Ar.redovlsning.. PensionsförvaJtflingen. *e~!inget

Transkript

1 Ar.redvlsning.. PensinsförvaJtflingen *~~e~~~!inget

2 *~ 1 LedningsstabenIeknmigruppen Annika Hjertkvist LiÖ Landstingsstyrelsen Årsredvisning för pensinsförvaltningen 2006 Sammanfattning Finansiellt nett Efter beslut i Landstingsfullmäktigeredvisas pensinsskulden till de anställda samt kstnader ch intäkter sm hör samman med förvaltningen av dessa medel inm egen förvaltning. Den samlade resultatet för pensinsförvaltningen är +-0. Finansförvaltningen ska betala så mycket i ränta att resultatet för pensinsförvaltningen blir nll efter full värdesäkring av pensinerna ch täckning av löneskatt. Pensinskstnaderna blev 473 mkr högre än finansplanen. Pensinskstnaderna har reviderats under året med hänsyn till det nya pensinsavtalet ch utifrån knsekvenser av översynen av p-finken. P-finken reglerar hur bedömningen av pensinsskulden ska beräknas, dvs räntesats ch antaganden av livslängd mm. Sammantaget leder dessa båda förändringar till en kstnads- ch skuldökning. Detta ledde till att finansförvaltningen fick betala 403 mkr i ränta till pensinsförvaltningentrts att finansmarknaden var psitiv. År 2005 däremt medförde utvecklingen på den finansiella marknaden att pensinsförvaltningen istället kunde betala tillbaka ränta till finansförvaltningen (se bilaga 1). De externt placerade medlen (3 832 mkr ) är främst placerade fnder, både i aktie- ch räntefnder. Det externa finansiella nettt för pensinsförvaltningen är, m ränteintäkter från finansförvaltningen exkluderas, ttalt 418 mkr (efter avdrag för curtagekstnader etc). År 2006 har varit ett mycket starkt finansiellt år med kraftig uppgång på aktiemarknaden.pensinsförvaltningenhar dck erhållit 403 mkr från finansförvaltningen berende på större pensinsskuldsökning än nrmalt.

3 *~ 2 LedningsstabenIeknmigruppen Annika Hjertkvist LiÖ Pensinsskulden LiÖ:s målsättning är att avsätta tillräckligt med medel via pensinsförvaltningen så att det täcker den aktuella skulden till de anställda både den sm är upparbetad enligt gamla pensinssystemet ch enligt nya pensinssystemet - full fndering. De flesta andra landsting väljer att avsätta medel sm endast täcker den del av skulden sm är upparbetad från ch med blandrndellen. Den pensinsskuld sm redvisas stämmer med den sm KPA redvisar förutm att till skulden har lagts till av KPA ej kända särskilda pensiner samt pensinsdelen i arbetsgivaravgiftenför ej utbetalade löner. Skulden har dessutm kmpletterats med landstingets andel av skulden till persner sm övergick till kmmunerna i samband med Ädelrefrmen. Det blev känt under 2005 att denna del saknades. Preliminära uppgifter från KPA ch SPP ligger till grund för en ökning av skulden med 69 mkr. Skulden har ckså kmpletterats med pensinsskuld för kmbinatinstjänster tillsammans med Universitetet. Belppet är 12 mkr för 2005 ch Pensinskstnaderna har ckså reviderats under året med hänsyn till det nya pensinsavtalet ch utifrån knsekvenser av översynen av p-finken. P- finken reglerar hur bedömningen av pensinsskulden ska beräknas, dvs räntesats ch antaganden av livslängd mm. Sammantaget leder dessa båda förändringar till en kstnads- ch skuldökning. Översynen av p-finken är inte klar varför bkföringen bygger på beräkningar från KPA samt underhandsinfrmatin från Sveriges kmmuner ch landsting. Kstnaderna kan därför förändras även under nästa år när översynen av p-finken bedöms vara helt klar. I helårsbedömning 10 redvisades den påverkan sm hörde till pensiner intjänade till ch med år 1997 inm balansräkningen, både vad gällde ränteförändring ch medellivslängdsförändring.förändringarna sm avsåg intjänad pensinsskuld från ch med 1998, redvisades i sin helhet inm resultaträkningen. Detta innebar en preliminär krrigering av det egna ingående kapitalet med minus 922 mkr. I bkslutet redvisades istället hela pensinsskuldförändringen avseende ränteförändringen inm resultaträkningen (aktuell ränta 2,5%) ch endast medellivslängdsförändringen(ökning med 8%) får den gamla skulden intjänad till ch med år 1997 inm balansräkningen. Landstinget följer redvisningsrådets rekmmendatin att nya bedömningar ska redvisas över resultatet för pensinsskuld intjänad från ch med 1998 men hanterar den gamla pensinsskulden intjänad till ch med 1997 annrlunda. Krrigering av skulden för ränteförändringar handlar m

4 *~ 3 LedningsstabenJeknmigruppen Annika Hjertkvist LiÖ Löneskatt på pensinsskulden värdesäkring av skulden ch bör ske löpande ch belasta resultatet, både avseende ansvarsförbindelsen ch den nya skulden. När det gäller krrigering av skulden för förändrad medellivslängd så sker en revidering så sällan att påverkan på resultatet det år revideringen sker avseende ansvarsförbindelsen skulle blir rimligt str ch därmed ge ett missvisande resultat. En sådan krrigering bör därför redvisas inm balansräkningen ch inte påverka resultatet. Landstingets resultat i bkslutet skulle ha blivit 676 mkr i stället för 301 mkr m landstinget följt samma sätt att redvisa sm i helårsbedömning 10. Skuldökningen sm avser medellivslängd bygger på mycket preliminära underhandsuppgifter från Sveriges kmmuner ch landsting ch utgör 8 % på skulden exklusive särskilda pensiner. Ttal påverkan på det ingående egna kapitalet negativt blev 464 mkr. Detta sker dck inm finansförvaltningen sm kmpenserar pensinsförvaltningen för skuldökningen med en ökad frdran på finansförvaltningen. Den del av skulden sm avser individuell pensinspremie för 2006 ligger sm krtfristigskuldförutbetalningi mars mkrexklusivelöneskatt. Pensinsskulden ökade nett med 983 mkr mellan 2005 ch 2006 varav 464 mkr har bkförts direkt mt eget kapital. Fr m 2001 redvisas pensinsskulden inklusive löneskatt. Den ttala skulden för löneskatten är vid årsskiftet mkr vilket är 24,26% av den ttala pensinsskulden. Resultaträkning I bilaga 1a redvisas resultaträkning enligt gällande uppställning. I bilaga lb redvisas en mer detaljerad resultaträkning där delmråden specificeras. Inm pensinsförvaltningen har arbetsgivaravgiftenkrrigerats på ttalnivå för landstinget så att utbetalning av pensiner samt pensinsskuldsökning mm framgår på respektive knt på resultaträkningen. Detta innebär ett psitivt sald på kntt för arbetsgivaravgifter ch mtsvarande negativt sald på övriga persnalkstnader. Finansieringsanalys ch balansräkning Se bilaga 2 ch 3.

5 BOKSLUT 2006 Bilaga la *~~ LedningsstabenIAnnika Hj ertkvist Resultaträkning 2006 (tkr) pensinsf6rvaltningen 2006 Budget 2006 Övriga bidrag O O Verksamhetens intäkter O O Arbetsgivaravgifter Övriga persnalkstnader Övriga verksamhetskstnader Verksamhetens kstnader VERKSANUIETENSNETTOKOSTNADEJ Finansiella intäkter Finansiella kstnader Resultat före extrardinära pster O O ÅRETS RESULTAT O O O O 1) Krrigering av arbetsgivaravgifter har skett på landstingsnivå på pensinsförvaltningen genm att mtsvarande belpp har ökat övriga persnalkstnader. Anledningen är en bruttredvisning av utbetalda pensiner ch pensinsskuldsökning inm resultaträkningen.

6 *~~ LedningsstabenJE Annika Hjertkvist Bilaga1b RESULTATRÄKNING (tkr) 2006 Budget 2005 (SPECIFICERAD) Bkslut 2006 Pensinsförvaltninl!:en blandmdell fullbkslut fndering fullfnd blandmdell Bkslut I fullbokslut: fndering I I I Summa nytt JB justering JE avs pensinsskuld Justering av JE O Ttalavgift från ji;t (exkl löneskatt samt tillp-premie) O nbet särsk pensin från enheter exkl löneskatt Finansiell kstnad O Årets pensinsutbetalningar exkl löneskatt Utzående skuld vid årets slut enl KPA exkl p-premie Avsättning till pensinsskuld Arets pensinsinbetalningar avseende gammal skuld Löneskatt pensinsskuld ffi löneskatt Justering ffi O Inbet ftån PE löneskattedel i särskild pensin Övr inbet ftån PE när övr delar av löneskatten är [m Utbetalningar under året Utgående löneskatt vid årets slut Avsättning peridisering löneskatt Övrig löneskatt inbet ftån PE Övrig löneskatt utbet ft pensin Avsättning övr löneskatt O O O O O Inbet ftån PE Löneskatt på individuell pensinspremie Summa löneskatt individuell pensinspremie O O O O O Adm kstnader individuell p-premie Täckning från finansf avseende löneskatt+ p-prem Täckning pensinsenheten Adm kstnader KP A SUMMAVERKSAMHETNETTO Finansiella intäkter varavexternt varavinternträntafrdringjinansf Finansiella kstnader varavexternt varavräntekastnadjörpensiner varavadm kstnaderplaceringar Årets resultat O O F örbättrat/försårnrat PF resultat vid blandmdell Förbättrat resultat Finansfvid blandmdell Förbättrat resultat löneskatt vid blandmdell ITtalt förbättra/försämrat resultat blandmdell Fördelat på följande pster i resultaträkning: Verksamhetens kstnader Finansiella kstnader O Ttal pensinskstnad inm pensins förvaltningen

7 *h=~ Bilaga 2 ElAnnika Hjertkvist Finansieringsanalys 2006 (tkr) Pensinsiörvaltningen TILLFÖRDA MEDEL Resultat efter finansnett Justering fr avskrivningar Försäljning av anläggningstillgångar(bkfrtvärde) Minskning av långfristiga frdringar Nya långfristiga lån Ökning avsättning pensinsskuld Ökning avsättning löneskatt pensinsskuld Minskning av fårråd Minskning av krtfristiga frdringar Ökning av krtfristiga skulder Övriga ej rörelsekapitalpåverkande pster SUMMA TILLFÖRDA MEDEL ANVÄNDA MEDEL Nettinvesteringar Ökning av långfristiga frdringar Amrtering av långfristiga lån Ökning av frråd Ökning av krtfristiga frdringar Minskning av krtfristiga skulder Övriga ej rörelsekapitalpåverkande pster SUMMA ANVÄNDA MEDEL FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Sida 1 av 1

8 ~Landstinget ~ i Östergötland BOKSLUT 2006 Bilaga 3 LedningsstabenIAnnika Hjertkvist Balansräkning per (tkr) Pensinsförvaltningen TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Långfristiga frdringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Övriga krtfristiga frdringar Förutbetalda kstn upplupna intäkter Krtfristiga placeringar Kassa ch bank Summa msättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR l) ) EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital Årets resultat Summa eget kapital, se nt Avsättningar Pensinsskuld Löneskatt pensinsskuld Summa avsättningar ) l ) l Krtfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kstnader ch förutbetaldaintäkter Övriga krtfristiga skulder Summa krtfristiga skulder SUMMA SKULDER SUMMA EG KAP, AVSÄTTN O SKULDER ) Nt till eget kapital varav rörelsekapital varavanläggningskapital Sida l av l

9 ~ 4mcJstinget ~ i Östergötland LedningsstabenIAnnikaHjertkvist Nter till balansräkning pensinsförvaltningens årsredvisning l) Belppet avser den frdran sm pensinsfårvaltningen har på finansfårvaltningen. Ökningen är str 2006 berende på att pensinsskulden ökat efter översyn av antagande m ränta ch medellivslängd. 2) Krtfristigaplaceringarkan delasin i aktier, tkr, räntebärandeplaceringar- fnder tkr ch strukturerade kapitalsäkrade prdukter tkr samt likvida medel inm fndplaceringarna 150 tkr. Övervägande delen avser fndplaceringar där marknadsvärde anges i stället får lägsta värdet. Detta är mt gällande redvisningsrekmmendatinmen visar ett mer krrekt resultat, särskilt sm pensinsskulden redvisas fullt ut. Ledningsstaben har skrivit till redvisningsrådet ch ber dem se över rekmmendatinen så att den överensstämmer med redvisningen inm andra börsnterade blag ch stiftelser. (se värderingsprinciper i landstingets årsredvisning.) 3) Pensinsskulden är enligt uppgift från KPA samt kmpletterad med av KPA ej kända särskilda ålderspensiner samt pensinsdelen i arbetsgivaravgiftenfår ej utbetalade löner. Skulden har ckså kmpletterats med preliminära uppgifter från KPA ch SPP avseende pensinsskuld för persnal i sm övergick till kmmunerna i samband med Ädelrefrmen. Skulden har ckså kmpletterats med en preliminär pensinsskuld på 12 mkr för kmbinatinstjänster sm ska regleras mt Universitetet. Pensinskstnaderna har reviderats under året med hänsyn till det nya pensinsavtalet ch utifrån knsekvenser av översynen av p-finken. P-finken reglerar hur bedömningen av pensinsskulden ska beräknas, dvs räntesats ch antaganden av livslängd mm. Räntesänkningen till 2,5 % innebar en kstnadsökning ch antagande m ökad livslängd är bedömt till 8 % utifrån fårhandsbesked från Sveriges kmmuner ch landsting. Ttal påverkan på det ingående egna kapitalet negativt blev 464 mkr eftersm medellivslängdsökningen sm hänfår sig till pensinsskulden intjänad fåre 1998 bkfårts direkt mt eget kapital. I nten till pensinsskulden i landstingets ttala årsredvisning finns mer detaljerad infrmatin. 4) Skulden är 24,26 % av pensinsskulden. 5) Av upplupna kstnader ch fårutbetalda intäkter är de största psterna den individuella pensinspremien med tkr ( tkr 2005) samt löneskatt på denna med tkr. Uppgifterna är beräknade utifrån antal anställda 2006 jämfårt med vilket belpp sm betalades in Tyvärr gick inte uppgifterna att hämta från det egna lönesystem ch uppgifterna från KPA bedömdes sm alldeles får låga med tanke på den ökning av antal anställda sm har skett under året.

Ar.redovlsning.. PensionsförvaJtflingen. *~~e~~~!inget

Ar.redovlsning.. PensionsförvaJtflingen. *e~!inget