Med stöd i Energistrategi 2035 och H+ ledstjärnor föreslås följande gälla för H+:
|
|
- Sandra Johansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Energineutralitet JEGI - MF, JOST - KSF Miljöprofil H+ bilaga 1 Energineutralitet Sammanfattning Detta PM förklarar innebörden av begreppet energineutralitet och vad det innebär för H+. Energineutralitet introduceras i Helsingborgs styrdokument Energistrategi 2035 som antagits av kommunfullmäktige med syftet att långsiktigt minska beroendet av fossil energi och begränsa stadens utsläpp av klimatpåverkande gaser. Underlaget till energineutraliteten ställs upp i en energibalans, som innefattar en energitillförande och en energianvändande sida. Energibalansens element har valts ut utifrån geografisk, tidsmässig och systembaserad problematisering. Med stöd i Energistrategi 2035 och H+ ledstjärnor föreslås följande gälla för H+: Energitillförseln ska vara förnybar och kunna kopplas till H+ området, för att motivera att H+ bidrar till Helsingborgs stads energineutralitet. Importerad biomassa behöver inte uteslutas. Energianvändningen ska bestå av samma sektorer som Helsingborgs stads energibalans gör och de ska representera H+ boendes vanor och antal. Inledning och syfte Frågan Vad menar vi med energineutralitet? ligger till grund för detta PM. Energineutralitet nämns i Helsingborgs stads styrdokument, planer och program, men är inte djupare definierat. Syftet med detta PM är att definiera vad energineutralitet bör betyda för H+. Härlett ur Energistrategi 2035 och H+ ledstjärnor svarar dokumentet på vilka möjligheter som H+ har; vilken energitillförsel och vilken energianvändning som kan och bör tillräknas H+. Svaret ger en indikation på hur genomförbar idén om energineutralitet är. Avgränsningar Detta dokument förklarar inte varför eller med vilka metoder som H+ området ska bli energineutralt. Om energineutralitetsbegreppet Energineutralitetsbegreppet har en statisk och en dynamisk del. Den statiska delen är vad energineutralitet ska innebära vem man än frågar; kortfattat att plus och minus går jämt ut, men i energisammanhanget gärna med överskott. Den mer dynamiska delen tar form beroende på hur gränsdragningar görs och var de placeras av beslutsfattare. Ett plusenergiområde eller plusstadsdel är ett geografiskt avgränsat område som genererar ett överskott av energi. I sammanhang som liknar H+ projektets saknas idag praxis. Europeiskt exempel Apeldoorn är Nederländernas tolfte största stad och ligger i kommunen Apeldoorn i provinsen Gelderland. Kommunen är 341 km 2 till ytan och har ca invånare, vilket gör den mycket lik
2 Helsingborg i det avseendet (347 km 2 / inv.). Stockholms stad skriver om den i sin rapport Städers klimatarbete, År 2001 formulerades en strategi och handlingsplan om att kommunens alla beslutsprocesser ska genomsyras av hållbar utveckling. Därefter har staden utarbetat ett energi- och klimatprogram. Målsättningen är att bli en energineutral stad år En energineutral stad använder energi men karaktäriseras av ett extremt lågt energibehov. Energineutraliteten består i att producera lika mycket förnyelsebar energi som staden förbrukar. Apeldoorns kommun arbetar med olika målgrupper för att nå sitt mål. Med byggnadsentreprenörer arbetar staden t.ex. för att gynna förnyelsebar energi och öka energieffektiviteten i nybyggnation. Under 2007 byggs ett större bostadsområde med 2500 lägenheter i Apeldoorn. I området tillämpas värmegenerering genom rening av avloppsvatten samt energi från ett biogaseldat kraftvärmeverk. Svenska exempel Norra Djurgårdsstaden är ett stadsbyggnadsprojekt något större än H+ och med snarlika målsättningar. De har enligt sig själva unika möjligheter att bygga en ny levande och hållbar stadsdel med nya arbetsplatser och bostäder i ett av Stockholms bästa lägen med närhet till city, natur och vatten. Vår yttersta ambition på lång sikt är att visa att det går att bygga plusstadsdelar där stadsdelen levererar mer energi än vad som förbrukas av dess invånare. Sten Nordin, Borgarråd i Stockholm, om Norra Djurgårdsstaden. Kongahälla är ett 14 hektar stort område i Kungälv, som är under detaljplaneringsprocess. Området är betydligt mindre än H+, men har snarlika målsättningar. Kongahälla satsar på att bli Sveriges första plusenergiområde, vilket möts med skepticism av tidningen Energi & Miljö. I det framtida bostadsområdet Kongahälla i Kungälv skissas på att använda den bästa tillgängliga tekniken för att bygga energisnålt kombinerat med system för egen energiproduktion. Det skulle kunna leda till att området blir det första att kunna kallas plusenergiområde, som Energi & Miljö rapporterade om i nr 4/10. Men utan lokal energiproduktion kommer bostadsområdet, trots de höga ambitionerna, antagligen inte att leva upp till de resultat som krävs för att Sverige ska klara målet om 20 procents energieffektivisering till år Energi & Miljö Visionen om energineutralitet Utdrag ur visionen från Energistrategi 2035 Staden är energineutral i den meningen att tillförseln av förnybar energi från anläggningar inom staden motsvarar den mängd energi som staden använder. Utdrag ur H+ ledstjärna: H+ är bra för hälsa och miljö Med ny teknik och produktion av förnybar energi ger H+ mer energi till staden än vad området förbrukar, vilket bidrar till att göra Helsingborg energineutralt. Nyansering I formuleringen av visionen och ledstjärnan ryms flera budskap. Vision Energistrategi 2035 Visionsformuleringen implicerar att det finns fler än en tolkning av energineutralitet. Helsingborgs stads har ett anpassat kriterium som bland annat säger att en energitillförande anläggning måste vara belägen inom kommungränsen; att Helsingborg inte förbinder sig till något särskilt ursprung av energikällor; att Helsingborg förbehåller sig rätten att likställa olika energiformer eftersom mängd energi inte differentierar energikvalitet (se sida 5). 2
3 H+ ledstjärna Formuleringen i ledstjärnan säger bland annat att H+ energidelsystems syfte är att ge till Helsingborg och bidra till dess strävan; att H+ ska bli ett plusenergiområde i Helsingborgs system; att H+ ska producera förnybar energi, men H+ förbinder sig inte att isolera sig ifrån icke förnybar energi. Formuleringen lämnar dessutom tolkningsfrihet av vad områdets förbrukning avser. Miljöprofil H+ syfte Miljöprofil H+ avsnitt om dess syfte och mål påverkar hur begreppet om energineutralitet ska implementeras. Syftet med miljöprofil H+ är att höja ambitionen så att de nya stadsdelarna uppnår en tydlig, trovärdig och nyskapande miljöprofil. Miljöprofil H+ ska vara ett ramverk och ett gemensamt stöd åt samtliga aktörer så att planering, byggande och förvaltning av H+ erhåller egenskaper som leder till en stark och trovärdig miljöprofil. Energineutralitet är ett uttalat miljömål inom Helsingborgs miljöstyrande dokument. Det är identifierat, och med detta PM tämligen konkretiserat. Hög ambitionsnivå innebär att allt som bör och går att omfattas i energibalansen, ska omfattas. Tydlighet och trovärdighet betyder att energibalansens avgränsningar ska vara väl motiverade och fria från oklarheter. Underlaget till energineutraliteten ska vara transparent samt kunna mätas, redovisas och även återkopplas. Ett förnybart plusenergiområde med välutvecklade avgränsningar är nyskapande. Geografiska gränser Helsingborgs energisystem inklusive transportsystem är upprättat efter stadens geografiska gränser. Ett energineutralt H+ område kräver ett mätbart delsystem inom sin omgivning, vilket medför stora utmaningar. Energi kommer att korsa de geografiska gränserna både i inkommande och utgående riktning från H+. De geografiska gränserna är dock av vikt för andra elements belägenhet i rummet; anläggningars belägenhet, energikällors ursprung eller var företeelser äger rum kommer att vara direkt avgörande för hur lämplig respektive element är att omfattas i H+ energibalans. Exempel Pellets som kommer från omvärlden NSR:s biogasanläggning ligger i Helsingborg Västhamnsverket och Öresundsverket ligger i FÖP H+ Framtida sol- och vindkraft kan ligga på H+ området Trafik och elnät är transsektoriella företeelser (över två eller flera sektorer) Fyra geografiska sektorer Energisystem Fjärrvärme- och fjärrkylenätverket tillhör Öresundskraft AB och ligger under större delarna av Helsingborg, respektive 3
4 Helsingborgs centrala delar. Gas- och elnät är sammanlänkat under hela Helsingborg och är även kopplade till omvärlden. All värme, kyla, elektricitet och gas som produceras på och runt H+ området kommer i största mån att tillföras Helsingborgs nätverk. Energin som ställs upp i H+ energibalans säger således inte nödvändigtvis att den energi som tillförs av H+ är den exakt samma som används av H+. I de fall som exempelvis solvärme är fastighetsbundet och frikopplat från fjärrvärmenätet, behöver ingen hänsyn tas ur beräkningsaspekt, då fastighetens energieffektivisering i stort sätt har samma inverkan på H+ energibalans som tillräkningen av tillförd fjärrvärme hade haft. Ett helt slutet H+ energisystem är varken önskvärt eller genomförbart. Eftersom H+ inte är ett isolerat system, medför det flera mätningsutmaningar. I de fall som det är svårt eller omöjligt att mäta företeelser inom H+ är alternativet att försöka ta fram representativa andelar som ställs mot Helsingborgs totala värden. Suboptimering Det är viktigt att energistrategi och energiåtgärder inom H+ huvudsakligen görs för Helsingborgs miljömässiga resultats skull och inte för projektets enskilda profilering. Att fokusera för mycket på H+ relaterade resultat, så att Helsingborgs potential kompromissas vore att suboptimera projektets syfte. Energikvalitet Energin i de olika systemen är inte fullt likvärdiga; 1 kwh fjärrvärme är inte likvärdig 1 kwh elektricitet. Det är viktigt att rätt energiform används till rätt ändamål. Måttet på energikvalitet anger hur mycket energi av en viss Energi energiform som kan omvandlas till mekanisk energi. Elektrisk och kemisk energi kan helt omvandlas till mekanisk energi och termisk energi, men värme kan inte fullt ut omvandlas till andra energiformer. Ju högre temperatur som värmen har, desto mer kan den omvandlas till andra energiformer. Energiformer som låter sig omvandlas helt och fullt till andra energiformer har högsta energikvalitet (1,00). Spillvärme med låg temperatur har låg kvalitet (0,07). Kvalitet Elektrisk energi 1,00 Kemisk energi 1,00 Termisk energi, 300 C 0,52 Termisk energi, 80 C 0,23 Termisk energi, 20 C 0,07 Termisk energi, 0 C 0,00 4
5 Tidsaspekt När ska H+ vara energineutralt? Helsingborgs stads målsättning är att vara energineutralt till år 2035, samma år som H+ området förväntas att stå klart. När energitillförseln inom H+ området kan stå klar är avgörande både för H+ bidrag till stadens visioner och för H+ områdets egen energineutralitet. Målbilden bör sättas till År 2020: Energitillförseln från H+ området är låg och energianvändningen är hög på grund av hög byggnadsaktivitet. År 2030: Energitillförseln ökar och energianvändningen är fortfarande hög. År 2035: Balanspunkten är nådd. Energitillförseln är i full gång och energianvändning sjunker. År 2050: H+ området är genom ytterligare effektiviseringar och ny teknik ett plusenergiområde. Energiskuld Planerings- och byggnationsfasen genererar ett energimässigt underskott, en så kallad energiskuld. Om H+ projektet väljer att betala tillbaka energiskulden måste områdets drift generera ett överskott. På så vis finansierar en senare fas en tidigare en relation inte helt olik den mellan Södertunneln och H+ exploatering. Energiskulden omfattar även den energi som används i de respektive energisystemens produktionsled. Möjligheten att mäta energianvändningen under planerings- och byggnationsfaserna bör undersökas. Att uppskatta energiskulden från produktionsleden bakom energisystemen är desto lättare, då sådana siffror alltid är intressanta och ofta finns tillgängliga för potentiella investerare. 5
6 Energibalansmodellen Bilden till höger är från Energistrategi 2035 och visar energikällorna, tillförd energi, i vänsterkanten och hur energin används uppdelat på sektorer i högerkanten. Däremellan visas energiomvandlingen. Enheten är GWh. Sektorerna på högerkanten är kategoriserade någorlunda homogent efter Statistiska Centralbyråns (SCB) SNI 2007 (Svensk standard för näringsgrensindelning). Samma princip ska med relevant anpassning appliceras på H+. Helsingborgs energibalans utgår från Energistrategi 2035 och Helsingborgs stads uppställda ramverk. På motsvarande vis ska H+ energibalans förhålla sig till detta ramverk och därutöver projektets antagna ledstjärnor och vision. Exempel på energibalans (Energistrategi 2035) 6
7 Energitillförsel Här listas de planerade och kända anläggningarna som är relevanta för H+ energibalans. Att en anläggning listas nedan innebär inte per automatik att den bör tillgodoräknas H+ energibalans. Att energitillförseln ska vara ren och förnybarslås fast i miljöprofil H+, men andra faktorer gör att energianläggningars lämplighet för H+ områdets energibalans varierar. Därför listas även följande vilken typ av energikälla varifrån kommer energikällan i vilken sektor är anläggningen belägen produkt Vindkraft Energikälla: Vind Energikällans ursprung: H+/FÖP H+/Helsingborg Anläggningens belägenhet: H+/FÖP H+/Helsingborg Produkt: El Vågkraft Energikälla: Vågor Energikällans ursprung: FÖP H+/Helsingborg Anläggningens belägenhet: FÖP H+/Helsingborg Produkt: El Öresundsverket Energikälla: Slam Energikällans ursprung: H+ Återvunnen energi: Biogas och spillvärme från avlopp Anläggningens belägenhet: FÖP H+ Produkt: Bränsle (biogas) och Fjärrvärme Liquid Biogas- (LBG)/Biogasanläggning Energikälla: Organiskt avfall Energikällans ursprung: H+ Anläggningens belägenhet: Helsingborg Produkt: Bränsle (Biogas och LBG) Energikälla: Biomassa Energikällans ursprung: Omvärld Anläggningens belägenhet: Helsingborg Produkt: Bränsle (Biogas och LBG) Solfångare Energikälla: Sol Energikällans ursprung: H+ Anläggningens belägenhet: H+ Produkt: Värme Solceller Energikälla: Sol Energikällans ursprung: H+ Anläggningens belägenhet: H+ Produkt: El Västhamnsverket Energikälla: Biobränsle Energikällans ursprung: Omvärld Anläggningens belägenhet: FÖP H+ Produkt: El, fjärrvärme, fjärrkyla Energikälla: Fossilt bränsle Energikällans ursprung: Omvärld Anläggningens belägenhet: FÖP H+ Produkt: El, fjärrvärme, fjärrkyla Återvunnen energi: Spillvärme Energikällans ursprung: Helsingborg Anläggningens belägenhet: FÖP H+ Produkt: Fjärrvärme Avfallsförbränningsanläggning Energikälla: Brännbart avfall 7
8 Energikällans ursprung: H+ Anläggningens belägenhet: Helsingborg Produkt: El, värme 8
9 Energianvändning De energianvändande sektorerna i Helsingborgs energibalans är: Offentlig verksamhet Hushåll Industri Övriga tjänster Transporter Kategoriseringen är gjord efter Svensk standard för näringsgrensindelning (SNI 2007). Nedan beskrivs vilka sektorer och delsektorer som Helsingborgs energibalans omfattar. Definitionerna av sektorerna återfinns på SCB:s hemsida ( I stora drag representerar SNI varor och SNI tjänster. Offentlig verksamhet I sektorn offentlig verksamhet ingår: Offentlig förvaltning, försvar, polisväsende och brandskyddsverksamhet (SNI 84) Utbildning (SNI 85) Offentliga delar av vård, omsorg och sociala insatser (SNI 75, 86-88) Offentliga delar av kultur, nöje och fritid (SNI 91-93) Vägbelysning Hushåll Hushållssektorn omfattar all privat konsumtion förutom privatbilism. Hushållens energianvändning inkluderar både bostadskonsumtion som övrig varu- och tjänstekonsumtion. Industri I sektorn industri ingår: Skogsbruk, jordbruk, jakt och fiske (SNI 01-03) Mineralutvinning (SNI 05-09) Tillverkning och reparationer (SNI 10-33) El-, gas- och värmeverk (SNI 35) Byggverksamhet (SNI 41-43) Övriga tjänster Övriga tjänster innehåller de tjänsteproducerande näringsgrenarna: Handel (SNI 45-47) Media (SNI 58-60) IT (SNI 62-63) Finansverksamhet (SNI 64-66) Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (SNI 69-74) Uthyrning, fastighetsservice och resetjänster (SNI 77-82) Kultur, nöje och fritid (SNI 90-93) Reparationer och andra konsumenttjänster (SNI 95-96) 9
10 Transporter Energianvändningen på följande områden skall täcka all transportaktivitet oavsett sektortillhörighet. Däremot skall energianvändningen för arbetsplatsfordon och transportarbete inom avgränsade arbetsområden registreras till respektive verksamhet. Transporter på räls och allmänna vägar (SNI 49) Inrikes sjötransporter (SNI 50) Lufttransporter (SNI 51) 10
11 Konklusion I praktisk mening är energineutralitet ett överskott av tillförsel i energibalansen. Energineutralitet för städer eller stora områden inom städer är så pass nyskapande att ingen praxis finns idag, vilket ger Helsingborg en del frihet att modifiera uppställningen av energibalansen. Helsingborgs stad har genom Energistrategi 2035 en uttalad vision om energineutralitet med angränsande villkor och förbehåll. H+ ledstjärna om hälsa och miljö beskriver hur H+ förhåller sig till Helsingborgs stads målsättningar. Med avstamp i detta kan lämpliga avgränsningar göras. Energitillförsel All energitillförsel inom följande avgränsningar kan omfattas i H+ energibalans. Avgränsningsförslag Avgränsningen går i linje med visioner och ledstjärnor, men utnyttjar viss tolkningsfrihet. Energikällan ska vara förnybar. Återvunna restprodukter från H+, som slam och avfall, bör räknas som förnybar energikälla från H+. Importerad biomassa utesluts inte. Energikällan bör åtminstone vara länkad till H+ området, för att motivera att H+ bidrar till Helsingborg. Energianvändning Helsingborgs stads vision är att energibalansen till år 2035 uteslutande visar lokalt tillförd förnybar energi som motsvarar stadens användning alltså att Helsingborg är energineutralt. Då H+ ledstjärna säger att H+ ska bidra till denna energineutralitet bör samtliga energianvändande sektorer i Helsingborgs energibalans också vara representerade i H+ energibalans. Sektorerna är Offentlig verksamhet Hushåll Industri Övriga tjänster Transporter Avgränsningsförslag invånarcentrerad En invånarcentrerad avgränsning innebär att en andelsenlig portion av Helsingborgs totala energianvändning tillskrivs de H+ boende. Den andelsenliga portionen erhålls genom att Helsingborgs energianvändning per capita multipliceras med antalet boende inom H+ geografiska område. Denna avgränsning vore en lämplig utgångspunkt eftersom boende inom H+ har samma genomsnittliga relation till Helsingborgs energianvändande sektorer, som boende i andra områden inom kommunen har. Fördelen är att relevant data blir väldigt lättillgängliga. Befintliga data och metoder kan användas för att ta fram en siffra, som sedan kan göras H+ representativ genom mätningar av skillnaden mellan boende inom H+ och övriga Helsingborgares vanor. 11
