Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor SHoL

Transkript

1 Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor SHoL en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap

2 S jukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är ett av de stora folkhälsoproblemen i Sverige med konsekvenser för individer, familjer, arbetsgivare, hälso- och sjukvård, försäkring och samhället i stort. Ett flertal utredningar och kunskapssammanställningar har konstaterat att den vetenskapligt baserade kunskapen om detta är mycket knapp och att forskningsområdet är metodologiskt och teoretiskt outvecklat. Karolinska Institutet har därför gjort en strategisk satsning för att utveckla såväl kunskap som vetenskaplig kompetens inom området. M ålsättningen vid Sektionen för försäkringsmedicin är att vara ett nationellt och internationellt ledande kunskapscentrum inom försäkringsmedicinska frågor av betydelse för individer, organisationer och samhälle. Vi hette tidigare Sektionen för personskadeprevention. Namnbytet speglar Karolinska Institutets och vår satsning på försäkringsmedicinska frågor.

3 Forskargruppen Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor SHoL-gruppen År 2003 startades forskargruppen Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor (SHoL) vid Karolinska Institutet. Under ledning av professor Kristina Alexanderson har gruppen etablerat sig som en ledande forskargrupp inom sjukfrånvaroområdet. Gruppen har en bred verksamhet och omfattande forskningssamarbete med forskare i Sverige och internationellt. Studierna har genererat resultat som efterfrågas brett, såväl inom forskningen som bland praktiker och i det politiska systemet. Gruppen bedriver även utbildning och kompetensutveckling inom försäkringsmedicin. SHoL-gruppen är tvärvetenskaplig och multiprofessionell, cirka 25 personer inom beteende vetenskap, medicin, ekonomi och statistik arbetar såväl med epidemiologiska som kvalitativa analysmetoder. Det traditionella socialmedicinska perspektivet, med fokus på sociala skillnader, marginalisering och faktorer på olika strukturella nivåe r (samhälle, organisation, individ), kompletteras med ett genusperspektiv och ett hälsoperspektiv. Gruppens verksamhet omfattar: Forskning Systematiska kunskapssammanställningar Utbildning och kompetensutveckling Nätverksbyggande, lokalt och internationellt Samverkan med det övriga samhället (den så kallade tredje uppgiften)

4 Våra fem forskningsområden: 1. Riskfaktorer för sjukskrivning/förtidspension 2. Faktorer som påverkar återgång i arbete 3. Konsekvenser av att vara sjukskriven/förtidspensionerad 4. Sjukskrivningspraxis 5. Metod- och teoriutveckling Sjukfrånvaro studeras såväl generellt som i olika diagnosgrupper såsom psykiska besvär, cancer, hörselnedsättning, hjärt-kärlproblem och besvär i rörelseorganen. Vi administrerar flera mycket omfattande databaser. Vi leder för närvarande cirka 20 forskningsprojekt och medverkar i ungefär lika många som leds av forskare från andra enheter. Gruppen leder dessutom två forskningsprogram, ett i försäkringsmedicin och ett om organisationsförändringar och hälsa. Nedan nämns några av våra projekt inom respektive forskningsområde: 1Riskfaktorer för sjuk - skrivning/förtidspension Könsskillnader i sjukfrånvaro inom polisen (n=17 000) Kön och arbete; samband mellan villkor i betalt/obetalt arbete och hälsa/sjukfrånvaro (n=10 000) Studenters livsstil och framtida hälsa (n=3 500) Våld och hot om våld på arbetet och sjukfrånvaro (n=9 000) Sjukfrånvaro och förtidspension bland tvillingar: prospektiv kohort studie (n=60 000) Betydelsen av obetalt arbete för sjukfrånvaro (flera projekt) Friska arbetsplatser; arbetsorganisation, arbetsmiljö, hälsa och sjukfrånvaro (90 arbetsplatser, anställda) 2 Vad hindrar respektive främjar återgång i arbete Sjukskrivnas upplevelse av bemötande från professionella (n=10 000) Återgång i arbete efter kranskärlsintervention (n=86 000) Återgång i arbete bland långtidssjukskrivna efter försäkringsmedicinsk utredning (n=1 300) Återgång i arbete efter bröstcanceroperation; en prospektiv kohortstudie (n=610)

