Att upptäcka, förstå och bemöta personer med ätstörningar under graviditet och eftervård

Transkript

1 Att upptäcka, förstå och bemöta personer med ätstörningar under graviditet och eftervård och Martina Isaksson, Leg. psykolog, doktorand Ätstörningsenheten för vuxna, Akademiska sjukhuset & Institutionen för Neurovetenskap, Uppsala Universitet Sara Vasiljevic, PTP-psykolog Ätstörningsenheten för vuxna, Akademiska sjukhuset

2 Vad ska vi prata om idag? Vad är en ätstörning och varför är det så svårt att börja äta sunt igen? Kort bensträckare Effekter av ätstörningar, betydelse under graviditeten, och rekommendationer för ett sunt ätande Fikapaus Att upptäcka, bemöta och behandla ätstörningar: generellt och med särskilt fokus på graviditet och eftervård Sommarinformation från förlossningen och BB

3 Del I Vad är en ätstörning och varför är det så svårt att börja äta sunt igen?

4 Olika typer av ätstörningar (enl DSM-5) Anorexia nervosa (AN) Bulimia nervosa (BN) Hetsätningsstörning (BED) Övriga ätstörningar Vanligast förekommande (Ortorexi) Ingen psykiatrisk diagnos Undervikt samt viktnedgång (BMI < 18.5) Stark rädsla för viktuppgång eller vidmakthållen undervikt Övervärdering av vikt och figur Underkategorier Med endast självsvält (ANr) Hetsätningar med kompensation (i form av kräkning, laxering, fasta och/eller driven träning) minst 1ggr/v Övervärdering av vikt och figur Underkategorier Med självrensning (kräkning samt laxering) Hetsätningar utan kompensation (= stora mängder mat samt upplevd kontrollförlust) Atypisk anorexia nervosa (= AN utan undervikt trots signifikant viktförlust) Bulimia nervosa med lägre frekvens eller duration Hetsätningsstörning med lägre frekvens eller duration Självrensning (utan hetsätningar) Fixering vid hälsosam livsstil (ofta naturlig och fettsnål mat) Överdriven träning KAN förekomma Ofta annan föreliggande diagnos som atypisk AN, tvångssyndrom Med hetsätning eller självrensning (ANbp) Utan självrensning (kräkning samt laxering) Nattligt ätande Undvikande/restriktiv ätstörning

5 Prognos 50% med AN friska efter 10 år 70% med BN friska efter 10 år Diagnostisk migration Dödlighet för AN högre än för någon annan psykisk sjukdom (6 ggr högre än normalbefolkning) De flesta kroppsliga effekter återställs när patienten tillfrisknat (ej tandskador eller benskörhet) Återfall vanligt, ofta i samband med nya utmaningar De flesta blir friska och det går att bli helt fri från sin ätstörning!

6 Konceptualisering att förstå hur ätstörningen utvecklas och vidmakthålls Extrem upptagenhet med vikt och/eller figur, övervärdering av kontrollen över vikt och figur Hård bantning, icke-kompensatoriska viktreglerande beteenden, strikta regler Livshändelser och känslor Hetsätningar Viktnedgång/signifikant låg vikt Kompensatoriskt viktreglerande beteende: kräkning, laxering, träning, m.m.

7 Ätstörning - förekomst Flickor/kvinnor Anorexia: 1% Bulimia: 2% Hetsätningsstörning: 2% Övriga ätstörningar: Troligen över 3% Pojkar/män ca 10% av alla med ätstörningar Ätstörning drabbar ofta kvinnor i barnafödande ålder Ca 5% har en ätstörning under graviditeten, ca 13% efter graviditeten. Vanligt med återfall!

8 Ätstörning under graviditet - varför så viktigt att uppmärksamma? Risker för modern, fostret och barnet Risk för försämring under och efter graviditet Vägning (vid varje besök) Viktuppgång Förändring av kroppen Graviditetsillamående Förstoppning

9 Del II Effekter av ätstörningar, betydelse under graviditeten, och rekommendationer för ett sunt ätande

10 Effekter av ätstörningar Hetsätning Smärtor i svalg och matstrupe Fysiologiska Undervikt/Underätning Hjärnatrofi Halsbränna Yrsel/Svimning Psykologiska Nedstämdhet Ökade rigida beteenden Mer tankar på mat/vikt/figur Svårt med beslutsfattande Avtrubbad eller lättriggad Skam och skuld Rubbade hunger- och mättnadskänslor Magsmärtor Viktuppgång Kompensatoriska beteenden Amenorré eller oregelbunden menstruation Allvarliga tandskador Torr hud Tunt, sprött hår, Håravfall Viktnedgång Lägre ämnesomsättning Lägre kroppstemperatur Järnbristanemi B12-brist Mag- och tarmproblem Lanugobehåring Mag- och tarmproblem Lågt blodtryck/låg puls Sociala Isolerad Ensamhet Järnbrist Sår i mungiporna Svullna spottkörtlar Brister på kroppssalter (ffa kalium) Mag- och tarmbesvär Amenorré Benskörhet Muskel- och förslitningsskador Hjärtarytmi

11 Samsjuklighet vid ätstörningar Depression (ex. egentlig depression, postpartum depression) Ångeststörningar (ex. social ångest, generaliserat ångestsyndrom) Neuropsykiatriska tillstånd (ex. ADHD, Autism) Personlighetsstörning (ex. emotionellt instabil personlighetsstörning) Missbruk (ex. alkoholmissbruk) Diabetes (Typ I samt Typ II)

12 Hälsorisker specifikt för den gravida kvinnan och barnet Vid svält (förekommer vid både anorexi, bulimi och övriga ätstörningar) Kvinnan och barnet: låg puls, dålig cirkulation, ämnesomsättning, hjärna Barnet: låg födelsevikt, för tidig födelse, svaga värkar (kejsarsnitt), missfall Vid fetma (BMI > 30) (vanligt vid hetsätningsstörning) Kvinnan: graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning Barnet: stora barn, dödföddhet, missbildningar

13 Hälsorisker när barnet är fött Risken för att utveckla och återfalla i ätstörning ökar drastiskt (nästan 13 procent) Skäms ofta i det dolda Risker för mamman och barnet Näringsbrister, problem med amning, ökad risk för depression och därmed kontakt med barnet Viktigt att fånga upp och stötta kvinnan när barnet är fött!

14 Vilka utmaningar har ni upplevt kring att prata om risker och effekter av tex undereller övervikt med kvinnan (och ev partnern)?

15 Vad är ett sunt ätande? Att äta regelbundet, tillräckligt och varierat! Att äta sunt inte samma sak som att äta 100% nyttigt. Sunt/hälsosamt ätande kan också vara äta godis på en fredagskväll eller ta en fika med en vän. Steg ett: Regelbundet ätande, därefter tillräckligt och varierat.

16 Regelbundet ätande 5-6 ggr/dag, inte längre än 3-4h mellan måltider Exempelvis Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Mellanmål Centralt i samtliga ätstörningsbehandlingar Jämna blodsockernivåer minskar risk för ökade ätstörningsimpulser (ex hetsätning) Stoppa viktnedgång + stabilisera vikt Viktig grund för att kunna börja lita på kroppens signaler om hunger och mättnad igen

17 Tillräckligt ätande Viktökning kräver större energiintag (fler kalorier) än normalt. utökade mellanmål alt. näringsdryck Uppmärksamma: lättprodukter, undvikandet av såser, olja, m.m. Undvika lättprodukter (tex minst 1,5% yoghurt) Livsmedelsverkets rekommendation om att använda lättprodukter som källa till D-vitamin under graviditet bör ej rekommenderas till personer med ätstörningar!

18 Varierat ätande Tallriksmodellen Att äta varierat inte viktigast i första hand

19 Utmaningar för vårdpersonal Döljer ofta sina symtom: Skam och skuld döljer för anhöriga Vissa ter sig oberörda av sitt tillstånd (trots tex svår undervikt) Att fostret tar den näring det behöver som orsak till att inte ta tag i de egna problemen Kroppsliga symptom: förstoppning och graviditetsillamående gör det svårt att äta enligt rekommendation

20 Del III Att upptäcka, bemöta och behandla ätstörningar: generellt och med särskilt fokus på graviditet och eftervård

21 Vad kan hindra dig från att fråga om personens tankar och känslor kring mat och ätande?

22 Tidig upptäckt Tidiga insatser har stor betydelse för tillfrisknandet. Var inte rädd för att möta ätstörningar (eller var rädd och gör det ändå!). Våga fråga, våga prata, och inte minst våga lyssna.

23 Tidiga tecken Fysiska: sår på knogar, nagelband, mungipor (pga kräkning), uppsvullen kring hals (spottkörtlar), avmagring, Låg puls, kalla händer, blå fingernaglar, frusenhet, behåring, trött och håglös Obehag kring vägning Överdriven upptagenhet och oro kring kost, kroppsliga förändringar, viktuppgång Obehag vid beröring Stark rigiditet eller kontrollbehov (ex önskemål om kejsarsnitt) Eftervård överdriven upptagenhet kring viktnedgång, kroppsliga förändringar, depression, anknytningsproblem, problem med amning Vaksam för andra problem som kan förväxlas: tex hypertyreos, inflammatorisk tarmsjukdom läkarundersökning bör alltid göras vid misstänkt ätstörning!

