Ävtalsbiiaga 4 Slutrapport för projekt inom Miljörtniljarcfen, Stockholm stad

Transkript

1 Ävtalsbiiaga 4 Slutrapport för projekt inom Miljörtniljarcfen, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: A39 Klimatkampanj, dnr /2004 Projektets nummer och namn: A39 delprojekt D, Energieffektivisering inom staden Datum för slutrapporten:

2 innehållsförteckning Sammanfattning 3 1 Inledning Beskrivning och syfte Bakgrund och utgångsläge 4 2 Mål och resultat Projektmål och deras uppfyllelse Projektets resultat i relation till målen i Stockholms miljöprogram Projektets pådrivande roll Tekniska lösningar Attityd- och beteendeförändringar Ej uppnådda mål 5 3 Projektekonomi Bidrag och kostnader Besparingspotential Löpande kostnader 6 4 Arbetssätt Projektorganisation Samarbete mellan aktörer Kvalitetssäkring Kunskapsspridning 7 5 Erfarenheter Samlade erfarenheter och slutsatser Framgångsfaktorer Förvaltning av det genomförda projektet Projektdokumentation och styrning Följdåtgärder Projektets replikerbarhet 8 6 Kontaktuppgifter 9 7 Bilagor 10 Bilaga I - Sammanfattat omdöme 11

3 Sammanfattning Sammanfattning av projektets resultat. Projektets syfte var främst att undersöka vad som krävs samt ge förslag på kostnadseffektiva åtgärder för att nå utsläppsminskningar av växthusgaser till målnivåerna 3,5 respektive 3,0 ton koldioxidekvivalenten(cctee) per stockholmare år Med pågående utveckling i Stockholm antog vi att utsläppen kommer att vara runt 3,1 CChe/person år För att minska utsläppen till 3,0 ton CCtee per person, med en säkerhetsmarginal, krävs en reduktion på ytterligare 200 tusen ton CChe. Det finns en stor potential att energieffektivisera och minska utsläppen av växthusgaser i Stockholm. Rapporten omfattar främst de mest kostnadseffektiva och mest realistiska förslagen för att nå målnivå 3,0 ton CÖ2Q per person år I det material som Miljöförvaltningen samlat in från stadens bolag och förvaltningar med uppgifter om vad de kan göra för att minska utsläppen av växthusgaser och energieffektivisera till år 2015, framgår att rådigheten att energieffektivisera har i första hand stadens bolag och förvaltningar som äger fastigheter. De har dock inte alltid incitament för att genomföra de investeringar som krävs. Den största potentialen ligger i tekniska lösningar i byggnadsbeståndet. Ambitionen bedömdes överlag som hög för alla verksamheter som betalar för energin. Samtidigt som rådigheten kan vara mycket låg för förvaltningar som inte äger fastigheter. Ambitionen bedömdes även vara hög vad gäller energieffektivisering av transporter. Där utgör dock de personliga ekonomiska och komfortabla fördelarna med egen bil i tjänsten vissa hinder. Förutsättningarna för en förändring bedömdes vara att stadens tjänstemän och beslutsfattare behöver var beredda på att tänka nytt och avstår från resor för t ex videokonferenser. Det krävs även att det blir lättare att göra bra miljöval vid resor både inom staden och vid långväga resor. För att minska utsläppen i staden som helhet, utöver nivån i referensscenariot, krävs åtgärder inom alla sektorer. Främst behöver dock arbetet med att minska utsläppen från transportsektorn intensifieras tillsammans med arbetet att minska elanvändningen. Då utvecklingen inom dessa två sektorer går åt fel håll, d v s att transportarbetet och elanvändningen ökar. Dessutom är det främst inom transportsektorn och inom el-sektorn som potentialen att minska utsläppen efter 2015 ligger. Åtgärder inom transportsektorn är erfarenhetsmässigt svårare att åstadkomma, särskilt då det handlar om energieffektiviseringar som bygger på förändringar av enskildas, företags och myndigheters transportanvändning. Detta är ett eftersatt område från stadens sida och i samhället i stort. Uppskattningsvis finns det lika stor potential inom det området som inom förnybara bränslen där staden har en lång tradition av att främja utvecklingen. Det behövs beslut och det behövs strukturförändringar för att lösgöra den potential som finns. Strukturella åtgärder för att minska utsläppen inom el- och transportsektorn bedöms bli svårare att genomföra ju senare de startar. 17^ <7< -/^-/F Datum Datum Underskrift av ansvarig chef Underskrift av projektledare _ X nn-^,% of "k~~ ^ -6<//Z>s^<: */ -/*^\ Namnförtydligande Namnförtydligande

