Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Transkript

1 Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Olof Bäckman och Anders Nilsson Statistikfrämjandets dagar 2014

2 Brottslighet, missbruk och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Två pågående forskningsprojekt vid kriminologiska institutionen: Mot inkludering eller exkludering? En longitudinell studie om brottsliga män och kvinnor (VR) Individuella resurser och strukturella förutsättningar. Etablerings och exkluderingsprocesser bland födda på 1960-, och 1980-talet (FAS/Forte)

3 Studier av livsförlopp Centralt inom sociologi och kriminologi Life course criminology expanisvt fält Centrala frågor: Hur förstå kontinuitet och förändring debut i, upphörande och kontinuititet i brottslighet? På senare år även frågor som rör konsekvenser av brottslighet på lång sikt, andra utfall än brott (ohälsa, försörjning, social exkludering)

4 Våra longitudinella data: kohortstudier Metropolit / Multikohortstudien Stockholm Birth Cohort Ca individer Stockholmare Födda 1953 Regisister + Survey > individer Hela födelsekohorter Födda 1965, 75, 80, 85 Register Fördelar (jämfört andra): Både män och kvinnor Ej begränsning till riskgrupper

5 Metropolit/ Stockholm Metropolitan Study Pojkar och flickor födda 1953 och boende i Stockholms- området individer

6 Metropolit/ Stockholm Metropolitan Study Tre surveyundersökningar: 1. Skolundersökningen Familjeundersökningen Kultur- och fritidsundersökningen 1985

7 Metropolit/ Stockholm Metropolitan Study + stora mängder registerdata 1. Uppväxtfamiljen Bl.a. om inkomst, utbildning, socialgruppstillhörighet, familjesammansättning, boende, socialbidrag, faders kriminalitet 2. Kohortmedlemmarna Bl.a. förlossningsdata, beslut av barnavårdsnämnd, betyg årskurs 6 och 9, gymnasieutbildning, mönstringsdata 3. Kohortmedlemmarna Bl.a. boende, yrke, inkomster, socialbidrag, civilstånd, barn, utbildning, sjukfrånvaro, ohälsa (diagnoser sjukhusvård), stickmärkesundersökningen (narkotikamissbruk), brottslighet

8 Metropolit/ Stockholm Metropolitan Study Metropolit avidentifieras 1986 Metropolitdebatten Omfattande integritetsdebatt 2003 tillstånd att uppdatera Metropolit (Stenberg & Vågerö) Genomfördes 2004/5 Hur möjligt?

9 Hälsa, Sjukdom, Inkomst och Arbete (HSIA) Longitudinell databas vid CHESS (SU/KI) Totalbefolkningarna i Sverige 1980 och 1990 födda före 1985 Dödsorsaksregistret och patientregistret Inkomst, sysselsättning och utbildning (Louise/Lisa, SCB) from 1990 Vissa äldre (Fob) data om yrke, socialgrupp, boende

10 Sannolikhetsmatchning: Metropolit + HSIA = Född i Stockholm på 50-talet/ Stockholm Birth Cohort Båda databaserna är avidentifierade/anonymiserade - men innehåller överlappanade registerinformation (bl.a från Fob) Därigenom möjligt finna unika observationer individer med unika kombinationer av variabelvärden 96% av kohortmedlemmarna kunde matchas. Genom denna sammanslagning av data möjligt att följa Metropolitkohorten män och kvinnor - från födsel fram till idag

11 Mer info:

12 Två aktuella studier 1. Brottslighet, narkotikamissbruk och livschanser (Metropolit/Stockholm Birth Cohort) 2. Mot inkludering eller exkludering? Konsekvenser av att som ung vuxen varken arbeta eller studera ( Multikohortstudien )

13 1. Brottslighet, narkotikamissbruk och livschanser Vilken betydelse har missbruk för upphörande respektive kontinuitet i brott? Hur är missbruk och brottslighet kopplat till social inkludering, exkludering och dödlighet upp till 56 års ålder? Uppgifter om brottslighet fram till 30 års ålder Uppgifter om narkotikamissbruk till 53 års ålder

14 Brottslighet och narkotikamissbruk i kohorten 33% av männen, 7% av kvinnorna registrerad brottslighet upp till 30 års ålder 4% registrerats för narkotikamissbruk Ålder-brott kurvan: Brottslighet vanligast under tonår, avtar sedan snabbt Ålder-narkotikamissbruk kurvan: Mer plan Ett flertal studier har pekat på förekomsten av en mindre grupp brottslingar med frekvent och kontinuerlig brottslighet över tid ( persistenta, kroniker ). Missbruk har antagits vara en viktig faktor bakom detta mönster, men få har kunnat studera det empiriskt

15 Steg 1: Hur ser ålder-brott kurvan ut för dem med respektive utan missbruk? Alcohol Drugs No drug/alcohol abuse Drugs Drugs Figur över andelen (%) lagförda per år (15-30 års ålder) efter förekomst av registrerat missbruk

