Klimatinvesteringsprogrammet i Stockholms stad Stefan Johansson, Industriell Ekologi sjindeco@kth.se

Transkript

1 Uppföljning av Klimatinvesteringsprogrammet i Stockholms stad Stefan Johansson, Industriell Ekologi sjindeco@kth.se 1

2 Upplägg av presentationen Hur ser Stockholms arbete med klimatfrågan ut? Vad är KLIMP? Vad var målet med uppföljningen? Vilka svårigheter finns när resultaten av klimatprojekt ska följas upp? Vad kan man lära sig inför framtiden? (Andra möjliga metoder?) Frågor och kommentarer 2

3 Övergripande mål: - Ett fossilbränslefritt Stockholm

4 Vad är? Startat 2003/2004 Projektperiod 4 år En tävling Bidrag, 30% max för projekt med effekt, 50% max för informationsprojekt Ska stödja insatser som inte skulle blivit av utan bidraget (etanol jfr. biogas) Både offentliga och privata aktörer kan delta 4

5 Vilka projekt i Stockholm fick bidrag? Fjärrkyla Anpassning av förskolors energianvändning Klimatinfo till fastighets- och lägenhetsinnehavare + livsstil Tankstationer för biogas Fler miljöbilar Intelligenta trafiksignaler Stockholm mobilitet - Cykelstad Stockholm information - Stöd till bilpooler - Företagens resor och transporter Reseplanerare för miljövänliga resval 5

6 3 Huvudfrågeställningar för uppföljningen av KLIMP 1.Projektens effekt: Har projekten nått upp till sina projektmål? Är projekten jämförbara med stadens övriga projekt? Kan man bedöma ett helhetsresultat? 2. Har rätt projekt valts? Har rätt projekt valts ur ett kostnadsnyttoperspektiv? Hur ser jämförelsen med stadens övriga åtgärder ut? 3. Metoder och erfarenheter: Erfarenhetsutbyte mellan projekten. Vilka är de största hindren och framgångsfaktorerna? 6

7 Vad behövs för att kunna följa upp resultaten av ett klimatprojekt? 7

8 Vad behövs för att kunna följa upp resultaten av ett klimatprojekt? Projektmål Metod Systemgränser - Referensscenario - Reboundeffekt - Läckage - Dubbelräkning av effekt Data Emissionsfaktorer Sammansatta bränslen 8

9 Metod Effekt = Utsläpp(efter) Utsläpp (före) Primär verkan Sekundär verkan (Indirekt verkan) Mängd bränsle [m3,kwh, ton] * emissionsfaktor [ton CO2(e)/m3, kwh, ton] LCA beräknade emissioner på bränslet 9

10 Projektmål & Systemgränser Enbart CO2(e) kan i vissa fall innebära problem Geografiska & tidsmässiga systemgränser 10

11 Stadens systemgränser 11

12 Stadens systemgränser 12

13 Referensscenario vad påverkar utsläppen i en stad? Befolkningsökning/minskning Vilka bränslen som konsumeras inom el, värme, kyla och transportsektorn Mycket stora åtgärder, t ex trängselavgifterna 13

14 Referensscenario 1 Överskattning av ett projekts effekt 14

15 Referensscenario 2 Underskattning av ett projekts effekt 15

16 Reboundeffekt & Läckage 16

17 Dubbelräkning av effekt Ska inte underskattas Lättast att behålla effekten där bränslet konsumeras 17

18 Data - sammansatta bränslen Bensin (5% etanol) Diesel (2 5% RME) E85 (15 % bensin) 18

19 Data - Emissionsfaktorer Vanliga bränslen NV KLIMP ansökan g CO2/kwh förbränning Emissionsdatablad KTH g CO2/ kwh endast förbränning KTH g CO2e/ kwh med LCA Skogsbränslen - oförädlade ,2 Tall- och beckolja ,7 Biogas -rötgas -ej i fordon ,3 Torv oförädlad 386,28 386,3 387,6 Hushållsavfall osorterat 117, ,5 Stenkol 318,24 334,8 452,1 Koks 370,08 370,8 393,4 Eldningsolja 1 EO1 271,08 267,3 293,6 Eldningsolja ,32 274,3 304 Naturgas, också som bränsle 203,4 203,4 222,2 Gasol (inkl. propan & butan) ,4 247,6 Stadsgas ,3 El (medelel) 0 85,77 Bensin 264,6 261,4 285,4 Diesel MK1 265, Etanol ,4 19

20 Hur emissionsfaktorerna påverkat resultaten Minskade utsläpp av växthusgaser Minskade utsläpp av växthusgaser [ton CO2e] [ton CO2] beräknad med NV:s beräknad med KTH:s emissionsfaktorer emissionsfaktorer Nr Projekt Projektansökan Utfall Projektansökan Utfall 2 Fjärrkyla Miljöanpassning av förskolor* Klimatinfo till fastighets- & lägenhetsinnehavare 0 (infoprojekt) (infoprojekt) Biogastankstationer Miljöbilar Intelligenta trafiksignaler ** 15 Cykelstad Stockholm Information 0 (infoprojekt) 0 (infoprojekt) 16 Stödtillbilpooler Kvalitetssäkring av företagens transporter och resor 0 (infoprojekt) 0 (infoprojekt) 20

21 Slutsatser Projekten verkar jämförbara men i själva verket är jämförbarheten låg p.g.a. de osäkerheter som finns förknippade med utformningen av projekten Valet av emissionsfaktorer påverkar projekten i mycket hög grad Risk för dubbelräkning föreligger om projektens resultat ska summeras 21