Jenni Niska och Elisabet Olofsson

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Jenni Niska och Elisabet Olofsson"

Jan-Olof Andersson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Jenni Niska och Elisabet Olofsson

2 Stödja kunskaps- och kvalitetsutveckling av stöd till barn i familjer med missbruksproblem, psykisk ohälsa eller där våld förekommer 19 lokala och regionala projekt En systematisk kunskapsöversikt Samverkan med Socialstyrelsen och SKL År År 2015 Sid 2.

3 Folkhälsomyndighetens uppdrag -en del i det nationella utvecklingsarbete Socialstyrelsen ska leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom, psykisk funktionsnedsättning eller där våld förekommer. Samråd ska ske med Folkhälsomyndigheten och SKL SKL har en överenskommelse med regeringen om ett förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården År (2015) Gemensamt mål: Barn i familjer med missbruk ska erbjudas ändamålsenligt stöd Sid.

4 Sid 4.

5 ANDT-strategin Delprojekt. ofödda och späda barnet Fem utvecklingskommuner i samarbete med maskrosbarnen Handbok Socialstyrelsen Kartläggning Effektutvärdering av två metoder Skolverket 8samarbete) Fyra utvecklingslän Kartläggning Seminarium Kartläggning Kunskapsöversikt registerstudie SKL Kartläggning Nationellt utvecklingsarbete Borlänge kommun Astrid Lindgrenssjukhus Örebro läns landsting Psykiatri Skåne Folkhälsomyndigheten Skellefteå lasarett Stiftelsen allmänna barnhuset Malmö FoU Södertörn Karolinska sjukhuset Karolinska sjukhuset Regionförbundet Uppsala län Regions Skåne /Psykiatri Skåne Tjörns kommun Danderyds kommun STAD Borås Stad Region Västerbotten Grästorps kommun Kartläggning Högskoleskurs Pilotprojekt flera mammor- ett placerat barn Kartläggning Processledare i varje län Kunskapsöversikt Qvinnoqulorna Processledare i varje län (föräldrastöd) Sid.

6 Övergripande mål för ANDT Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk 7 Långsiktiga mål Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika dopningsmedel eller tobak ska successivt minska Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet Antalet döda och skadade p.g.a. sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopning eller tobak ska minska En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt Sid.

7 Mål 2. Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak Mål under strategiperioden: Färre barn ska födas med skador orsakade av alkohol, narkotika, doping eller tobak Barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska erbjudas ändamålsenligt stöd Sid.

8 Hur många beräknas vara utsatta? 7,6 % av barn födda i Sverige , minst en förälder på sjukhus p g a psykisk sjukdom och/eller missbruk av alkohol eller narkotika. - Motsvarar ca barn i ålder 0-17 år. Nästan 11% av alla åringar har någon gång under uppväxten upplevt våld i nära relationer. Källa: 1. Hjern, A., & Manhica, H. (2013). Barn som anhöriga-hur många är de? Rapport nr 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning. Stockholm: Nka. 2. Socialstyrelsen. (2013). Barn som anhöriga. Stockholm: Socialstyrelsen. Sid.

9 Konsekvenser för barnens hälsa Förhöjd risk i förhållande till andra barn att utveckla psykisk ohälsa, fysisk ohälsa, och att hamna i eget missbruk. missbruk i familjen, begränsade copingsstrategier för att hantera problem, försenad utveckling, psykisk ohälsa. psykisk ohälsa. svårare att lita på andra vuxna och barn, utagerande beteende/tillbakadragenhet, känner skuld, psykisk ohälsa, Våld. depressivitet, hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter, skolproblem Alltid en balans mellan risk och skyddsfaktorer. Källa: Socialstyrelsen. (2013). Barn som anhöriga. Stockholm: Socialstyrelsen. Sid.

10 Arbetet med kunskapsöversikten Sammanställning av det internationella vetenskapliga stödet för metoder som tidigare kartläggningar visat att kommunens socialtjänst ofta erbjuder barn (0-18 år) i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller där våld förekommer. Fokus Familjeintervention, riktat föräldrastöd, stödgrupper och hembesök Frågeställning Förbättrar insatsen barnets psykiska hälsa, skolresultat och beteende i jämförelse med kontrollgrupp? Just nu Går igenom abstracts Vilket underlag som finns för att göra kvalitetsbedömning beräknas klart i juni Sid 10.

