Stepwise Capio Anorexi Center AB
|
|
- Roland Sandberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna för uppföljning som är fastslagna av Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) och Stockholms läns landsting. Sammanlagt har 87 patienter registrerats initialt, tabell 1 visar könsfördelning för unga respektive vuxna. I tabell och 3 presenteras medelålder per diagnos och åldersspridning. Tabell och 5 visar hur förändring i diagnos skett från initialregistrering till 1- årsuppföljning. Tabell 1. Kön, ålder och BMI. registrering Kön Kvinnor Män < 18 år 179 st. (96 %) 8 st. ( %) 18 år 66 st. (97 %) 3 st. (3 %) Tabell. Medelålder/diagnos ungdomar Diagnosålder < 18 år Medel Range Anorexia Nervosa (AN) n=15 15, år Bulimia Nervosa (BN) n=18 15, år Ätstörning UNS (UNS) n=6 15, år Hetsätningsstörning (BED) n= 16, år Tabell 3. Medelålder/diagnos vuxna Diagnosålder 18 år Medel Range Anorexia Nervosa (AN) n=8, Bulimia Nervosa (BN) n=17 7, 18-6 år Ätstörning UNS (UNS) n=199 5, år Hetsätningsstörning (BED) n=16 3, 18-6 Capio Anorexi Center AB 1(16)
2 Tabell. Diagnosfördelning patienter < 18 år från initialregistrering till 1- årsuppföljning Huvuddiagnos Ingen diagnos AN BN UNS BED Totalt Huvuddiagnos Anorexia initialt Bulimia UNS * 7 BED 1 1 Totalt Kommentar: För patienter < 18 år visar 1-årsuppföljning att 5 personer (3 %) inte längre uppfyller några diagnoskriterier för ätstörning enligt DSM-IV. Ytterligare 16 personer ( %) är förbättrade. *Av 15 personer som fortfarande uppfyller kriterier för Ätstörning UNS vid 1-årsuppföljning, är 9 (6 %) förbättrade enligt PSR-skalan. Tabell 5. Diagnosfördelning patienter 18 år från initialregistrering till 1- årsuppföljning Huvuddiagnos Ingen diagnos AN BN UNS BED Totalt Huvuddiagnos Anorexia initialt Bulimia UNS * 1 7 BED 8 1 Totalt Kommentar: För patienter 18 år visar 1-årsuppföljning att 96 personer (39 %) inte längre uppfyller några diagnoskriterier för ätstörning enligt DSM-IV. Ytterligare 6 personer (19 %) är förbättrade. *Av 3 personer som fortfarande uppfyller kriterier för Ätstörning UNS vid 1-årsuppföljning, är 19 (59 %) förbättrade enligt PSR-skalan. Capio Anorexi Center AB (16)
3 Förändringsstatistik registrering - s uppföljning Analysmodell Analys av materialet sker utifrån två olika analysmetoder, s.k. completer analys och intentto-treat analys. Completeranalyser I den här analysen ingår alla patienter som gjort både den initiala mätningen och 1-årsmätningen på nedanstående mätinstrument. -analyser I den här analysen ingår alla patienter som Capio Anorexi Center hade en avsikt att behandla och som genomförde den initiala mätningen. Det betyder att alla som ingår i completeranalysen finns med även här men också alla övriga som bara gjorde initialmätningen. I de fall som 1-årsmätningen saknas så registreras deras initialvärden som 1-års data. Denna analysform kanske mest liknar ett naturalförlopp där Capio Anorexi Center hade för avsikt att behandla alla och där vissa fullföljt en planerad behandling och uppföljning medan andra av olika orsaker inte kunnat fullfölja behandlingen och/eller 1-årsuppföljningen. Att låta initialvärden fungera som uppföljningsvärden för patienter som inte fullföljt kan då likna en situation där patienten fallit bort ur behandling och därför inte förbättrats, vilket åtminstone inte ger ett missvisande positivt behandlingsresultat. Statistik För att mäta skillnader mellan två mätvärden (initialvärde och 1-årsvärde) så har vi använt s.k. parat t-test och effektstorlek. Vid parat t-test tolkas statistiskt signifikanta resultat som att resultaten inte uppkommit av en slump, och att de kan generaliseras till populationen patienter med ätstörning som söker till Capio Anorexi Center. Om p <.5 anses det vara statistiskt säkerställt inom beteendevetenskap. Det betyder att effekterna förväntas gälla även i fortsättningen om verksamheten är sig någorlunda lik. Effektstorlekar (Cohen s d) uttrycker skillnaden mellan medelvärden i form av standardavvikelser och tumregeln är att: <. = ingen effekt. = liten effekt.5 = medelstor effekt.8 = stor effekt Capio Anorexi Center AB 3(16)
4 Självsvarsinstrument och expertskattningar Nedanstående självsvarsformulär, förutom BMI, GAF och PSR som är expertskattningar, har patienter fått fylla i vid intitialregistrering och vid 1-årsuppföljningen. BMI (Body Mass Index) är ett index som anger relationen mellan vikt och längd. Gränsen för normalvikt vikt varierar lite med ålder och kön. GAF (Global Assessment of Functioning) är en skala som anger funktionsnivå för de senaste 3 dagarna. Skala 1. PSR Psychiatric Status Rating Scale for Anorexia and Bulimia (PSR-AN/PSR-BN) är en skala som anger svårighetsgraden hos ätstörningssymptomen. Skala 1 6. EDE-Q (Eating Disorders Examination-Questionnaire) är ett självskattningsinstrument som avser att mäta ätstörningssymptom. Skala - 6 CPRS (The Comprehensive Psychopathological Rating Scale) är ett heltäckande mått för bedömning av psykiatriska syndrom. I Stepwise används den affektiva delskalan (CPRS-S- A) som består av 19 frågor och mäter depression, ångest och tvångsmässighet. Fylls endast i av vuxna patienter och gäller de senaste tre dagarna. Skala 3. SASB (Structural Analysis of Social Behavior) är ett självskattningsinstrument som avser att visa självbild. Skala 1. CIA (Clinical Impairment Assessment) ett självskattningsformulär som mäter psykosociala svårigheter pga ätstörningar. Fylls endast i av vuxna patienter. Skala Inte alls Mycket. Läs gärna mer om dessa mätinstrument som ingår i Stepwise: Capio Anorexi Center AB (16)
5 Resultat Följande sidor presenterar resultaten för Capio Anorexi Center under tiden Alla instrument visar på statistiskt säkerställd positiv skillnad förutom delskalan Självkontroll i SASB. Vi har därför valt att enbart redovisa effektstorlek på respektive instrument. Barn och ungdomar < 18 BMI (Body Mass Index) är ett index som anger relationen mellan vikt och längd. Här visar vi bara förändringar för patienter med AN. BMI < 18 endast AN Completer n= n=89 Completer: d= -1.95, : d=-.78 Kommentar: Patienter med anorexia nervosa har förbättras till i det närmaste normalvikt vid 1- årsuppföljningen vilket indikeras av en mycket hög effektstorlek i completeranalysen. GAF (Global Assessment of Functioning) är en skala som anger funktionsnivå för de senaste 3 dagarna. GAF < Completer n=7 n=161 Completer: d= -1., : d= -.77 Kommentar: Patienter uppvisade uttalade funktionssvårigheter i flera avseenden vid initialmätningen men vid 1-årsuppföljningen uppvisar patienterna endast måttliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola vilket indikeras av en mycket hög effektstorlek i completeranalysen. Capio Anorexi Center AB 5(16)
6 PSR: Psychiatric Status Rating Scale for Anorexia and Bulimia (PSR-AN/PSR-BN) är en skala som anger svårighetsgraden hos ätstörningssymptomen. 6 PSR < Completer n=7 n=16 Completer: d= 1.69, : d=.71 Kommentar: Patienter uppvisade svåra ätstörningssymptom vid initialmätningen men vid 1- årsuppföljningen har patienterna förbättrats, gått i partiell remission, effektstorleken är mycket hög i completeranalysen. Capio Anorexi Center AB 6(16)
7 EDE-Q (Eating Disorders Examination-Questionnaire) är ett självskattningsinstrument som avser att mäta ätstörningssymptom. EDE-Q Completer < 18 år (n=71) Viktbekymmer Återhållsamhet Ätbekymmer Figurbekymmer Återhållsamhet d=.7 Figurbekymmer d=.59 Ätbekymmer d=.8 Viktbekymmer d=.68 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras från initialregistrering till 1-årsuppföljning när det gäller ätstörningsrelaterade symptom, effektstorleken är medelstor på alla delskalor förutom Ätbekymmer där effektstorleken är stor. EDE-Q < 18 år (n=16) Återhållsamhet 5 3 Viktbekymmer 1 Ätbekymmer Figurbekymmer Återhållsamhet d=.9 Figurbekymmer d=.7 Ätbekymmer d=.31 Viktbekymmer d=.7 Kommentar: analysen visar en medelstor effekt på alla delskalor. Capio Anorexi Center AB 7(16)
8 SASB (Structural Analysis of Social Behavior) är ett självskattningsinstrument som avser att visa självbild. SASB Completer < 18 år (n=71) Självförsummelse Självhat Spontan/impulsiv Självacceptans Självkärlek Normalgrupp Självkritik Självvård Självkontroll Spontan/impulsiv d= -.63 Självkontroll d=.5 Självacceptans d= -.8 Självkritik d=.63 Självkärlek d= -.85 Självhat d=.68 Självvård d= -.75 Självförsummelse d=.7 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i sin självbild förutom i delskalan Självkontroll. Effekten är medelstor till stor på alla delskalor utom just Självkontroll. Data för normalgruppen är baserad på publicerade data. (Björck, Clinton, Sohlberg, Hällström & Norring, 3). Capio Anorexi Center AB 8(16)
9 SASB < 18 år (n=161) Självförsummelse Självhat Spontan/impulsiv Självacceptans Självkärlek Normalgrupp Självkritik Självvård Självkontroll Spontan/impulsiv d= -. Självkontroll d=.5 Självacceptans d= -.36 Självkritik d=.7 Självkärlek d= -.39 Självhat d=.3 Självvård d= -.3 Självförsummelse d=.1 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i sin självbild förutom i delskalan Självkontroll men inte lika mycket om för de patienter som ingår i completeranalysen. Effekten är liten till medelstor på alla delskalor utom just Självkontroll. Data för normalgruppen är baserad på publicerade data. (Björck, Clinton, Sohlberg, Hällström & Norring, 3). Capio Anorexi Center AB 9(16)
10 Vuxna 18 år BMI (Body Mass Index) är ett index som anger relationen mellan vikt och längd. Här visar vi bara förändringar för patienter med anorexi BMI 18 år endast AN Completer n=76 n=16 Completer: d= 1.7, : d=.65 Kommentar: Patienter med anorexia nervosa har förbättras till i det närmaste normalvikt vid 1- årsuppföljningen vilket indikeras av en mycket stor effekt i completeranalysen. GAF (Global Assessment of Functioning) är en skala som anger funktionsnivå för de senaste 3 dagarna. 6 GAF 18 år Completer n=8 n=55 Completer: d= -1.15, : d= -.9 Kommentar: Patienter uppvisade uttalade funktionssvårigheter i flera avseenden vid initialmätningen men vid 1-årsuppföljningen uppvisar patienterna endast måttliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola vilket indikeras av en mycket stor effekt i completeranalysen. Capio Anorexi Center AB 1(16)
11 PSR: Psychiatric Status Rating Scale for Anorexia and Bulimia (PSR-AN/PSR-BN) är en skala som anger svårighetsgraden hos ätstörningssymptomen. 6 5 PSR 18 år 3 1 Completer n=8 n=55 Completer: d= 1.8, : d=.6 Kommentar: Patienter uppvisade svåra ätstörningssymptom vid initialmätningen men vid 1- årsuppföljningen har patienterna förbättrats, gått i partiell remission, effekten är mycket stor i compelteranalysen. EDE-Q (Eating Disorders Examination-Questionnaire) är ett självskattningsinstrument som avser att mäta ätstörningssymptom. EDE-Q Completer 18 år (n=3) Återhållsamhet 5 3 Viktbekymmer 1 Ätbekymmer Figurbekymmer Återhållsamhet d=.85 Figurbekymmer d=.8 Ätbekymmer d= 1.1 Viktbekymmer d=.93 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras från initialregistrering till 1-årsuppföljning när det gäller ätstörningsrelaterade symptom, effekten är stor på delskalan Figurbekymmer men mycket stor på övriga delskalor. Capio Anorexi Center AB 11(16)
12 EDE-Q 18 år (n=55) Återhållsamhet 5 3 Viktbekymmer 1 Ätbekymmer Figurbekymmer Återhållsamhet d=.37 Figurbekymmer d=.33 Ätbekymmer d=.7 Viktbekymmer d=.38 Kommentar: analysen visar medelstor effekt på alla delskalor. CPRS (The Comprehensive Psychopathological Rating Scale) är ett heltäckande mått för bedömning av psykiatriska syndrom. I Stepwise används den affektiva delskalan (CPRS-S- A) som består av 19 frågor och mäter depression, ångest och tvångsmässighet. Fylls endast i av vuxna patienter. 1 1 CPRS Depression 18 år Completer n=35 n=59 Completer: d=.75, : d=.31 Kommentar: Diagrammet visar att patienters depressionssymptom minskar på båda analyserna med stor effekt på completeranalysen och medeleffekt på intent-to-treat analysen. Capio Anorexi Center AB 1(16)
13 1 CPRS Ångest 18 år Completer n=35 n=55 Completer: d=.67, : d=.8 Kommentar Diagrammet visar att patienters ångestsymptom minskar på båda analyserna med stor effekt på completeranalysen och medelstor effekt på intent-to-treat analysen. 1 CPRS Tvångsmässighet 18 år Completer n=35 n=57 Completer: d=.69, : d=.7 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i tvångsmässighet på båda analyserna med stor effekt på completeranalysen och medelstor effekt på intent-to-treat analysen. Capio Anorexi Center AB 13(16)
14 SASB (Structural Analysis of Social Behavior) är ett självskattningsinstrument som avser att visa självbild. SASB Completer 18 år (n=33) Självförsummelse Självhat Spontan/impulsiv Självacceptans Självkärlek Normalgrupp Självkritik Självvård Självkontroll Spontan/impulsiv d= -. Självkontroll d=.16 Självacceptans d= -.8 Självkritik d=.75 Självkärlek d= -.78 Självhat d=.7 Självvård d= -.57 Självförsummelse d=.51 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i sin självbild förutom i delskalan Självkontroll. Effekten är medelstor till stor på alla delskalor utom just Självkontroll. Data för normalgruppen är baserad på publicerade data. (Björck, Clinton, Sohlberg, Hällström & Norring, 3). Capio Anorexi Center AB 1(16)
