Sjukfrånvaro, förtidspension och sjuknärvaro orsaker och effekter

Transkript

1 Sjukfrånvaro, förtidspension och sjuknärvaro orsaker och effekter Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin Göteborg 17 september 2012 Staffan Marklund

2 Sjukfrånvaro och sjuknärvaro som forskningsproblem Variation i sjukfrånvaro, förtidspension och sjuknärvaro över tid och mellan länder Olika omfattning av sjukfrånvaro och sjuknärvaro i företag, på arbetsplatser Könsskillnader, klasskillnader och åldersskillnader Orsaker till att en individ blir sjukskriven eller sjuknärvarande (och olika länge) Återgång i arbete Diagnosspecifika orsaker till sjukfrånvaro och förtidspension

3 Konsekvenser av sjukfrånvaro och sjuknärvaro Vilka konsekvenser? Hälsan (kortsiktigt, långsiktigt) Ekonomin, produktiviteten Sociala relationer Konsekvenser för vem? För individen För arbetsplatsen För samhället

4 Teorier och metoder en mängd olika utgångspunkter Ingen samlad teoretisk utgångspunkt Faktorer på flera olika nivåer samhälle, arbetsplats, familj, individ osv Makrostudier Mesostudier Mikrostudier Kvalitativa studier Studier på aggregerade data (tvärsnitt eller tidsserier) Individbaserade studier stora epidemiologiska undersökningar och mindre enkätstudier Longitudinella studier prospektiva kohortstudier Saknas nästan helt: kontrollerade interventionsstudier

5 Motstridiga teoretiska utgångspunkter Utstötningsmodellen Fysisk belastning i arbetet Psykosocial belastning i arbetet Privatlivsbelastningar Arbetslöshet Kompetensbrister Hälsomässig sårbarhet Attraktionsmodellen Maximering av fritid Hög ersättningsnivå Svag kontroll Låg arbetsmoral Vidgat sjukdomsbegrepp Social smitta

6 Två klassiska studier 1. Gerard Huges (1982): Social Insurance & Absence from Work in Ireland Varför ökade sjukfrånvaron på Irland? Tre huvudhypoteser Ålders och könsförändringar i arbetskraften Hälsoförändringar (dödlighet, infektioner, alkohol) Ekonomiska och institutionella förändringar (arbetslöshet, kompensationsgrad, kontroll) Resultat Ålders och könsfördelningen spelar ingen roll Svag effekt av ökad alkoholkonsumtion Arbetslöshet spelar stor roll Kompensationsgraden spelar stor roll Kontrollsystemet spelar viss roll (för sent i sjukfallen)

7 2. Steers RM & Rhodes SR (1984) Knowledge and speculation about absenteeism Personliga egenskaper Anställdas värderingar Frånvaro/ närvaro Arbetsvillkor Fysiska och psykosociala Närvaromöjligheter Arbetstillfredsställelse Motivation att arbeta Närvarotryck och gruppnormer Figur: Faktorer som påverkar närvaro/frånvaro (efter Steers & Rhodes)

8 Makrostudier Frågeställningar Förändringar över tid Skillnader mellan länder Befolkningsstruktur (ålder, kön, utbildning, hälsa) Arbetslöshetsnivå, förvärvsfrekvens Företagsklimat Regelverk Kulturskillnader Metoder Aggregerade data både på orsakssidan och utfallssidan (sjukfrånvaro,sa, sjuknärvaro mm) Tidsserieanalys

9 Orsaker till ökningen av sjukfrånvaron i Sverige efter 1997 (Lidwall & Marklund 2011) Metod Aggregerade data Sjuktalet (FK ) Sjukfrånvaro ( AKU ) Långa sjukfall (Månadsdata FK ) Linjär regression (könsuppdelad) Resultat Regelverket har liten betydelse Arbetslöshetsnivån påverkar sjukfrånvaron Arbetskraftsdeltagandet påverkar kvinnors sjukfrånvaro Åldrande arbetskraft har liten betydelse Arbetsmiljövillkor tydligt relaterade till sjukfrånvaro Dödlighet och alkoholkonsumtion relaterade till mäns sjukfrånvaro

10 Mesostudier Frågeställningar Skillnader mellan kommuner Företags eller arbetsplatsstruktur Yrkesskillnader mellan eller inom företag Bostadsområden Metoder Data på arbetsplats och/eller individnivå Jämförelser mellan enheter med olika organisationsvillkor Job exponerings mätningar Flernivåanalys Interventionsstudier

11 Andel sjukskrivna > 1 år och organisatorisk oro bland anställda i kommuner (Scücs, Hemström & Marklund 2003) 400 Förväntat antal kommunalt långtidssjuka (procent) ,2 0,0,2,4,6,8 1,0 1,2 Oro för omorganisation vid arbetsplats i kommunen (medelvärde)

