De osynliga barnen om barn med psykiskt sjuka föräldrar Annemi Skerfving socarb.su.se

Transkript

1 De osynliga barnen om barn med psykiskt sjuka föräldrar Annemi Skerfving socarb.su.se

2 Aktuell svensk forskning Social rapport Uppföljning av barn 0-15 år 1990 med minst en förälder som vårdats i slutenvård Vid års ålder: Fördubblad risk för psykisk ohälsa, skador av våld och missbruk jfr med normalpopulationen. 3 ggr ökad risk för egen psykiatrisk diagnos för pojkar, missbruksrelaterad sjukdom för flickor jfr med normpop. 40% ökad dödsrisk för pojkar men det var ett litet antal. Förhöjd risk för självmord/självmordsförsök, båda könen. Tonårsföräldraskap vanligare, särskilt bland flickorna. Socioekonomiska faktorer påverkade nästan alla resultat Långvarigt ekonomiskt bistånd den främsta riskfaktorn. De flesta hade trots allt klarat sig utan stora problem.

3 Internationell forskning (Lagerberg-Sundelin 2000 m fl) En riskgrupp ca 1/3 får psykiska/psykosociala problem. Genetiskt betingad sårbarhet: - schizofreni 10% en förälder; 35-40% två föräldrar - bi-polär sjd minst 15-20% - depression 35-50% Genetiska faktorer är inte avgörande men kan påverka. Den ackumulerade mängden riskfaktorer och tillgången till skyddande faktorer avgör utvecklingen. En riskfaktor innebär inte ökad risk, 3 eller fler innebär hög risk. Inte lineära samband utan negativa processer

4 Barn finns i ett sammanhang Normer och värderingar Kultur Lagar Media Dagis Skolan Grannskap Förskola/ Skola Religion Familj Barnet Kamrater Hälso- och sjukvård Samhällsekonomi (familj 2) Fritid Socialtjänst Politik

5 Riskfaktorer (Luthar et al 2003; Ferrer-Werder et al 2005) Barnet låg ålder, medfödda/tidigt förvärvade problem med begåvning/beteende, bristfällig anknytning. Föräldrarna missbruk, psykisk sjukdom, kriminalitet, låg utbildning; tonårs- och/eller ensamföräldraskap. Familjen - föräldrakonflikter/våld,separationer, förluster, övergrepp, aggressivitet/negativa förväntningar/indragenhet, fattigdom. Omgivningen bristfälligt/problembelastat nätverk; asociala kamrater; social isolering, bristfälligt fungerande samhällservice (förskola/skola; socialtjänst; primärvård osv)

6 Skyddande faktorer (Werner & Smith 2005; Haggerty et al 1996; Luthar 2003) Barnet lagom aktiv, utåtriktad, förmåga att använda sin begåvning, god självkänsla. Familjen god föräldra-barnrelation, delade värderingar, positiva förebilder, behövd Omgivningen skola (förskola) och fritid positiva arenor, som kan bidra till en god självbild, stöd från vuxna utanför familjen. De skyddande faktorerna bidrar till resilience dvs motståndskraft, återhämtningsförmåga

7 Hur psykisk sjukdom påverkar föräldraförmågan (Cleaver et al 1999) Sämre känslighet för barnets behov Brist på rytm och regelbundenhet Bristande eller förvirrande kommunikation röst, blick, minspel, intensitet, intoning Negativ eller förvriden bild av barnet Indifferent, fientlig eller överengagerad Sämre förmåga att skapa en bra tillvaro

8 Registerstudier Psykiatrin Södra Närmare 1/3 av patienterna är föräldrar. 2/3 kvinnor, 1/3 män. 3/4 föräldrar bor med barnen, fler kvinnor än män. 1/2 ensamstående föräldrar mer än hälften bor med sina barn, mammor. ¼ av föräldrarna har annan bakgrund än svensk, fler i fattiga stadsdelar. 60% förstämnings- stress- och ångestsyndrom 15% psykoser eller bipolära störningar. Studie 2 20% av barnen aktuella antingen inom IoF eller BUP. 2% av barnen aktuella både inom IoF och BUP. Svår psykisk och social problematik hos dessa föräldrar Accelererande problem hos barnen inga tecken på samverkan. Klass, kön, etnicitet!!

9

10

11 Vad barn berättar om (Skerfving 2005) Stigma känsla av att vara annorlunda och ensam Svåra känslor - skuld, skam, sorg, besvikelse, ilska Verkligt/overkligt svårt med verklighetsuppfattning Ansvar - omvänt föräldra-barnförhållande Föräldrakonflikter - skilmässor och umgängesplikt Omsorgsbrist när ingen tar ansvar i familjen Rädsla föräldern som två personer, Jekyll/Hyde Ambivalens eller avståndstagande till föräldern Problem och trauman i släktnätverket. Oro att förälderns ska ta sitt liv Egna suicidtankar och suicidförsök.

12 Vad hjälper? En stödjande andraförälder. Kunskaper och förklaringar till för:s problem Öppenhet - att få tala om problemen, skratta Delade erfarenheter (träffa andra i barngrupp) En positiv skolsituation - ger självförtroende Förtroendefulla relationer kamrater, vuxna Intressen och annat som ger glädje Även negativa erfarenheter kan ge styrka och empati med andra om man får tillräckligt stöd.

13 Insatser på alla nivåer behövs På individnivå stöd till barn och föräldrar själva På familjenivå familjesamtal, konfliktlösning, avlastning, praktiskt och ev. ekonomiskt stöd och rådgivning hjälp ur bidragsberoende. På professionell nivå förändrade rutiner, samverkan mellan berörda verksamheter, utbildning, t ex i barn- och/eller familjesamtal. På samhällsnivå information i massmedia och skola om psyk sjd, tydlighet vad gäller ansvaret för det preventiva arbetet.

14 Stöd till barnen Stöd i anknytning och föräldra-barnrelationer, båda föräldrarna spädbarnsverksamhet, stöd i hemmet, föräldrautbildning. En egen vuxen namn, tel/mobil (sms), mailadress; gärna kontaktkort med alla uppgifter. Informella kontakter. Praktiska lösningar avtal/handlingsplaner för svåra situationer; stöd i hemmet städ-tvätt-mat, läxhjälp, att köpa kläder osv. Barngrupp - hjälp att komma iväg. (Skjutsas, lämnas/hämtas ) Kontaktfamilj vila från föräldrabekymmer, normalt familjeliv Information broschyrer, videos, adresser till hemsidor som En meningsfull tillvaro i skolan och på fritiden, läxhjälp, hjälp till fritidsaktiviteter, kanske behövs extra ekonomiskt stöd för det.

15 Beardslees familjeintervention (Nationella psykiatrisamordningen). 5-6 samtal med olika konstellationer: 1. Med föräldrarna inhämta information om familjen, problemen och hur de påverkar föräldrar och barn. 2. Med barnen var och en för sig, hur ser det ut för dem, vad vet de, vad har de sett, vad undrar de över? 3. Med föräldrarna ta del av barnens frågor, planering av familjesamtal, vad vill de säga, hur ska de berätta? 4. Med familjen Föräldrarna berättar, barnen får fråga. 5. Avslutande samtal, med föräldrarna - hur kan familjen gå vidare, behövs det extra insatser? Vad? Av vem? 6. Eventuellt ett sjätte samtal, innehåll efter behov. Föra barnen på tal 3 samtal med bara föräldrarna.

16 Underlättar samverkan (Icarusprojektet 2000) Förtroendefulla relationer med familjen Kännedom om varandras verksamheter Tillgång till resurser att sätta in Rutiner för svåra situationer namn, tel nr Kontaktpersoner inom verksamheterna Personkännedom, ömsesidigt förtroende Tid att mötas för gemensamma diskussioner Tolerans och beredskap att lyssna och förstå - för det gemensamma projektets bästa

17 Referenser Cleaver, H; Aldgate, J & Unell, I (1999). Children s needs - parenting capacity. The inpact of parental mental illness, problem alcohol and drug use, and domestic violence on children s development. The stationary Office. London. Lagerberg, D & Sundelin, C (2000). Risk och prognos i socialt arbete. CUS, Gothia Förlag, Stockholm Luthar, S et al (2003). Resilience and Vulnerability. Adaption in the context of Childhood Adversities. Cambridge University Press. Skerfving, A (2005). Att synliggöra de osynliga barnen. Om barn till psykiskt sjuka föräldrar. Gothia Förlag, Stockholm Skerfving, A (2007). Patienternas barn. FoU-enheten Psykiatrin Södra, Stockholms Läns Landsting. Social rapport Werner, E & Smith, EE (2003). Mot alla odds. Från födelse till vuxenliv. Sfph, Stockholm.

18 www. kuling.nu (broschyrer) socarb.su.se