Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:

Transkript

1 Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av: Ann Björklund, Elisabeth Bergqvist Ätstörningsenheten Östersund Ätstörningsenheten Östersund Gisela van der Ster Credo dietistmottagning Uppsala Joakim de man Lapidoth, KÄTS, SCÄ, Stockholm Sanna Aila Gustafsson, Ätstörningsenheten Örebro

2 Korta scenarion att ta ställning till; (använd er av mentometern)

3 Sofia har BMI 38 och behandlas för BED. Äter nu regelbundet enligt enhetens anvisningar och har inte hetsätit på 8 veckor. Vill nu öka något på grönsaksdelen, och minska på resterande del av portionen med syftet att gå ner i vikt. 1. Trots att hon behöver gå ned i vikt av medicinska skäl är detta olämpligt då restriktionen innebär en högre risk för att hon hetsäter. 2. Behandling fokuserar inte på vikt varför all form av justering av matintaget med hänvisning till vikt är olämplig. 3. Så länge hon äter regelbundet och flexibelt är det helt OK att hon gör denna förändring i syfte att minska i vikt.

4 När kommer en patient som länge varit överviktig att kunna lita på sina egna hunger/ mättnadssignaler? 1. Det är svårt att känna mättnad efter att ha ätit mycket under lång tid. Patienten måste under mycket lång tid låta andra saker än mättnad styra hur han/hon äter. 2. För många överviktiga handlar svårigheterna med att känna mättnad om att inte vara närvarande och inte våga lyssna in kroppen, de äter då tex för att reglera känslor. Mättnadskänslorna kommer först när patienten har tränat och lärt sig att lyssna på sin kropp. 3. När patienten har ätit regelbundet under några veckor/ månader kan patienten börja lita på sina egna mättnadssignaler igen.

5 Hur bör man förhålla sig till om en överviktig patient vill byta ut kvällsmackan mot t.ex. en glass? 1. Självklart, det är bra att variera kvällsmålet. Det kan precis lika gärna bestå av en lagom mängd av någon sötsak. 2. Nej, strukturen är viktig att hålla fast vid, för att undvika hetsätningssug, däremot kan patienten ibland äta lite glass efter kvällsmålet. 3. Att äta glass och sötsaker hör till det lilla extra och bör vara vid speciella tillfällen, tex på helgen eller när man är bortbjuden. Till vardags bör man inte äta glass som kvällsmål.

6 Om en överviktig patient (BMI 29) normaliserar sitt ätande och äter regelbundet, varierat, normalportioner och rör på sig lagom mycket kommer vikten att stabiliseras på en bra nivå på sikt. 1. Ja, men det kan ta lång tid. 2. Nej, om patienten äter och rör sig bra kommer vikten att stå stilla, men inte minska eftersom energiintaget inte är mindre än energiåtgången. 3. Nej, sannolikt minskar patienten initialt i vikt när ätandet normaliseras, men relativt snart stannar viktnedgången av om patienten äter fullvärdigt.

7 Bör måltiderna vara lika för patienter i dagvård oavsett i vikt? 1. Ja, i stort sett (med undantag för de som behöver näringsdryck), eftersom ett fullvärdigt och regelbundet ätande ser likadant ut oavsett under/normal/övervikt. 2. Ja, alla bör äta samma i dagvård, eftersom det väcker för mycket tankar och diskussioner hos patienterna om de äter olika. 3. Nej, överviktiga patienter bör ha möjlighet att välja tex en frukt till mellanmål.

8 Ca 13 % av de vuxna patienterna som registreras i Riksät är överviktiga (BMI över 25). Överviktiga patienter finns i alla diagnoskategorier utom AN. Vid behandlingens avslutande har tidigare överviktiga pat. 61% oförändrad vikt 23% har minskat i vikt 16% har ökat i vikt. Viktutfallet är oberoende av om patienten blivit fri från sin ätstörning eller inte. Enligt Stepwisedata har patienter med högre BMI lika svåra ätstörningssymtom som de normalviktiga självbild, livskvalitet, självskattad psykisk ohälsa

9 Otydlighet i svensk ätstörningsvård kring behandling av överviktiga patienter. Vad är vårt uppdrag? Vilken kunskap finns på enheterna om dessa patienter? Lätt att använda sig av egna föreställningar eller uppgifter (med ibland svagt empiriskt stöd) T.ex. begränsningar i ätandet leder till ökade hetsätningar. Behov av samarbete med somatisk behandling.