12 Beror sjukfrånvaro på arbetsplatsförhållanden? (Marklund, v Essen & Bolin 2007) Arbetsplatsvillkor (ekonomi, ledarskap, verksamhet, flexibilitet, organisationsförändringar) Individuella arbetsvillkor (fysisk och psykosocial belastning) Sjukfrånvaro Kundanpassning Individegenskaper (ålder, kön, yrke, utbildning) Individuella villkor i privatlivet (vårdansvar, kriser mm)

13 Resultat fyra hälsoindikatorer är korrelerade med skillnader mellan arbetsplatser Hälsoindikator I C C Arbetsplatsnivå 95% CI Allmän hälsa 0.11* Psykiska besvär Rörelseorgansbesvär 0.40*** Arbetförmåga (WAI) 0.29** Sjukfrånvaro 0.23**.01.05

14 Resultat tre hälsoutfall var relaterade till specifika arbetsplatsvillkor Korrelation Allmän hälsa Rörelseorgansbesvär Arbetsförmåga Sjukfrånvaro Produktionskcontroll.02.06***.07***.01 Mjuka kontrollsystem Grupporganisation **.07*** Flexibilitet *** Kundanpassning *** Resursbrist.00.04**.06***.02

15 Mikrostudier Frågeställningar Vilka faktorer ökar risken för sjukskrivning/sjuknärvaro hos en individ? Vilka faktorer ökar/minskar sannolikheten för återgång i arbete Vilka konsekvenser har sjukskrivning/sjuknärvaro? Metoder Epidemiologiska studier för att fånga enskilda faktorer Kohortstudier, prognostiska studier Kvalitativa studier kring mekanismer

16 Könsskillnder i långvarig sjukskrivning (Lidwall & Marklund 2006) Syfte Betydelsen av krav/kontroll och socialt stöd för långtidssjukskrivning Metod Tvärsnittdata från 2002 med långtidssjukskrivna ( 60) och jämförelsegrupp (case control) Registerdata och enkätdata Stratifierad logistisk regression (kön/sektor) Resultat Anspända jobb och svagt socialt stöd riskfaktor både för kvinnor och män Aktiva jobb riskfaktor för kvinnor, men inte för män Tydligare effekter av krav/kontroll i privat sektor än i offentlig sektor

17 Arbetsbelastning, privatlivsbelastning och risk för sjukfrånvaro bland kvinnor och män (Voss et al 2004) Behövde återhämning efter att ha stannat hemma med sjukt barn OR Kvinnor 2.3 OR Män Har aldrig behövt stanna hemma för vård av sjukt barn 0.6 Allvarlig sjukdom, olyckshändelse eller dödsfall i 2.1 familjen Använder ofta eller ibland sömnmedel 4.1 Använder ofta eller ibland alkohol för att koppla av 2.1 Tunga lyft i arbetet Övertid Utsatt för mobbning på arbetsplatsen 1.6 Oro för omorganisation på arbetsplatsen 2.1 Sjuknärvaro

18 Hälsokonsekvenser av sjuknärvaro och sjukfrånvaro (Gustafsson & Marklund 2011) Syfte Innebär sjuknärvaro och sjukfrånvaro riskfaktorer för framtida hälsa? Material Arbetslivskohorten 2004, 2005, 2006 Hälsoutfall Självskattad hälsa (SRH) Fysiska besvär (PHY) Psykiska besvär (MWB) Arbetsförmåga (WAI)

19 Design T1(2004) Bakgrundfaktorer Ålder Kön Utbildning Arbetsvillkor Yrke Krav/kontroll Anpassningsmöjligheter Konfollfaktorer Självskattad hälsa (SRH) Fysiska besvär (PHY) Psykiska besvär (MWB) Arbetsförmåga (WAI) T2 (2005) Prediktorer Sjuknärvaro (SP) Sjukfrånvro (SA) T3 (2006) Utfallsfaktorer Självskattad hälsa (SRH) Fysiska besvär (PHY) Psykiska besvär (MWB) Arbetsförmåga (WAI Sjuknärvaro (SP) Sjukfrånvro (SA) Analytiska steg Steg 1: Korstabeller för alla variabler vid t 1 och t 2 Steg 2: Blockvis multipel logistisk regressionsnalys (5 modeller)

20 Sammanfattning sjukfrånvarosjuknärvaro Både sjuknärvaro och sjukfrånvaro hade negativa hälsokonsekvenser i en tolv månaders uppföljning. Stora skillnader mellan yrkesgrupper Tydliga samband för sjukfrånvaro med alla bakgrundsfaktorer Inget samband för sjuknärvaro med anpassningsmöjligheter Sjuknärvaro hade generellt starkare negativa konsekvenser jämfört med sjukfrånvaro. Arbetsförmåga och fysiska besvär påverkades mest av negativt av sjuknärvaro och sjukfrånvaro, men alla mätta hälsoindikatorer påverkades.