24 Hur fråga om ätrelaterade problem? Förslag på hur man kan inleda ett samtal om mat, ätande, kropp och vikt Ställer dessa frågor till alla jag träffar, för att inte missa något Många som kommer hit har tankar kring mat, kropp eller vikt som gör det svårt att äta eller fungera, är det något du känner igen dig i? Hur äter du en typisk dag? Börja med frukost Finns det mat som du försöker undvika? Hur mycket motionerar du? I samband med en graviditet förändras kroppen, det här är något som många kan tycka är jobbigt, är det något du känner igen eller är rädd för? Hänvisa till en mall/meny (se blad) Hur prata om det? Först: Lyssna och skapa förtroende istället för att ge omedelbara råd. Öppet, vänligt och icke-dömande (signalera trygghet - luta dig tillbaka i stolen, slappna av i kroppen, höj ögonbryn) Fråga och validera det är inte konstigt att du eftersom

25 Patient Dags att öva! Rädd för att gå upp i vikt under graviditet, hoppar över måltider, leder ibland till hetsätningar och kräkningar. Barnmorskans uppgift 1. Kartlägga ätvanor utifrån menyn (kort) 2. Fråga om tankar om mat, kropp, vikt ( många som kommer hit ), lyssna, be om mer info 3. (Om ni vill/hinner, motivera till att söka hjälp) Använd gärna exempelfrågorna!

26 Att bemöta ätstörningar några punkter Mat och ätande Fråga om matvanor och ev. svårigheter med att äta sunt, lyssna på patientens svårigheter, VALIDERA, guida vidare Eventuell rådgivning: fråga om tillåtelse att ge information, regelbundet och tillräckligt utan förbud bäst effekt, MEN nyansera kostråd. Vikt och vägning Vägning: Rational vi väger för att, fråga hur personen vill bli väg och hur samtala om det, hitta alternativ om för stor trigger Vikt: tona ner betydelse av vikt, begränsad effekt av kostråd på vikt (ffa övervikt), skapa förtroende, lyssna och validera sannolikt mer effektivt än att ge en viss information TIPS! Fördefinierad standardfråga för att gå från fråga om kost till fråga om ätstörning, tex: Många som kommer hit har tankar kring mat, kropp eller vikt som gör det svårt att äta eller fungera, är det något du känner igen dig i?

27 Hur kan vi prata om riskerna med ohälsosam viktuppgång, eller utebliven viktuppgång utan att vara dömande? Bör vi göra det?

28 Kroppsligt: mäta puls, blodtryck och kroppstemperatur, blodprov Åtgärder Du kan göra mycket själv: undersöka problemen närmare, motivera att söka hjälp eller ta upp tidigare kontakt, förmedla kunskap, rekommendera läsning Involvera anhöriga! Samarbeta med Läkare, MVC-psykolog, Dietist Specialistmödravård Specialiserad ätstörningsvård Kommande BVC-kontakt - viktigt att initiera kontakt innan! Frisk & Fri, Tjejzonen/Ätstörningszonen Rekommenderad läsning Söka primärvård Remiss till specialistvård

29 Ätstörningsenheten för vuxna Remiss eller egenanmälan skickas till någon av följande mott: Affektiv mottagning 2 (födelsedatum 1-15) Affektiv mottagning 3 (födelsedatum 16-31) Unga Vuxna (18-25 år) Viktig information i remissen: Information om att patienten är gravid BMI Kort om ätstörningssymtomen Telefonnummer ÄE för vuxna:

30 Behandlingskedja ätstörningsenheten i Uppsala ÖPPENVÅRD HELDYGNSVÅRD Läkare - Bedömning - Monitorering - Medicinsk behandling - Svår undervikt (BMI < 16) - Snabb viktnedgång - Somatisk påverkan av tex kräkningar Psykologisk behandling - KBT-E enligt Fairburn, eller - RO-DBT vid anorexia och överkontroll Måltidsstöd i dagsjukvård

31 Se även Web-utbildning om ätstörningar för dig som arbetar med blivande och nyblivna mammor inom mödra- och barnhälsovård

32 Sammanfattning Ätstörning kan drabba vem som helst, de allra flesta är normalviktiga en ätstörning syns inte! Hög prevalens av ätstörningar i samband med graviditet Fysiska och psykologiska risker för mamma och barn Flesta söker ej vård, tidig upptäckt och insats kan vara avgörande Mycket skam och skuld - döljer ofta sina problem Som barnmorska: Våga fråga!, lyssna/undersök vidare och stötta, förmedla information och kunskap, uppmuntra att söka hjälp

33 Tack för er uppmärksamhet! Martina Isaksson Sara Vasiljevic