Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Transkript

1 Avtalsbilaga 4 Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad iarienummer för ursprunglig ansökan: nr : /2005 Projektets nummer och namn: B77 Fiskväg och biotopvård i Bällstaån atum för slutrapporten:

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1 Inledning Beskrivning och syfte Bakgrund och utgångsläge 4 2 Mål och resultat Projektmål och deras uppfyllelse Projektets resultat i relation till målen i Stockholms miljöprogram Projektets pådrivande roll Tekniska lösningar Attityd- och beteendeförändringar Ej uppnådda mål 5 3 Projektekonomi Bidrag och kostnader Besparingspotential Löpande kostnader 6 4 Arbetssätt Projektorganisation Samarbete mellan aktörer Kvalitetssäkring Kunskapsspridning 7 5 Erfarenheter Samlade erfarenheter och slutsatser Framgångsfaktorer Förvaltning av det genomförda projektet Projektdokumentation och styrning Följdåtgärder Projektets replikerbarhet 8 6 Kontaktuppgifter 9 7 Bilagor 10 Bilaga 1 - Sammanfattat omdöme 11

3 Sammanfattning Bällstaån är ett starkt påverkat vattendrag där flera fiskarter kom för att leka högt upp i ån fram till 1950-talen. Idag betraktas ån främst som en öppen dagvattenledning för att leda bort bl.a. trafikdagvatten. Projelctet ämnade försöka få tillbaka lite av den tidigare fiskfaunan och då främst satsa på den rödlistade fisken asp. Asprom planterades ut på lämpliga lokaler vid två tillfällen med okänt resultat. Vandringshinder för fisk inventerades mellan Bromsten och mynningen, inga avgörande vandringshinder noterades. Platser för biotopvård utsågs och testades mot översvämningsrisken i en modell. Biotopvård kunde ej utföras då översvämningsrisken ansågs för stor. atum tl /&L> VV^CT^ Underslcriffav ansvarig chef Namnförtydligande Underskrift avprbjektledare O. I ~ Namnförtydligande

4 1 Inledning 1.1 Beskrivning och syfte Bällstaåns vandringshinder för fisk inventerades av fiskekonsulenten och en praktikant. Periodvisa vandringshinder finns vid Solvalla-dammarna men utgör inget definitivt hinder när dammluckorna är öppna. Vid kulvertar vid Bromsten och Sundby finns galler som ofta brötar igen och orsakar vandringshinder för eventuell fisk. Sammantaget bör inte dessa vandringshinder hindra ex. asp från att komma upp för lek. Asprom flyttades från Upplands-Väsby till lokalerna vid Solvalla och Bromstens ip. Inga rapporter om att asp skall ha etablerats, eller vandrat upp i ån har inkommit efter utplanteringen. En besiktning av ån utförd av fiskekonsulenten och Sportfiskarna har visat att det sannolikt endast finns spigg i vattendraget. I mynningsområdet nära Ulvsundasjön torde det finnas fler arter. Två områden befanns vara extra attraktiva för biotopvård i syfte att gynna ex. asp. els strax uppstöms Solvalla dels vid Bromstens ip. Områdena testades i en avbördningsmodell som tagits fram av HI för Stockholm Vattens räkning. Trots att HI beräknar att det inom vissa gränser kan vara möjligt att anlägga små forsar och strömmar utan översvämningsrisk ansåg Stockholm Vatten det för riskabelt vilket till slut innebar att förvaltningen inte anser sig kunna bygga sådana småforsar eller biotopvårda f.n. 1.2 Bakgrund och utgångsläge Bällstaån är ett starkt påverkat vattendrag som rinner genom flera kommuner. Fram till talen vandrade flera fiskarter högt upp i ån för att leka, bl.a gädda. Idag betraktas ån främst som en öppen dagvattenledning för att leda bort trafikdagvatten mm. Flera kulverteringar har gjort att delar av ån och främst biflöden numera finns under mark i rör. Asp är en s.k. rödlistad art, en rovfisk inom gruppen mört- och karpfiskar som liksom havsöringen använder strömmande sträckor i vattendrag för sin reproduktion. Aspen leker på våren och rommen fäster vid stenar tills den kläckas. Asp kan väga flera kg.

5 2 Mål och resultat 2.1 Projektmål och deras uppfyllelse 1. Att se över och eliminera vandringshinder för fisk, särskilt för asp, i den nedre delen av Bällstaån. Sträckorna inventerades och det ansågs inte finnas definitiva vandringshinder på sträckan. 2. Utöka de strömmande sträckorna i ån dels uppströms Solvalla dels vid Bromstens idrottsplats genom att tillföra naturgrus och sten som får bilda omväxlande korta strömsträckor i den mån fallhöjden tillåter. Biotopvården görs främst för att försöka gynna fiskarten aspens reproduktion. Översvämningsrisken i de nedre delarna av Bällstån anses vara så stora att småforsar och uppgrundningar inte kan göras f.n. enligt utredning av Stockholm Vatten och HL 3. Utplantera asprom från Väsbyån. Första försöket att utplantera asp gjordes 2004 då 800 st romkorn flyttades från Väsbyån till nämnda sträckor. Ytterligare utsättning gjordes. et finns inget tecken på att en etablering av asp har skett. 2.2 Projektets resultat i relation tiil målen i Stockholms miljöprogram Mål 4 Ekologisk planering och skötsel 2.12 elmål 4:1 Skötseln av naturliga och kulturpräglade biotoper ska ge an ökad biologisk mångfald. Skötseln ska vara ekologiskt inriktad och anpassas till skyddsvärda arter enligt Artarken. elmål Areal per år av återskapande och restaurerande ängar, betesmarker, våtmarker och andra kulturpräglade biotoper. Målen uppfylls ej då översvämningsrisken för planerade åtgärder ansågs för stora. 2.3 Projektets pådrivande roll Önskemålet om att försöka få en mer naturlig prägel på Bällstaån och en mer divers vattenfauna har uppmärksammats något i stadens planer för bostäder nära ån vid Bromsten och vid Bällsta. 2.4 Tekniska lösningar I viss mån har projelctet bidragit till att utveckla modellprogram för avbördningsprognoser. 2.5 Attityd- och beteendeförändringar Även om Bällstaån idag främst betraktas som en öppen dagvattenkulvert kan man inte bortse från dess historia med ett fungerande fisksamhälle och dess potential att kunna vara ett intressant inslag i stadens biotop-mångfald. 2.6 Ej uppnådda mål et huvudsakliga målet - den viktiga biotopvården med att uppföra mindre forsar och strömsträckor kunde ej utföras p.g.a. översvämningsrisken.

6 3 Projektekonomi 3.1 Bidrag och kostnader Tabell A Beviljat bidrag i kr (avser Miljömiljarden) Kommentarer till tabellen: Utnyttjat bidrag i kr (avser Miljömiljarden) Total kostnad i kr (inkl. annan finansiering) Tabell B Post Inventering av vandringshinder Konsulthjälp med test av planerade åtgärder i hydrolo-gisk modell. HI ialog med Stockholm Vatten AB, eget arbete Möten, projektering, Eget arbete, slutredovisning Utnyttjat 2004 >idrag i kr (avser Miljömiljarden) Summa Besparingspotential Ej relevant. 3.3 Löpande kostnader Ej relevant.

7 4 Arbetssätt 4.1 Projektorganisation Projektledning: Projektledare, Sverker Loven, ca 1,5% Ekonomiuppföljning, Ingrid Widegren och Åsa Lenander Arbetsgrupp: Sportfiskarnas stockholmsdistrikt, Ove Klerevall Sakkunnig: Stoclcholm Vatten AB, Bo Westergren Entreprenörer: Sportfiskarnas stockholmsdistrikt HI Sverige AB, Markus Petzén 4.2 Samarbete mellan aktörer Kjell Engvall, Exploateringskontoret Per Wilhelmsson, Stadsbyggnadskontoret Bo Westergren, Stoclcholm Vatten Ove Klerevall, Sportfiskarna 4.3 Kvalitetssäkring Redovisning till Miljömiljarden 4.4 Kunskapsspridning Redovisning till Miljömiljarden Föredragning för Vattenprogrammet och "Bällstaagruppen". Uppmärksammat i skriften ca "Bromstens historia", 2008.