12 Föreslagna element till H+ energibalans Energibalansen omfattar inte omvandling och eventuella distributionsförluster. I enlighet med Energistrategi 2035:s vision, särskiljs inte olika energikvaliteter. Energibalansen och bakomliggande faktorer bör uppdateras och kompletteras allt eftersom information om tillförsel och användning blir tillgänglig. Tillförsel Energikällor i H+ framtida energibalans är vågor, vind, sol, biomassa samt slam och avfall; samtliga är förnybara. Biomassan är importerad, men i enlighet med Energistrategi 2035 är det en för stadens energineutralitet godkänd energikälla. Energikällor från H+ området är oomstritt tillräknade, men att trovärdigt länka utanförliggande energikällor till H+ är en utmaning. Vindkraft, vågkraft och förbränningsanläggning utanför H+ område måste länkas till området utan konflikt med H+ ledstjärnor. Användning H+ energianvändning består av en andelsenlig siffra av Helsingborgs totala energianvändning, bestämd av kvoten av antalet boende i H+ området och antalet invånare i Helsingborgs kommun. H+ använder samma kategorisering som Helsingborgs stad. Exempel baserad på approximativ data för år 2035: Utgångssiffra för H+ årliga energianvändning: 220 GWh Den andelsenliga utgångssiffran kan sedan reduceras genom att mäta skillnader mellan H+ bors vanor med Helsingborgs genomsnittliga. Exempelvis resvanor, användning av hushållsel eller andra konsumtionsvanor. 12
PM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar
Energistrategi för H+ Bakgrund Öresundskraft har sedan 2011-06-29 arbetat med den övergripande målsättningen att skapa ett effektivt och hållbart energisystem för H+. Arbetet har bedrivits av en projektgrupp
Läs merEnergistrategi 2035. -en kortversion
Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs merVilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?
Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF
Läs merIllustrerade energibalanser för Blekinges kommuner
2016:14 Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner Användning av fossil och förnybar energi inom olika samhällssektorer, år 2013. Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Miljömål
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merEnergianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1
Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1 Verksamhet miljö och bygg 2017 1. Energiförbrukning Energiförbrukningen för Mariestad, Töreboda och Gullspång
Läs merHANDELNS betydelse för Sverige
HANDELNS betydelse för Sverige Handeln den största branschen inom näringslivet I svensk och europeisk statistik utgörs handelsbranschen av parti- och detaljhandel inklusive handel med motorfordon m.m 1.
Läs merBiobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet
Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,
Läs merSummering av gruppdiskussionerna
2008-03-19 Summering av gruppdiskussionerna Energiseminarium 5 mars Temagrupper: Energieffektivisering Förnybar Energi Planering, kunskap, forskning och näringsliv 1-1 Energieffektivisering 1(6) Vad ser
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merhur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Läs merKongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!
Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över
Läs merEnergi och koldioxid i Växjö 2012
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs mer1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson
1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag
Läs merEnergiflödet i Kalmar läns kommuner 2017
Energiflödet i Kalmar läns kommuner 2017 1(11) Dokumentinformation Titel Sammanställd av Göran Gustavsson Utgivare Energikontor Sydost Utgiven 2017-12-15 2(11) Innehållsförteckning Förord... 3 Något om
Läs merKlimatkontrakt för Hyllie
Klimatkontrakt för Hyllie Undertecknat den 17 februari 2011 Ill: David Wiberg Bakgrund I slutet av 2009 antog Malmö stad Miljöprogram för 2009-2020 samt Energistrategi Malmö. Miljöprogrammets ambition
Läs merEnergi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.
Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de
Läs merEnergiförsörjning Storsjö Strand
Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur
Läs merNaturskyddsföreningen 2014-04-24
Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion
Läs merEnergiläget för Södermanland 2016
Energiläget för Södermanland 2016 Rapport 2016:11 Titel: Energiläget för Södermanland 2015 Utgiven av: Länsstyrelsen Södermanland Utgivningsår: 2016 Författare: Emelie Österqvist Foto framsida: Staffan
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merJämförelse med uppsatta mål
2009 2012 Kommunseminarier 21 kommuner i AC och BD Energianvändning idag Scenarier Uppskatta potentialer förnybar energi Diskussioner om lokala mål och åtgärder 2 Exempel på mål Ökad andel förnybar energi
Läs merGrundläggande energibegrepp
Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs merBergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.
Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord
Läs merE.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen
E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och
Läs merVD och styrelser ur ett könsperspektiv
VD och styrelser ur ett könsperspektiv Bakgrund Bakgrund Steg I Steg II Steg III Förstudie VD och styrelser ur ett könsperspektiv Aktuell undersökning Syfte Material Bolagen Del I: Översikt Värmland n=2
Läs merInnovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås
Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merFÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER
Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar
Läs merHANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi
HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg;
Läs mer2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet
2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merOm detta blir en lyckad dag
Om detta blir en lyckad dag så känner ni er inspirerade av det spännande, ambitiösa H+projektet så har ni med er hem en tydlig bild av förutsättningarna så återkommer ni med en tankegång på hur ert företag
Läs merEnergiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010
Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är
Läs merVB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!
t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0
Läs mer2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem
Läs merHållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Läs merEnergiöversikt Haparanda kommun
Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merEnergihushållning. s 83-92 i handboken
Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder
Läs merVärldens första koldioxidfria fordonsfabrik.
Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20
Läs merBilaga 3. Framtidsbild Nyköping
Datum 2014-12-17 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merTanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden
Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merEskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling
Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merFörstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun
Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun Projektbeställare Kent Gullberg Huvudprojektledare Alexander Bergström Datum 2018-06-04 Version 1.0 Diarienummer KS 2018/0171 Godkänd av styrgrupp 2018-06-04
Läs merBehövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014
Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara
Läs merEnergiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Läs merEnergibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com
Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori
Läs merFysik: Energikällor och kraftverk
Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs merEnergimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret
Energimål Byggnader och industri Peter Åslund Energikontoret Energimål - 20 % till 2020 7 Handlingsplanen för energieffektivitet 2011, KOM(2011) 109 Mål överblick Klimatvision (övergripande mål) begränsad
Läs merE.ON Elnät. Framtiden är l kal. En satsning på Lokala Energisystem
E.ON Elnät Framtiden är l kal En satsning på Lokala Energisystem Ett nytt sätt att tänka kring energi Det blir allt mer angeläget att hitta vägar för att skapa ett hållbart samhälle. Vi som arbetar med
Läs merMiljöprofil
www.hplus.helsingborg.se Miljöprofil Resurseffektiv stad Varför en miljöprofil? För att uppfylla H+ vision om en långsiktigt hållbar stadsutveckling har Miljöprofil H+ tagits fram. Denna ska fungera som
Läs merkrav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt
krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva
Läs merInformation. om remiss av ny klimat- och energistrategi
Information om remiss av ny klimat- och energistrategi Dagordning Bakgrund Nuläge Förslag på ny strategi o Vision och mål o o Fokusområden Gemensamma satsningar och vägval Remissen Frågor Bakgrund Hur
Läs merÖversiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1
Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1 TEXT BLEKIGE LÄ BETSSTALLE_IGSGRE A Jordbruk, skogsbruk och fiske.. 1... 1 C Tillverkning 1 2 1. 1. 5 F Byggverksamhet... 1.. 1 G Handel; reparation
Läs merHur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning
Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI
Läs merDepartment of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari
Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys
Läs merThe Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen
The Sustainable City 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen E.ON möter de växande städernas miljöproblem med klimatsmarta och långsiktiga infrastrukturlösningar. Vi bygger morgondagens energisystem
Läs merStrategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Läs mer40 %av jordens energianvändning
40 %av jordens energianvändning går inte till att försörja den växande befolkningen. Den går till att värma och kyla fastigheter. Du läste rätt. Jordens befolkning ökar i en allt snabbare takt, medan vi
Läs merFalu Energi & Vatten
Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15
Läs merLund NorthEast i siffror
NorthEast i siffror Området Det kunskapstäta området som sträcker sig från C i sydväst till de kommande forskningsanläggningarna MAX IV och ESS i nordost går under benämningen NorthEast i vilket kunskapsstråket,
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs merEnergiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna
Läs merFjärrvärme och Fjärrkyla
Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:
Läs merDagordning. 12.00 Lunch
Dagordning 09.00 Kaffe och smörgås 09.30 Mötet öppnas. Presentation av deltagare 10.00 Dalarna pilotlän för grön utveckling. Information och diskussion Bensträckare 11.00 Klimat- och energistrategin för
Läs merEnergiöversikt Pajala kommun
Energiöversikt Pajala kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merEnergiöversikt Kiruna kommun
Energiöversikt Kiruna kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merLOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär
Läs merRutdatabasen 2014: 250m x 250m
Rutdatabasen 2014: 250m x 250m och invånare 2013. 250m x 250m. 1 invånare 54 503 54 503 2-10 invånare 782 991 206 376 11-99 invånare 1 785 241 55 073 100-499 invånare 2 112 513 11 224 500-999 invånare
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merMiljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader
Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts
Läs merEnergibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB
Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB Innehåll 1. Kort om Umeå Energi 2. Energianvändningen i samhället- några reflektioner.
Läs merTyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
Läs merFjärrvärme och fjärrkyla
Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme
Läs merVärme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning
Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på
Läs merEnergiöversikt Överkalix kommun
Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs mer2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen
Läs merFrån energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09
Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform
Läs merVD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland
VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen
Läs merStudiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket
FJÄRRVÄRME VATTEN ELNÄT ÅTERVINNING ELFÖRSÄLJNING BIOGAS VINDKRAFT Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket Adress: Varvsallén 14, Härnösand För att studiebesöket skall bli så värdefullt som möjligt är det
Läs merSjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher
Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent
Läs merG2 Näringspolitiskt uppdrag
G2 Näringspolitiskt uppdrag Definiera branscher: omsättning, antal företag, antal sysselsatta, utvecklingstrender, kopplingar till andra branscher (sektorer) etc. Dokumentera källor och antaganden så att
Läs merUnionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?
Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merMindre och bättre energi i svenska växthus
kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller
Läs merVälkommen till Vattenfall Värme Uppsala. Välkommen till Värme Uppsala
Välkommen till Vattenfall Värme Uppsala Välkommen till Värme Uppsala Agenda: - Några ord om vår verksamhet - Ekonomi och prisutveckling - Vårt arbete mot ett uthålligare Uppsala Adrian Berg von Linde Några
Läs merSVENSK KLIMATSTATISTIK 2017
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella
Läs merSkapa nytta med genomförd energikartläggning
Skapa nytta med genomförd energikartläggning Umeå 3:e Oktober Anders Pousette Thomas Björkman Energimyndigheten Agenda 10:00 12:00 Information från Energimyndigheten 12:00 13:00 Lunch Erfarenheter från
Läs merHållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara
Läs mer