Bioenergi småskalig kraftvärme och ånga i industrin Aktuellt läge och hur kan det utvecklas i sydöstra Sverige

Transkript

1 Bioenergi småskalig kraftvärme och ånga i industrin Aktuellt läge och hur kan det utvecklas i sydöstra Sverige Hans Gulliksson, Växjö 27 februari 2013

2 2 Energy Agency for Southeast Sweden Public non-profit company founded in 1999 Owned by municipalities and regional councils in the counties of Kalmar, Blekinge and Kronoberg in southeast Sweden Main aim is to increase energy efficiency and supply of renewable energy in the region Working in EU, national and regional projects Creating and sustaining networks Triple helix approach Linnaeus University Public sector Private sector

3 Program Kaffe Inledning Två parallella workshops Lunch Sammanfattning av parallella workshops i plenum Avslutning

4 Program - Inledning Regionala bioenergiplaner för Kalmar, Kronoberg och Blekinge som grund för fortsatt utveckling. Lisa Wälitalo, Energikontor Sydost Småskalig kraftvärme, tekniker och möjligheter allmänt och framtida regional satsning. Hans Gulliksson, Energikontor Sydost EU-styrmedel och nationella styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme. Erik Thornström, Svensk Fjärrvärme Nuläge i FoU projekten Energi från Skogen och Heta Rökgaser. Sune Bengtsson och Michael Strand, Linnéuniversitet Bioenergi från skogen- tillgång och teknik, Thomas Törnqvist, Linneuniversitetet.

5 Program Två parallella workshoppar Regionala bioenergiplaner. Räcker bioenergin? Per-Anders Persson, Länsstyrelsen Kronoberg om bioenergins roll och mål i den regionala energiplanen. Samtal om hur driva utvecklingsfrågor kring bioenergi i regionen. Småskalig kraftvärme samt bioenergi för ångproduktion. Vad är möjligt tekniskt och ekonomiskt Korta inlägg från olika aktörer. Samtal om vad som är realistiskt och hur vi gör sydöstra Sverige till en region för att demonstrera vad som bör, kan och ska göras för att nå en förändring liknande den för tio år sedan då närvärmen introducerades. Mats Uddbäck, Eon Sverige Värme AB; Martin Lydig, Jernforsen AB; Lars- Åke Adolfsson, Hotab Eldningsteknik AB; Johan Nelson, JanFire AB, Jessica Borr, Opcon AB; Robert Skönvall, Värmeprodukter AB, Lars Åke Cronholm, ÅF, Stig Nydahl, Vegoil E.P. AB; Rolf Norén, STHLM Biodiesel AB; Magnus Karlsson, Lantmännen Reppe AB; AB; Anders Sjöholm, Kroll Svenska AB, Tommy Andersson, Neova AB.

6 6 Energi som en ekonomisk drivkraft i regionen Elenergi 22% Biobränsle 48% Totalt 13,9 TWh Oljeprodukter 28% Fossilgas, kol m.m. 2% 6,8 TWh jobb MSEK Regional energiekonomi

7 7 Skogsindustrins flödesschema Produkter, biprodukter och energi Källa: Swentec

8 Sveriges energianvändning 2011 Naturgas 11,3 TWh, 3,0% Kol, 19,1 TWh, 5,0% Vindkraft 5,3 TWh, 1,4% Värmepumpar 3,8 TWh, 1,0% Slutlig energianvändning fördelad på energikällor. Svebios beräkning är grundad på Energimyndighetens kortsiktsprognos mars Kärnkraft 49,8 TWh, 13,1% Vattenkraft 56,6 TWh, 14,9% Olja 113,9 TWh, 30,0% BIOBRÄNSLE 120,3 TWh, 31,6% Andelen förnybart blir faktiskt lite lägre än de 48,9 % som man kan utläsa av denna tabell eftersom förnybarandelen ska räknas enligt "EUmetod" vilket inkluderar frivärme från små värmepumpar, men exkluderar frivärme till värmepumpar i fjärrvärme, samt hälften av avfallet och all torven. Dessutom ska man inkludera distributionsförlusterna både i fjärrvärmen och i elnäten. Det gör att förnybarhetsandelen troligen ligger på 47,8 procent (eller om så vill "omkring 48 procent"). Källa: Svebio

9 BIOENERGIANVÄNDNING (TWh) Biofuels for transport Residential heating Bioelectricity in district heating District heating Bioelectricity in industry Industrial use Black liquor Fram till 1980 ingick svartlut i industrins användning. Källa: Svebio

10 Elproduktion 2011 Fossilkraft 5,2 TWh, 3,6% Biokraft 10,3 TWh, 7,1% Kärnkraft 57,7 TWh, 39,8% Vattenkraft 65,7 TWh, 45,3% Biokraft, dvs el från biobränslen, avfall och torv, från kraftvärme och industriellt mottryck, gav 10,3 TWh el 2011, vilket motsvarar 7,1 procent av eltillförseln. Källa: Svensk Energi, bearbetning av Svebio. Förnybara andelen i elproduktionen var 56,6 %. Elexporten var 7,0 TWh. Källa: Svebio Vindkraft 6,1 TWh, 4,2%

11 BIOBRÄNSLEPOTENTIAL (TWh) Use 2009 Potential Peat Waste Agriculture Black liquor Wood fuels Svebio har uppskattat potentialen för bioenergitillförsel 2020, som i tabellen jämförs med bioenergianvändningen Störst potential framöver finns I jordbruk och skogsbruk. Källa: Svebio

