UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Hälso- och sjukvård för barn och ungdom I, 40 poäng (HSBU1, HSBU3)

Transkript

1 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Hälso- och sjukvård för barn och ungdom I, 40 poäng (HSBU1, HSBU3) Graduate Diploma in Pediatric Care Specialist Nursing I, 60 ECTS

2 1 Utbildningsplan för specialistutbildning för sjuksköterskor Hälso- och sjukvård för barn och ungdom I, 40 poäng (HSBU1, HSBU3) 1. BESLUT Utbildningsplanen är fastställd av Utbildningsstyrelsen FÖRESKRIFTER OM BEHÖRIGHET Förutom grundläggande behörighet enligt Högskoleförordningen 7 kap gäller särskild behörighet. Som särskild behörighet gäller: svensk legitimation som sjuksköterska, med sjuksköterskeutbildning enligt 1982 års studieordning, eller motsvarande äldre utbildning 3. MÅL Högskoleförordningens examensordning bil 2:38, Förmåga att inom specialområdet ansvara för att i samråd med patient/närstående identifiera vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan, leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder samt ta initiativ till och leda kvalitetsutvecklingen i omvårdnadsarbetet De kunskaper och färdigheter som krävs för att inom specialområdet ansvara för handhavandet av medicinteknisk utrustning Förmåga att medverka i planering, uppföljning och utveckling av verksamheten samt bidra till ett effektivt resursutnyttjande. För att få specialistsjuksköterskeexamen inom hälso- och sjukvård för barn och ungdom skall sjuksköterskan därtill ha De kunskaper och färdigheter som krävs för att arbeta som specialistsjuksköterska inom hälso- och sjukvård för barn och ungdom Förmåga att inom specialområdet självständigt bedöma, planera och genomföra de åtgärder som behövs för att främja den fysiska, psykiska och sociala hälsan och förebygga uppkomsten av sjukdom och/eller sjukdomskomplikationer Förmåga att observera och bedöma komplexa vårdbehov hos barn och ungdomar i olika utvecklingsstadier De kunskaper som krävs för att kunna ansvara för viss hälsokontroll och vaccinationsverk-samhet De kunskaper och färdigheter som krävs för att inom sitt specialområde medverka vid och i vissa fall självständigt utföra undersökningar och behandlingar inkl vård i livet slutskede

3 2 4. BESKRIVNING AV PROFESSIONEN En sjuksköterska inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar kräver kunskaper om barn och ungdomars olika utvecklingsfaser och om den styrka och sårbarhet som är kopplad till utveckling, såväl fysisk som socialt. Barnsjuksköterskan har till uppgift att möta dessa speciella krav dels i sitt omvårdnadsarbete med barn och ungdom och dels i sitt arbete med föräldrar som aktiv resurs i vården. Barnsjuksköterskan skall med fördjupad kunskap analysera och värdera vårdbehov, bedriva omvårdnad och behandling av barn och ungdom i samarbete med familjen samt utveckla och bedriva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Barnsjuksköterskan gör, i sitt arbete med friska, handikappade eller sjuka barn och ungdomar och deras familjer, självständiga bedömningar av hälso- och sjukdomstillstånd. Barnsjuksköterskan arbetar inom skolhälsovården för barns och ungdomars hälsa och välfärd genom att följa elevernas utveckling, med hälsofrämjande åtgärder sträva efter att bevara och förbättra deras psykiska och fysiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Barnsjuksköterskan planerar, leder, genomför och utvärderar omvårdnad i samråd med barn/ungdom, föräldrar och övrig personal. Barnsjuksköterskan skall ansvara och utveckla kvalitetsarbetet inom omvårdnad. Professionen omfattar dessutom krav på att specialistsjuksköterskan ska kunna utnyttja aktuell forskning samt initiera och leda utvecklingsprojekt. Barnsjuksköterskan handleder studenter under utbildning samt medverkar i forskning och utveckling inom det egna området. Professionen som barnsjuksköterska karaktäriseras också av en yrkesetisk hållning med visande av respekt för barnets/ungdomens integritet i samband med sjukdom och/eller död, samt en förmåga att värdera etiska frågeställningar. Barnsjuksköterskan arbetar i sin verksamhet utifrån värderingarna i FN:s konvention om barns rättigheter. 5. UTBILDNINGENS HUVUDÄMNE - OMVÅRDNAD Omvårdnad innebär att tillgodose allmänmänskliga och personliga behov och att därvid tillvarata individens egna resurser för att bevara eller återvinna optimal hälsa liksom att tillgodose behov av vård i livets slutskede. Medan medicinsk vård har fokus på diagnos och behandling har omvårdnad fokus på patientens reaktioner på sjukdom eller livsprocesser beaktande såväl fysiska, psykiska, sociala, kulturella som andliga aspekter. Omvårdnadsforskning studerar dessa reaktioner, den situation och den miljö där omvårdnad ges, de hjälpmedel som används, omvårdnadens resultat samt relationerna och samspelet mellan personal, patienter och deras anhöriga. Till omvårdnadsforskning kan också räknas forskning rörande vårdarbetets organisation och utbildning för omvårdnad. Omvårdnadsforskning kan bedrivas på olika nivåer, på individ-, grupp- och samhällsnivå.