10 Diskussionspunkter; Vänligen ta ställning till dessa scenarion mha av er mentometer

11 Terese har BN och BMI 31. Hon vill gå ner i vikt men är inställd på att först komma tillrätta med sin ätstörning. Bör Terese vägas regelbundet? 1. Absolut. Det är viktigt att hon konfronterar sina tankar och föreställningar om vad som leder till viktökning/ viktminskning, samt inte skapar ett undvikande beteende. 2. Absolut inte. Det blir konstigt att säga att behandlingen inte fokuserar på hennes vikt, och samtidigt tillmäta vikten en betydelse genom att väga henne. 3. Behandlaren och patienten bör komma överens om Terese ska väga sig eller inte, och diskutera vad som i så fall är syftet med detta.

12 Kan viktnedgång vara ett av behandlingsmålen i en ätstörningsbehandling? 1. Ja, eftersom viktuppgång är ett behandlingsmål för patienter som av medicinska skäl behöver öka i vikt kan viktnedgång vara ett behandlingsmål för de patienter som av medicinska skäl behöver minska i vikt. 2. Nej, fokus i behandlingen ska endast vara att förändra ätbeteendet, inte att gå ner i vikt.

13 Överviktiga behandlaren Lisa har minskat synbart i vikt. Patienterna har kommentarer och frågor kring Lisas viktnedgång. Hur ska Lisa förhålla sig till detta? 1. Undvika att svara med hänvisning till sitt privatliv. 2. Svara att hon inte diskuterar sin vikt med patienterna, men är villig att de utforska tankar och känslor som väcks hos patienterna av detta. 3. Berättar för patienterna om varför hon valde att gå ned i vikt liksom hur detta har uppnåtts.

14 Sara har BED och BMI 44. Under behandlingen berättar hon att hon är kallad till bedömning inför överviktskirurgi om ett par veckor. Hur bemöter du detta? 1. Förklarar att målen med de två behandlingarna är oförenliga och att ätstörningsbehandlingen därför inte kan fortsätta om hon väljer att stå fast vid att opereras. 2. Förklarar att en operationen är direkt olämplig med tanke på hennes ätstörning och avråder bestämt från operation så länge hon inte har kommit tillrätta med sin ätstörning. 3. Uppmuntrar henne att genomföra bedömningen på kirurgen medan er behandlingskontakt fortlöper under tiden.

15 Mia kommer för bedömning för sin hetsätning. Hon äter enligt LCHF och uppger att hon genom detta har minskat 10 kg till BMI 28, och hon vill därför inte sluta dieten. Erbjuds Mia behandling? 1. Ja naturligtvis, eftersom hon uppfyller kriterier för en ätstörning. 2. En förutsättning för att påbörja behandling är att hon är beredd att direkt sluta med dieten, då den är oförenlig med ätstörningsbehandlingen. 3. Hon erbjuds behandling, men informeras om att behandlingen förutsätter att hon är villig att på sikt acceptera en annan matordning.

16 Svåra och komplexa frågor Saknas tydliga riktlinjer / kunskap om lämpliga förhållningssätt. Ställer vi andra krav på motivation och eget ansvar på patienter med en icke restriktiv ätstörningsproblematik? Se det gemensamma i de olika patientgruppers problematik, men våga individanpassa. Hur viktig är egentligen patientens vikt i ätstörningsbehandlingar? Våga benämna övervikt såväl som undervikt. Öppna för dialog, för att uppnå ett genomtänkt förhållningssätt, bygga upp en kunskapsbas, liksom kunna bemöta ev. osäkerhet och rädsla som finns. Behov av riktlinjer

17 Tack för uppmärksamheten! Ann Björklund Elisabeth Bergqvist Gisela van der Ster Joakim de Man Lapidoth Sanna Aila Gustafsson

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28