8 5 Erfarenheter 5.1 Samlade erfarenheter och slutsatser Till synes enkla åtgärder kan vara svåra att genomföra i ett urbant samhälle speciellt när man kan befara att de biotopvårdsårgärder som planerats kan orsaka översvämningar med kanske stora konsekvenser. Ett annat säkert sätt till låg kostnad - jämfört med datamodellen som användes - kan vara att helt enkelt prova sig fram hur de planerade forsarna skulle påverka avbördningen. e bröten som nämns i rapporten (vid gallren i lculverterna) dämmer antagligen långt mer än vad planerade åtgärder torde ha gjort om de utförts. 5.2 Framgångsfaktorer Ej relevant. 5.3 Förvaltning av det genomförda projektet Bällstaåns potential som en naturlig å i landskap bör uppmärksammas och tas till vara i den fortsatta stadsplaneringen. Antagligen innebär en restaurering höga kostnader speciellt om de kulverterade sträckorna skall tas fram i dagsljus. Men ett fungerande vattendrag mitt i samhället torde ge en hög livskvalitet och hembygdskänsla för många boenden. Projektledaren ser framför sig en åpark som gynnar fågelliv, trollsländor, fjärilar, fiskar och deras predatorer. 5.4 Projektdokumentation och styrning Förvaltningen har kontrollerat (och godkänt) att beställda uppdrag har utförts enligt projektoch arbetsbeskrivningar. 5.5 Följdåtgärder Projektet har i viss mån uppmärksammat önskemålet om att Bällstaån bör få bli ett naturligare vattendrag till gagn för folk och djurliv. I samband med planer för nya genomfartsvägar finns det vissa möjlighetera att uppmärksamma detta, ex. vid Åkalla där eventuellt dämmen och dammar i och runt ån kan skapa nya biotoper för djur. 5.6 Projektets replikerbarhet Restaurering och åtgärder i vattendrag för att gynna fisklek är vilctigt. Under 2009 har problem med fiskreprodulction i skärgården uppmärksammats genom att restaurera och åtgärda mynningsområden i bäckar så att fisk, främst gädda skall kunna leka där i väntan på att reproduktionen i skärgårdsvikarna ska börja fungera igen. et handlar om att eliminera vandringshinder, sälcra vattenflöden och skapa gynnsamma lekbiotoper.

9 6 Kontaktuppgifter Sverker Loven Stoclcholms idrottsförvaltning Box Stoclcholm Telnr: fax nr: sverker. stoclcholm. se www. stoclcholm. se/idrott/fiske

10 7 Bilagor - PM från från Stoclcholm Vatten om exploatering av Bromstens industriområde. - PM från HI: Utredning av forsar och dämmen i Bällstaån i syfte att förbättra vattendragets fiskhabitat. - PM: Samrådsmöte om biotopvård - Bällstaån, Protokoll. - Bilder Bild 1-2. Översvämning i Bällstaån vid Sundby / Solvalla Bild 3-5. Periodvisa vandringshinder i Bällstån, kulvert och damm vid Solvalla, bröte vid kulvergaller vid Bromstens ip. Bild 6-7. Lämpliga biotopvårdslokaler vid Bromstens ip samt uppströms Solvalla. Bild 8. Asprom fäst vid sten i hink. 10

11 Bilaga 1 - Sammanfattat omdöme Nr Påstående e uppnådda resultaten överensstämmer med de tidigare angivna målen. Inte alls I viss mån Instämmer Ganska Helt Vet ej et genomförda projektet medför en positiv påverkan på miljön. Projektet bidrar till utvecklingen av ny teknik (t ex genom användningen av sådan teknik). Projelctet har lett till attityd- och/eller beteendeförändringar. Projektet medför minskade kostnader (för drift och underhåll, t. ex. i form av energikostnader). Samarbetet med andra aktörer inom och utom staden har fungerat väl. Projektresultaten kommer till användning inom förvaltningen/bolaget, eller inom andra förvaltningar/bolag. Projektet är så bra att det bör upprepas (inte nödvändigtvis i samma förvaltning/bolag). 11