4 3 6. PEDAGOGISK GRUNDSYN Den pedagogiska grundsynen utgår från ett aktivt kunskapssökande där undervisningen skall inspirera och förstärka det egna initiativet att finna kunskap genom litteraturstudier, reflektion och tankeutbyte. En förutsättning för studentens utvecklande av ett analytiskt tänkande är problematisering av kunskapsstoffet där studierna bygger på ett stort egenansvar. Målet är att studenten skaffar sig beredskap för ett självständigt och ansvarsfullt beslutsfattande. Detta innebär att studenten utvecklar förståelse för och förmåga till överblick i olika sammanhang, vilket förutsätter förmåga att bedöma den egna kompetensen och vilka kunskaper som krävs. 7. KLINISK UTBILDNING Syftet med klinisk utbildning är att visa på samband mellan teori, metod och tillämpning samt att utföra omvårdnad utifrån kunskap som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att uppnå och skapa förutsättningar för fortsatt utveckling av en professionell specialistkompetens. Avsikten är även att bygga upp ett intresse för att följa kunskapsutvecklingen såväl nationellt som internationellt. Den kliniska utbildningen innehåller teoretiska och praktiska studier. Under den kliniska utbildningen ska studenten skaffa sig kunskap och erfarenhet från vårdområden, relevanta för den kommande yrkesfunktionen samt insikt i hur kunskap utvecklas. Studenten/sjuksköterskan ska under handledning utveckla sin professionella yrkesroll. 8. EXAMENSBENÄMNING Specialistsjuksköterskeexamen erhålls efter fullgjorda kursfodringar om sammanlagt 40 poäng. Examensbenämning är Specialistsjuksköterskeexamen inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar (Graduate Diploma in Pediatric Care Specialist Nursing) 9. I UTBILDNINGEN INGÅENDE KURSER 9.1 Generell kurs i omvårdnad Att utveckla omvårdnad, 3 poäng. B nivå (BU1UT1, BU3UT1) 9.2 Inriktningsspecifika kurser Hälsa, ohälsa och livsvillkor bland barn och ungdom,10 poäng. B nivå (BU1LI1, BU3LI1) Specifik omvårdnad och olika sjukdomstillstånd bland barn och ungdom, 7 poäng. B nivå (BU1SO1, BU3SO1) Valbar kurs, 5 poäng. C-nivå.

5 4 9.3 Fördjupade inriktningsspecifika kurser Fördjupning i omvårdnad av barn och ungdomar Klinisk utbildning, 15 poäng. C nivå (BU1KL1, BU3KL1)

6 5 10. UTBILDNINGENS UPPLÄGGNING Att utveckla omvårdnad, 3 poäng B nivå Hälsa, ohälsa och livsvillkor bland barn och ungdom, 10 poäng B nivå Specifik omvårdnad vid olika sjukdomstillstånd bland barn och ungdom, 7 poäng B nivå Valbar kurs, 5 poäng. C-nivå Fördjupning i omvårdnad av barn och ungdomar Klinisk utbildning, 15 poäng C nivå

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BESLUT FÖRESKRIFTER OM BEHÖRIGHET MÅL BESKRIVNING AV PROFESSIONEN UTBILDNINGENS HUVUDÄMNE - OMVÅRDNAD PEDAGOGISK GRUNDSYN KLINISK UTBILDNING EXAMENSBENÄMNING I UTBILDNINGEN INGÅENDE KURSER GENERELL KURS I OMVÅRDNAD INRIKTNINGSSPECIFIKA KURSER FÖRDJUPADE INRIKTNINGSSPECIFIKA KURSER UTBILDNINGENS UPPLÄGGNING... 5