Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö

Transkript

1 Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand,

2 Take home meassages Relativt ny och växande patientgrupp Svårbedömda patienter Försiktighet med inläggningar rekommenderas En begränsad slutenvårdsperiod kan behövas Ett strukturerat och empatiskt omhändertagande är centralt

3 BUP:s Regionala Akutavdelning i Malmö, 2011 Unika patienters första vårdtillfälle N=261 Ej Ensamkommande N=205 Vårdtillfällen Flickor/ Pojkar 149/ / 59 3/ 53 Vårddagar LPT Ensam kommande N=56

4 Risk- och stressfaktorer Trauma Co- morbiditet, ex: PTSD, depression Frånvaro av förälder Skuldkänslor Bristfälligt anpassat boende Asylprocessen Rädsla för gränspolisen

5 Stabiliserande faktorer Ibland ett litet stöttande nätverk: - God man - Socialsekreterare - Boendepersonal - Kompisar Fysisk aktivitet Att vara insatt i den egna asylprocessen Överlevnadsinstinkt

6 Varför 20% Obalans mellan risk- och stabiliserande faktorer Kränkningsupplevelse efter utvisningsbesked Kris Suicidförsök, suicidalt beteende, suicidhot Aggressivt beteende

7 Varför 20%, forts. Ibland krävande boendepersonal Oerfaren primärjour Vårt agerande 1. Vilja hjälpa till 2. Inte våga annat än inläggning

8 Akutrummet Ofta in i akut kris med boendepersonal och/ eller polis efter suicidalt/ aggressivt beteende efter besked om avslag på ansökan om prövningstillstånd i Sverige Åter till boendet med uppföljning i öppen vård Inläggning på HSL eller vårdintyg och kvarhåll

9 Bedömningen ofta en utmaning Anamnes Status Starka uttryck/ dramatik Språksvårigheter Överföring motöverföring

10 Inläggning Tolk behövs men kan försvåra bedömningen Screening- formulär fungerar sällan Okänsligt bemötande kan förvärra bilden Risk för överdiagnostik : 1. Kris psykotisk episod vårdintyg kvarhåll 2. Anpassningsstörning egentlig depression

11 Strukturerad avdelningsvistelse Avdelningsobservationer Dagliga ronder och bedömningar Kontinuitet på läkarsidan Gruppsamtal med psykolog från specialteam (TKT) Kognitiva strategier: sömn, ångest, självskada Farmaka: sömn, ångest, irritabilitet Besök av nätverk Mobilisering/ aktivering Permissioner Ibland intyg på skriftlig begäran från god man

12 Kontakt med samarbetspartners Boendepersonal God man Öppenvårdsmottagningar Socialsekreterare Övrigt nätverk Skola Hjälporganisationer, ex Röda Koret, Amnesty

13 Fördjupat samtal Ingående anamnes (ej fokus på trauma) Bekräfta lidandet Skuldkänslor, ilska, sorg, förtvivlan, längtan Ibland ambivalenta känslor: återvända eller stanna Tydliggöra vad vi kan bistå med Normal reaktion Gemensamt ansvar Möjlighet att fatta egna beslut Förlängd vårdtid, konsekvenser

14 Risker vid utdragen vårdtid Gömma patienten Felaktig signal om svår psykisk sjukdom Tilltagande irritabilitet konvertering tvångsåtgärder Försämrat omvårdnadsarbete Slutenvårdsskada i form av hospitalisering

15 Att skriva ut patienten Var klar över bedömning/ diagnostik Var beredd på regression OBS! värdering av suicidrisk, ex villkorad suicidalitet utan bakomliggande egentlig depression Stressorn väsentligen utanför vår kontroll Belys förekommande stabiliserande faktorer Förlängd slutenvård risk för försämring

16 Närvarande vid utskrivning Patienten Tolk God man Socialsekreterare Boendepersonal Avdelningspersonal Doktor

17 Stabiliserande faktorer Boendepersonal Övrigt nätverk Kogn. strategier Medicin Socialsekr. Reza Råd Akut återbesök God man Telefonnummer Uppföljning

18 Framtiden Utanför sjukhuset Snabbare handläggning av Migrationsverket Sjukvårdsutbildad personal på boendena Specialiserade boenden Specialinriktad öppenvård På sjukhuset Utbildning Kulturkompetens Bättre anpassat Akutrum

19 Slutsats Relativt ny och växande patientgrupp Svårbedömda patienter Försiktighet med inläggningar rekommenderas En begränsad slutenvårdsperiod kan behövas Ett strukturerat och empatiskt omhändertagande är centralt