Förmiddagens innehåll

Transkript

1

2 Förmiddagens innehåll Bakgrund Teoretiska perspektiv och synen på barn Tidigare forskning Dvd 7 minuter Vad berättar barnen? Vad avgör hur de har det? Vad kan man göra för att hjälpa? Slutord

3 Vad har ni själva för erfarenhet av barn som anhöriga? Prata med varann om det i 2 minuter.

4 Bakgrund När en förälder har allvarliga psykiska problem så påverkar det livet för de barn som är beroende av henne eller honom praktiskt och känslomässigt. Många forskningsstudier fokuserar på hur det GÅR för barnen, d.v.s. på ärftlighet, risk och resilience. Väldigt få studier har fokus på hur det ÄR för barnen. Min egen avhandlingsstudie handlar om hur barnen har det under uppväxten och vad det kan bero på. Det kan se mycket olika ut!

5 Sverige omkring milleniumskiftet Familjen förändrade könsroller; skilsmässor och separationer; nya regler och förväntningar på vårdnad och umgänge; barnens roll i familjen: att finnas till känslomässigt för båda föräldrarna. Vuxenpsykiatrin från mentalsjukhus till öppenvård i hemmet. Barnen berörs mer direkt av förälderns problem. Socialpsykiatrin en ny verksamhet, oklart förhållande till barnen. Vilket ansvar har man och tar man? Ett förändrat samhälle urbanisering, migration, segregation och en ny barnfattigdom speciellt för barn till ensamstående En ny syn på barn, som kompetenta och aktiva aktörer.

6

7 Barn som anhöriga Ny lag från (Lex Therese) Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 2 g: Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. (Lag 2009:979).

8 Tidigare forskning Högriskforskning om hereditet genetiskt betingad sårbarhet. Studier om risk och resilience om vad som gör att barn klarar sig mot alla odds. Studier om föräldraskap och familj om förälderns bristande förmåga och behovet av stöd till föräldrar och barn. Preventionsstudier om effekter av familjesamtal och stödgrupper. Lite forskning om spädbarnsinterventioner. Prevalensstudier hur många barn rör det sig om? Nationellt, internationellt. Uppgifter saknas i stor utsträckning. Intervjustudier med barn och vuxna barn Hur präglas barnens liv av förälderns problem Studier om young carers barn som omsorgsgivare.

9 Hur många är de? Hjern & Manhica, 2013 för Nka Minst en förälder som har vårdats inneliggande på sjukhus för psykisk sjukdom, missbruk av alkohol eller droger. Totalt 8 % av barn födda i Sverige , före 18 års ålder Psykisk sjukdom vanligast ca 6 % Alkoholmissbruk - 2,5 % Drogmissbruk - 1,5% Under ett enskilt genomsnittligt år fanns cirka barn i åldern 0-17 som upplevt detta

10 Högriskforskning internationellt Fokuserade från början på risk för schizofreni - 1% av normalpopulationen, ca 10% om en förälder med schizofreni, om båda ca 40-45%. Bi-polär störning 15-20%. Depression 35-50%. En genetiskt betingad sårbarhet hos barnet. Närvaron av och framför allt mängden riskfaktorer har stor betydelse. 1 riskfaktor innebär ingen förhöjd risk, 3 eller fler ökar risken för problem hos barnet.

11 Lagar Förskola Skola Religion Barn finns i ett sammanhang Media T Rättsliga instanser Normer och värderingar Religiösa samfund Dagisgrupp Familj Kamrater Barnet Hälso- och sjukvård Samhällsekonomi Skolklass (familj 2) Aktivitet Kultur Grannskap Socialtjänst Politik

12 Riskfaktorer Barnet medfödda eller tidigt förvärvade problem; kön; begåvning; anknytning; beteende; utsatt för mobbing. Föräldrarna missbruk, psykisk sjd, kriminalitet, låg utbildning, tonårs- och ensamföräldraskap, (Ringbäck-Weitoft mfl 2003; Social rapport 2006). Familjen föräldrakonflikter, separationer, förluster, vanvård, försummelse, misshandel, social isolering, fattigdom (beroende av ekonomiskt bistånd Social rapport 2006). Omgivningen problembelastat nätverk; bristfällig samhällsservice (förskola/skola, socialtjänst osv), att leva i ett problembelastat grannskap. Den ackumulerade tyngden av många riskfaktorer avgör.

13 Var det någon riskfaktor här som ni inte kände igen? Fundera lite och prata med den som sitter bredvid

14 Svensk högriskforskning Social rapport 2006, Fördubblad risk för psykisk ohälsa, skador av våld, samt missbruk jämfört med normalpopulationen. Förhöjd risk för självmord/självmordsförsök. Tonårsföräldraskap vanligare (särskilt för flickor). Socioekonomiska faktorer påverkade alla resultat. Långvarigt ekonomiskt bistånd var den främsta riskfaktorn (inte förälderns psykiska ohälsa). De allra flesta hade klarat sig utan stora problem.

15 Skyddsfaktorer Barnet - personlighet och beteende lagom aktiv, utåtriktad, god självkänsla, relativ begåvning, varaktiga känslomässiga relationer, hoppfullhet. Familjen bra föräldra-barnrelation, minst en ansvarstagande förälder, positiva vuxenförebilder, att vara (lagom) behövd. Omgivningen skola (förskola) och fritid positiva arenor, som kan bidra till en god självbild, stöd från vuxna (minst en) utanför familjen. De skyddande faktorerna förhindrar negativa kedjereaktioner och processer. Resilience motståndskraft, återhämtningsförmåga i en utsatt livssituation.

16

17 Hur går det i skolan? Hjern et al 2013, Nka Stor risk att gå ut grundskolan utan gymnasiebehörighet Störst risk för barn till föräldrar med missbruk eller psykisk sjukdom. Riskfaktorer försörjningsstöd under sista skolåret, förälder med kort skolgång, föräldrarna var separerade. Försörjningsstöd viktigaste riskfaktorn.

18 VAD BEROR DET PÅ ATT EKONOMISK BISTÅND ÄR EN SÅ VIKTIG RISKFAKTOR? Prata lite med den som sitter bredvid om saken.

19

20 Ställ er upp och skaka på kroppen lite, prata med varann, gå inte ut.

21 HUR ÄR DET FÖR BARNEN OCH VILKEN HJÄLP KAN DE FÅ?

22 Vad berättar barnen? (Min egen studie) Skerfving, A (2015). Stigma känsla av att vara annorlunda och ensam Svåra känslor - skuld, skam, sorg, besvikelse, ilska Ansvar - omvänt föräldra-barnförhållande (jfr young carers) Föräldrakonflikter - skilsmässor och umgängesplikt Omsorgsbrist när ingen tar ansvar i familjen Dramatiska händelser när föräldern mister förståndet. Rädsla föräldern som två personer, Jekyll/Hyde Ambivalens eller avståndstagande till föräldern Oro att förälderns ska ta sitt liv. Egna tankar på döden och suicidförsök. Problem och trauman i släktnätverket. Bristfälliga professionella insatser.

23 STIGMA ensamhet, annorlundaskap Ja, jag fick ju reda på jag kände alltid innan att det var bra jag som hade problem kring familjen. Att alla familjer hade det bra förutom jag. Sedan när jag väl kom hit så förstod jag ju att det faktiskt var andra familjer som hade det likadant. Det hade jag aldrig förstått. Det trodde jag aldrig. Det var bara jag och min bror som hade problem. När jag kom hit så jaha liksom, jag får höra att andra hade problem precis som jag. Det kändes jättebra faktiskt. Flicka 14 år

24 Omvända föräldrabarnroller - Det är väl att vi har inte haft någon uppväxt Det är att vi inte har några riktiga föräldrar. Det är riktiga biologiska föräldrar, men dom beter sig inte så. Det är svårt. Jag fick vara förälder till morsan och farsan förut. Pojke 17 år

25 Omsorgsbrist Om din mamma, som du säger, mest låg i sängen och din pappa jobbade och drack på nätterna, vem var det som lagade mat och tvättade och så? Ingen. Det var aldrig mat. Det enda hon gjorde var att lägga tillbaka kläderna fast dom var smutsiga / / Vi åt godis och så kunde vi ta pengar ur mammas väska ibland och köpa pizza och sånt eller så var man hemma sent på kvällarna hos andra kompisar och kunde få äta där. Först gick man på fritids, tills man gick i trean, och då åt man där och åt i skolan. Man var där ganska sent för mina föräldrar kom aldrig och hämtade mig, och då tog dom fram mackor för barnen som blev hämtade sent. I fyran, på eftis, då var man kvar där ganska sent och så och gick man hem till kompisar och åt. Man försökte alltid klara sig med olika kompisar och fråga om man kunde få följa med dom hem efter skolan och så stannade man tills kvällen och frågade om man kunde få äta där. På helgerna försökte man alltid va med kompisar och sova där. Man fick i sig mat. Flicka 16 år

26 Dramatiska händelser./ Just då under den perioden, då bodde jag hos pappa men sedan skulle jag bo hos mamma tre veckor, och det var då det blev helkonstigt. Jag ringde pappa och då var allting bara bra. Pappa och mamma pratar inte med varandra heller, så det var bara jag som visste. Sedan en dag skulle jag till skolan och då sa mamma: När jag gick upp i natt och kollade in till dig så trodde jag att du var död. Du bara låg där och jag trodde du var död. Sen sa hon: Ja jag vet det att i kväll klockan 22 så kommer det någon och ska mörda mig. Du måste hjälpa mig. Jag sa det kommer ingen och mördar dig. Jo, jag vet att det kommer att hända. Sluta nu vad håller du på med och hon bara låg i sin säng och det kommer någon. Jag bara, nej men skärp dig, sluta prata så där och så ville inte jag lyssna mer så jag gick därifrån och sen gick jag till skolan och sedan när jag skulle gå hem så kom pappa och hämtade mig för att då hade en kompis ringt till mamma och mamma hade varit helt borta så att hon hade ringt efter hjälp så då åkte mamma in på sjukhuset i alla fall. Flicka 14 år.

27 Rädsla Ja, alltså när han Jag ser ju bara på hans blick, liksom, att han om han även om han inte har jag har sett honom när han har psykoser, så då ser ju jag att han inte mår bra på en gång, när han kommer in, jag ser på hur han går och jag ser på hur han tittar på en, liksom, kroppsspråk och allting, jag är ju så van, så att jag Och då, liksom, hugger det ju till, sådär, man blir jätterädd på en gång. det otäcka är att det är liksom min egen pappa som förändras, att det är just det att han inte är samma person längre, när han blir sjuk. Joanna 12 år

28 Oro att föräldern ska ta sitt liv När det händer om och om igen, och de (personalen vid psykiatriska kliniken) ringer, ja, nu är han borta, och nu är han nånstans, och nu har polisen hittat honom, nu ligger han på sjukhus, det blir så liksom... i somras så trodde vi också att han var död, för de hade... en hel natt så letade de, och vi visste inte var han var, en hel natt, och sen på morgonen så ja, nu är han hittad. Och det... det är en så konstig känsla, liksom, bara att försöka tänka sig att inte ha nån pappa, och sen har man honom igen, liksom. Det... jag har ju tänkt, trott, massor med gånger att han var död, liksom. Det är ju ganska konstigt... - Är det nåt som du brukar fundera över? Hur skulle det vara om? - Ja, just det, men det har jag gjort och liksom, ibland så känns det ju nästan som man bara usch, jag önskar att han var det, alltså, det är ju inte så, att man vill det, men bara att man skulle vilja bli av med problemet, liksom, så. Men det... Jag vill ju inte att han ska dö, men (suck/ledset skratt) ja... Flicka 12 år

29

30 Vad hjälper enligt barnen? En stödjande socialt fungerande andraförälder - allra viktigast! Kunskaper och förklaringar till förälderns problem Öppenhet - att få tala om problemen, skratta Delade erfarenheter - träffa andra, stödgrupp En positiv skolsituation - ger självförtroende Förtroendefulla relationer kamrater, vuxna Intressen och annat som ger glädje Bra familjehem och kontaktfamiljer Negativa erfarenheter kan ge styrka och empati med andra.

31 Betydelsen av kunskap - Fick du hjälp här att förstå bättre, hjälpte det dig att förstå mer? - Ja det tycker jag, jag kunde förstå mer, förstå vad som hände med mamma. Förut så visste jag inte så bra hur det var, men sen blev hon sjuk en gång efter, för ett år sen, då visste jag mer. - Vad hände då? - Då visste vi vad det var som hade hänt, och då visste vi precis vad vi skulle göra och då sprang vi ut på gården. Ja, och så hade jag ett telefonkort, jag tog med mig mitt telefonkort. För vi hade pratat om vad vi skulle göra om mamma blev sjuk. Och så tog jag telefonkortet och så gick jag till en automat och ringde till mormor. - Så för att du hade gått här var du säkrare på vad det var som hände och vad du skulle göra, och du behövde kanske inte ha dåligt samvete för mamma heller? - Nej, jag märkte ju att hon hade börjat bli knasig och om hon skulle bli knasig måste man ringa polisen så att hon skulle få hjälp. - Var du orolig för henne när ni åkte ifrån henne? - Ja, jag sa åt henne att hon skulle ringa efter mormor som kunde hämta henne, men hon ville inte bli hämtad. Gina 11 år