21 Konskevenser av sjukskrivning är sjukskrivning skadligt? Skillnaden mellan sjukdomen och sjukskrivningen Långa sjukfall korta sjukfall Ökad risk för förtidspension S/A Ökad risk för förtida död Sämre ekonomi Ökad social isolering Minskad självkänsla

22 Risk för förtida död och självmord i förhållande till sjukpenningdagar Justerat för ålder, socio demografiska förhållanden och vårdtid. (Alexanderson et al 2011) Kvinnor (ref 0) RR förtida död (crude) RR förtida död (kontroll) RR självmord (crude) ,2 1,1 1,5 1, ,8 1,4 2,7 1, ,8 2,0 4,8 2, ,4 2,7 7,2 3,0 Män (ref 0) ,6 1,2 1,9 1, ,3 1,4 2,6 1, ,5 1,8 4,3 2, ,6 2,1 5,1 2,1 RR självmord (kontroll)

23 Faktorer som påverkar hel återgång i arbete inom två år efter sjukskrivning, multivariat HR. (Huijs et al 2012) Somatiska besvär Psykiska besvär Somatiska och psyk Deltidsarb Kvinna Låg ålder Barn i hemmet God utbildning Tillfälligt anställd Depression Ångest Aktiv coping Self efficacy Fysisk belastning

24 Table 3. Odds ratios (OR) for full and partial RTW of 905 long-term sickness absentees. (Gustafsson et al 2012) N OR Full RTW OR Partial RTW Age Education Elementary High school University Psychological factors Low or no indecision Low lassitude Low or lack of fatigability No reduced sleep High social functioning High role emotional High vitality Medical diagnoses Mental Somatic Somatic + Mental

25 Referenser Alexanderson K, Marklund S, Mittendorfer Rutz. E & Svedberg P (2011) Studier om kvinnors och mäns sjukfrånvaro: Huvudrapport, Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet Gustafsson K & Marklund S (2011) Consequences of sickness presence and sickness absence on health and work ability a Swedish prospective cohort study, International Journal of Occupational Medicine and Environmental Health 2011, Vol 24(2) Gustafsson K, Lundh G, Svedberg P, Linder J, Alexanderson K & Marklund S (2012) Psychological factors associated with return to work among long term sickness abscentees who had undergone a multidisciplinary medial assessment, accepted for publication in Journal of Rehabilitation Medicine, 7 sept 2012 Huijs J JJM, Koppes L LJ, Taris, T W & Blonk R W B (2012) Differences in Predictors of Return to Work Among Long Term Sick Listed with Different Self Reported Reasons for Sick Leave, Journal of Occupational Rehabilitation, Vol 22: Huges, G (1982) Social Insurance and Absence from Work in Ireland?, Dublin: The Economic and Social Research Institute, Paper No 108, January 1982 Lidwall U & Marklund S (2006) What is Healthy Work for Women and Men? A case control study of Gender and Sector Specific Effects of Psycho Social Working Conditions on Long Term Sickness absence, Work, Vol 27: Lidwall U & Marklund S (2011) Trends in long term sickness absence in Sweden the role of economic conditions, legislation, demography, work environment and alcohol consumption, International Journal of Social Welfare, Vol 20: Marklund S, von Essen J & Bolin M (2007) Can individual health differences be explained by workplace structures? a multilevel analysis of different health outcomes, forthcoming Social Science and Medicine Scücs S, Hemström, Ö & Marklund S (2003) Organisatoriska faktorers betydelse för långa sjukskrivningar i kommuner, Arbete & Hälsa 2003:6 Steers RM & Rhodes SR (1984) Knowledge and speculation about absenteeism, in Goodman PS & Atkin RS (eds) Absenteeism, San Fransico: Jossey Bass Wikman A, Marklund S & Alexandersson K (2005) Illness, disease and sickness an empirical test of differences between concepts of ill health, Journal of Epidemiology and Community Health 2005:59, pp Wikman A & Marklund S (2003) Tolkningar av arbetssjuklighetens utveckling i Sverige, i von Otter C (red) Ute och inne i svenskt arbetsliv forskare analyserar och spekulerar om trender i framtidens arbetsliv, Arbetsliv i omvandling 2003:8, Stockholm: Arbetslivsinstitutet, s Voss M, Floderus B & Diderichsen F (2004) How do job charcteristics, family situation, domestic work and lifestylefactors relate to sickness absence? Journal of Occupational and Environmental Medicine, Vol 46: