4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS"

Åsa Sandström
för 8 år sedan
Visningar:

1 4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS Begreppsdefinitioner Tillfrisknande, återfall, mortalitet Prognostiska faktorer

2 du var fri fri och lycklig visste ingenting om mörker visste ingenting om demoner du älskade världen och världen älskade dig du log åt solen, blommorna och vinden log åt livet för du var fri fri och lycklig men så kom Mörkret du blev rädd log inte längre gömde dig bland skuggorna oåtkomlig för alla Vem gav dig Mörkret? Ur När mörkret kom av Lina Strandberg 2

3 Förlopp Hur en sjukdom utvecklas över tid Debut till tillfrisknande, icke-tillfrisknande, död Utfall Tillstånd vid viss tidpunkt efter att sjukdomen är ett faktum Prognos Olika faktorer av betydelse för att kunna förutse sjukdomsförloppet 3

4 Förlopp Tiden före debuten Missnöje med kropp och kroppsform Bantning, önskan om att gå ner i vikt Negativa livshändelser Tiden vid debuten Debut oftast i tonåren Lång tid mellan debut och vård Tiden efter debuten Naturliga förloppet relativt okänt Forskning främst i kliniska populationer Erhållen vård varierar kraftigt Ofta långvariga problem med ätbeteende, depressivitet, tvångsmässighet eller socialt fungerande efter kliniskt tillfrisknande 4

5 Utfall 4. Förlopp, utfall och prognos remission Efter 10 år ca ½ av AN och ¾ av BN i remission Genomsnittlig mortalitet 2.8 % AN och 0.4 % BN Ej i remission AN AN, BN, UNS BN BN, UNS UNS UNS mortalitet 1-5 år > 5 år 1-5 år > 5 år AN % % % BN % % % UNS % 75 % - - Keel & Brown,

6 Dödlighet Uppföljning av patienter i Uppsala (N = 201) Intagna patienter, ej representativ för ätstörningar i befolkningen Dödsorsak hos 23 avlidna kunde indelas i tre huvudorsaker: Direkt konsekvens av svält (n = 6) Självmord (n = 9) Övriga orsaker (n = 8) Rosling et al.,

7 7

8 Prognos vid anorexi sjukdomstid och svårighetsgrad sjukdomstid innan vård lång vårdtid och avdelningsvård låg idealvikt Psykologisk profil med starka ätstörningsdrag (EDI-profil) Erhållen vård ej specialiserad 8

9 Prognos vid bulimi Svårighetsgrad och omfattning av komorbiditet komorbiditet generell psykiatrisk symtomstyrka och belastning fobisk personlighetsstörning (301.82/F60.6) familjehistoria av alkoholmissbruk behandlingsmotivation avdelningsvård 9

10 Prognos vid UNS Interpersonella problem avsaknad av nära vänner lågt BMI tidigare AN distraktion och självtröstande problemlösning (BED) utsatt för sexuella övergrepp (BED) Psykiatrisk komorbiditet (BED) 10

11 Effekt av behandling Svårt att jämföra olika studier Kriterier, metodologi, tidsperioder RCT-studier motsvarar sällan den kliniska verkligheten Inga starka stöd för att någon viss behandlingsmetod skulle vara mycket bättre än någon annan på lång sikt 11

12 Treasure, Claudino, & Zucker,

13 Fairburn & Harrison,

14 HUR GICK DET SEN? Behandlingsuppföljning fem år efter inledd behandling vid ätstörningspolikliniken i Jakobstad 1. Inledd behandling Bakgrund, diagnos, EDI, PSR 2. Avslutad behandlig Diagnos, behandling, PSR, komorbiditet 3. 5-års uppföljning (självskattning) Kliniskt tillfrisknande, EDI, behandlingshistoria, -tillfredsställelse, livssituation Subjektivt tillfrisknande, orsak till insjuknande 14

15 HUR GICK DET SEN? Behandlingsuppföljning fem år efter inledd behandling vid ätstörningspolikliniken i Jakobstad Diagnos, BMI, behandlingstid, avbrott samt kliniskt tillfrisknande T1 DSM-IV N (%) Mean BMI ± SD YoT ± SD CT T2 T3 AN 9 (30.0 %) 15.8 ± ± % 50.0 % 77.8 % BN 2 (6.7 %) 19.4 ± ± % 0.0 % 50.0 % EDNOS 19 (63.3 %) 19.0 ± ± % 52.6 % 94.7 % Total 30 (100.0 %) 18.0 ± ± % 48.3 % 86.7 % Orsaker till avbruten behandling: flytt från orten (50 %), eget initiativ (20 %) och remiss till annan ätstörningsvård (30 %) Endast ett avbrott var oplanerat Vården pågår fortfarande för en deltagare 15

16 HUR GICK DET SEN? Behandlingsuppföljning fem år efter inledd behandling vid ätstörningspolikliniken i Jakobstad 62.1 % av deltagarna betraktade sig som helt friska, 34.5 % som inte helt friska och 3.4 % som fortfarande sjuka Tillfrisknande definierades av deltagarna som att: leva ett liv som inte domineras av mat och ätande Ha en normal vikt och normala kroppsfunktioner Vara nöjd med sig själv och sin kropp Flera av deltagarna nämnde också att man inte nödvändigtvis var fri från ätstörda tankar, men att man klarade av att inte låta dessa kontrollera eller styra ens liv 16

17 Sammanfattningsvis: Utfallet generellt gynnsamt på sikt Behandling hjälper i de flesta fall Ätstörda tankar ofta kvar efter kliniskt tillfrisknande Mångfald prognostiska faktorer och behandlingsmetoder Svårbehandlade problem med förhöjd dödlighet eller långvarigt lidande av fysiska, psykiska och sociala konsekvenser 17

18 Diskussion: Vad innebär det att vara frisk från en ätstörning? När kan man betraktas som frisk? Gäller samma kriterier beträffande tankar och beteende för en som haft en ätstörning som för en som inte haft? 18

Relevanta dokument

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.