12 220 BioenergI BNP Klimatgasutsläpp Källa: Svebio

13 VIRKESFÖRRÅDETS UTVECKLING I SVERIGE Miljoner m3sk Skogskubikmeter. Stamvolym ovan stubbskäret inkl. topp och bark. Totala virkesförrådet, och alltså även kolförrådet, i svenska skogar har fördubblats under de senaste hundra åren, tack vare återplantering och god skogsskötsel. Källa: Riksskogstaxeringen Källa: Svebio

14 Skogsflispriser i Sverige Nominellt pris (öre/kwh) Realt pris (öre/kwh) Trädbränslepriserna i Sverige (hela landet) sjönk kraftigt realt under tjugo år, men sedan 2001 har de stigit enligt statistik från Energimyndighetens prisblad (skogsflis till värmeverk). Siffrorna från tidigare år bygger på egna erfarenheter och muntliga meddelanden.

15 Andel förnybar energi i Sverige Sverige kommer redan i år att nå över 49 procent förnybar energi, som är EU-målet för Den gröna kurvan visar de uppmätta andelarna år för år, enligt olika rapporter från Energimyndigheten, och Svebios beräkning för 2011 och 2012, grundat på Energimyndighetens statistik och prognoser.

16 Globala utsläpp och sänkor, CO 2, Fossila bränslen & cement "Avskogning" Skogstillväxt Sänka i oceanerna Ökning i atmosfären global-carbonbudget-2010 Mänsklighetens utsläpp av koldioxid var 2010 nästan exakt 10 miljarder ton. Av detta hamnade hälften i atmosfären, medan hälften togs upp av haven och av ekosystemen på land, främst genom skogstillväxt. Utsläppen från förbränning av fossila bränslen var mer än tio gånger så stora som utsläppen från avskogning och annan förändrad mark-användning (global LULUCF). Källa: Global Carbon Project.

17 Bioenergipotential 2050 I en rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet har den globala potentialen för bioenergi uppskattats till ExaJoule, vilket täcker det globala energibehovet. Rapporten från World Bioenergy Association finns att läsa på

18 Småskalig kraftvärme med bioenergi Inventera möjliga anläggningar som använder bioenergi för värme eller i processer för att se på förutsättningarna för samtidig elproduktion Peka ut mest troliga anläggningar, kanske 10 stycken Söka stöd via EM och EU för att bygga 3-5 anläggningar med något olika teknik, turbin, ORC, förgasning och ev. ångmotor

19 Så ser det ut på stora anläggningar

20 Olika tekniker passar för olika tryck och storlek

21 Några exempel på olika lösningar

22

23

24

25

26

27 FLIS GASEK CHP GPU GASEK CHP Plant CU AUTOMATION FÖRGASARE FILTER ELEKTRICITET GAS GAS GENSET VÄRME VÄXLARE VÄRME Aska Aska 2/12/2013 7

28 Bioenergi och ånga i industrin Projekt ska söka upp företag i sydöstra Sverige som använder ånga och producerar den med fossila bränslen eller el för framtida övergång till bioenergi, För cirka 10 göra en översiktlig analys och stödja processen, nu 14 företag Handbok, nätbaserad och i pappersversion, kommer i april Stöd från EM och samverkan med Skåne och V. Götaland

29 Bioenergi och ånga i industrin Varför ska man byta till biobränsle? Långsiktigt lönsamt och miljömässigt bra Reduktion av CO2 avgift minskar för företag, 2010, 21%, cirka 450 kr/m2 ökar till 2015 till 60 % gör cirka 1500 kr/m3 Eo1 Teknik och andra bränslen finns som är väl beprövade

30 Vilka är då möjliga vägar att ersätta fossil olja? Bioolja RME Pellets Biogas Flis i lite olika former Vi får några exempel på detta senare.

31

32

33

34 LIFE Innovation eller demonstration närmare marknad än ramprogrammen 50% i bidrag, upp till 30 miljoner kr i bidrag. Vanligen 3 år. Partners i andra länder behövs ej. Utlysning en gång per år, vanligen februari eller mars. Naturvårdsverket är svensk kontaktpunkt.

35 IEE Icke tekniskt program - policyutveckling och strategier, förändringar på marknaden, beteendeförändring, tillgång till kapital och utbildning, lokalt ledarskap och speciella initiativ t.ex. undervisning och bio-business. Energieffektivisering, förnybar energi och transporter 75% i bidrag, 0,5-2,5 miljoner i bidrag för max 3 årigt projekt. 3 länder. Nästa ansökningstillfälle 8 maj 2012

36 Teknisk assistans MLEI Mobilising local energy investments Förstudier, förfrågningsunderlag etc även egen personal. Endast för offentlig aktör eller grupp. 75% i bidrag förutsatt att investeringen uppgår till minst 15 ggr. Projekt >6 M investering. Projektstorlek > Ansökan 8 maj, inga internationella partners krävs. Projekt m innovativt element prioriteras. Kontrakt på investerings ska skrivas inom projektperioden. Projektet ska komma ur energiplan, SEAP el dyl.

37 Hur går vi vidare? Söka stöd för planering via MLEI, klart 8 maj, ESS söker som Lead Partner, samverkan med energibolag, 3-6 st Söka stöd i LIFE+ för demonstrationsprojekt, småskalig kraftvärme, 3-5 stycken, klart 25 juni, ESS huvudman?! Söka stöd via Energimyndigheten också om demonstrationsansaläggningar

38 Tack