15 SASB 18 år (n=55) Självförsummelse Självhat Spontan/impulsiv Självacceptans Självkärlek Normalgrupp Självkritik Självvård Självkontroll Spontan/impulsiv d= -.19 Självkontroll d=.5 Självacceptans d= -.35 Självkritik d=.3 Självkärlek d= -.36 Självhat d=.3 Självvård d= -. Självförsummelse d=. Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i sin självbild förutom i delskalan Självkontroll men inte lika mycket om för de patienter som ingår i completeranalysen. Effekten är liten till medelstor på alla delskalor utom just Självkontroll. Data för normalgruppen är baserad på publicerade data. (Björck, Clinton, Sohlberg, Hällström & Norring, 3). CIA (Clinical Impairment Assessment) ett självskattningsformulär som mäter psykosociala svårigheter pga ätstörningar. CIA 18 år Completer n= n=9 5 Completer: d=.88 : d=. Kommentar: Diagrammet visar att patienters psykosociala svårigheter minskar mellan mättillfällena. Completeranalysen visar mycket stor effekt och medelstor effekt på intent-to-treat analysen. Capio Anorexi Center AB 15(16)
16 Slutsats Capio Anorexi Center i Stockholm har sedan januari 5 registrerat initialdata och 1-årsdata på patienter som varit i behandling. Capio Anorexi Center i Varberg har registrerat initialdata och 1-årsdata på patienter som varit i behandling sedan 6 med ett uppehåll under 8. Majoriteten av dem som är under 18 år har haft anorexi eller anorexiliknande symptom och 96 % har varit flickor/unga kvinnor med en medelålder på 15,8 år. För de unga anorexipatienterna kan vi glädjande nog se en statistiskt säkerställd ökning av BMI från 1,9 vid initialregistreringen till 18,9 vid 1-års uppföljningen. För de som är över 18 är även här majoriteten kvinnor. I denna grupp kan vi se en mer blandad diagnosfördelning som sträcker sig från anorexi till bulimi och över till hetstätningsstörning. Vi kan på motsvarande sätt som för de under 18 år, se en BMI ökning för den äldre åldersgruppen mellan initialregistrering och 1-års uppföljning från 15,1 till 18,. Samtliga instrument som ingått i undersökningen visar på statistiskt säkerställda positiva förändringar med medelstora till mycket stora effektstorlekar förutom delskalan Självkontroll i SASB. Ett generellt problem har varit att få avslutade patienter att besöka enheten för att göra 1- årsuppföljning. Sedan 7 har rutinerna ändrats och patienter initialregistreras endast i samband med behandlingsstart och sedan 8 kan även uppföljningen göras via telefon, samt att patienter får en sms-påminnelse ett dygn före planerad kontakt vilket kommer att ökat täckningsgraden. Resultaten får betraktas som preliminära, och större antal patienter kommer i framtiden att ge stabilare uppskattningar. De visar dock att kvalitetsarbetet med Stepwise fungerar och ger relevant och viktigt information och att behandlingen på Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg är effektiv och uppfyller patienternas och våra egna högt ställda krav och förväntningar. Vår enhet i Malmö kommer under 1 att börja göra initialregistreringar. Referenser Björck, C., Clinton, D., Sohlberg, S., Hällström, T. & Norring, C. (3). Interpersonal profiles in eating disorders: Ratings of SASB self-image. Psychology and Psychotherapy: Theory, Research and Practice, 76, Capio Anorexi Center AB 16(16)
Stepwise 2013 Capio Anorexi Center AB
Stepwise 2013 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Malmö, Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient 1 år efter initialregistrering och vi följer
SyJe med kvalitetsregister. Stepwise, RIKSÄT och det na5onella projektet: Utvecklingen av svenska kvalitetsregister och registerforskning
Stepwise, RIKSÄT och det na5onella projektet: Utvecklingen av svenska kvalitetsregister och registerforskning Andreas Birgegård, PhD Registerhållare, Stepwise ansvarig Kvalitetsregister Pla,ormsprojektet
FEDiCS och Riksät: avslutsregistrera det gamla, ini<alregistrera det nya
nationellt ätstörningsbehandling RIKSÄT IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII
Ett datorbaserat kvalitetssäkringsverktyg för. ätstörningsvård
2007-12-13 Ett datorbaserat kvalitetssäkringsverktyg för ätstörningsvård leg. psykolog Caroline Björck, docent Markus Heilig & civ. ing Peter Printzén Stockholms läns landsting (SLL) Kunskapscentrum för
2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa
2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.
RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning.
RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning., FAR14-012 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister
Ätstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Riksät. Årsrapport 2013. Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling
Riksät Årsrapport 2013 Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling Årsrapport 2013 Riksät nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling www.psykiatriregister.se Registerhållare Sanna
PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
2009-10-0909 2009-10-0909
Mentaliseringsbaserad terapi vid ätstörningar ett pilotprojekt Högspecialiserad, landstingsdriven ätstörningsenhet Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ätstörning UNS Ca 1300 patienter i behandling 600-700
Riksät Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling
Riksät Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling SEDiQ Swedish Eating Disorder Quality System Vad är syftet med SEDiQ? Att höja kvaliteten i vården Nytta för behandlare och patient Minska
Samband mellan självbildsaspekter och ätstörningssymtom, och skillnader mellan diagnosgrupper
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats, 20 p Vårterminen 2007 Samband mellan självbildsaspekter och ätstörningssymtom, och skillnader mellan diagnosgrupper Petter Ormann
Verksamhetsberättelse 2013 Capio Anorexi Center AB
Verksamhetsberättelse 2013 Capio Anorexi Center AB Innehåll 1 Vision... 3 2 Uppdrag... 3 3 Capios värderingar... 3 4 Verksamheten... 3 5 Ledning... 4 6 Ätstörningsbehandling utifrån vetenskap och beprövad
KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?
KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala
The Perfectibility of Man! Ah heaven, what a dreary. Lawrence, 1923)
The Perfectibility of Man! Ah heaven, what a dreary theme! (D.H. Lawrence, 1923) Flawless Beyond Reach and Reason: Aspects of Perfectionism in Eating Disorders Suzanne Petersson Ätstörningar och Perfektionism
Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd
Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel
BUS Becks ungdomsskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor
Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?
Brännpunkt Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? www.menti.com MENTI 1: KOD xxxxxx Vad ska allvarligt sjuka patienter som inte svarar på evidensbaserade behandlingar erbjudas för vård? 1.
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
ÒaÉí=Ü~åÇä~ê=áåíÉ=çã=ã~í=ìí~å=çã=â åëäçêò= =Ó=âöåëëâáääå~ÇÉê=á=ÉãçíáçåëêÉÖäÉêáåÖ=Ää~åÇ= íëíöêç~=é~íáéåíéê= = = = m~åççê~=eìäíèîáëí= e~åçäéç~êéw=^åçêé~ë=_áêöéö êç=c=j~êâìë=g~åëëçå=cêöàã~êâ= = Psykoterapeutexamensarbete
MBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån
MBT vid ätstörningar David Clinton Frosseri Pieter Bruegel den äldre (1525-1569) Konkretisering Bakgrund You are what you eat Att se ätstörningar utifrån Grönsaker i en skål Giuseppe Arcimboldo 1527-1593
4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS
4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS Begreppsdefinitioner Tillfrisknande, återfall, mortalitet Prognostiska faktorer du var fri fri och lycklig visste ingenting om mörker visste ingenting om demoner du älskade
Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011
Årsrapport 2011 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) www.kcp.se Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre
Vad predicerar psykoterapier som inte påbörjas eller avbryts i offentlig vård?
Vad predicerar psykoterapier som inte påbörjas eller avbryts i offentlig vård? Andrzej Werbart & Mo Wang Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, och Stockholms läns landsting Vad behöver vi
Kvalitetsregister ECT
Rapport Datum: 2016-01-29 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2015 Version: 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade
Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare
Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?
Ätstörningar, psykiatrisk komorbiditet och självbild
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats, 20 p Höstterminen 2006 Ätstörningar, psykiatrisk komorbiditet och självbild En sambandsstudie om samsjuklighet och självbild hos
Riksät. Årsrapport 2014. Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling
Riksät Årsrapport 2014 Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling Årsrapport 2014 Riksät nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling www.psykiatriregister.se Registerhållare Sanna
Formulär som skickas med kallelsen
Sammanställning av tolkning av skattningsskalor Formulär som skickas med kallelsen Funktionsnivå: Sheehan disability scale Summera poängen på de tre skalorna. Totalpoäng 0-30 (ej funktionshindrad mycket
Rapport Datum: Författare: Tove Elvin. Kvalitetsregister ECT
Rapport Datum: 2016-10-17 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q3. Preliminära resultat för de tre första kvartalen 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning
MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Vad är ätstörningar? Upplägg. Gulls beskrivning och behandling. En diagnos? Ett personligt lidande?
MBT vid ätstörningar David Clinton Upplägg Bakgrund och diagnostik MBT och behandling av ätstörningar Bakgrund Sir William Gull, 1873 Vad är ätstörningar? En diagnos? Ett personligt lidande? Gulls beskrivning
Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab
Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab Anorexia Nervosa Diagnostiska kriterier Viktnedgång, som leder
Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter
Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Marianne Kjaeldgaard Universitetslektor Övertandläkare Karolinska Institutet Odontologiska Institutionen Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa
Utvärdering av Lindgården.
1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem
Mindfulness i primärvårduppföljning
Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,
Psykisk besvär och BMI
Psykisk besvär och BMI - om eventuella samband hos ungdomar på gymnasiet Författare: Håkan Karlsson, Gotahälsan, Jerikodalsgatan 8, 595 30 Mjölby 0142-299890 Hakan.karlsson@gotahalsan.se Handledare: Martin
BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD
BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka
Nr 40 Förändring av ätstörningssymtom och psykiatriska symtom under ett år i behandling på specialistenhet. Tabita Björk
Nr 40 Förändring av ätstörningssymtom och psykiatriska symtom under ett år i behandling på specialistenhet Tabita Björk 2008 ISSN: 1403-6827 Rapporten finns att hämta på www.orebroll.se/pfc eller kan beställas
Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument
Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Evidens för instrument kan mätas med liknande kriterier som vid mätning av evidens för interventioner 1. Nedan finns en sammanfattning
METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Psykiatrisk och somatisk bedömning - Bas
Psykiatrisk och somatisk bedömning - Bas Namn: Personnummer: Datum: Ifylles av ansvarig behandlare: I denna mall införs uppgifter om psykiatrisk diagnos, tidigare sjukdomshistori, ärftlighet för psykisk
Uppföljning Dag. Rapport 4. Självbild efter genomförd behandling vid Magelungens dagverksamhet. Johan Strömbeck Ingemar Oldenvi David Clinton
Uppföljning Dag Rapport 4 Självbild efter genomförd behandling vid Magelungens dagverksamhet. Johan Strömbeck Ingemar Oldenvi David Clinton 2011 Abstrakt Dagverksamheter för ungdomar med allvarliga psykiska
Självbilden hos ätstörningspatienter efter behandling samt komplementaritetens betydelse för självbilden
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för psykologi HT 2008 Psykologexamensuppsats Självbilden hos ätstörningspatienter efter behandling samt komplementaritetens betydelse för självbilden Maria Blomgren &
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5
Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen
Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen BUP-kongressen 20-21 april 2016 Uppsala Initialvårdkontakt och diagnostik Vårdbegäran innehåller kontaktanledning ramar in första besöket. Fråga till klinikern.
GHQ-12 General Health Questionnaire-12
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har
En svensk interventionsstudie med IPT-BN(m) vid Bulimia Nervosa utan kontrollgrupp. Malin Bäck
En svensk interventionsstudie med IPT-BN(m) vid Bulimia Nervosa utan kontrollgrupp Malin Bäck Aukt. socionom, leg. psykoterapeut Handledare och lärare i Interpersonell psykoterapi (nivå D) Doktorand i
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Clinical Outcomes in Routine Evaluation- Outcome Measure (CORE-OM) är ett självskattningsinstrument som mäter olika aspekter av psykisk hälsa/ohälsa,
Kroppsmissnöje hos kvinnliga patienter med ätstörning - Utvärdering av gruppbehandling med fokus på kroppsuppfattning
ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete, 61-90 hp C-uppsats, 15 hp Höstterminen 2015 Kroppsmissnöje hos kvinnliga patienter med ätstörning
Kvalitetsregister ECT
Datum: 2017-01-20 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade individer...
Föräldrar, barn och ätproblem
Institutionen för Psykologi Ht 2004, C-uppsats Föräldrar, barn och ätproblem En studie av attityder till mat och ätande bland flickor i tonåren Emma Bäck Handledare: Ata Ghaderi Biträdande handledare:
Ätstörningar! Mia Ramklint!
Ätstörningar! Mia Ramklint! Ätstörningar! Att tappa kontrollen över sitt ätande, så att man antingen äter för lite (anorexi) eller för mycket/hetsäter (bulimi och hetsätningsstörning)! Att på olika sätt
Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)
Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3
Jag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Jag tycker jag är-2 är ett självskattningsinstrument som syftar till att bedöma barns och ungas självkänsla [1,2]. Formuläret är anpassat för att
Rekommendationer i sammanfattning
Rekommendationer i sammanfattning Tidig intervention gentemot nydebuterade unga patienter ska prioriteras. Patienter med svåra ätstörningstillstånd ska erbjudas konkret matstöd och nutritionsbehandling
BUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD
BUSA Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD VAD ÄR BUSA? 2004 påbörjade BUSA sin datainsamling. ca130 enheter som är anslutna till registret. BUSA innefattar behandlingsuppföljning
Ungdomars ätbeteende och kroppsuppfattning
Mälardalens högskola Institutionen för Samhälls- och beteendevetenskap Ungdomars ätbeteende och kroppsuppfattning En jämförelse mellan storstad och tätort Malin Lundquist C-uppsats i psykologi, HT 2007
Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering
Bilaga Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Innehåll Förord... 1 Instrumenten som ingår i NRS... 2 Patienter som avslutat MMR 2014 enligt NRS... 2 Smärtans intensitet...