11 Projekt Förutsättningar i glesbygd 2. Tre stödmetoder för barn till föräldrar med psykisk ohälsa 3. Stöd till somaliska föräldrar 4. Barn i missbruksmiljöer 5. Barnkraft skapa förståelse tillsammans 6. Kognitiv behandling vid barnmisshandel 7. Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänsten 8. Samarbetslösningar mellan separerade föräldrar 9. Barns rätt till stöd och information som anhöriga 10. Prövning av amerikanskt föräldraprogram 11. Utökat och fördjupat elevhälsoarbete 12. Livbojen 2.0 stöd för barn i utsatta miljöer 13. Skol- och socialtjänstbaserat integrationsarbete 14. Hur efterföljs lagen om barns rätt till stöd? 15. Dialogsamtal med föräldrar om alkohol 16. ALHVA hembaserat föräldrastöd Ej med på kartan 17. Barn till våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem 18. Web-ICAIP: webbaserat självhjälpsprogram 19. Ökad samverkan kring barn och familjer i riskzonen Sid 11.

12 Huvudsökande 1. Region Västerbotten 2. Psykiatriska kliniken vid Skellefteå 15. Psykiatri Skåne 16. Sociala resursförvaltningen i Malmö lasarett 3. Borlänge kommun 4. Regionförbundet Uppsala län 5. Danderyds kommun 6. Stiftelsen Allmänna Barnhuset 17. Karolinska institutet 18. STAD-enheten 19. Örebro universitet 7. Barnhälsovårdsenhet Nord vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Stockholm 8. FoU Södertörn 9. Karolinska universitetssjukhuset 10. Örebro läns landsting 11. Grästorps kommun 12. Tjörns kommun 13. Borås Stad 14. Region Skåne Sid 12.

13 Samarbetande vetenskaplig part 1. Umeå universitet 2. Umeå universitet 3. Högskolan Dalarna 4. Uppsala universitet 5. FoU Nordost i Stockholms län 6. Linköpings universitet 7. Karolinska Institutet 8. Lunds universitet 9. Karolinska institutet 10. Stockholms universitet 11. Högskolan i Väst 12. Göteborgs universitet 13. FoU Sjuhärad Välfärd 14. Lunds universitet 15. Uppsala universitet och Göteborgs universitet 16. Malmö Högskola 17. Karolinska institutet 18. STAD-enheten 19. Örebro universitet Sid 13.

14 Förutsättningar i glesbygd att uppmärksamma barn i riskmiljöer Region Västerbotten i samarbete med Umeå universitet Syfte - identifiera och analysera de särskilda förutsättningar som mindre kommuner, särskilt de i glesbygd, har att förhålla sig till för att tidigt uppmärksamma och stödja barn i riskmiljö. Parallellt studeras om samtal enligt metoden Föra barnen på tal (FBT) kan fungera som lägsta-nivå i en liten kommun. Arbetssätt - demografisk kartläggning och datainsamling, bred utbildningssatsning och implementering av metoden Föra barnen på tal (FBT) Pilotkommunerna är Malå, Dorotea och Storuman/Tärnaby Sid 14.

15 ALHVA hembaserat föräldrastöd Sociala resursförvaltningen i Malmö i samarbete med Malmö Högskola Syfte att prova och vetenskapligt utvärdera en modell för psykoeducativt hembaserat föräldrastöd, en helhetsmodell som riktas till högriskfamiljer med späda och små barn där befintligt stöd/behandling inte är tillräckligt. Mål att förändra barnets situation från en risksituation till en situation som är tillräckligt bra för en positiv utveckling för barnet Arbetssätt - samspel mellan förälder och barn, samverkan med andra vårdgivare samt kompletterande stöd som t.ex. erbjudande om anpassad förskola med anknytningspedagog, nätverksbygge och socioekonomiskt stöd. Sid 15.

16 Sid 16.

17 Diskussionspunkter Hur kan vi samverka för att barn i familjer i riskmiljöer ska få stöd? Vad är särskilt intressant för er utifrån utvecklingsarbetet (teman, särskilda projekt, aktörer etc.)? Vad behöver ni från oss (tema, kanal, form)? Vilka når vi genom er? Sid 17.

Relevanta dokument

När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen. Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld

När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld Folkhälsomyndigheten, 2014 Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens