DBT-influerat förhållningssätt på BUPakutenhet. Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare Josefine Larsson, sjuksköterska

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "DBT-influerat förhållningssätt på BUPakutenhet. Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare Josefine Larsson, sjuksköterska"

Lucas Eliasson
för 5 år sedan
Visningar:

1 DBT-influerat förhållningssätt på BUPakutenhet i Göteborg Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare Josefine Larsson, sjuksköterska

2 Agenda Bakgrund Grundantagande i DBT Standardiserad vårdplan vid självskadebeteende Färdighetsskola på avdelningen vid självskadebeteende Öppen retur Samarbete med DBT-teamet Fördelar med arbetssättet

3 Bakgrund Upptagningsområdet täcker barn. 8 vårdplatser på akutavdelningen. Personal: Läkare, 1 psykolog, 1 socionom, psykiatrisjuksköterskor, sjuksköterskor samt skötare. DBT-influerat förhållningssätt med influenser av lågaffektivt bemötande med regelbunden undervisning i DBT. Processbaserat arbetssätt.

4 Patienter gör alltid så gott de kan. Grundantaganden i DBT Patienten är alltid motiverad att bli bättre. Patienten måste lära sig och använda nya beteenden i alla relevanta situationer. Patienterna kan inte misslyckas i DBT. Patienterna har kanske inte själva orsakat alla sina problem, men det är ändå de som måste lösa dem. Patienterna måste anstränga sig mer, arbeta hårdare och motivera sig mer för att det ska bli någon förändring. Livet för suicidala personer med BPD är outhärdligt som de lever sitt liv just nu.

5 Standardiserad vårdplan för självskadebeteende Standardiserad lokal vårdplan för självskadebeteende Gäller för BUPs akutavdelning, Östra sjukhuset Utredning: Psykiatrisk undersökning och diagnostik, inklusive samsjuklighet. Screening för genomgått trauma om detta ej är genomfört tidigare. Somatisk undersökning. Blodprovstagning enligt lokala rutinprover. Urin-toxikologisk provtagning inom 24 timmar. Behandling: Farmakologisk behandling vid behov. Benzodiasepiner skall användas mycket restriktivt och vid insättning vara väl övervägt. Undvika i största möjliga mån att ordinera ständig tillsyn, använd istället intermittent tät tillsyn. Undvik i största möjliga mån att begränsa tillgången på sladdar och liknande då det är viktigt att patienten tränar på eget ansvar. Det är viktigt att i samband med första behandlingskonferens besluta om ett preliminärt utskrivningsdatum, helst i samråd med patient och vårdnadshavare. Aktivitetsschema för tiden på avdelningen upprättas. Patienten skall ha en kopia på sitt rum, en kopia skall även sitta i patientens pärm. Alla aktiviteter skall skrivas in på schemat. Schemalägg anhörigas närvaro på avdelningen och förklara noggrant syftet med detta. Direkt efter genomförd behandlingskonferens görs en permissionsplanering som tillägg till aktivitetsschema. Daglig färdighetsträning som skall schemaläggas. Färdighetsträning skall även genomföras under permissioner och utvärderas gemensamt av patient, ansvarig vuxen samt personal efter genomförd permission. Sömnoptimering. Det är viktigt med information till patienten om sårbarhet vid minskad sömn. Mat Regelbundenhet och rutin/struktur kring maten. Det är viktigt med information till patienten om sårbarhet vid minskat matintag. BUP-skola Aktiviteter o Fysisk aktivitet minst 2x30min/dag o Främja aktiviteter som patienten tidigare har funnit glädje i. o Främja sociala aktiviteter så som att träffa närstående under permissioner. Psykoedukation o Färdighetsskola o Vid behov ångestskola o Vid behov känsloskola o Vid behov traumaskola

6 Standardiserad vårdplan för självskadebeteende Undvik i största möjliga mån att ordinera ständig tillsyn, använd istället intermittent tät tillsyn. Undvik i största möjliga mån att begränsa tillgången på sladdar och liknande då det är viktigt att patienten tränar på eget ansvar. Det är viktigt att i samband med första behandlingskonferens besluta om ett preliminärt utskrivningsdatum, helst i samråd med patient och vårdnadshavare. Direkt efter genomförd behandlingskonferens görs en permissionsplanering som tillägg till aktivitetsschema. Daglig färdighetsträning som skall schemaläggas. Färdighetsträning skall även genomföras under permissioner och utvärderas gemensamt av patient, ansvarig vuxen samt personal efter genomförd permission.

7 Standardiserad vårdplan för självskadebeteende Psykoedukation: Färdighetsskola. Vid behov ångestskola, känsloskola traumaskola. Utforma en säkerhetsplan och krislista tillsammans med patient och ansvarig vuxen. Om en säkerhetsplan och krislista finns så uppdatera denna inför första permissionen. Bemötande vid självskada: olågaffektivt bemötande ovalidering fokusera på känslan och inte på självskadehandlingen ogå omedelbart igenom den inträffade händelsen

8 Färdighetsskola

9 Tillfälle 1 Tillfälle 2 Tillfälle 3 Kedja Kedja Kedja Psykoedukation Psykoedukation Psykoedukation Färdighetsträning Färdighetsträning Färdighetsträning

10 Känslor oreglering oprimära/sekundära känslor okänslor kopplade till självbild Biosociala teorin Psykoedukation okänslomässig sårbarhet/invaliderande omgivning Självskada Validering

11 Att vara medvetet närvarande Färdighetsträning Vad-färdigheter (observera, beskriva, delta) Hur-färdigheter (icke-dömande, en sak i taget, gör det som fungerar) Att skapa och bevara goda relationer Att reglera känslor Att stå ut när det är svårt Självvalidering

12 Kedja Sårbarhet Utlösande faktor Tankar Känslor PROBLEM- BETEENDE Konsekvenser (kortsiktiga) Konsekvenser (långsiktiga)

13 Öppen retur Patienter med upprepade söktillfällen och flera vårdtillfällen. Patienten bestämmer själv när patienten önskar inläggning på akutavdelningen. Vårdtiden är tre dagar och kan inte förlängas oavsett patientens mående eller vad patienten kommunicerar. Patienten skall inte konverteras till tvångsvård. Patienten kan läggas in så många gånger som den tycker att det behövs.

14 Samarbete med DBT-teamet När patienter från DBT-teamet behöver inneliggande vård utformar DBT-terapeuten ett uppdrag tillsammans med patienten för vad som är syftet med vården. DBT-terapeuten bestämmer hur länge patienten skall vårdas inneliggande och vad som skall göras under vårdtiden. Uppdraget utformas skriftligt i journalen. Om patienten har en vårdtid på mer än 5 dagar skall gemensam behandlingskonferens genomföras.

15 Patienter Fördelar med arbetssättet otydlighet och förutsägbarhet gällande vad patienter kan förvänta sig av vårdtiden och vad som förväntas av dem. ostrukturerat arbete minskar den icke-värdeskapande tiden och därmed utrymmet för självskada i syfte att visa dåligt mående. ostrukturerat arbete med ex.vis samtal och övningsuppgifter bidrar till ökat värde av tiden på avdelningen. opatienten blir en del i sitt tillfrisknande.

16 Personal Fördelar med arbetssättet otydligare ramverk kring vad som skall göras och när det skall göras. obättre beredskap för att hantera konflikter, meningsskiljaktigheter och motstridiga käslor som kan uppstå. ostörre trygghet och tilltro till sin egen kunskap och något att luta sig mot. oatt utöva principer (från DBT) medför goda förutsättningar för att föra konstruktiva samtal med både patienter och inom personalgruppen.

Relevanta dokument

BUP akutenhet Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Jessica Svahn Vårdenhetsöverläkare

BUP akutenhet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Jessica Svahn Vårdenhetsöverläkare BUP akutenhet Upptagningsområdet täcker 164 000 barn. Uppdraget innefattar en akutavdelning, akutmottagning samt konsultuppdrag