32 En liten övning Tre och tre, en mamma/pappa, ett barn en iakttagare Förklara för barnet vad mamma/pappa lider av Byt roller när jag säger till

33 Olika slags barndomar Välordnad barndom välfungerande andraförälder - känslomässiga påfrestningar största problemet. Komplicerad barndom föräldrakonflikter, oförmåga att samarbeta, skydda och stödja barnet. Indragenhet och/eller ensamhet. (särskilt flickorna) Problemtyngd barndom flera problem i familjen, missbruk, dålig ekonomi, syskon med egna problem. Försummelse och/eller ansvarstagande. Utsatt barndom ingen fungerande förälder, bristfälliga professionella insatser. Familjehemsplacering. Egna problem hos barnen. Kön, relationer, problematik, socioekonomi!

34 Skillnad mellan mödrar och fäder När mamma var sjuk var barnens situation ofta mycket svårare. Om pappa var sjuk och föräldrarna skildes åt flyttade pappa ut, barnen bodde kvar med mamma i en ordnad tillvaro. Mamma hjälpte till med umgänget, men var ibland så involverad med pappan att barnet blev för indraget. Om mamma var sjuk och föräldrarna skildes åt flyttade pappa ut, barnen bodde kvar med mamma tills något dramatiskt hände. Pappan bodde kanske trångt, långt bort, med en ny kvinna, och hade svårt att ordna en bra tillvaro för barnet. Sämre på att samarbeta med mamma och ge stöd till barnen.

35 VAD TROR NI DET BERODDE PÅ? Fundera lite själv, prata sen ett par minuter med den som sitter bredvid.

36 Teoretisk förklaring Familjesociologi I vårt samhälle har kvinnor oftast huvudansvaret för barnen. Män förväntas inte och förväntar sig inte själva, att ta lika stort ansvar. De har ett svagare föräldramandat än kvinnorna. DETTA KAN OCH MÅSTE FÖRSTÅS FÖRÄNDRAS!

37 Vad kan man göra för barnen? Tala med barnen eller ta ansvar för att ngn annan gör det! Familjesamtal - tex Beardslees familjeintervention. Stöd föräldrarna i sitt föräldraskap inte minst papporna Stödgrupper för barnen gärna parallella föräldra-barngrupper. (Barnkraft). Barnansvariga vid alla arbetsplatser med en position! Handlingsplaner i alla skolor för när barn har problem hemma (se tex Pousette 2012 Våga fråga, våga höra, våga agera). Se till familjens hela situation även den socioekonomiska!!!

38 Beardslees familjeintervention 5-6 samtal med olika konstellationer: 1. Med föräldrarna inhämta information om familjen, problemen och hur de påverkar föräldrar och barn. 2. Med barnen var och en för sig, hur ser det ut för dem, vad vet de, vad har de sett, vad undrar de över? 3. Med föräldrarna ta del av barnens frågor, planering av familjesamtal, vad vill de säga, hur ska de berätta? 4. Med familjen Föräldrarna berättar, barnen får fråga. 5. Avslutande samtal, med föräldrarna - hur kan familjen gå vidare, behövs det extra insatser? Vad? Av vem? 6. Eventuellt ett sjätte samtal, innehåll efter behov. Föra barnen på tal 3 samtal med bara föräldrarna.

39 Stödgrupper Manualbaserade program CAP-baserade Åldersindelade låg-, mellan- högstadiegrupper möten med olika teman Teman familjen; föräldraproblemet; den egna personen; försvar; att göra positiva val. Lektioner, lekar och övningar, paus med tilltugg Ge kunskaper; lära ut goda copingstrategier; reducera skuldkänslor och förmedla hopp KASAM känsla av sammanhang - begriplighet; hanterbarhet; meningsfullhet.

40 Stöd på nätet Maskrosbarn.org BRIS.se Kuling.nu Nka.se/Barnsomanhoriga Mind.se Tjejzonen.se Andra förslag?

41 Slutsatser Svårare om mamma har problem än om pappa har det. (Beroende på samhället). Svårast om båda föräldrarna har allvarliga problem. Föräldrarnas förmåga att samarbeta om barnen är mycket viktig det kan behövas hjälp! Både barn och föräldrar behöver information och stöd och att göras delaktiga (inte minst pappor). Det finns hjälp att få familjesamtal; stödgrupper; föräldrautbildning, spädbarnsinterventioner. Det behövs ett familjeperspektiv i arbetet, där även barnen syns som egna personer.

42 Hejdå! Glöm oss inte!