4 I Inledning I. I Beskrivning och syfte Projektet initierades av Miljöborgarrådet Ulla Hamilton efter att Stockholms Handlingsprogram mot växthusger redovisat att utsläppen av växthusgaser minskat med 25% mellan 1990 och Syftet med utredningen var att se vad som kan göras i Stockholm för att minska utsläppen av växthusgaser med ytterligare 25 % mellan 2005 och Om Stockholm når målet kommer utsläppen av växthusgaser minska med drygt 40 % mellan 1990 och Bakgrund och utgångsläge Stadens klimatarbete omfattar både enheter inom staden som aktivt arbetade för att minska klimatpåverkan genom förändringar i sin egen verksamhet och arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser från näringsliv och privatpersoner. Det har funnits mål från Kommunfullmäktige som angett hur mycket utsläppen ska minska i procent eller per person i Stockholm. Det har inte funits beslut om att alla delar av stadens verksamhet ska arbeta med att minska växthusgasutsläppen.

5 2 Hål och resultat 2.1 Projektmål och deras uppfyllelse Projektets mål har varit att visa hur mycket staden kan minska utsläppen av växthusgaser samt energieffektivisera fram till Projektet utmynade i rapporten "Minskade utsläpp av växthusgaser i Stockholms stad år 2015", som biläggs slutrapporten. Rapporten redovisar hur växthusgasutsläppen kan minskas i Stockholm samt vika de mest kostnadseffektva åtgärderna är.. Rapporten med bilagor rapporterades till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 20/ Projektet har lätt till beslut om målet att utsläppen av växthusgaser inte ska överstiga 3 ton per person 2015 i Stockholm. Projektet har även lätt till att alla förvaltningar och bolag måste energieffektivisera sina verksamheter. Underlaget ger en bra bild av hur vi kan jobba med klimatfrågan i Stockholm fram till år Projektets resultat i relation till målen i Stockholms miljöprogram Projektet var ett viktigt underlag för att bedöma möjligheterna i att nå flera av miljöprogrammets mål: Miljöeffektiva transporter (delmål ) samt Hållbar energianvändning (delmål ). 2.3 Projektets pådrivande roll Resultatet från projektet har sedan använts inför beslut om energieffektiviseringar i stadens verksamheter. 2.4 Tekniska lösningar Projektet har inte direkt påverkat införandet av ny teknik men besluten som baseras på utredningen kommer troligtvis att resultera i nya tekniska lösningar för energieffektivisering i stadens egna verksamheter. 2.5 Attityd- och beteendeförändringar Projektet har inte haft till syfte att ändra beteende. Arbetsmetoden kan dock ha ökat medvetenheten hos många bolag och förvaltningar i staden angående påverkan på klimatet från energianvändning och transporter. 2.6 Ej uppnådda mål

6 3 Projektekonomi 3.1 Bidrag och kostnader Tabell A Beviljat bidrag i kr (avser Miljömiljarden) Kommentarer till tabellen: Hela bidraget har utnyttjats Tabell B Utnyttjat bidrag i kr (avser Miljö miljarden) Total kostnad i kr (inkl. annan finansiering) Post Konsultmedel samt löner Utnyttjat bidrag i kr (avser Mil ömiljarden) Summa Besparingspotential Utredningen pekar på energibesparingspotentialer på över 10 % i stadens verksamheter. I rapportens kapitel 4 redovisas vad stadens egna förvaltningar och bolag planerar att göra samt vad de skulle kunna göra men som inte är budgeterat, för att spara energi och minska klimatpåverkan. 3.3 Löpande kostnader Inte aktuelt för detta projekt.