5 Konsekvenser av att vara 3 sjukskriven Sjukfrånvaro och förtidspension, prospektiva kohortstudier av befolkningen i ett län (n= , n=213) Hela Sverige; Prospektiv kohortstudie av hela Sveriges befolkning år (n= ) Arbetslivskohorten; Organisations förändringars och privatlivsförändringars betydelse för hälsa och sjukfrånvaro (longitudinell studie, tre mättillfällen) (n=5 000) Samband mellan sjukfrånvaro och självmordsbeteende bland unga ur ett livsloppsperspektiv (n= ) 4 Sjukskrivningspraxis Läkares sjukskrivningspraxis (n=7 700, n=37 000) Ledning och styrning av hälso- och sjukvårdens arbete med patienters sjukskrivning (n=83) Sjukskrivningsärenden som läkar e uppfattar som problematiska (n=600) 5Metod- och teoriutveckling Betydelse av val av sjukfrånvaromått Begreppsstudier Metoder för analyser av diagnosförändringar över tid Olika typer av frånvaro från arbete t Utformning av enkätfrågor om sjukfrånvaro Teoribildning kring sjukfrånvaro Forskningssamarbete Vi har ett aktivt forskningssamarbete med flera andra forskargrupper vid KI och med många av Europas främsta sjukfrånvaroforskare. Universitet i Sverige vi samarbetar med: Göteborg, Karlstad, Linköping, Luleå, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, Stockholm, Uppsala. Internationellt: Universiteten i Bergen, Helsingfors, Kuopio, Köpenhamn, Leuven, London, Maastricht, Paris och Turku. Vi samarbetar dessutom aktivt med användare av vår kunskap, såsom Försäkringskassan, Socialdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt ett flertal landsting bland annat Stockholms läns landsting och Östergötlands läns landsting.

6 Kunskapssam manställningar Kunskapssammanställningar och metoder för detta; dvs att systematiskt söka och värdera vetenskapliga studier inom olika områden, sammanställa resultaten från dem och bedöma om de kan ligga till grund för vetenskaplig evidens, har blivit allt viktigare inom forskningen. Vi jobbar aktivt med detta och har t ex gjort systematiska litteratursammanställningar om hälso- och sjukvårdens hantering av patienters sjukskrivning, om arbetsförmågebegreppet, om sjukfrånvaro inom polisen och om effekt av multiprofessionell rehabilitering för återgång i arbete bland ländryggsjukskrivna. För närvarande gör vi litteratursammanställningar om läkares sjukskrivningspraxis, om diskriminering inom polisen, multisjuklighet och sjukfrånvaro samt om återgång i arbete vid bröstcance r. Utbildning Ett centralt mål för gruppen är att främja kompetensutveckling inom det försäkringsmedicinska området. Vi håller föreläsningar och seminarier i olika grundutbildningar. Höstterminen 2007 startade vi Sveriges första magisterprogram i försäkringsmedicin. Läkare från hela landet deltar i kursen som ges på halvtid över två år. Kursansvari g är professor Kristina Alexanderson. Vi ger nationella och internationella doktorandkurser i Teori och metod inom sjukfrånvaroforskning. Vi har även en aktiv seminarieverksamhet, handleder tio doktorander samt driver ett försäkringsmedicinskt postdocprogram. Tredje uppgiften Vi lägger stor vikt vid den så kallade tredje uppgiften för universitet och högskolor, det vill säga samverkan med övriga samhället. Vi informerar om våra forskningsresultat över hela landet via föreläsningar och seminarier och publicerar våra resultat även på svenska.

7 Nätverk Eftersom antalet sjukfrånvaroforskare är få och forskningsområdet ännu är metodologiskt och teoretiskt outvecklat, har vi prioriterat att stödja etablering av forskningsområdet genom nätverksbyggande med andra forskare, såväl lokalt som internationellt. Exempel på dessa nätverk är: Section for Social Security and Health; ett europeiskt nätverk för sjukfrånvaroforskare inom ramen för European Public Health Association (EUPHA). Nätverket arrangerar bland annat varje år en workshop, samt en endagars förkonferens vid EUPHAs årliga konferens. President är professor Kristina Alexanderson ( Skandinaviskt nätverk för forskargrupper inom sjukfrånvaroområdet. Nätverket syftar till att stödja och utveckla sjukfrånvaroforskningen i Skandinavien. Koordinator: professor Kristina Alexanderson. Stockholmsnätverket för forskning om sjukskrivning (SNÄFS) syftar till att främja samarbete och utveckling av sjukfrånvaroforskningen i Stockholm för att öka kunskapen om och förbättra sjuk skrivningsprocessen, i nära samarbete mellan KI och Stockholms läns landsting. Koordinatorer: professor Kristina Alexanderson och professor Mats Brommels. Några av våra externa finansiärer: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Socialdepartementet, Försäk ring skassan, AFA Försäkring, Vetenskapsrådet, Stockholms läns lands ting, Centrum för genusmedicin, Nationella forskarskolan i vård och omsorg, Centrum för vårdvetenskap, Cancer- och Trafikskadades Riks för bund, Östeuropa-kommittén, Hjärt- och lungsjukas riksförbund, Svenska Läkaresäll skapet, Rikspolisstyrelsen, M Bergvalls Stiftelse, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Cancerfonden. Antal publikationer : Artiklar i vetenskapliga tidskrifter: 99 Doktorsavhandlingar: 5 Vetenskapliga rapporter: 17 Bokkapitel: 24

8 Vi är nu cirka 30 personer som arbetar hel- eller deltid i forskargruppen Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. Här är bild på några av oss. Kontakt- och adressuppgifter Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm Forskargruppsledare professor Kristina Alexanderson, , [email protected] Administrativ assistent Ulla-Lena Eriksson, , [email protected] Du hittar mer information om oss och om vår verksamhet på: