetens strategi och kommande FoI satsning Fjärrsyn konferens 14 juni 2017 Sofia Andersson Energimyndighetens mål: ett hållbart energisystem Helhetssyn är nyckeln Från forskning
Föredragande borgarrådet Roger Mogert anför följande.
PM 2017: RII (Dnr 123-150/2017) Anmälan om svar på remissen förslag till ändringar av Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd och (2016:12) byggnaders energianvändning Remiss från Boverket
Hur arbetar SFV med energieffektivisering. energideklarationer i skyddade byggnader?
Hur arbetar SFV med energieffektivisering och energideklarationer i skyddade byggnader? SFV, uppdrag och omvärld Miljövärdering energi Energimål och strategi Co 2 olbricks 130319 Mikael Gustafsson Energispecialist
Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden:
Säker, ren och effektiv energi Den samhälleliga utmaningen Säker, ren och effektiv energi för åren 2014-2015 är uppdelat i fem områden: 1. Energieffektivitet (Energy Efficiency EE) där 21 utlysningar ingår.
Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län
Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack
Administrativa uppgifter
1 av 8 2019-06-02 10:27 Skriv ut ENERGIVERIFIERING - VIA BERÄKNING Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnads ID: Kommun: Fastighetsägare/byggherre: Energiberäkningen har utförts av: Datum:
Ramverk för färdplan 100% förnybar energi
Ramverk för färdplan 100% förnybar energi 1 En omställning som brådskar Sverige har genom energiöverenskommelsen mellan fem partier från 2016 ett mål om 100 % förnybar elförsörjning till år 2040. Det är
E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen
E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och
2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se
Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria
Fyra framtider Energisystemet efter 2020
Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för
Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar
Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar Malmö Den unga staden 29,5 år Malmö är en ung stad och den mest typiska Malmöbon är en 29-årig tjej eller en 30-årig kille. En stad som växer Sveriges
Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Med stöd i Energistrategi 2035 och H+ ledstjärnor föreslås följande gälla för H+:
Energineutralitet 2010-10-28 JEGI - MF, JOST - KSF Miljöprofil H+ bilaga 1 Energineutralitet Sammanfattning Detta PM förklarar innebörden av begreppet energineutralitet och vad det innebär för H+. Energineutralitet
Förslag till Energistrategi för Skåne
Förslag till Energistrategi för Skåne Remiss från november 2007 till 30 april 2008 Johannes Elamzon, Utvecklingsstrateg, Strategiavdelningen Dagens upplägg Kort bakgrund Energistrategins innehåll Hur arbeta
Göteborg Energis synpunkter på Boverkets Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader, Rapport 2015:26
Diarienr 10-2015-0719 Vårt datum/our date 2015-08-31 Vår referens/our reference Lars Holmquist Ert datum/your date Miljö- och Energidepartementet 103 33 Stockholm Boverketm.registrator@regeringskansliet.se
Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016
1(11) Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 24 februari 2017 Remisslämnare Karin Nikavar Organisation Vattenfall Kontaktperson
Bräcke kommun 2008-2012
Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande
Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities
Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund
Arbete med Boverkets nya energiregler. Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018
Arbete med Boverkets nya energiregler Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018 1 Innehåll Senaste ändringar i BBR Föreslagna ändringar för 2020 (remiss mars 2018) Vad innebär ändringarna i
Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning
Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI
Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt
Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi
VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD
Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.
Ny klimat- och energistrategi för Skåne
Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla
Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun
Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem
Regionala energieffektiviseringsmål och ett förändrat klimat Kalmar län
Regionala energieffektiviseringsmål och ett förändrat klimat Kalmar län Framtiden, nya förutsättningar Klimatanalys SMHI Mer kyla, mindre värme: enligt RCP8,5 kommer årsmedeltemperaturen runt 2100 vara
Åtgärd Ansvarig Färdigt senast Det kommunala bostadsbolaget tillämpar samma kravnivå vid nybyggnation som kommunen har (minst 35 % lägre än BBR)
Bilaga 2 - Energiplan åtgärdslista 2013 Åtgärder för effektiv energianvändning Geografisk kommun Åtgärder markerade med asterisk sker inom nuvarande budgetram. Övriga åtgärder behandlas i ordinarie budgetprocess
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Energi- och klimatstrategi Energi- och klimatstrategi 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 15 oktober 2015 För revidering ansvarar: Miljö-
Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?
Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att
Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson
Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson Uppdraget Boverket ska analysera och föreslå en definition av energiprestanda att tillämpas för
Ingmarie Ahlberg. Exploateringskontoret Stockholms stad
Ingmarie Ahlberg Exploateringskontoret Stockholms stad, * Hammarby sjöstad * Tre nya miljöprofilprojekt - Lövholmen - Norra Djurgårdsstaden - Miljöprofilering Järva upprustning miljonprogramsområdena 2
Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi
Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet
Energiplan för Vänersborg År
Energiplan för Vänersborg År 2013-2020 Antagen av Vänersborgs Kommunfullmäktige 2013-02-06, 19. 2 Innehållsförteckning Energiplanens struktur... 2 Inledning... 3 Syfte och tid... 3 Vänersborgs övergripande
Fossilbränslefri kommun 2025
4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg
Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad
Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Åsa Wahlström CIT Energy Management LTH 2015-06-23 Varför Lågan? Bidra till att Sverige ska nå sina energimål genom att bostadsoch lokalsektorn starkt
Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?
Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse
Remissvar över Klimatberedningens slutbetänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24)
2008-06-12 Miljödepartementet Dnr: 103 03 Stockholm M2008/1040/Mk Svensk Fjärrvärme AB 101 53 Stockholm Besöksadress: Olof Palmes gata 31 Telefon vx: 08-677 25 50 Fax: 08-677 25 55 Org nr: 556280-1430
hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten
Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017
Webbsändning om nära-nollenergibyggnader Stockholm 12 januari 2017 Information om nya regler för nära-nollenergibyggnader Robert Johannesson Tf. Enhetschef Energi och Samhällsekonomi Befolkningsökning
EU:s HANDLINGSPLAN 2020
EU:s HANDLINGSPLAN 2020 Minskat koldioxidutsläpp med 20% till 2020 (i Sverige 40%) Energieffektivisering med 20% till 2020 Ökat andel förnybart med 20% till 2020 (i Sverige 50%) Användning av minst 10%
Rådets möte i TTE energi den 26 juni 2017
Kommenterad dagordning rådet 2017-06-15 Miljö- och energidepartementet Rådets möte i TTE energi den 26 juni 2017 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Icke lagstiftande verksamhet 2. A-punkter
DANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer
1(6) Förslag till styrdokument för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds
11 Fjärrvärme och fjärrkyla
11 Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärmen har en viktig funktion i ett energisystemperspektiv då den möjliggör utnyttjandet av energi som i hög utsträckning annars inte kommer till användning. Fjärrvärmen
Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015
Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,
PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER
SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs
Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation
WP2 Urban och regional planering samt infrastruktur Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation Lena Neij, IIIEE Bakgrund Redan idag finns ett antal styrmedel för minskad energianvändning
POLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Grøn varme hvad er det egentlig i 2030?
Grøn varme hvad er det egentlig i 2030? Fjärrvärmens utmaningar i en ny energivärld Mats Didriksson, Affärsområdeschef Energi 2017-08-31 Agenda Kraftringen ett företag i förändring i en förändrad energivärld
Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10
Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen
Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet!
Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet! Erik Thornström Områdesansvarig styrmedel, kraftvärme och EU-samordning (fjärrvärme) Styrmedelspolicy i branschen Styrmedel
Dalastrategi för Lågenergibyggande
Dalastrategi för Lågenergibyggande Bakgrund Enligt EU direktiv 2010/31/EG kallat EPBD2 ska alla nya offentliga byggnader senast 2019 och övriga 2021 vara sk Nära Noll Energibyggnader. Enligt regeringens
Förslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?
Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser
Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015
Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 Övergripande syfte och mål Det övergripande syftet med Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 är att främja utvecklingen
Motion (2013:31) om nytt kommunalt energibolag för förnybar energi
Remissvar Dnr 2013/3.2.2/92 Sid. 1 (6) 2013-06-10 Handläggare: Andreas Jaeger, 08-508 29 269 Till Finansroteln Motion (2013:31) om nytt kommunalt energibolag för förnybar energi Svar på remiss från Finansroteln
Tävlingskriterier hållbarhet markanvisningstävling det gamla trädskoleområdet i Riddersvik
1 Tävlingskriterier hållbarhet markanvisningstävling det gamla trädskoleområdet i Riddersvik 2015-10-20 2 Stockholms stad har beslutat om vision 2014 Ett Stockholm för alla. Visionen omfattar fyra avsnitt
Miljöprofil
www.hplus.helsingborg.se Miljöprofil Resurseffektiv stad Varför en miljöprofil? För att uppfylla H+ vision om en långsiktigt hållbar stadsutveckling har Miljöprofil H+ tagits fram. Denna ska fungera som
Remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-04-20 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Andreas Hagnell Boverket remiss@boverket.se Remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler Sammanfattning Sveriges Kommuner
Nära-nollenergiregler. Robert Johannesson, t.f. EC Energi och Samhällsekonomi BoBo, Belok, Byggherrarna, Vårkonferens, 4 maj 2017
Nära-nollenergiregler Robert Johannesson, t.f. EC Energi och Samhällsekonomi BoBo, Belok, Byggherrarna, Vårkonferens, 4 maj 2017 Tidplan och regler för 2017 och 2021 2012 2015 2017 2021 Återkoppling från