7 4 Arbetssätt 4.1 Projektorganisation Styrgrupp: Gustaf Landahl och Jonas Tolf Projektledare: Björn Sigdurdson och Charlotta Hedvik Arbetsgrupp: Nina Ekelund, Örjan Lönngren, Nicolas Hejum, Egil Öfewrholm Jessica Berggren, Margot Bratt, Eva Sunnerstet, Maria Stenqvist (ÅF), Johan Svan (ÅF). Dessutom hade arbetsgruppen kontaktpersoner på alla stadens bolag och förvaltningar. 4.2 Samarbete mellan aktörer Ett referensscenario togs fram i samarbete med KTH, institutionen för Industriell ekologi. Som visar hur utsläppen av växthusgaser förväntas förändras fram till 2015 och varför. Referensscenariot billäggs slutrapporten. 4.3 Kvalitetssäkring Efter sammanställning av inkommet material har det remitterats i staden. 4.4 Kunskapsspridning Rapportens resultat har förmedlats i staden. Miljömiljardsprojektet Energicentrum arbetar vidare med de besparingförslag som inkomit från bolag och förvaltningar.

8 5 Erfarenheter 5.1 Samlade erfarenheter och slutsatser Tidsaspekten var det största problemet inom projektet. Samarbetet med alla bolag och förvaltningar inom staden var avgörande samtidigt som projektet hade en mycket pressad tidplan som dessutom löpte över sommaren. Vid samarbete med många aktörer är det viktigt att de får tid för sina interna processer. 5.2 Framgångsfaktorer En viktig orsak till det goda resultatet har varit den politiska viljan att minska utsläppen i staden. Andra bidragande orsaker har varit att alla bolag och förvaltningar involverats samt att det funnits mycket erfarenhet och kunskap om stadens klimatpåverkan från förvaltningens tidigare arbete. 5.3 Förvaltning av det genomförda projektet Rapporten har resulterat i politiska beslut och legat till grund för beslut i Miljöprogrammet och i stdens budget. Energicentrum arbetar vidare med att underlätta för genomförande av energieffektiviseringar i staden. 5.4 Projektdokumentation och styrning Projektet resulterade i rapporterna: Minskade utsläpp av växthusgser i Stockholms stad 2015, Bilaga Redovisning av inkomna svar från förvaltningar och bolag, Referensscenario för utsläppen av växthusgaser i Stockholms stad fram till Följdåtgärder 5.6 Projektets replikerbarhet Uppdateringar och uppföljningar planeras att genomföras av Miljöförvaltningen med viss regelbundenhet.

9 6 Kontaktuppgifter Charlotta Hedvik

10 7 Bilagor Bilaga 1: Uppdraget Bilaga 2: Minskade utsläpp av växthusgser i Stockholms stad 2015, Bilaga 3: Redovisning av inkomna svar från förvaltningar och bolag, Bilaga 4: Referensscenario för utsläppen av växthusgaser i Stockholms stad fram till Bilaga 5: Incitament för hyresgäster att minska sin energianvändning 10

11 Bilaga I - Sammanfattat omdöme Nr Påstående 1 De uppnådda resultaten överensstämmer med de tidigare angivna målen. 2 Det genomförda projektet medför en positiv påverkan på miljön. 3 Projektet bidrar till utvecklingen av ny teknik (t ex genom användningen av sådan teknik). Inte alls I viss mån Instämmer Ganska mycket Helt X D I rj Vet ej 4 Projektet har lett till attityd- och/eller beteendeförändringar. 5 Projektet medför minskade kostnader (för drift och underhåll, t. ex. i form av energikostnader). D X X 6 Samarbetet med andra aktörer inom och utom staden har fungerat väl. X 7 Projektresultaten kommer till användning inom : förvaltningen/bolaget, eller inom andra i förvaltningar/bolag. 8 Projektet är så bra att det bör upprepas (inte nödvändigtvis i samma förvaltning/bolag). 11