Av frukten känner man trädet? - En studie om samband mellan föräldraageranden och behandlingsutfall hos barn och ungdomar med anorexia nervosa.
Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats, 15hp VT 2009 Av frukten känner man trädet? - En studie om samband mellan föräldraageranden och behandlingsutfall hos barn och ungdomar med anorexia nervosa.
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-15 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet vuxna 2 Innehåll Bedömning inför uppstart av KBT på nätet... 4 Förutsättningar
Ätstörningar Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst. Upptäckt. Uppkomst och vidmakthållande
Ätstörningar Maja Molin Psykiatrisjuksköterska maja.molin@ptj.se Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst Upptäckt Uppkomst och vidmakthållande Bemötande och behandling Även om du bara skulle
MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Beskrivning och behandling. Upplägg. Ätstörningsdiagnostik
MBT vid ätstörningar David Clinton Upplägg Bakgrund till ätstörningar Uppkomst och utveckling MBT och behandling av ätstörningar Bakgrund Sir William Gull, 1873 Beskrivning och behandling Tonårs flickor
Ätstörningar. Information om ätstörningar
Ätstörningar Information om ätstörningar Ätstörningar Vad är det? Att vara drabbad av en ätstörning avgörs inte av hur många kilon en väger eller hur ens kr oppsform ser ut. Att ha en ätstörning handlar
Personlighetsfaktorer av betydelse för uppkomst av anorexia nervosa
Personlighetsfaktorer av betydelse för uppkomst av anorexia nervosa Claes Norring, leg psykolog, dr med vet Forskningspsykolog vid Enheten för ätstörningar Psykiatriska kliniken, Akademiska sjukhuset,
Ätstörningar Ulf Wallin
Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk
Symposium Ätstörningar och reproduktion
Symposium Ätstörningar och reproduktion Moderator: Angelica Lindén Hirschberg, professor, öl, Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Program Angelica Lindén Hirschberg, prof, öl, KK, Karolinska:
Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera
Vi är rädda för att vi inte vet vad vi ska säga Vi är rädda för svaret och hur vi ska reagera Vi är många gånger rädda för att säga fel saker Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den
Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism
Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Elisabet Wentz Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin Disposition Ätstörningar ADHD Autismspektrumstörningar Slutsatser Anorexia nervosa diagnoskriterier
Handläggare Iren Lagerstedt Bernice Calissendorff DATUM 2009-08-12 Uppföljning av leg psykoterapeuts behandlingsinsatser på vårdcentral. Med början i februari 2009 och med successiv tillsättning under
Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?
Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,
Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut
Ätstörningar Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut Agenda Diagnos Debut Prognos Somatiska komplikationer Psykiatrisk samsjuklighet Somatisk utredning
Utvärdering utifrån klientens perspektiv av studerandeterapier vid Psykologmottagningen, Institutionen för psykologi, Umeå universitet
Utvärdering utifrån klientens perspektiv av studerandeterapier vid Psykologmottagningen, Institutionen för psykologi, Umeå universitet Eva Sundin Britt Wiberg FORSKNINGSRAPPORTER Institutionen för psykologi
Välkomna till BORIS-dagen 2016!
Välkomna till BORIS-dagen 2016! BORIS-dagen 2016 10.00 11.00 Vad hände 2015? Pernilla Danielsson-Liljeqvist, Claude Marcus Vart står vi idag? Resultat och utmaningar Kurvologi ny BMI SDS referens 11:00
FORSKNINGSRAPPORT 8 Behandlingsresultat Magelungen
FORSKNINGSRAPPORT 8 Behandlingsresultat Magelungen Rapport 8 Delrapport från pågående uppföljningar av Magelungens dagverksamheter, Hemmasittarprogrammet (HSP), behandlingshem och resursboende (B). 29
KSQ Karolinska Sleep Questionnaire
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ) är ett självskattningsformulär som mäter sömnsvårigheter. Frågorna i formuläret avser de senaste tre månaderna
Kvalitetsstjärnan - uppföljning av psykiatrisk vård
Kvalitetsstjärnan - uppföljning av psykiatrisk vård Årsrapport 2017 1 Innehållsförteckning Kvalitetsstjärnan - uppföljning av psykiatrisk vård... 3 Process- och resultatmått... 3 Nyttan... 4 Vårdgivarperspektivet...
Vårdresultat för patienter 2017
Kvalitetsregister ECT Vårdresultat för patienter 17 Elbehandling (ECT) Vad är elbehandling Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår
RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010
RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................
LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV
PRIMARY CARE EVALUATION OF MENTAL DISORDERS LÄKARENS VÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV INSTRUKTIONER Instruktioner till läkaren är tryckt i fet stil i blå färg. Läkarens frågor eller kommentarer
Återhämtning - en introduktion
- en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se
Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?
Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård
Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar
Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och
Sena problem på mottagningen
Psykosociala besvär och livskvalitet som indikation och kontraindikation Mikael Wirén Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Sena problem på mottagningen Jag kommer inte ner till 67 kg,
Självmordsförsök i Sverige
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) Självmordsförsök i Sverige Data: 1987-2016 GUO-XIN JIANG GERGÖ HADLACZKY DANUTA WASSERMAN 1 Självmordsförsök i Sverige Innehåll Statistik över
Ätstörningar och ätstörningsvård i Östergötland
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben 2010-08-02 Dnr: LiÖ 2010-1976 Hälso- och sjukvårdsnämnden Ätstörningar och ätstörningsvård i Östergötland Under året har vårdsamverkansberedningen arbetat med en översyn
VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Patientperspektiv på orsaker till ätstörningar
Patientperspektiv på orsaker till ätstörningar Jakobs Anna Danielsson Handledare: David Clinton EXAMENSARBETE PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET 2011 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Innehållsförteckning
PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER
PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas
ECT etablerad behandlingsmetod svår depression muskelrelaxation och narkos generaliserat epileptiskt anfal 4 12 behandlingar i en indexserie
ECT Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en vetenskapligt och erfarenhetsmässigt väl etablerad behandlingsmetod vid flera av de allvarligaste sjukdomstillstånden inom psykiatrin. Den främsta indikationen för
Per Lytsy Leg läk, Med Dr
Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar
2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster
ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten
KÄNSLOSKOLA MED UTBYGGNAD HELENE OHLSSON, LEG PYSKOLOG, LEG PSYKOTERAPEUT INGRID NYSTRÖM, LEG PSYKOLOG
KÄNSLOSKOLA MED UTBYGGNAD HELENE OHLSSON, LEG PYSKOLOG, LEG PSYKOTERAPEUT INGRID NYSTRÖM, LEG PSYKOLOG AFFEKTER + COMPASSION = SANT S S Tomkins P Ekman L Greenberg E B Kjellqvist D Fosha R Harris S C Hayes
Muskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Maximalt antal poäng för hela skrivningen är28 poäng. För Godkänt krävs minst 17 poäng. För Väl Godkänt krävs minst 22,5 poäng.
Försättsblad KOD: Kurskod: PC1307/PC1546 Kursnamn: Kurs 7: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik/forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Statistik, 5 hp Ansvarig lärare: Sara Landström Tentamensdatum:
ÄTSTÖRNINGAR. 24 november 2016
ÄTSTÖRNINGAR 24 november 2016 Ett möte vård, forskning, utbildning 13.00 14.00 Introduktion till ätstörningar. David Clinton & Johanna Levallius, Kunskapscentrum för Ätstörningar (KÄTS) 14.00-14.20 Behandling
Uppföljning vid psykossjukdom
Uppföljning vid psykossjukdom Ulla Karilampi Fil dr, leg psykolog Variationer i psykisk ohälsa Uttryck Status Orsak Bot 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 2 Stress, sårbarhet och skydd Hög Ohälsa STRESS Låg
VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13
VAD ÄR ÄTSTÖRNING? ÄTSTÖRNINGAR DSM-IV Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ospecifik ätstörning Hetsätningsstörning Födointags- och ätstörningar DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning
Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26
Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion
KOMMUNER LANDSTING & FÖRÄLDRAGRUPPER
EGEHEM UTBILDAR KOMMUNER LANDSTING & FÖRÄLDRAGRUPPER KONFERENSER & WORKSHOPS KURSER ÖPPNA FÖRELÄSNINGAR EGEHEM ERBJUDER ETT UTBUD AV UTBILDNINGSTILLFÄLLEN. DU FÅR TA DEL AV DET SENASTE INOM FORSKNING OCH
Psykiatrisk samsjuklighet hos barn och vuxna diagnostiserade med ätstörningar
UPPSALA UNIVERSITET Läkarprogrammet Självständigt arbete, 30p Höstterminen 2011 Psykiatrisk samsjuklighet hos barn och vuxna diagnostiserade med ätstörningar Jenny Isaksson Handledare Yvonne Linné von
MANUAL kvalitetsregister
MANUAL kvalitetsregister Mars 0 Förord Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som stödjer ett systematiskt arbetssätt för att förebygga undernäring, fall och trycksår. Det ger möjlighet till
METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem
METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem RÖD ORANGE GUL GRÖN BLÅ Robert Claeson Specialistsjuksköterska, METTS-PSY koordinator/utvecklare psykiatriska akutmottagningen SU/Östra robert.claeson@vgregion.se 1