16 Steg 2. Utfall i års ålder efter narkotikamissbruk (upp till 30 år), brottslighet och kön (%) Inkludering Män Kvinnor Exkludering

17 forts. 50 Män 50,0 Kvinnor Kumulativ dödlighet ,0 30,0 20,0 10, No crime, no drugs Early desisters Crime, no drugs Crime and drugs, No crime, no drugs Early desisters Crime, no drugs Crime and drugs

18 Steg 3: Predicerade sannolikheter från multinominala regressioner Två grupper av brottslingar: dem med respektive utan narkotikamissbruk upp till 30 års ålder Skattade sannolikheter för män lagförda tre eller fler ggr med typvärde på uppväxtfaktorer (socialgrupp, fattigdom under uppväxten, skolbetyg) No registered drug or alcohol abuse after the age of 30 Registered drug or alcohol abuse after the age of 30 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 Inkludering 0,5 0,4 0,5 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 0,1 0,

19 forts. No registered drug or alcohol abuse after the age of 30 Registered drug or alcohol abuse after the age of 30 Exkludering 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, ,5 0,5 0,4 0,4 Kumulativ dödlighet 0,3 0,2 0,1 0,3 0,2 0, Crime, no drugs Crime & drugs Crime, no drugs Crime & drugs

20 Slutsatser Missbruk centralt för att förstå processer av kontinuitet och upphörande med brott och senare utfall relaterat till social exkludering och ohälsa. (Viktig komponent för att förstå inomgruppsvariationen bland dem med brottsbelastning). En kontrollinriktad narkotikapolitik har inte lyckats bryta en negativ utveckling, en mycket liten andel av dem med narkotikamissbruk som det går bra för

21 2. Mot inkludering eller exkludering? Hur går det för unga vuxna som varken arbetar eller studerar på längre sikt? Är bristande delaktighet och anknytning till arbetsmarknaden tillfällig eller mer långvarig? I vilken utsträckning bidrar utanförskapet som ung vuxen till social exkludering långt senare i livet? Betydelsen av individuella resurser och strukturella förutsättningar?

22 Data Samtliga personer födda 1965, 1975, 1980 och 1985, som vid 16 års ålder var bosatta i Sverige (ca personer) Registeruppgifter om inkomster (LISA), skolresultat, utbildningsnivå, sjukhusvård (diagnoser),brottslighet (lagföringar) och kommuntyp Uppgifterna sträcker sig t.o.m. år 2010

23 Ungdomsarbetslöshet (%) : år; : år A C B Gamla AKU Nya AKU, minus studerande

24 Andel (%) som varken arbetar eller studerar i olika åldrar i tre födelsekohorter. 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 Born 1975 Born 1980 Born ,0 2,0 1,0 0, Ålder

25 Hur ser den framtida arbetsmarknadsanknytningen ut? Andel i kärnarbetskraft? Andel exkluderade? (utanför/förtidspension/aktivitetsersättning) Kvarstår en stor skillnad i risk för exkludering så långt vi kan följa de olika kohorterna

26 Effekt av att stå utanför eller andra faktorer mer avgörande? - Identifierat en rad riskfaktorer för att som ung vuxen varken arbeta eller studera: Socialbidrag under uppväxten, Utländsk bakgrund, Låga betyg årskurs 9, Ej börjat/hoppat av gymnasium, Lagförd för brott (efter tonåren), Missbruk, Psykiska besvär Riskfaktorerna ser likartade ut för samtliga kohorter, de skolrelaterade riskfaktorerna centrala och också fått ökad betydelse - Om vi kontrollerar för skillnader i bakgrund/resurser: Hur påverkar det de skillnader vi konstaterat i arbetsmarknadsanknytning senare i livet?

27 Andelen exkluderade i olika åldrar bland dem som var utanför arbete eller studier vid 22 års ålder (Treated) respektive jämförelsegrupp (Control) i tre kohorter (PSM analys) 0,7 0,6 KVINNOR 0,7 0,6 MÄN 0,5 0,5 0,4 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 0,1 0, Treated 1980 Treated 1975 Treated 1985 Control 1980 Control 1975 Control

28 Sammanfattning Att som ung vuxen varken arbeta eller studera innebär en påtaglig risk för exkludering senare i livet har en tydlig och bestående effekt, även efter kontroll för andra faktorer att varken arbeta eller studera har en effekt i sig kan ses som ett steg på en redan ogynnsam livskarriär, men också som en utlösande faktor för exkludering

29 Nivåskillnader kopplat till konjunktur Huvudmönster för riskfaktorer och konsekvenser likartade över födelsekohorterna: Utbildningsmisslyckanden (låga betyg/ej gymnasium) central faktor Utbildningsmisslyckanden har fått ökad betydelse Exkluderingsrisken (även RR) för unga utanför har ökat över födelsekohorterna störst i den yngsta kohorten

30 Tack!